| Tändparlament reåliserbar idé ' LAHOLMS TIDNING i Måndagen den 14 december 1984” "Även - statsministern , intresserar sig för: författningsfrågort. a, för säkrade -han i riksdagens höstre- missdebatt nyligen. .Under.:zalrörels .- sen var han ju annars int: så be- nägen att tala om sådana" saker. ' Vad som har gjort hr Erlander in- tresserad "nu är' den" motion” 'om ” länsdemokrati, som från centerpar- - tihållinlämnats- till: årets:-rikdag - och som just har behandlats av konstitutionsntskottet” När KU vid ett tidigare sammanträde diskutera-: de: motionen . var . de -socialdemo- kratiska -representanterna inte alls med på poterna, meddelas det, men efter statsministerns framträdande i remissdehbatten ” blev. det . enligt pressuppgifter annat ljud i skällan. Til) detta kan sägas, dels att det låndagen d den u 4 december 1964 "LT = vr eve "också medfört an betydelsefulla uppgifter och . ställningstagar:den? ' måste överlåtas på olika förvalt- ningsorgån och inom dessa befintlig -- "expertis. Behandlingen blir många' gånger alltför 'summarisk. - Folk-' . representationens inflytande blir på" ”detta sätt inte tillfredsställande, 7 Emellertid bör det finnas möjlig- het -att avlasta de'stattiga” myndig- heterna vissa ären” = och i stället " lägga dem på Jänsplanet,,/ Många ” frågor är ju av den arten att de lika bra och kanske bättre kan av- : göras av regionala organ. Genom en bra” reform ev, här antytt slag skulle man också kunna öka fol- : isen il DR - dv f mn > öppnandet av. FNa generalför- | : samling i höst har framflyttats två gånger, första gången på grund av presidentvalet i Förenta Staterna och ändra gången på grund av kon- flikten" om Sovjetunionens obetal- da skulder till FN.' Dagarna före den fastställda oe FN-pal den av er. pessimistisk krisstämning, d rent politisk art, som fattas av ge- neralförsamlingen, har rättsligt ka= raktär av rekommendationer, som en medlemsstat efter prövning kan följa eller icke följa. År 1950 an- togs den s k Achesonplanen, som innebär att ” generalförsamlingen kan kringgå ett veto i säkerhets- rådet. Har en fråga fallit genom veto H rådet kan den tas upp i ge- ö lingen och med kvali- "Sovjetunionen vägrade att betala de räkningar FN utställt ””och, Förenta 'Staterna höll då fast vid' silt krav att Sovjetunionen i li; het med b ä Iserna i ar- kets inflytande”på ett för d k tin välgörande sätt. För statsmak-. terna, skulle - reformen '. innebära , jligh att' i större utsträck- vore bra, om: ågan i stort härigenom kunde föras ur det dödläge i vilket den råkat genom Idemokratiska » kravet" på" i det. socialdemokratiska kå f hela närmast ordnas så att en folk- :' ; församling på: länsplanet - inrättas, - kommunalt "samband, och dels att: det. är: av';sstort " värde att den viktiga frågan om länsdemokratin som sådan blir föremål för skynd- sam utredning, Det är inte säkert att nu gällan- de lagar ger den bästa fördelnin- gen av makten mellan stat, lands- ting och primärkommuner. Tvärt- om är det' troligt att den' snabba ; utvecklingen på skilda områden gör det motiverat med en omfördelning. Starka skäl tala för att organen på länsplanet, samtidigt som en em- organisation görs, får hand om fle- re, "uppgifter. De riktlinjer för en Jänsdemokratireform som dras upp $ ovan. nämnda motion — den är , avgiven' av hr Gustafsson i Kår- + byrm fl i andra .kammaren och av hr Sundin mfl i första — verkar . mycket t intressanta, - RSENAd - De. rendep som nu handlägges på staflig njvå, Her, ökat väsentligt I. ligt att'såöhar? skett mot baks, grinden av att det allmänna” får] anses ha'många fler uppgifter" i . det. moderna samhället är i ett me: : ra anmivanltat Netta har emellertid HR -HEDLUND 'OCH |. i ; JORDBRUKSMINISTERN a diskut rade, i : radion "förslaget; om > nys Vjordförvärvslåg. / Jord=4] > Bruksniirnistérn' ansåg, att det var — på tiden att man avskaffade ”bön- dernar privilegium" att ensamma få köpa. Jord. Det var egentligen .brås att han, tog" upp>denna sak, menar V ä x jö bladet : ”Hr »Hedlund blev. -nämligen i tillfälle att för radiolyssnarna om- tala, 'att det inte 'existerar något sådant privilegium, Rätten att för värva jord och skog finng Jika för. varje ”svehsk' man - "och;:7 kvinna: utan hänfyn till hang; eller hennes . s -'avser alt hindra spekulation och jobberi med svensk jord. Därmed vill man hindra, att de .soms arbe- tar vid jordbruket skäll äganderätten till den j ägnar sina kralter.' Trots”; gällande jo: ken jord gått över i so Horde kares ägo, Det finns'alltför, JFhångd |. ”J kan li i hopp om "attsbli insläppt. sorgliga exempel på! hur. detta. der till" ödegårdar,svalih vdioch ödeläggelse, något som” inverkar negativt för: eri hel bygd, ' Om jordyärdena trissadeg upp genom, spekulationer" 'skulle ”jordbrukar- ]|- nas ställning bli sämre därför att deras räntebördor skulle ökas; + Hr Iedlund påpekade också att 'en uppmjukning av jordlagen kan "leda till att svensk jord överföres 1 utlänningars ägo. Först får bolag köpa jord — och sedan får väl ut- länningar köpa aktierna. + Helhetsintrycket av. debatten blev, "att jordbruk ministetn var på defensiven — vilket 'dock inte torde betyda att han ämnar ge "upp sin plan på. att tvumfa' ige- nom -en ny. jordlag. Hr Hedlund] var på offensiven, klar och snabb .å argumentering och repliker. Han sade sig till sist vara villig." att "diskutera en kompromisslö ning av den brännbara frågan. FARLIG ”KOLLEKTIVISM"? ". Det skulle ju kunna vara möj- ligt — 'o, reaktionära tanke! — att barnen på det hela: . taget mår ganska väl av att vara utan orga- niserad omvårdnad innan grund- skolan tar hand om dem, filoso- ferar Värmlands Folk- bl ad (5): : Helt uteslutet är kan:ke inte att de på' det viset . hinner - lägga grunden till en viss individualitet innan kollektivismen tar över- hand, Den som något följt de se- ' ning än hittills ägna sig åt större » kä på hösten Sedan bör det finnas- fen länsregering som verkställande | lo "att länsdemokratifrågan. blir ' före- "nu. Detta får emellertid inte inne- "bära. att författningsreformen för- -ha'ias ytterligare "Och det behöver I ingen nyhet; däremot har vi "inte .. som vartdrätz, not Canossa «- & och och riksomfattande uppgifter. : Organisatoriskt sett bör väl det Där har vi iu nu landstingen och ; man får väl tänka sig att dessa'. ” rekonstrueras till. länsparlament, ' som "fungerar året om, inte: som: landstingen nu bara under en vec-' > organ,. Denna. länsregering bör. ha ..- länsnämnder vid sin sida sor, be- . | reder frågor av olika slag. vr Vi har sagt att det är angeläget - mål för utredning och att det sker den inte göra om man skyndar på med utredringen. Möjligheterna få -riksdegen at! fatta ett vilande be. "slut i grundlagsfrågan senast . 1968 måste tillvaratas - 5 kommunistiska ' institutioner; är) örrän nu vetat ått'äver lekskö ”lorna, där överklassens barn länge klippt pappdockor och byggt med klo sar, smittats av ”kollektivism”. ; HR HECKSCHER UTSÄTTS FÖR AMPER KRITIK N ya WS erm 1 and att. begära of Ser Paneg l | fentliggjordes "strax" efter det att "han förlorat en "omröstning" i . riksdagsgruppen 4 med. . siffrorna 25-17. Hr” Heckscher :hade före- elagit högerstöd. för” folkpart;ets krav på fria läroböcker'i i gymna” > siérna; men hr" Cassel ansåg : att att "öka. sia sutgifterna: ien: fråga. "där även 5 'aldemokraterna sla. gibin på sparsämhetens väg. NWT - lägger ut, texten som hr; Heck- tag "efter 1962 års val har | varit: t han I bidragit till att äv höger= fo! PAFfieV skäparbilden” av.en tiggare klappar på "partikansli efter parti- Hittills /har” han : behandlats "som den objudne gästen och det som | bänt 'i fyrstadskretsen | animerar .. sannerligen ej till att "undvika politisk råg i ryggen. : sa , Vad än hr Heckscher 'tänker och .tycker skall och vill högern | leva vidare. En sak. bör därjämte hållas i'minnet att förtroendevo- tum ock förtroende” icke ä .ma:sak,« oi 2 : Den som -har en klär ”uppfa - ning i sitt handlande och är kon- sekvent i målsättningen får auk. "toritet utan konstgjord andning. : JORDBRUKET OCH — : ".JORDFÖRVÄRVSLAGARNA : . Det är synnerligen ; allvarliga "och i alla stycken klart och sak- » ligt motiverade" erinringar jord- . brukets huvudorganisationer har att anföra mot jordbruksdeparte- mentets PM om markförvärvsla- "garna, skriver Jord brukar- nas Föreningsblad:: » Fråga är om det någonsin från detta håll avgetts ett så under- " kännande yttrande i i ett ärende på departementsnivå. Kontentan av remissyttrandet är kravet på att en för landsbyg- den och 'dess näringar så utom- ordentligt ' betydelsefull fråga måste ordentligt .. utredas , innan den drivs fram till, avgörande riksdagsbehandling:" " sr "Med hänsyn till att frågan 'om - betydande ändringar i. jordlag- naste årens exper dist på detta område är dock på det kla- ra med att funderingar i den sti- len hör hemma i stenåldern, Bar- nen. skall tas om hand så tidigt som möjligt, det är alla förståsig- påare ense. om, och lekskolor och förskolor tycks i hög grad ha framtiden för sig. Det är ett pe- dagogiskt krav;-sade fröken. Ols- son (s) i riksdagsdebatten, att nå. gon form av utbildning ordnas för barn i förskolåldern, De. måste vidare” få” "social" tillvänjning”, anhars artar de' sig inte bra, Det vore dock av värde om den stora skolreformen kunde :'föras ut i praktiska livet med allt vad det innebär i fråga om bekäm- pande av trassel och köer, innan samhället på allvar tar 'itu med lekskolor och förskolor, Också detta. kan :tänkas vara ett peda- gogiskt krav. tif! uppskjutits en " gång tidigare i väntan, på jordbruksut- "redningens betänkande torde kra- - vet på uppskov inte komma att sakna gehör i riksdagen. ont "Tyvärr har frågan i många tid- ningar behandlats nonchalant och även ansedda skribenter har av- - färdat jordbrukets farhågor med överlägsna axelryckningar, anser : JF. Med sådant översitteri, ofull- ständiga :redovisningar och bris- - tande förståelse löses inga pro- tikel 19.5 FN- stadgan 'skulle, berö- : vas sin rösträtt i generalförsamlin- » gen. Mar bör observera att artikel 19 avser enbart rösträtten i gene- raiförsamlingen och : icke 'medlem- skapet åv FN eller rösträtten i sä- kerhetsrådet, där samtliga stormak- ter är "permanenta medlemmar. I : sista stund lyckades generalsekre- ' . terare U. ”Thant få till stånd en se mellan "terna, enligt vilken några omröst- | ningar tills vidare inte skall före- komma i genera'församlingen i av- vaktan på att en lösning av sak- frågan om Sovjetunionens och vissa . andra staters. skulder skall kunna åstadkommas. . . Formellt sett. "gäller konflikten : övjettinionens ; vägran att erlägga "de avgifter; som. debiterats den- samma för FN:s fredsbevarande ak- tioner i Ghaza, Kongo och Cypern, "men i realiteten gäller: konflikten frågan var makten j FN.skall ligga; i :generalförsämlingen eller i:sä- " kerhetsrådet.. Indirekt - gäller "den också hur stort inflytande stormak- 2 terna;' framför allt de: båda super- ” makterna Förente Staterna och Sov- "jetunionen, skall utöva inom FN: Av svaren på dessa frågor kommer att framgå om FN i fråmtiden skall "än diskussionsklubb el- Jer "om ”världsorganisationen skall fortsätta på den linje den slagit in ' på genom de s k fredsbevarande "operationerna på skilda häll, d v s . genom militära operationer för- hindra lokata konflikter att sprida” sig med hot mot världsfreden som . följd; Ett.tredje och dystert alterna-' tiv, som också är tänkbart, är FN- ” organ) ationens' uppläsning. - . > Enligt. FN-stadgans” ursprungliga | ”avfattning "koncentrerades makten ” över: ”världsorganisationen - till >sä=' kerhetsrådet;.: där:. varje stormakt | har "vetorätt och ' således" kan ” "för, -chindra- beslut; som strider mot dess intressen. Endast ' beslut av ”säker-' | ..hetsrådet "är FN: sv medlemsstater " skyldiga ”att följa. "De" beslut av . ”hokspiraton Dansk? fånsk” Förening har: samband i om -Malmösammansvärjningen 1658 red titel ”Konspiration”;' som? artonde" numret av idskrift, : Den :'histo- riska "skriften" är ett. epos; skriv av; föreningens: :s hedersordförande, prosten" Anders Hedwall, : Höör, Som: berättande diktare har An- ders Hedwall framträtt flera gång- er Hagar: 1. ”Konspiration” har han.;i. fjorlon.. avsnitt -.målat .. de- mest framträdande figurerna > i: samfinansvärjningen, . vilken aldrig" lyckades; ' trots två allvarliga för- sök, Frågan förblir öppen, varför malmöborna den' gången inte er- höll det: stöd från själlandssidan, man "hade avtalat om "och Jvrigt väntade. på, .' Hedwalls. speciella förmåga att få fram detaljer och fånga stäm- ningar gör skildringen ' både dra- matisk : och: spännande. En tysk student, Johan Steman, . förrådde konspirationen, vilket från svensk sida genast utlöste en formlig jakt på - misstänkta skåningar. Många fängslades på Malmöhus, och på Karl X Gustafs order skulle fjor- « En utredning har visat att kost- . 'naderna för läroböcker för gym- "nasieelever stiger, till 112 kr. per gen kommit i kontakt med pro- blemet "alltför låg. Det kan också bero på att utredningen inte är går pri : » Vi fick klara besked 'om det häromdagen. Ett enklare lexikon inköpt i Sundsvall var märkt med 8:50, kr. på vit klisterlapp. Med oms' blev det 9 kr. jämnt. Petade man bort prislappen så fanns det ursprungliga priset, 6:73 kr., in- präglat i pärmen. i -: Bokens tryckår var 1960. Utom oms var pri höjningen på en va- ra i lager nära 30 procent på 4 år me oe . - Det blir dyrt med ” skolböcker "Att daghem för småbarn ä är rent Niälsamhällen medi cc GESCEERTTPAN ngq nd under sådana förhåll brukar som regel” Ges. av en d permanentad. : vilken > därmed - själv: presenterar]... sitt artonde arbete: som författare! år; Siffran förefaller en som nyli- V helt färsk. Även på skolbokssidan : Hocrad majoritet 'kan församlingen fatta beslut. Genom denna metod har några av FN:s fredsbevarande aktioner kommit till stånd, vilket Sovjetunionen liksom även Frank- rike anser vara stridande mot FN- stadgan och "således olagligt. Följ- aktligen vägrar de att bidraga till finansiering av dessa FN-åtgärder, Vart Sovjetunionen syftar ligger i öppen dag, den vill återföra mak= ten över FN tili säkerhetsrådet och beskära generalförsamlingens möj- ligheter att utöva något reellt in- flytande över väsentliga politiska frågor, som kommer under världs- organisationens behandling, Här« igenom skulle FN-aktioner av typ Kongo eller Cypern kunna genom- föras endast, genom beslut av sä-+ kerhetsrådet,.. vilket . förutsätter enighet mellan samtliga i rådet fö-' il.- lie. Karl: Linde gren; a om Förenta Nationerna ” har samma a principlella tnställning till dessa problem som Sovjetunlo- nen är klart, men frågan är om Inte också Förenta Staterna i grund och botten har samma uppfattning, » även om amerikanerna inte finner det opportunt att nu öppet erkänna ; detta. FN har numera icke mindre: än 115 medlemrmar,; Det kan komma : att bildas block med skiftande sam- i mansättningar vid omröstningarna, i - generalförsamlingen. Ingen stor-, ' makt kan med säkerhet räkna med : majoritet för sina förslag, men stor- " " makterna kan få. betala kostnader- na för de beslut dessa block fattar, beslut, som kanske inte alltid blir: vare sig genomtänkta eller realis- tiska. Den politiska mognaden:hos. i flera av de nya medlemsstaterna torde knappast vara vad den borde "vara, . Eftersom Sovjetunionen och För- . enta Staterna faktiskt har likarta-' de intressen ifråga om makten över, FN verkar det inte osannolikt att konflikten om Sovjetunionens skul- . der kommer att lösos genom någon ' » finurlig kompromiss, som räddar båda världsmakternas prestige, FN kommer, då att leva vidare, men det blir stormakterna som kommer reträdda stormakter. Att Frankrike + att bestämma vad FN skall göra eller icke göra I politiskt avseende. :; Tor Stockholm, (TT). , ” Varmgarage "eller. "inte, har varit föremål. för "ett. reportageinlägg i TV i band med .en VARMGARAGE BRA. ATT. HA : - FÖRVÄRRAR EJ: BILROSTEN: Jar för att vi kan Känna Oss yt terst tillfredsställda om vi är lyck- liga nog att ha en skyddad inom- lats för bilen, ++. belysning av rostproblemen när det gäller våra bilar, Enligt; en Hinsk undersökning skulle det ' vara bättre: för bilen ' om "man avstod ifrån att ha' garage och lät den så att säga vara genomfrusen un- der ', vintermånaderna, .. Detta då med hänvisning till att fukt! och | väta "inte. skulle; få” tillfälle ” att Bilägare! det att det! ingalunda råder hågon interkyla” — inte éns' i Förhållandet är ju de: allra nordligaste delarna av vårt land. Någon veckas köldknäpp sörja, ätininstö "vårt klimatförhållande, "vår åsikt är; det följakt- ligen” en: mycket ' ohållbar kon- struktion' att påstå att garagen i någon betydande Låt oss ta komforten, som bl. a. innehåller. sådana faktorer som att vi. inte behöver, riskera vår. hälsa genom att bli. genomkylda i plåt- skalen, : Några trafikfarliga . och siktförsämrade ' islager på rutorna behöver man inte heller dras med. Så. Man, har en god arbetsplats i garaget om någon mindre repar rat över göras, Beträffande rösten så Tekommenderar vi att L lpåde" de' som har ”gårage "och inte, r naturligtvis bör låta .underredsbe- handla” och' rostskydda sina ' bilar, i När . det ' gäller ; kostnaderna' för ett garage. bör nämnas att det nu- mera finns ;monts ingsfärdiga typer | Aktuell - i "kommentar:' | Visst - kan nedrustningstemat missbrukas för propaganda eller leda till falsk optimism om möj- ligheterna att nyinvestera bespa- ringarna i projekt, som i tid hin- ner göra tillräckligt mot folkexplo- sion och världsnöd. Men också ur den aspekten gäller president Kennedys ord inför FN i septem- ber ' 1961: . ”Målet nedrustning är inte längre en: dröm. Det är en praktisk fråga om liv och död. | De risker som nedrustningen rym- mer förblekpar mot de innebo- ende ” riskerna med en fortsatt, obegränsad kapprustning”. VS «rot vr Dagens Nyheter Svenska folket kände skam och avsky för sin regerings handlan- de mot balterna. Och skammen kan aldrig tvättas bort även om flyktingarnas öde 'småningom för- svinner i glömska. =. ' De värsta farhågorna besanna-. des nämligen, : Ryssarna dömde balterna till: mellan 10 och 25 års "7 | straffarbete, Endast ett trettiotal Jfinns kvar / livet, De andra har dukat under”. i de: ryska straff lägren," + Nordvästra Skånes Tidningar vi har i i dag brist: på praktiskt taget : allting som samhället till- handahåller oss.: Dessa brister kan inte 'elimineras genom att vi sat- $ar mera resurser, ty sådana enor- ma: resurser. finns inte. I så fall blir det ingenting kvar till vårt näringsliv, som vi:dock alla lever på: Det är därför en angelägen och ytterst viktig uppgift för våra politiker att finna nya vägar act ta .itus med bristproblemen. ' Ty bristproblemen'' måste lösas. Det är sorgligt att de behövt uppkom- med 'varmluftsfläkta; sett inte, drar högre årskostnader än en. utomhusplats med el-vär- mare. KO a att der vinterhalvåret eller Ni vän- tar till våren: när: priserna: åker öpp i, toppen. igen, 'så kan det löna sig: att ta; del av de, ten- denser . på ,, den . svenska . bilmark- liga. yregistreringar speglar, , rå- der ,, .motortidningen Vi Bilägare | och tillägge: i För, övrigt, är,, både bilköp och driftskostnader! Så: pass krävande för privatekonomin att ingen har råd ' att vara. ikgiltig för regi- ing 'skull' le ha del'i våra. ”bilrostbekymmir. Det finns tvärtom mycket som ita- ton fraraträdande ', malmöborgare, vilka höll på deras danska foster- land, avrättas” på Stortorget i Mal- mö — på exakt samma” plats, där denne, nära 250 år 'senare fick sin egen ryttarstaty! Tre torterades och miste huvudet, innan kungen ångrade sig, De övriga elva lands- förvisades och fick lämna Östdan- mark, . - Det : tressanta och "avslöjande häftet "säljes nu i de flesta skåns- ka = boklådor. Omslagsvinjetten, | tecknad av tidskriftens ' redaktör. Poul Willadsen, Gentofte, vill .il- lustera Malmötorget som platsen för dels 1600-talets 'konspirations- offer, dels. våra dagars kungliga äreminne, : en : kombination, som många : nog. inte reflekterar när- mare över. Om Karl X Gustaf sä- ger: prosten. Hedwall som skåning till sist i sitt epos: - Hans dåd är ej förgätet, varför man utan sorg - kan taga. bort 'belätet, "som står .på Stora Torg. streringsstatistiken beträffande de olika ” märkena -— och därmed andrahandsvärdét, - MEN : Sedan "beror 'det; förstås på om man vill ha. en "stor vagn, en mellanklassare eller en : småbil, men det förändrar inte möjlighe- fen ”att”av' statistiken läsa ut, Täk- na ut och dra fram vad som fö- refaller mest lönande på kortare eller längre” sikt, Vv : : Men det kan” ändå vara svårt nog "att försöka tolka tendensen eftersom både, märken ' och mo- deller” svänger allt kraftigare. idag och de täta växlingarna ur popur laritetssynpunkt "lätt "nog "kan! komma ' ett "statistiskt kurvdiagram ätt misstänkt likna en- sjukjour- " Kvär "står dock det faktum, att registreringsstatistiken; under en längre” tid troget" speglar: händel- serna på bilfronten, demonstrerar det hektiska skeendet beträffande naden,.som, kurvan över månat-, nal" med lätt .däfekterade feber | bild av ”bilfabrikernas förbittrade konkurrenskamp. Registreringssiffrorna är dess utom. en tillförlitligare mätare på den verkliga - publiksmaken och dess mer eller mindre' markerade skiftningar än de rena produk- tionstalen ' för , olika märken och modeller, vilka knappast kommer sanningen närmare. Och siffrorna | för bilindustrins månatliga pro-” duktion haltar: för övrigt av den anledningen, att: semestertider 0. d. förrycker helhetsbilden. Men om : däremot : registreringssiffrorna bortsett -från "vissa naturliga säsongvariationer — dalar respek- tive rusar i höjden för ett visst märke "eller " en viss .modell så skvallrar. sifferuppgifter och dia- gramkurvor' vältaligt om "en my våg i. ena eller andra avseendet. kaste "olu tkö äl | ma, det är besvärande att de änna inte lösts, men' det vore skandal om de blev eviga. Sunt Förnuft. I. Viskan-debatten har” rdgäts om. inte fabriken skulle kunna byggas några mil inåt land. Härpå har svarats att det skulle bli'myc- ket dyrare på grund av att tuben för avloppsvattnet då måste 'för- längas, Skulle ' detta förslag inte ha - andra nackdelar, ” borde väl staten i fritidsintressenas "nämn kunna stå för den merkostnaden, eftersom Hallandskusten ; eft: riksintresse, är , Skånska Däebladet I många. år. har man kämpat för att övervinna det motstånd mot rationalisering .som fortfa- rande utmärker stora” grupper: av sjukhusanställda, från läkare och nedåt. Det” intresse” för rationali- + sering som sjukhuspersonalen, .- dag bekänner , får nog karaktär seras som passivt » och, . . närmast symboliskt. ' ' « >. Direktör Sverre Royen,- Svenska landstingsförbundet.. Det finns ingen” anledning an instämma 'i olycksproöfetior om att ' det nya gymnasiet skulle bli säm- re än det gamla! 'Det finns så mycket Iöftesrikt i gymnasierefor- men att: man gärna vill tro på” dess framtid, = ec ar ” Handelstidningen” Ett ordentligt stöd till - handi kappidrotten - ligger helt i. linje med "målsättningen att.”ge den handikappade möjlighet till" ett "liv så - likt i de” friskas. .som- möjligt. att nonchalant stoppas ringens malpåse. H . Sundsvalls” Tidning ; i Lions club i Simrishamn, har. Å dagarna gett ut en visbok. Den innehåller till en tredjedel snaps- visor, och den kostar fem kronor. Nyheten härom 'har väckt de star- trott,” att lejonen ägnade, sig. åt helt, andra' saker. än att sjunga snapsvisor! Det borde vara straff- bart "att "främja . uppkomsten och spridandet av snapsvisor: ' Helsingborgs. Dagblad . en undersökning om' rättstavnings- förmågans struktur "utförs i"Upp- sala. . Man . vill" fastställa; < varav rättstavningskunskaper” bero . Man måste nog.gå väldigt” djupt för att klara: "den - "frågan Hur kommer - det sig, ”att ett-så”vån- ligt ' ord - -som su ”medicin”. stavas ”medecin” av så "många. :Ordbl het? .-Men varför" skall: ordblin heten” drabba :just "bokstaven mitten? Varför 't ler .”midecin”? Pål i Västerbo teris-Ku Stockholms ”stadsfullm allt + " Idealet för en'bils värdeb dighet är och förblir ' dock en kontinuerlig avsättningskurva, allt- så en så rak och jämn linje som möjligt genom - diagrammets alla mmånadsstaplar. Och: kurvspråket är i varje fall det klaraste och tydligaste språk "som finns att ta till? ROKSPÖRENINGEN MOT POLIO nomisk Revy behandlar 4 novem- bernumret frågan om statens. fi- . (Sundsvalls Tidning) politik och de- väntade under- skotten i budgeten. I inflations- BLIR DET. SKATTEHÖJNING? : HÖJD OMSÄTTNINGSSKAT ENS FSA ENTENHETA 'T] SPRIT OCH "TOBAK Så 600. MILJ. KR 600' MILJ KR Bankföreningens tidskrift Eko-j bekämpande. syfte måste statsbud- tänkb geten förstärkas, helst genom. att utgifterna skärs ned ” ”ellet också genom skattehöjningar. Bilden" vi- sar, i .Fäknöexemplets form. några 12 208 SÖK CTIEHÖJNING BENSIN” . lOÖRE MERI SKATT : +1OPHACCISCERCA : 600 MILJ KR. a gar för fi tern att öka statens inkomster om det visar sig ogörligt att dra ned utgifterna, dsed rära soarber.. Vid senaste :samrigh": trädet : uppfördes " både " Bertolt” Brecht, Cervantes och 'Ka Märx; Det. får: bli ' ett slut på. detta: utländska” snobbanide över väljar-- nas / huvuden, .. Stadsfullmäktige kan hålla sig till nationallittera= turen, Tjorven och Båtsman, Du- ger det åt konungen, så duger det år Mehr "och hans salong, Stockholnis- Tid — för att viltna o om ÄT ; Joh, om gammal god sed bjuder. att under adventstiden, tända fyra, ljus, Det är brukligt att göra det' i både kyrka öch hem, "Sedan flera" år tillbaka sker det, i mitt hem, . Första söndageri -4 > advent tänder" man det först ljuset i ad=« ventsstaken och sedan ett för När je adventssöndag: Denna” vackra Borde: bli lika” allmän” "som julgranen till jul. De fyra ljusen skola påminna om huru vi närma" oss ljusets stora högtid och - liksom. ide: fyra adventssöndagarnas texter" tala till Oss om den rätta. . förberedelsen, De fyra ljus som dessa texter .|tända äro, . Öppenhetens, wvaksam- = | hetens, - t dets : och ; frimodig hetens jun 'Tänd "dessa ljud ; så ditt hjärta och hem! Därmed för- bereder du på" ett sant sätt”adi ventskonungens ankomst. På tal 'om språk . äste jag att
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.