Zz Lite mera intresse och vänlighet! a bara måste springa sin väg till nya uppgifter. Att det måste kän- nas ännu” värre för sjuksköter- skorna är. "lätt att föreställa sig. t eka y Man. kan inte säga att' jord. : ibruksminister— Holmqvist -- smed | någon ljus dag när, han i 'radio häromkvällen 'med ordföranden i ör att. börja från början blir. r- e precis uppmuntrad, när man 'söker anställning som sjuk- 5 Hrlyår räde, i det här fallet på ett av Stockholms största sjukhus I debatten 'om sjukvårdskri- sen har' gång på gång påtalats sjukhusens bristfälliga perso- 'nalvård. ' Industrier, privata fö- retag och även statliga eler halvstatliga verk har för länge ju redan nu säljer timmer till +-utlandet- måste :-väl- ändå -'anses17 väl naivt i hänget. Hedlund frågade även - hur det Ett ikogsbruk baserat på ett stort antal självägande bondebru- Achiträd När det "gäller ett riksdagsbe- ste” slut, som är, så omfattande joch ! " många andra banker världen runt ' Wennerströms avslöjande: "a . kontaktmän på den ryska ambas- » endena att Wennerström skulle ha utlämnat allt om vårt försvar var | -- » oriktiga, även om hans landsför= H 'Sverigeg' ” ” skogsägareföreningars riksförbund, . d:r . Gunnar, . Hed- "lund, . diskuterade. sitt i prome-|" morieform presenterade förslag till ny jordlagstiftning. Det är « rätt "märkligt ' att höra en före- trädare, för en socialdemokratisk | c "kan" komma” sig "att ”jordbruks- ministern ändrat uppfattning i ide här frågorna. För två år sedan - ansåg han att man.inte borde äktualisera jordlagsutredningens sförslag, på vilket den nu publi- erade : pr . till ;-stora d ol . regering tala så vackert om stor- industri, och den 'misstro mot . "enskilda"! personers förmåga ' att :rationellt sköta skogen som stats- rådet gjorde sig till tolk för är inte mindre , - anmärkningsvärd. Gång på gång upprepade > hr "Holmqvist betydelsen av” stora "enheter för en rationell skogs- skötsel. och hr Hedlunds påpe- "kande att böndernas 'skogar är lika rationellt 'sköfta som andra skogar tycktes han. inte. vilja inse. . Hr Hedlund påpekade också de faror som; om "lagförslaget skulle gå. igenom, ligger i möjligheter- na för utländska" intressen att köpa skog i wvårt land i sam- band "med vidgad europahandel. Tordöräkiministerns. svar att :vi ni ' internationella, handeln.: Det är inte klarare med den saken idag], men ändå anser jordbruksmi- reformeras, alltså bytt i och för. sig inte är något att skämmas för, bara man kan ino- tivera varför. "Men det kunde inte hr Holmqvist i radiodebat- ten. - allt för.att försvara sin prome- moriä, blev intrycket av hans . radioframträdande, att han" nus nera inte I är riktigt så säker på hållbarheten i sina : teorier, "som han v var då han skrev' ner de lelar bygger, därför att det; var klart hur; det gick med den istern - att, lagstiftningen måste Hr -- Holmqvist...har fattning, vilket i (praktiken: behövdes för en pla- nerad vidareutbildning till arbets- terapeut). Man blir fullt medve- ten om. vilken obetydlig varelse man. är, ja, att man förekommer. i. massupplaga, i vilken ' ens bli-' vande arbetsgivare bara . behöver bläddra fram 'sökande. Bara litet, litet” intresse och vänlighet. skulle kännas, som en uppmuntran, vx Inran man som nybörjare "släpps ut på avdelningen får man gå igel nom en 'tredagarskurs för att lära sig: dé mest elementära arbetsmor ten — bädda en säng enligt Även om hr Holmqvist gjorde EN DAG FICK DEN SVENSKE ledarskifte Öulte medföra en för- : RIKSBANKSCHEFEN-- : >: skagning, - 4 brink' ett telefonsamtal från x London, Chefen för Bank of Eng, land undrade 'om den svenska riksbanken kunde låna ut lite pengar; Hur mycket? Så där 800.000,000 kronor. . En kvart se- nare ringde hr Åsbrink upp den brittiske bankchefén. OK. Det går . bra, Dessförinnan ” hade: hr : As- rink "pratat. lite 'med hr Sträng och några” andra sakkunniga bl. ä. ”' finandepartementet, - skriver Helsingbores Dags blad: w : : Engelsmännen lät,'sin bön gå till Ja öch de flesta svarade ja. Men in, gen så snabbt som 'den svenika, ;, "Lika lätt som det gick att låna ut pengarna, lika svårt var det att få besked därom, De' svenska riksdag männen hade en vecka försökt pressa hr Lange men den- ne avböjde. Så kom då beskedet m st i ett radioeko, förmedlat, av. hr Åsbrink; "Länet, motsvarade Uunge-.| te fär en tiondel'av vår valutareserv: Jin, iSnabba. beslut, det imponerar, ! Nu skall let säkert bli bättre fart] när även beträngda inhemska ins dustrier, företag, byggaré 'm fö land betyder antagligen. "inlod. sök ningen till, ”snalbbare SEA i. Hånefrågor.” pro i i "EN. NY SPIONAFFÄR HAR " AVSLÖJATS - ” " i Stockholm och den ertappade ” har, redan häktats efter förhand- "lingar inom lyckta dörrar. Åter- ågen, skriver A r bet e tär det '" fråga om svensk agentverksamhet > för sovjetisk räkning, vilket med " all. önskvärd tydlighet visar att ” den ryska aktiviteten mot Sveri- ge på intet sätt mattats efter st: I' själva verket tycks ' den nu ” gripne ha bedrivit sin mot Sveri- . ge riktade verksamhet under he- la den tid — nära ett år — som Wennerströmsaffären 'akut upp- rörde opinionen i vårt land. Hans raden i Stockholm war under ' samma förhållanden på ->nytt i : färd med anslag mot det land, . vars. gäster "de officiellt är. Det inträffade visar än en gång att de ryska försäkringarna om vänskap och förtroende för vår neutrali- tetspolitik inte lägger hinder i vä- " gen för ständigt nya för ök att ut- | - forska - vårt försvar. Det nya | . > spionfallet visar också att påstå- L räderi var katastrofalt nog. ' stället bör man räkna med att åtskilliga ryska agenter alltjämt | ”- - går lösa och att uppmärksamheten | .. därför aldrig får slappna, under- ” stryker Arbetet. v DE &K. KRONPRINSARNA . . YPOLITIKEN =. | "åker minst någon. gång i veckan gatlopp i pressen, en trafik som är | till glädje för ingen, ofta. grovt missvisande och därtill högst o- motiverad, klagar Es k ils tu. na-Kurienm va ov Det finns ingenting som tyder | på att någon av partiledarna be- traktar sin. avgång som aktuell, Därtill har de inte heller anled- ning, Samtliga är de lyckligtvis alla vid bästa vigör, vilket de haft många tillfällen att visa, senast nu under höstri en. Ingen av dem är vid sådan ålder att en- den "motiverar avgång. - - Tvärtom är det uppenbart för var man, att i alla partier just nu ett ”byta arbete, Som orsak anger de vi ovisst” "läge som” det nuvarande med en rad olika småpartier som "sticker fram” nosen för att” vädra : tplittringens : "morgonluft, äl betydelsefullt "att parti ledarna: ins , fe springer sin kos utan ger stad- ga och auktoritet åt den fortsatta]; SATSA PA UNGNÖT én "balans mellan 'produktion' och . konsumtion uppstår snart: inom de exportöverskott ligger inom hära "räckhåll och mycket talar yu för att xi om något år redan har underskott på kött. Lantbruksför« ibundets facktidskrift ' Lan t kalv eller..ungnöt.. Prisutvecklin-- + gen - på -nötköttssidan: har också. ' under senaste tolv månaderna va-; I I rit sådan att Ungnötsproduktionen,i i JF famtiölat Om: dkalvpriset, Ö=. kär "starkt "bi slaktvikt över 200 kg,.. "under senare år, är det med tor, tillfredsställelse , man '”kan kon- ”statera att jordbrukarnas kunnig- het som uppfödare har ökat. Så- väl ökade slaktvikter som bättre okla sning växer snabbt fram. . "Detta 'är också en första förut- sättning för att: få köttproduktionen. pris mellan ' lägsta och högsta klass är så pa's stor, att där of: tast ligger hela den förtjänst som måste eftersträvas. Kon umenter- nas krav på kvalitet tycks också. adigt öka, Jordbruket har allt . att vinna på att söka tillfred stäl -la detta kvalitetsintresse. exportproblem för vår jordbruksi produktion bör det finnas dubbel anledning för jordbrukarna att] , sat. a "hårdare på 'köttproduktio- nen, Något ekonomiskt bakslag inom den branschen kan inte. nu! skönjas vid "horisonten, ” Under” rubriken Platssökande på tidningarnas "annon:sidor ser man snart sagt varje dag stats- "och kommunaltjänare som - vill "antingen låga löner eller mindre " tillfredsställande' arbetsvillkor, . Det allmänna har i åratal haft rekryteringssvårigheter. Den pris .willkor,' Även om lönerna där 'är ”avtalsreglerade så är det förhål- landet inget hinder för privata överenskommelser, Det allmänna, stat, landsting och kommuner, har att följa. avtalstexten. Un- . dantag " finns men” de. är "inte : Särskilt i ett. för partierna "så . > det. .; Köttproduktionen- minskar ' ch” det, 'Av ättning utan besvärans annen kommenterar: , Kalvreserven börjar: nu. inom” ora områden av vårt land bli" igen. tpädkalvsslakt” Påpassligt ; har jordbrukarna utnyttjat detta |: aterial till uppfödning :av större rmår "att: allt bättre hävda sig. ir. det: i en: sådan mer fördelaktigt att” "upp - ungnöt. till Studerar. man? slakts tar' man. Sr jag, stod, andra” "nyanställdas” erfaren- nästan helt obefintlig. Några-slak-| ret att, KSO om man, inte. Ser SPP riföreningar har praktiskt taget;j'.. rv j ekonomi på Skillnaden: i i I en tid då det ofta talas om skrivet antmannen, - i ata marknaden erbjuder bättre Fortsätter denna flykt från de reglerna, patienterna, .. lyfta dem skonsamt AL och .utan ”att överanstränga: sin egen. rygg, . och 'att' hitta i de oöverskådliga lokalerna, . . Kursen ger någon liten säker- het och vana. Många av flickorna som börjar. sorm sjukvårdsbiträden kommer ju direkt: från, skolbän- ken. De äldre: "sökande . har ofta inte heller: haft något "med sjuk- vård. att göra rArbetet kan kän- has” ovant och avskräckande i bör- jan: när det inte kompletteras "med omm helst” "teoretisk ..un- g, Det kan också vara ande att " komma "så nära Pp; svårt sjuka människor om kon- takten med sjukdom tis gare 'va- äll en till”en ny arbetskam- rat verka ' direkt. fientlig. De gamla vana”. gmigena tycker tina äv. | biträ- a "avdelningar, Att gå rväfitar sig väl inte "var- dd "eller "rättelser hellre. stu 56 TIMMAR 1 VECKAN. |". "Som" ybörjare ”och dessutom ”extra” utan . eget "schema delade efter, "vad jag senare för. edigheten "så förskjuten bade 45 arbetstimmarna fick veta att” jag i. varje fål hade ätt” till? övertidsersättning, ta temp och puls, tvätta. sedan ' insett eller tvingats inse behovet av omtanke om perso- nalen. Naturligtvis inte enbart av människovänlighet eller den nya demokratiska . synen på förhållandet mellan arbetstaga- re och "arbetsgivare. Utan helt enkelt. därför att konkurrensen om arbetskraften är så hård. — Har man prövat på sjuk- Wårdsbiträdets yrke, ett av de Jägst betalad: vårdyrkena, har man också fått en känsla. av ker sig dit. Det konstaterandet "gör inledningsvis en ung 'dam som här intill berättar om sina erfarenheter av några månaders tjänst som sjukvårdsbiträde; "Några chanser att pusta mtvuni der sitt skift har man sällan, .Un- der. den halvtimme :»jag hade till lunch kunde: jag välja på att:an- tingen dra på mig ytterligare sam- manlagt två kilometers spring till Personalmatsalen, eller gå. ner i baren för allmänheten i stora 'en> trén och'. äta. mig ” halvmätt . på smörgås” och mjölk. Det förekom- mer faktiskt på en del avdelning- ar att biträdena smyger sig till att äta av. vad som blir: över av pa- "mat, vilket är förbju? bara - för att Slippa. gå på det, trötta "fötter till matsalen: . FÖR LITET KONTAKT : MED "PATIENTERNA; . Själva arbetet är i och för: sig inte svårt, Man kan. skilja” mellan i "Ide vårdande sysslorna, som” direkt |hår med' patienterna att göra, och grovarbetet, d. v..s. diskning, ren- göring och städning. Kontakt med patienterna — får , man: ; egentligen bara vid, bestämda tidpunkter vari je dag — när de ska Mmatas; tyäts tas, ha ' hjälp med påklädning. rel- ler (andra detaljer. "Resten av da- gen går åt att tvätta golv, vilket görs dagligen utom på söndagar” na, putsa fönster och" hålla rent överhuvud taget. Det står wvisser- ligen i: den s. k, metodboken "att biträdena bör sitta och laga tvätt m, Mm; inne-i hos patienterna, ” ”pyss- 127: med: dem, men det finns fak- g|-patienterna, : i synnerhet de gamla; av, -kontakt med'.en vårdande: och hjälpande människa hästan hj slitånde "stort. Man 'känner” sig hård. oj otillräcklig, när .man ser vikna + de blir när man ; Flygresenärerna ' på Lufthansa's ordinarie. plan från Stockholm till Frankfurt fick häromdagen ovän- tad lusse-uppvaktning av årets svenska PR-Lucia i Tyskland, Agneta Blomqvist, 19 från Eskils- tuna, . ' Agneta ' valdes bland student- nationernas flickor i Uppsala, öch allmänna tjänsterna är det risk för en '”vårdkris” inom många samhällsfunktioner, som t, ex. Ppo- lis och :brandväsende. Rekryte- ringssvårigheterna har på sina håll urholkat H hon ska "besöka Frankfurt, Ham- burg, Mänchen, Köln, Bonn, Niärn- berg och Erlarigen för "att på. svenskt sätt lussa för höga dig- nitärer i de olika'- städerna. ' I Nirnberg . arrangerar man ett rik- tigt Luciatåg för henne,' och Mänchen ska hon hälsa på Hansi och Birgitta." Den första på planet ning var Tufihansakaptenen G. Stollmann. . På bilden ses hon bjuda på kaf- fe och lussebullar framme 'i fö- rarkabinen,. : Lägger man därtill en flykt från tjänsterna kan situationen bli o- hållbar. Dagsläget måste också ses "mot" bakgrunden av ett samhälle som i raskt tempo åtar sig nya uppgifter med ett ökande perso-' nalbehov som följd. ” (Sundsvalls Tidning). SÄND EEN . ” JULGAVA till Frälsningsar. måns sociala Hjälpvärksomhet holm 5 4 i octerro 900480 | | "+ -jterersättning > 1150 kr. : + | Vara ' svårt nog 'att klära sig i en "I storstad :på 600-700 kr: som åter- som fick motta Lucians uppvakt- |, VARFÖR VÄRDINNOR? På "en "del: stora sjukhus finns det ju numera frivilliga och obe- talda ”$/ kl. värdinnor som har just till uppgift att prata med patien- terna"! och ” utföra småsysslor 'åt dem,” brevskrivning m. m Men det måste vara fel att personalen |, "på avdelningen” "ska ha så mycket att göra att man måste kalla in människor utifrån för att kom- plettera' vården av. patienterna, när de. utan tvekan: föredrar den fasta: personalen” .som känner dem och kan” prata. med dem litet om "deras" tillstånd och annat som angår "dem personligen. ' H I en storstad som Stockholm med "långa resvägar kan arbets- tiderna ännäs” ,.besvärliga ibland dagspasset börjar kl." 7, Under: sista passet I händer det att man blir - ensam ' med patienterna på en. hel. avdelning i en och en halv: timme; 'vilket kan tyckas allt: för betingade” och "a varsfullt för. ett oerfåret. biträder ; LÄGLÖN,- -KLASSKILLNAD. Lönen är för närvarande vid statligt" sjukhås' 915 kr, med tillägg för obekväm arbetstid och semes- Det ; kan står ”sen: skatten ' dragits, då" syn- :', | nerhet 'om man ska hålla sig med egen, bostad :— personalbostäderna är ju som bekant nästan : obefint. liga.: v t Och så kän : man mn. sist föl undra sig "över ' den s påtagliga klasskillnaden på sjukhusen. 'Visst finns den! Och visst avskräcker den många flickor;som för övrigt gärna . skulle. vilja ” ägna ” sig åt sjukvård, , gärna vidareutbilda sig, fastän ide « börjar i ”botten” som biträde! ; ; . kare ligger ju fjärran från den so- cialism, som "regeringen och soci- aldemokratin inte kan få ur hu- vudet. Men 'från bolagsväldet är steget kort till. den. socialistista statökapitalismen. : se Svenska Landsbygden. Trycket frå olika Jandsändar är förvisso starkt på regering, riksdag och ämbetsverken då' de har att bestämma bostadspoliti- kens inriktning och beslutens om- sättande i handling. Enligt vår mening. måste emellertid de cen- trala instanserna, vara beredda att vid avvägningen ge högsta mprio- fitet åt storstädernas krav, vid si- dan om de nödvändiga. men be- gränsade " punktinsatserna --ute i landet. : Stockholms- Tidningen (8). : Om någonting är ägnat att pres- sa upp markpriserna, är det just att markberedskapen är så dålig att kommunerna tvingas att hand- la ur. hand i mun och acceptera markägarnas försäljningsvillkor för att- inte råka ut för totalstopp i bostadsbyggandet. . : Dagens Nyheter.” . Från: många håll höjs röster för : övergång till särbeskattning. Den- na ' beskattningsform "skulle san- nolikt ge ökat utbud av kvinn- lig arbetskraft. men troligen också skapa ' en ' inriktning - mot ' halvi dagsarbete - 'd ' stor: omfattning. |Framför allt. måste man emeller- Jttid. inse; att. när 'särbeskattningen framförs som ett-arbetsmarknads- politiskt ” instrument, då "är ' det ingenting annat än en på krok- vägar uppnådd Progressionssänk- ning "man pläderar för. Nyckeln , | till -> ökat ' förvärvsarbete . ligger fortfarande i en sänkning av vår : Z Fischer. : Dö orimligt progressiva inkomstskatt. ». Sunt Förnuft. Vad tjänar. det till. att lägga ner : ; arbete på en bättre miljö, parker, |. Kö sader på hus, när sam- tidigt fula, parkeringsplatser, verk- städer, Rosén, "Saltsjöbaden, . i en artikel i "Teknisk Tidskrift. - a ' i ”så väl "genomtänkt flatt han hävdar att vi skulle få” en helt : annan " stadsplanering ' i Sverige, ' om, varje ' nämndledamot st nefingsproblemet,: cepterar Bilismens avig- [sidor förklaras bl. a. av att vi vuxit upp. "tillsammans med bilis- men och "därför tar dess mindre önskvärda ' egenskaper för själv- a öts att god stads- och tra- fikplane ing bevisligen ' kan redu- cera . olägenheterna väsentligt. Mai vill? göra" samhällena till- gängliga ” även för bilister, men tillgänglighetens avigsida ” heter oro, skräck för tunga och snabbå fordon, buller, vibrationer, dam” moln och skymd sikt i stor, skala. Utan att försöka tala om för. folk vad .som' är bra. för deras hälsa kan vi förbättra miljön genom att kräva -bekväma- och säkra gång- vägar, Sådana" behövs också inte "minst. för dem som lastar och 1os- sar lastbilarna;-+ ' Buchänan-rapporten skiljer big i flera avseenden från tidigare utredningar. så har ”t. ex, trafik. en fråga om att hålla igång for=- don, Detta har”tenderat till 'att skymma blicken" för de lika vik- tiga. kraven på god miljö i stads- tredningen har mtgått miljö, där” folk lever och ”werkar "och har avgränsat den från trafiken.” Det ger "en plane- ring inifrån och utåt, medan ti- digare ' raikutredningar. planerat utifrån "och inå Utredningens” ömpunkt på "det halvgoda trafilsaneringsalternati- vet borde läsas upp. före varje beslut” i stadsplanefrågor: ”En myndighet som sätter billighet som mål för sin planering får , också acceptera att ortens bilister ej kan varav följer risk för förlust av affärer till andra orter till affärs. VARJE. STAD MÄSTE SATSA. ara PÅ; SANERING; AV. TRAFIKEN centra - med bättre staäsplanestan- dard”ue ove 2 et ..Den största "faran för. framtiden torde ligga i försök att klara stän- digt ökande” -trafikmängder , med små: gatu- och . trafikändringar, vilka till slut resulterar i både dålig tillgänglighet och en fördär- vad miljö. Vill man bibehålla en viss miljöstandard kan man bara ta emot ökande biltrafik i den som äm Due. "utbyggnaden rekommenderas "nya. kläder,” problemet ofta främst ansetts som minskar få full användning för sina bilar, FN > mån pengar investeras 'i ombygg- nader, Ifråga om . turordningen .i man först 'satsår på infartslederna och det: inre'. trafiknätet / för "att staden snabbt skall växa in i sina innan! man "ger ; sig ed' kringfartslederna. i kast Detta a köper Vi inte. nu! Under. julmånaden" ökar omsätt- ningen. avsevärt ,.i livsmedelsbuti- kerna. Ja, ofta 'mångdubblas den. Men det finns också enskilda va- rugrupper :som mer : eller : mindre | ii; försvinner. från husmors inköps- listor under samma - tid, noterar | Fri: Köpenskap, : ..: : Generellt kan sägas att "flingor inte säljs mycket och inte heller kex, med undantag för smörgås- rånen. Saftförsäljningen är i. bot- ten oktober-januari, likaså sylt- försäljningen. Marmeladen har sin minsta , omsättning munder måna- derna december—januari och bland |: köttkonserverna finns definitivt en hel del produkter — skinkan un- dantagen — som ' inte har större avsättning under jumånaden, ivregryn är en annan ”dålig” vara under december, Också sSpag”, hetti, makaroner, soppor, te, konserver och tekniska' artiklar | avsevärt för en tid, ' Däremot . har ,wvi som alla vet sill . och ensjovis, "ost rödbetor, konserverad ka, kokosfett, rödkål, syltor och risgryn. Senap och många andra kryddor en eyl- lene tid just nu.. > Dags alltså. för omöblering på tyllorna såväl i hemmen. som i butikerna, SOLGÅVAN TILLBLINDA - eo FO 03 26 e— VF "att i "lom allt kommit en så nära, formen; är det naturligt att enig. het inte kan uppnås på alla 'punk- ter. Egendomligt är emellertid, ätt högern i så många och väsentliga frågor anmält avvikaride mening. I likhet med ecklesiastikministern, som avstod från den tacksamma uppgiften att polemisera :mot"hö- gern,' kan man blott beklaga,” ätt' högerpartiet än en gång. ställt. sig vid sidan om utvecklingen. - Visterbottens-Kuriren. 4 dn Det är årets sista månad - ch tid för tidningsprenumeråtion.: 11 landsorten 'dör den ena tidningen efter den andra eller kryripes” till veckoblad eller månadstidning,. .De flesta reflekterar. inte över det där. I werkligheten är det en stor förlust. En : mindre tidning -kan vara ett kulturorgan "som omistligt. Tidningens uppgift är in- te bara att'föra kulturen till fol- ket utan också att låta. stora folk. ' skikt bli företrädda i "den. allmän- na kulturdebatten, som annars do- mineras av storstadsmentaliteten, "Kulturen är inte något 'som'upp- funnits 'i de' stora städerna och befolkningsanhopningarna: arta et Märta Läjon, H Låt: oss "gemensamt ” förht drå, att dessa natursköna trakter. framtid förstöres” av luft. 'och-vat- (terinedsmutsaride : ” ndustrianlägg- ningar, sve Så” manar Norra Hållarids Öuft- och Vattenvårdsförening.: Vad' skalt väl Em / säga om" dét:- med:, honom” "som" med F- när Luciakandidaterna - "presenteras, De'syr åälla sina kläder själva -oci hjälper gärna" mamma” därhemma, både med matlagningen öch med småbarnen, EA "”Deras förströelse mest piano- spel,'” vilket "påminner "en om de. dar, som; man trodde för , lä sedan svunna, när flickorna främst skulle" lära "sig "att ”pårlera $r in ska och: traktera ”fortepiano”. ' A Men Luciorna är ändå inte på något” sätt gammalmodiga. Kom- mer framtiden, på tal, vil r naturligt. här : det . gäller så unga människor, ' visar ” det ' "sig att en förbluffande. hög "procent: av, dem ser"fram emot. en bana soln". dedirektriser.... fröken : Ljungberg i dag en: biologisk nyhet, nämligen" den att en unge kan hartvå: fäder”. Jag. >»har:. suttit . funderat över ken” grad ungen kunde ha blivit bättre” om fröken Ljungberg ”beklätt: moderskapet ... | Etter. den visserligen. korta men fnnehållsrika förkunnelse: äfrö det blev; ” Fröken Ljungberg. r över min beskrivning att. gymnasiet "kommer att bli - rö det nya gymnasiet tror er att det blir något röli st ey ETT ORD PÅ VÄ (CEN Herren öppnade hennes hjärta .. . F.C” Apg. 16::14 I Det första” adventsljuset heter: öppenhet, Det ' ljuset må wi tända. Ofta är vårt liv tillslutet. Mise icke, vi höra icke, vi förnimma icke, Det är. som om" all stängt. Vi känna oss missmodiga och övergivna, Liks Emmaislär- jungarna vandra »> vi wår väg! fram i 'mörker, +: fil Men Herren kon öppna: "det: 'som är tillslutet, Hati- kan öppna våra ögon, wårt öra” och wvårt' hjärta. Det är förunderligt när det! sker. Det är "som tändes ett ljus. Det Låt Herren öppna ditt liv honom” göra. det nu i adventstid, så att: du må” kunna ; se,” lyssna och förnimma vad Herren vi I i genomgripande som gymnasiere. Å-
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.