LAHOLMS TIDNING, Onsdagen den 16 december 1964 d. den 16 d —= LT Remisserna. ;Systemet med : offentliga '. ut : redriingar kring de stora sam- t .hällsreformerna varvid den po-|. ditiska oppositionen . får möjlig-|. | het'att på ett tidigt' städium föl- |: . ja och påverka. reformarbetet är ett värdefullt inslag i svensk de- ”mökrati” Samma förhållände gäl- ler ordningen med förslagens ut- sändande på remiss till olika in- iv stitutioner. "+ Det finns emellertid - just nu färska exempel på hur man hål: "ler: på : att förfuska dessa! två värdefulla principer i vårt poli- tiska'liv. Dessa exempel har för- 11 anlett Jari Ivan ' Nilsson; ”Tvärå- > Jund,e(cp)" att i riksdagen. ställa ett par' frågor till statsministern. fed Den” promemoria: med: förslag M fr ny ”jördlag' som ” framlagts. i höst” har utarbetafs'av jordbruks- 1 departementet utan insyn från riksd sida, Först har framförts trots att 1960 års jord- + bruksutredning, där alla parter 'X är företrädda, håller på att ar- ; - beta med hela den jordbrukspo-]. litiska målsättningen. Denna pro- memoria har alltså kommit till under former 'som -strider mot hittillsvarande praxis när det > gäller reformer 'av' detta; slag. , Hr Nilsson undrar nu om stats- + . ministern ' vill försäkra riksdagen 7 att "den i framtiden kommer att! ber 1964. LITE = förfuskas ; få vara med om att . förbereda : de 'stora samhällsreformerna ge- ' nom representation i. statliga. ut-; redningar. ber "Den promemoria, som''jord- . bruksministern på egen hand ut- arbetade, sändes ut på remiss i " vanlig ordning. Remisstiden var! : emellertid satt : till endast sex ” veckor . vilket måste betraktas, som anmärkningsvärt kort. Det, allvarligaste i sammanhanget är emellertid att remissinstanserna inte fick så många exemplar av förslaget ' att "varje ledamot i tf. ex. skogsvårdsstyrelserna i för- väg kunde få läsa förslaget. Med "en kort föredragning av en tjän- steman som grund skulle dessa ledamöter ' yttra sig över det största jordpolitiska reformför- slaget i modern tid. ” Jan Ivan Nilsson vill: ha stats- ministerns löfte om 'att sådant inte kommer att upprepas. Det är väsentliga frågor som här ställs till "landets regeringschef... Hans svar kommer att emotses med stort intresse. Man får . hoppas att 'det är tillfälligheter som spe- lat in i detta speciella -fall och att. det system som tillämpats vid: promemorians upprättande och utsändande på remiss inte "är ett nytt utslag av en social- demokratisk maktfullkomlighet. 1 BETYDANDE VÄRDEN - : ; RÄDDAS |. i enom att fritidsfolket hyr eller per de övergivna bostadshusen på landsbygden. Kan sen också i den nya fritidsbebyggelsen fogas i in i landskapet så att den icke I - stör den gamla miljön, då kan fri- I tidsbebyggelsen betyda en. injek. - tion för glesbygden både till för- 1 i i nyelsé och nytt” liv, skriver rika- + dagsman Erik ”Grebäck -i K= uKontu r "Komnninernas Kon- » sultfbyrås; och LBF:s tidskrift: "Om :vi förutsätter, att 300.000 nya fritidshus kommer att byggas inom .de närmaste 20 åren. och ! varje sådant hus med tomt repre- ' senterar ett värde av 30.000 — 40.000 kr., så kan ju var och en räkna ut, att det blir stora sum- ; mor, som kommer att investeras. på den svenska" landsbygden, som ; ersättning för. alla de miljarder . > kronor, som förts” bort därifrån t under den tid flykten'T från, lands- - bygden! fortgått. ; Med tanke på jordbrukets fram, "' tid och ungdomens möjligheter att ; skaffa sig ärkraftiga' bruknings- i delar ' Kar. jag, så markägare jag är, inget intresse av att. serna drivs onormalt j.] mig ligger det inget-orimligt Ä att , samhället .har det'avgörande in-' "flytandet över htr marken sk Då moneras här i landet. 3 Ger man akt på befolkningsut- ,' vecklingen ute i världen och tän- ker på den avgörande betydelså mn vsmedelsförsörjningen' " "att garantera vårt "lands "själv- ständighet och oberoende i alla situationer, måste det ligga i hela samhällets intresse att marken ic- ke göres till ett spekulationsob- : jekt, där man för kortfristliga för- + delar spelar bort vårt folks fram- t i i SKOLORNAS FEMDAGARS- . «VECKA « är aktuell bl. ai Karlstad, som är en av försöksstäderna. N y a Wermlands-Tidnin- . g e n beskriver situationen vid si femdagarsskolan: . Om läroplanens krav på kun- skapsstoffet skall behållas intakt når man icke en minskning av antalet undervisningsdagar utan motsvarande offer på de kvarstå. ende läsdagarna. Ui na » skogsdomäner, -stordriftens form anges "för. det "mesta som det man främst syftar . till- med slopandet av bolagsför- . budslagen, Resonemanget måste bygga på förutsättningen, att se- dan bolagsförbudslagen har upp- hävts och det är fritt fram för de " stora bolagen till köp av bonde- skog, så kommer dessa , bolag — väl närmast efter en överenskom- "melse sinsemellan av rmodell. Po. ; lens delning — att köpa samman bondeskogsbruk = till . storskogs- : bruk, d. v. s. bolagen kommer att lägga. sig till med mycket omfat- -tande .och -sammanhängande att. läggas. till bolagens tidigare stora skogse- gendomar. Man förbiser eméeller- tid "en ' viktig faktor. ' Det :torde dröja både ett och flera"; decen- nier innan så många lämpligt bet lägna skogstastigheter blir till' sa. lu, att-bolagen kan köpa samman dem till stordriftsområden. och välsigna dem med stordrift i i stor- bolagsform, =: Men vad som kan inträffa be- tydligt tidigare, det är. att ensk.l- då skogsfastigheter 'inom områden där skogsägarnas form av stor- drift: bedrives kommer i' bolags- ägo” varigenom: skogsbruksom- rådena slås sönder och den av de "enskilda > skogsägarna ' etablerade i stordriften görs omöjlig: eller i "varje, fall försvåras: | . Det här i motiveringen för bo- ägsförbudslagens slopande också talats om hur nödvändigt det är I att skogsindustrin, och då tänker | man väl främst på massaindustrin har sitt råvarubehov tryggat. Det- ta råvarubehov tryggas säkrast, om 'massafabrikanten äger till- räckligt mycket skog för att vara självförsörjande när 'det' gäller massaved, Samtidigt har pekats på vikten av en strukturrationa- lisering av massaindustrin i rikt- ning. mot mycket stora produk- ; tionsenheter.: Man nämner fabri- " ker med produktionskapacitet på mellan 200.090 och 300.000 ton. I sydöstra. Sverige finns två av , landets för "närvarande största sulfatfabriker, nämligen i Mörrum i Blekinge och Mönsterås i Kal- mar län, De' har etablerats av skogsägarnas har sin råvaruförsörjning tryggad tack vare de enskilda skogsägar- nas organisation, som numera är Södra Sveriges Skogsägares För- bund, Det är ett ofrånkomligt faktum, att 'ägandeförhållandena . vad gäller skogen i sydöstra Sve- rige är grunden för den trygga »börjar sin skoldag vid 8-tiden och . slutar i regel så att de k råvaruförsörj . Skulle bon- deskogen delas upp på förutom bondesh 2 bolagssk och og hem efter halv fyra. Frukostras- ten är inkappal och pauserna mellan timmarna har blivit kor- i tare, När eleven efter denna pres- .sande dag kommer tillbaka till hemmet väntar läxor — i värsta fall ända upp till fem. Lovdagarna kanske även på domänverksskog, så minskas säkerheten vad råva- ruförsörjningen beträffar — till gagn för ingen men till skada för produktionen, "> Dessutom skyddar bolagsför- ibudsl mot utländskt kapitals » har reducerats — mitter i början av november har avskaf- ats. : spekulation i svensk skog. Att risk därför finns är belagt. Form- . Kontentan blir, anser NWT, liga krav på att få etablera sig att våra d har, en arbets som så idustriella företagare i dag som är rent åld ässi "Skandinavien har rests på företa. . Man ställer krav på dem som man "aldrig skulle våga ställa ifråga om antalet "arbetstimmar ” på” vuxna » människor. Och ledigheten under : lördag och söndag blir en illu- sion, .: BOLAGSFÖRBUDSLAGEN : + "Man behöver inte vara företrä- dare för vad som har kallats snä. " va privata skogsägarintressen för 'att man ska tvivla på att det är klokt och riktigt att upphäva bo- lagsförbudslagen av år 1925, den lag alltså som kort uttryckt för- bjuder bolag att köpa bondeskog, skriver Sydöstra Sveri- bes Dagblad (s) garhåll på kontinenten, fastslår SSD. : SKATTEPROGRESSIONEN ÄR OMS soo på arbetskraften i varje fall på den högt kvalificerade arbetskraf- ten, påstår tidningen Företa- garen Det finns i det här landet en rad högre tjänstemän och chefer vid företag, som har löner som skulle kunna betecknas som fan- tasilöner om inte den hårda pro- gressionen reducerat dem till be- tydligt blygsammare proportioner. Om ett företag vill knyta till sig några särskilt dugande Personer, som kan göra betydande arbets- insatser, räcker det inte'med att Ett rationellare skogsbruk £ , bjuda en aning högre lön än ve- | industribolag och |: . Paris i | november (LT). Stadsbilden i Paris har fått ett , nytt och charmerande inslag, Tolv !'unga kvinnor klädda i marinblå dräkter och en elegant barett på huvudet och med vita handskar, har tagit upp arbetet att passa på skolbarnen när deras sista lektion är slut. » Flickorna har blivit utbildade j till hjälpkonstaplar och de är spe- j ciellt + utplacerade - för -- att ordna trafiken framför skolorna, På så vis hjälper myndigheterna i Frank- lrikes huvudstad till att förebygga | trafikolyckor som kan drabba barn på hemväg från skolorna. . BILISTERNA VISAR ' ” STORT INTRESSE. I tre veckor har flickorna ge- nomgått en kurs i polisskolan vid Rue "du : Faubourg-Saint-Honoré, Här :har' de fått lära sig hur de skall klara uppgiften att ordna trafiken och uppnå den rätta auk- toriteten gentemot bilisterna. De har i detalj satt sig in i de trä- den och vet hur 'de skall ”ta” de trafikanter som överträder dem. De har också övat sig i användan- det av polispipan och de har ge- nomgått övningar ”på fältet” ' un- der överinseende av manliga kol- leger. : = Med den naturliga nervositet som präglar en nybörjare, har de så fått" börja handskas med tra- fiken på egen hand. Och det har avlöpt utan' speciella tillbud, Det förefaller som om bilisterna visar sig. särskilt samarbetsvilliga inför damer i uniform och lägger i da- gen ett' speciellt intresse för ex- perimentet. Men + så är det ju : l också trevligare att rätta sig efter kördirektiven från : en kvinnlig konstapel än ta order av en 'po- lisman att hålla sig till trafikreg- lerna. ' Det händer att de unga flickor- na, som nyligen börjat sin bana som poliskonstaplar, ännu är litet stela "i armrörelserna 'och vänder aningen ' för militäriskt på klacken. De är kanske också litet osäkra då "nyfikna ' människor alltför öp- pet stirrar på dem. Men det är bara så i början, ' Efter en månad] har . parisarna vant sig vid att se dem"i' gatubilden och då -kommer ingen. att beklaga sig,. om :experi- mentet slår väl ut, H . ANNE ÄR RÄDD FÖR a ATT RODNA. '- | En" av de' tolv är "Anne Gantin, med välkammad frisyr och ide ret make-up. Hon är 25 år gam- mal men ser inte ut att vara mer än .20, Hon är ; gift sedan ett ett halvt år. ov oo Jag, är ännu för stel då jär dirigerar ; trafiken. Jag använder höfterna och det ser inte trevligt ut, dessutom' är mina handrörelser alldeles för snabba, säger hon. : " derbörande redan, har. På grund "av skatteprogressionen blir då alltför, litet kvar för vederböran= "de. Mån måste betala så mycket mer att marginalskattens verk- ningar minskas, Skatteprogressio- |, nen har helt enkelt blivit en form av omsättningsskatt på företagens "mer kvalificerade medarb och fikregler som gäller för Seine-sta- ,: ” andra Kvinnliga poliskonstaplar sörjer £ om dag sökte hon kontorsan= ställning vid polisens högkvarter i Paris... Hon fick inte arbetet, men hon fick istället ett anbud som överraskade henne. Hon tillfråga. des om hon inte wille bli trafik- konstapel. Det kunde hon 'i och för sig tänka sig, men hon var av'. alltför 'älsklig . natur för att gå, omkring .. och fästa: sbötesan- märkningar på vindrutan på: bi- lar som parkeratsj fel och dess- utom ta' allt krångel som följer kuride hon. gott: tänka sig att. di- rigera strafiken utanför skolpor- tarna.; =. I —; Med. ett. sådant arbete kan jag, vara, hemma om förmiddagar- na. Vi har. alla tilldelats skolor i trakten av våra hem, Min man! är också «nöjd med att .jag :har 'ett arbete ' som -endast binder mig un- der . eftermiddagarna. Då. har jag tid ”att städa lägenheten, och det var; ett krav från. min man, säger hon. . Mellan "de. tolv” flickorna den yngsta är 21-år — har det upp- stått en . varm "vänskap. 'De har kommit" överens om att träffas med . jämna mellanrum hos var- och utbyta erfarenheter. Men "det förekommer också :en viss' nervositet. Anne ' säger: | Jag är ännu litet rädd. Jag är. rädd '' för "att uppträda galet när jag hejdar en bil. Jag undrar också om det 'är rätt och slätt fäv med ett" dylikt. arbete. Däremot |. nyfikenhet. som bilisterna ' bromsar | - He kvinnor skyddar skolbarn motraikdidenf ör" barnens” säkerhet då de tar sig över gatan efter skoldagens slut. Bötesblocken finns till hands om | . någon bilist skulle. synda se hole Ala near, | Och när, de stannar" är jag inte 'säker på att de kommer att åt- lyda” order av en kvinna: rv: Men Anne är också mycket stolt över sitt arbete, Ur sin handväska tar hon. hela den attiralj som in- går i en trafikkonstapels. utrust- ning: visselpipa, nyckel till poli- |" sens telefonskåp, kartor över. Pa- ris och blocket med böteslappar. Men samtidigt ramlar det ut - en spegel och ett Jöppstift ... a N STRAMA VILLKOR, . i - Det blev strama willkor för de flickor. som "antogs , som elever. Av' de 40 som fick tillträde till kursen 'var det. alltså bara 12 som fann nåd inför trafikchefens ögon. Men så måste de också ha åtskil- liga egenskaper som inte krävs av deras manliga kolleger: ..' 1.. Polismyndigheterna . måste ha viss kännedom . om dem, -om nöd- vändigt - genom". deras, män, - men ogifta € föredrogs. : on De får inte "se ut. som om- 2, slagsflickor. Flickor med långt bår, - höga klackar ' och ”svaj ig” "gång ströks utan vidare. -3. De skall likafullt ha ett "be 'hagligt utseende. :. > 4, De skall vara över 165 em långa. ' "Genomsnittslängden för fransyskor är ' 160. . a 5, De får inte vara över 37 år. 6. ' De. skall .ha körkort för bil. "Och lönen? I 'runt : tal. 150:— svenska ' kronor i månaden. : fock RB. B.; upp då jag sträcker. upp handen! ur "är "det ställt "med 'den Ån- ll dividuella undervisningen i "grund- skolan? Har-barn . med speciella svårigheter ixt: ex," språk några möjligheter "att 'på ett riktigt och intresseväckande ' sätt tillgodogöra sig undervisningen? ' 1 q « Jajsdet är frågor,” som”en mor a bart ännu har långt kvar t. o. m, ' Dessa högre kostnader och J6- ner,, varav . en 'så; betydande del går . till skatt, måste företagen ta i- gen iform av högre priser, . Skatte- beredningen har i viss mån bortsett från det faktum, att höga margi- . nalskatter leder till en betydande indirekt beskattning ,i form av högre priser på företagens pro- dukter. : Produktpriserna skall ju "täcka företagens kostnader och ”omsättningsskatten - på : arbets- . kraft”, påpekar Företagaren. "Nog grips man allt oftare under valrörelser' av längtan efter ett annat valsystem, suckar Örebro- , Kuriren (s). Här kan det gå en hel valrörelse utan att våra riks- d: egentligen behö öpp- na mun, Allt sköts centralt via "radio och "TV av partipolitikens spetsar. Nog är det sant att radio och TV sköter om en stor del av val- propagandan; men vad säger att det skall vara så i all framtid? "TV är ännu något av en nyhet i valrörelserna och fångar därför intresset, Det har varit på samma sätt i många fall, intresset för ex- empelvis filmer och föreläsningar sjönk efter TV:s ankomst men nu stiger det igen. Snart kan det svänga när det gäller" politiken också, så att allmänhetens intres- se tvingar de lokala riksdagsmän- nen att uppträda oftare på hem- maplan. " Att med hänvisning till ”c tral” propaganda utdöma vänt . proportionella . valsystem 'är .0- klokt, 0 es er (Skånska ae es Dagbladet). +: tösen. ; exempel på: dylika "linte säga det till: mig, "Min nyfi- . |kenhet steg, och jag frågade :pge- .|nast, om hon visste, hur det sta- | vades och si det kunde hon. Me- till åst jag det häromdagen, då jag frå” gade en på mellanstadiet gående flicka" 'bekantskapskretsen, , om, hon "fortfarande tyckte ! engelska” var det roligaste i skolan. Detta och "under det första ' visade” hon ett brinnande: intresse, "varför frå- Zan föreföll motiverad. » Flickan drog på svaret” och ef ter: en ' stunds tvekan ' kom” det långt utdraget: ”Nej”. Och, anled= ningen? ' undrade ' jag. naturligtvis. — Det är så 'svåra och långa ord vi måste lära "oss nu, tyckte » Vetgirig. önskade jag” ett ord. Efterli mycket: stammande förklarade hon, att” det. var: bli: a.: ett: ord, som var ”förfärligt”, men eftersom hon inte :kunde” uttala 'det, vågade hon dan jag i- bokhyllan sökte efter Engelsk-svensk - ordbok = stavade hon "stapplande: :”Sodoallofus”. . Jag måste onekligen hålla med henne, att det var ett fruktansvärt ord och slog ivrigt i det utförliga lexikonet, 'som dock inte var tills räckligt utförligt för att rymma detta mastodontord. ”Soda” var det enda med' samma 'begynnelsebok- stäver ,och det är ju både lättare och mer folkligt erkände Je, i mitt 'stilla' sinne. : Då fick jag en idé, Jag frågade flickan, om hon händelsevis visste, vad ”ordet” betydde. Glädjestrålande - svarade ” ”Det gör vi alla”.- Inför denna . häpnadsväckande ighet på diet bax- nade jag i det närmaste och' var beredd att börja diskutera något betydligt mindre avancerat för att kunna hänga med, då flickan upp- repade:: ”Det gör vi alla”. ' Då som i ett blixtsken ' stod sammanhanget klart för mig. Det långa, svåra ”ordet” var inte ett ord. Det var flera: So do all of us! Jag bytte ämne och frågade tö- sen, vad hon tänkte bli, när hon blev lika stor som jag och när hon blygt svarade konditor, blev jag glad på den Ella flickans med språksvårigheter vägnar. För: att baka tårtor behöver man väl inte kunna engelska? Jag kunde egentligen sluta nu, men jag måste tillägga: Tror nå- gon, att hennes. intresse för eng- elska kan överbrygga sådana svå- righeter? Ja, om det kan iman: inte sia, men eftersom' ingen av hennes Brov. från läs sställa . sig, även om hennes vi KN lan, I varje fall gjotdel.... ämne "läser tösen andra” året" nu |” föräldrar kan ett ord engelska, sporre till. nya tag knappast ; helt komma ' från hem- met; Behövs" det då :' inte indivi- duellrundervisning och större an- Svar; för. varje: enskild elev från lärarhåll? . Alla: kan ju inte bli” konditorer! inte ' heller min lilla vän? Aktuell - Om möjligheterna till en rysk- amerikansk överenskommelse skulle försittas, återstår trots allt i sista hand /knepet att suspen- dera FN-stadgans hetaste: artikel, den nittonde. Men . vägen till ett dylikt beslut, som skulle innebära dett . bakslag . för de. amerikanska vore fri strävandena, ingalunda från faror, ” FN-chefen U: Thants sjukdom har ytterligare komplicerat den nöd- torftigt dämpade -krisen. Den roll han spelat — och .förutsågs att spela” — understryker den enskil-] da personlighetens betydelse. ock- så i modern storpolitik.. På gott och ont, , N Dagens” Nyheter, " Med hänsyn” till att” "Chrusjtjovs detronisering var en sensation som skakade både Sovjetunionens folk och den övriga världen hade det legat nära till' hands att tro. att de . nya. makthavarna . skulle ha sökt rättfärdiga sin kupp med en våldsam kritik av en rad punkter - Chrusjtjovs ' politik. Att de i stället i så stor utsträckning föl- tolkas. så att missnöjet med - "| Chrusjtjovs personliga; hållning — hans ryckighet, åthävor och grov- kornighet — varit långt, större än utomstående haft skäl att anta. «oo ol Svenska Dagbladet, - Det "högsta skattetrycket har vi redan, men det tycks inte wara nog.. för regeringen ' Erlander. Skulle omsen höjas nästa år med 2,2 procent så har regeringen 'vi- - | sat ätt allt tal om att man skall öka den indirekta skatten för att sänka ”den direkta är ingenting Jannat än -bluff'tMen -det var” iu bra” att : ha "över valet.” Skatté-| ” kommittén slö pte ju ut sin. ut- fedning lagom re valet och. där var ju parollen sänkt direkt skatt och" ökad indirekt skatt, Men vad som sägs under, val är en sak 'och hr Erlanders "verkliga politik -ör en annan ”det.har svenska" folket fått åtskilliga "besked om. et : Vimmerby. Tidning 8) FRA . dj inistern "tar |i till i överkant: och: brandskattar |” skattebetalarna onödigt hårt. Det- ta” är "inte: enbart en -skattefråga | ckså en konjunkturpolitisk avvägningsfråga, - där "meningarna : Birgitta, "kommentar det avseendet. "Det finns dock skäl att misstänka att finansministern i varje fall inte ansträngt sig att hålla sina beräkningar ,i under- kant. "Till detta kommer hans ovilja inför den föreslagna refor-. meringen av beskattningen, som beklagligtvis konserverar olyckliga verkningar | av”det nuvarande sy- stemet. . Här lyser" sannerligen de nya, djärva tagen med sin från- varo, Sydsvenska Dagbladet, Låglönerna inom vissa -arbets-. områden kan intetses som ett isole- rat fackligt problem. Inkomstutjäm- ningen mäste vara ett primärt. in- tresse också för 'skatté- och" so- cialpolitiken, Är vårt mål att ska- pa. ett välfärdssamhälle får vi se till att" välfärden , kommer valla medborgare till" del, AN "Stockholms- -Tidningen. Egentligen. är "det ganska egen- domligt, att man inte mera, .beslut=- " samt” satsat på en utvidgad” och I skärpt trafikövervakning. Alla har "väl: upplevt vilken” lugnande "och jer" hans” linje” syns "endast kunna neddämpande "verkan på” trafiken som ' en "trafikpolis " eller uppdy- kandet av en” polisbil har; De fly gande besiktningar och trafikraz- zior' som polisen: hinner med att göra är av. stor säkerhetsökande betydelse, men. det behövs en:spe- ciell .trafikpolis : som. ständigt” kan hålla trafiken under övervakning. Det kostar pengar, men den kost. naden, får. vägas mot vad olyckor- na kostar i liv, lidande och pengar. - Trafikens offerväsen . har tagit en ' sådan ' kuslig. omfattning att mer ”beslutsamma:;” och . kraftfulla motåtgärder är nödvändiga” "SAS vill sälja” all sp ken "och" slippa "den ' f i luften, som nu. sker: vid flygni ar. mellan de skandinavi ka” derna... Men vad :är- det ger, att SAS skall svära för: sprit- försäljningen vid våra « flygplatser, Dessa : trafikeras : av flera: olika bolag. Vore inte: det: lämpligaste att Nya - Systemaktiebolaget + fick kriget; och man har: än Det är inte sant. att rivflingarna Da gör oss - "-historielösa. De, håller en ljus” säljs ' f Värt land 'måraderna före jul? .Det levande ljuset ' är : | vackert... —. men tyvärr inte helt ofarligt. Det är en av de många .skaderiskerna i hemmet. Hur ofta tänker "ni egentligen på att” ni flera gånger , dagligen. utsätts för risken att t, ex. få brännsår? En statistisk uppgift sammanställd av Kungl; Medicinalstyrelsen visar att Sverige uppstår under ett år 1.836 fall ”av , svåra, brännskador, som fordrar en längre tids sjuk- husvård. Det betyder att dagligen ådrager sig c:a fem' personer livs; hotande brännskador i vårt land. . Det är givetvis husmor, som ge- nom . arbete . med strykjärn, ka- struller, bakplåtar etc mest utsätts för farorna i” -hemmet, ' Hon har ännu en, sak, nog så "svår, att se upp för — småbarnen. I Sverige dör , årligen ett 20-tal barn: av brännskador och åtskilliga får svå- ra . skador med invaliditet "som följd, s Vad är det som förorsakar des- sa hemolyckor? Den "vanligaste brännskadan uppstår genom skåll- ning, och detta trots att i de flesta fall skållning. hör till de s& k ”onödiga” olyckorna, Ett barn får t. ex. tag i handtaget på en ka- strull, som välter och barnet får kokhett vatten över sig. Tag där. för till en wana att alltid vända handtaget mot väggen, så att bar- nen -'ej. utsätts: för frestelsen att försöka ta ner kastrullen från spi- sen. Karolinska Sjukhuset i Stock- holm får varje månad in många fall av. brännskador, Varje söndag kommer. det in, fall där barn I bränt sig av kaffe" eller thé då föräld- rarna . dricker sitt söndagskaffe i sängen, ' där barnen givetvis vill vara med. - Många -svåra: skador har uppstått genom lek med elek- triska kontakter, Det händer t. 0. m, att barnen: bränner fötterna genom & att. de klättrat "Upp på spi- sen se s kokplatta tällt sig på en het Lek med eld är något son - tid fascinerat barn, Det gm all- att motstå frestelsen att låna” tändstickorna, som ligger må bor- det, och i smyg tända adventsljus, Dessa ekar Ocna emellertid . årligen miljontals kro- nor i materiella skador, Lägg ald- "ea 100 "oljor. 7 tvivel de svåraste" brännskadorna inträffar, :barn . har ramlat ner i kar med hett vatten, klättrat på tvättmaskiner, som ' vält och: de har fått" kokhett: vatten över sig. Sådana olyckor orsakar i. allmän- het” "livsfarliga — brännskador av andra och tredje graden, varför man , 'omedelbart : måste : uppsöka läkare. 'Gör det till en regel; låt aldrig barnen följa med in i tvätt- stugan, man kan .inte se efter barn och tvätta samtidigt. Lyckligtvis . hör inte de svåra Bbrännskadorna : till de vanliga olyckorna, men en daglig hem- olycka är de små brännsåren, som man så lätt ådrar sig. Dessa är dock : i allmänhet av första gra- den, varför' vi lätt klarar av dem själva, Sårytan spolas först ren i rinnande kallt vatten så att så- ret befrias från smuts, Därefter anbringas en vattenlöslig sårsalva av. typen biosept med bensokain på såret. Salvan skyddar mot in- fektioner och lindrar snabbt sve- dan, som mwppstår wid Ibrännsår. Förbind sedan såret med en ste. ril kompress. Med denna enkla behandling kan man till och med förebygga - "blåsbildning, TT vaaya run 900100 rig' tändstickor på ett sådant tälle där -barnen kan få tag på dem, NM LONNADNHEHGrENEORon Ern kindDEo0iafioadn Tvältstugan är en plats där utan |: tradition levande, ' den” barbariska, den utanföreuropeiska,'> > det ytter- sta mörkrets. i Ultima Thule. . : Birger Norma När viljan "och. orken sviktar, så ställ ' upp” ett näraliggande: "del- mål, Bestäm. hur. mycket du skall göra denna dag eller denna vecka eller . månad och. sätt in all” din inneboende kraft på: att fylla det målet; När du så klarat: det; /kä ner» du en tillfredsställelse med - själv som. laddar upp dig till "friska tag. Plötsligt verkar det svåra | , vara lätt, "Den starka! viljan kan uträtta underverk, Pröva dina krafter och ge inte upp. Du kommer att. Iye= kas. : : Rektor "Gunnar Gaddén. ” od Korrespondens, så |ETT ORD | PÅ VÄGEN a vaken "alltjämt... : foo Luk, 21: 36. vaksamhet heter det, nära, ad ventsljuset. - KE Manande 'tränger detta "budskap till oss . genom adventets” texter. Och . alltjämt är” det nödvändigt med denna påminnelse. - Tvenne faror hota den. kristne: faran till självsäkerhet, och. faran att bli vilseledd, Man' menar att det inte kan vara så farligt för ens andliga liv. Nog "skall man reda' sig; Kanske . vilseledes man ej av otron i världen, men van” tron är lika :farlig. Det hjälper” ej med alt man: tror, man måste ständigt vara på sin vakt ' inför vad man tror... Den tydliga: bild "Herren hör tecknat av den' sanne lärjungen är den vakande tjänaren. =” 3 . Så gäller det också för" dig att vaka alltjämt. Tänd vaksamhetens ljust. . Matt 25: 128. . Bi ti] mycket : av. dem, Här har: vi. just ingenting, men . river det. vh ,har, , of cv
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.