” ningen.och som tillhörde det. sö oe LAHOLMS TIDNING "Vad det gäller di , > den'framtida:gy : gen bår riksdagsbeslutet i linje med: "hr - slut om det: framtida gymnasiet d Riksdagen fattade som , bekant be- a veckan, Anledningen till att > också av ett, flertal: taläre: under. i dobatt allt sedan utredningen lade” 4 - fram sitt, betänkande för drygt ett "år sedan öcH denna fråga berördes Anledni man ändrar den gymnar. ' - sieutbildningen är dels att den skall anpassas till grundskolan, och, dels dlingen, till..att.: kristendomen - kommit .. att inta en'så central plats i' debatten "att föres > ätt. den”, som ägt rum och som äger rum på | detta ömråde kräver en' översyn av kommer krav från näringsliv och andra av- H nämare på en omfördelning av de-', olika linjerna inom gymnasteutbild- organisationen. Därtill ninge; ot H De, nu beslutade gymnastala skö- i "slog. en" kraftig minskning av” tim 1 talet.” Emellertid" förelåg” en 'reser- ” i vation , i vutredningen "av hf Ane dersson i Brämhult, som krävde a ämnet "skulle få en mer framtri + dande: plats.. När, ecklesiastikminise> [kommentarer - "Den. ER ”vicekanslern Monde] hade vid sitt nyss 'avslutade' be- sök i Paris ett förvånansvärt långt samtal ned: president de Gaulle i "| Elyséepalatset och synes därvid ha - | erhållit ” mycket > wiktiga '"informa= tioner ' "om: de ' Gaulles' Europapo- litik och icke minst-om. Frankri- kes” ambitioner i” Östeuropa, ” om man får tro den tyska pressens Den. franske "stats. chefen föreställer. sig, . som "redan ick, av” hans ” te " stora i ter Edenman skrev sin pr beaktade' han till fullo hr: Ander orna syftar till att ge den utbildning som den eftersträ- var ochsom det moderna" samhället kräver "att medborgarna skall ha. Det nya: gymnasiet blir" en demo-' kratisk / skola, - fastslog 1: riksdags- debatten centerpartisten Torsten Andersson i Brämhult, som för öv skilda' utskott som behandlat: frå- gan. Herr Andersson underströk, att ett av de främsta målen för gymna-' siereformen är att bereda all: un; dom: samma möjligheter till utbil ning, Genom att på varje gymnasi ort kunna erbjuda: såväl allmän ; som: teknisk och ekonomisk: gym” nasieutbildning german all um; dom: samma chans att på närmaste i + sons. sy + d. eller i som>det kommer” att' heta 'nu, så t lunda fick” en ' starkare ställning '.- i Utskottet gick på samma linje, Cen-' i ter-. och, folkpartireservanterna an=. H såg emellertid att 'den' vikt; som” j måste” tillmätas. religionsorienterin i i nav tal i Strassburg, att den .”gamla världen” "åter" en' gång "skall" kun- förenas : till:-”en' enhetlig "och säverän ” maktkoristellation, : som blir herre över sitt eget framtids- öde; så långt som” det ofrånkom- liga, "interhationella samarbetet och det "folk . och ' stater" emellan t'gen inom gy och i ger. anledning -”begära en, prövning” + av "möjligheterna ' till. : ytterligare . fö rkning av religionskunskapens' : i ställning i'jämförelse' med proposi". tionens ; förslag”, Enligt. propositio-. . nen -skulle "vidare . en. del av. det, + kyrkohistoriska stoffet” fö ö i ! till historieämnet. Center- och" folk > partisterna. i utskottet. menade att, för - att detta skulle - få "någon" ver-: i i kan” var det nödvändigt. att under- i ichisoria på humånistisk” håll i; ta. den håna 'el- ler hon anser sig behöva. Valmöj- ligheterna vidgas ytterligare gerom . 2 > och .samhällsvetenskaplig "linje ut-;. ökades” "med >en: hålv: veckotimmi att' gymnasier och f: k mer att. förläggas till si Denna: samordning gör "det även möjligt att mer. effektivt utnyttja Iokaler,' sppäratur och "| lärare. Edénimars förslag och inriktas fackskolorna). av. en årskull 1970, Sannolikt är detta en ”för låg in- riktning och därför var. det skada att man inte ”tog” de "högre" pro : centsiffror.. på I respektive. 25, vit I 'h'natur lins ! ara fem, För att-få ut-'; man. ha 'en utökning av den.:re- i dan. arbetsfyllda . gymnasieveckan.. i i Enligt vår mening innebär detta on... : orimligt” hård - belästning: för: d klara. de exempelwis hr "Lennart "Chrisc toffersson: Åt Uddeholm bara företa in- Sistnö past våra; tillräckligt föratt. man skall ändra lagstif nu . storböla i ' tveksamt närt det: gäller" skogse = - försäljning till. mindre” sågverk, då "sådan: kan'-motverka en :god ”arrondering och köngentration. av industrin: till bärkraftiga enheter. |. Hur skulle man; kunta: hindra även mindre. företag att köpa! om Dricker studenten? studenten mer än andra ungdo- mar -— eller mindre? Är alkohol- problemen vanligare hos studen ter än hos andra ? Vi ricker emellertid «många. hänsyn "tagas > och" mot d V Öpåera Abo framz "varit der kanske-mest fyrämisa "faktorn" inom- svensk' skogsnärin; :uäder” "efterkrigstiden: . Det: gäller att slå” "vakt om denna utveckling. "Det. finns icke'a «har geriom, sina; samarbetsformer I5 gör "en." sådan :' utveckling - möjlig. de Gaulle- "önskar och 'menar,: att ett: sådant 'nytt. Europa måste .vaz ra allierat med USA. men stå fritt och > oberoende i " förhållande till denna västliga wärldsmakt, de Ga- " bulle” yrkar "på att” detta” nya, . .dé- mokratiska" Europa, öckså skall stå öppet” för' dé. folk och "stater, som hittills hindrats att genom en” egen fri" "viljeyttring "ansluta ' sig till en dylik all” europeisk samling. Han inför vicekansler Mende. fram- gick: "visserligen "icke" .-hur.' han tänkte sig Storbritanniens framti- da” ställning i detta" sammanhang, men här, kan' nian, taga fasta på utrikesminister” Couve de Murvil- les nyligen avgivna, fö iKlaring, att & tysk- fransk. enig. mensam i Europapoli- |; tik./ EDET störa "grundlinjern i stort. sett. likartade, det: Jav," kärleken" 'som . närvaro: ' til: dempolitiska - s omvänt. - | Forssell”: den ”gamla världens” | återstäl- lande. som en enhetlig maktfak- tor, om denna” "kommer att verka och framstå som en filial av USA, Detta är den egentliga bakgrun- den till de Gaulles ihärdiga strä- van till europeisk oavhängighet i förhållandet till Washingtonpoliti- ken, : Är tanken - - på ett oberoende Europa, i "rollen av" en Tredje världsmakt mellan. Öst och Väst en. illusion? -Knappast .— åtmin- stone icke, om man tänker sig! ett sådant Europa i vänskaplig sam- verkan och allians" med USA. Ett Europa. utan 'en :sådan alliansför- ahkring västerut ter sig både, för Tyskland och" England och "väl även för. övriga NATO-stater som en orimlighet och ett, hasardspel om - deras egen säkerhet. Givetvis blir det" icke lätt' att. här komma fram”, till problemlösningar, . som blir ' acceptabla . för både europé- erna och amerikanarna, men man de Ganlle och hans Enropapolitk = måste förmoda, att den hårda nöd- vändigheten = förr eller, , senare kommer att framtvinga konstruk- tiva ' idéer "i' denna riktning — idéer. som icke blott blir sccep- tabla för tyskar och andra wväst- européer, utan även för de miss- trogna . ryssarna, som icke fruk- tar ' något i världen så mycket : som en tysk, återförening, Men detta blir en uppgift för den. när- rmaste framtidens diplomati,” Tills vidare" kan det väl sägas, att de) , senaste framgångarna i EEC , och . det "fransk-tyska när- mande, "som ' där : på nytt öppnat vägen för - ett' samarbete : mellan Frankrike och "Tyskland, ger löf- ten om en "konstruktiv politik, som icke blott ekonomiskt utan även utrikes- och försvarspolitiskt kon bidraga till Europas "enande; , gäller det för de europeiska . na- tionerna att bygga vidare på den, é Lars Forssell framträder i höst ål] sina båda roller Som poet och som dramatiker, "diktsamling ”Röster” har av "kritiken beteck- nats” som” det kanske märkligaste han presterat som lyriker.. Och på Dramaten .får . hans, pjäs . ”Galen= pannan” sin med, spänning semot- sedda" prerniär. Samtidigt föreligger, nu '— som sjätte volym i Svalans Lyrikklubb — ett urval av Lars Forssells dik- ter under titeln ”Det. enda vi har är varandra”; Det är ett längd- snitt > genom” hela” hans diktning, lagt så att det blottlägger ett cen- tralt och, : genomgående ' drag i hans gestaltskiftande men ändå så ; |omisskännligt'. personliga poesi 'd, vis. kärlekstemat. : Sven Lindner, som gjort urvalet ;har valt dikter om ' vilka” man. i« de "allra ' flesta >, | fall "kan säga att de är ”kärleks. dikter”, Men' där finns också någ- ra: som” man kanske" inte skulle ha "inordnat: under den beteck- ningen; 1 dem tas -motiv upp som är sammänflätade. med de "erotiska motiven. i de övriga dikterna. Här kärleken, . närvarande... såsom frånvaro. Och: frånvaro; "rädsla, le | saknad, kyla. är just några .av .de motiv som i de ”egentliga” kär- deksdikterna' oupplösligt. och spän- ningsfyllt" förenas med upplevelsen ”det enda wi: har är' varandra”. : Forssells" kärlekspöesi mera - sällan - ”renodlad” kärleksupplevelse” finns : problematik: integrerad, ” alltså all” alltifrån den' intimt persohliga och ända ut vår världens" Ppro- blematik:; Men. det är . också. på de motiv” som ' inte synes ha med kärleken att göra = genomlyses' ofta, likt en. transpa- rent skärm, av. kärlekens ljus, oro- ligt fladdrande, eller stilla" vär- ust däri'har. väl en det av Forssells » betydelse: som poet'be- stått: att han varit extremt utåt- riktad «och 'extremt inåtriktad, att han: demonstrativt varit jag, Lars han" "varit den helt anonyme 1'sitt engagemang 'i de. problem ' och: verkligheter som ubrikerna' & i - siniskog:i "bolagsr eller'statshand.:Genomm ett " fortsatt och fördjupat, "samarbete å skall sådana! driftsformer och ar- > betsmetoder skapas” som” "är sär- -skilt” lämpade: för vår” typ”skogs- bruk: Ett de Gaulle. har: -tydliger klätt in- sett, - att” Moskva : inte. ens. under Pp 1 med ra- [+ tionell i” kan öppna” nya, möjligheter till fram- "steg. Strävan måste ständigt vara ”att få främ effektivare företag bå- de, 3' råvaru- och" förädlingsledet, har ställt frågan till ansvariga på |: olika : håll i studentvärlden och utanför på olika kårorter: Svaren - varierar från kårort..till kårort, Ingenstans" vill: man egentligen ade ] driftsformer jord K noch. skogsbruk; : ötutarea gen för" göda' resultat är > kunniga, args enskilda al inbördes” sam>- att p problemet ä är mer och mindre ac- centuerat; I Stockholm och Göte- rg, där många studenter bor .i bor sinä föräldrahem, vill ingen klaga, i Uppsala besöker ingen alkohol- kuratorn, men bråk förekommer och . visst har somliga - alkohol- problem. Och i Lund er! man slagsmål emellanåt på slabib- H danserna. Recentiorens intråde i studeht- "världen. betyder ofta inträde i al- koholvanor. ”Alla andra” dricker det a vin och tar snaps — lättare att 'bli i den manhållning - tro på framti den. örat | LÄNSDEMOKRA bättre. arbetsmetoder, slghraftiga ungefär -som hittills,” då kan vi : också i fortsättningen räkna med sd öjda inkomster-ö överlag” och med kost jod ch därmed kommer ett myck väsentligt problem i vårt ökad uppmärksamlbet; säger Svensk Politik (ep). hand: nya kamratkretsen om man häng- er med, Det vill till mod att frå- ga efter juice när ingen annan gör det. På sina håll har emel- lertid de helnyktra studenternas propaganda ' och medverkan ' vid festerna gjort att alkoholfria äl- ternätiv är något självklart, De helnyktra har : med? "överläggningarna . Om vår framtida författning vilket i och för sig kan vära en underlig sammankoppling: - Det är framförallt | på sociälde- ” mokratiskt håll som man har sökt att". sammankoppla: frågan ”om . länsdemokrati: med den ;-författ- en :stor uppgift, som de ibland försummar, Den student, som väl- jer juice i stället för snaps eller som avstår från groggen, kan in- ge andra ' mod att göra likad m 'som ” Varit , aktuell varit 'så- angelägen. att få. till .stånd, Det har ju också blivit så, att länsdemokratfrågan tagits upp vid. de. partiledaröverläggningar . Länsdemokratin skall nu prövas i|- > länge men som" regeringen 'inte'|' full sy mer också "våra krav på den of ” fentliga sektorn att hela tiden sti- ga. Det betyder tt bristerna och "köerna där bli a rade, .: 7 För att förhindra en sådan ut- - veckling måste nya linjer fram i politiken; Enligt vår ing mås- lsä tninig; Men då -kom- Ibland har han avskurit förbindel- sen. mellan. dessa. ytterligheter, och i I gjort. stor "poesi- av 'den ena och av "den "andra. Men oftare har han, låtit. dem stråla in i varanidra, och bagenstans, har: detta .skett med en in- tensitet som i hans: kärlekspoesi. Men det händer alltså också att Forssell. skriver en" erotisk poesi så renodlad, så. direkt. och naken att, det, mesta av vad den genren eljest, "innehåller, förefaller hö- | viskt som en handkyss.. I ”Det en- da. vi har. är varandra” ingår i sin. helhet : Forssells 'diktbok En kärleksdikt”, "vars öppenhet, en- fa Det enda” vi. har är: Vårandrå - | hans 4 I kelhet. ömhet. och realism vann en stor publik när "den först. publi- cerades; Om: den . kan : ingenting sägas bättre än vad Karl Venn- for fl skriver i företalet till. denna : Naturligtvis 2 är ironien inte helt Borta: Den kan. komma med som : | tillfälligt snedperspektiv för kon- trastens. skull, Men till slut! åter- föres vi alltid till en med oro eller jubel upprepad försäkran att kärz leken finns, att den werkligen är. Och det är inte beskrivningar el- ler! typfall dikten, strävar. att ge, hur många skiftande former, lik- nelser och uppenbarelser av kär- lek vi. än får lära känna. Dikten | bels! träder in i' kärleken för att nå fram till det gåtfulla centrum, där | Aktuell ” ; Hur Europas framtid kommer att utformas är sålunda i allra högsta grad beroende av Frankris« kes och de Gaulles hållning, 'ef- tersom Frankrike numera ef- ter Englands ekonomiska nära nog sammanbrott med ty! åtföljande bitvisa realisation till USA — är det enda land i Västeuropa, som verkligen har något att. säga ' till om, Tyskland är. wisserligen: — dess bättre" — på. stark: "fram- marsch, men ännu. inte på "långt när kapabelt att ange” "tonen, ef- tersom dess militärmakt ju ännu är underkastad 'vissa restriktioner till följd av senaste världskriget. Nordvästra "Skånes Tidningar. , På. det politiska. "planet inte troligt att försoningen:i Brys- sel. kommer att - framkalla: någon väsentlig omsvängning, , , Motsätt- ningarna mellan Frankrike .å ena sidan och Italien, Västtyskland och Benelux. å' den. andra har inte minskat: i betydelse. Förmodligen blir general de Gaulle tvungen att på något sätt demonstrera eller ofattbar förlösning. Detta te- ma, där. det bultar ' av' blod, före nimmes i nästan varje :dikt, som ger ibland en enhet. som snarare verkar förankrad i en personlig het än i ett element. Kärleken' som barnslighet 'och löjlighet, som lidelse och liderlighet, som liv i salamanderns låga och i dödens närhet, som tystnad och vinter- sömn, som erfarenhet med: bort- vänt ansikte, som . katastrof, som tillvaro i tomheten, som' ett dub- belskrik genom denna tomhet — ständigt” kärleken, "att du är, att denna kärlek : är - ofattbart' fäste du finns”, : Polisens sämbandstjänst Dm får ökad: enstang vv : Stockholm (TT). "Tekniska 7 byrån "vid rikspolis= styrelsen + kommer: ätt - undersöka möjligheterna - att kraftigt - utöka trafikövervakningen -. med TV... .i landet,;: omtalar: rikspolisstyrelsens informationsavdelning, Fn: finns det. ett: fåtal: Eva i .Jandet "där k Hu «'polisens" 'radionät' och rliga: stationer ökar: to- ela 'landet.> Utvidgning- arna måste dock.ske med en : viss återhållsamhet: med hänsyn” till: att polisradionätet , helt - skall läggas om "inom hågra få åror ST Polisradionätet är uppbyggt: På två frekvenser, Samtliga fasta. sta- tiofier ' kan: såväl: sända" som ' ta émot "på. båda: frekvenserna. Inom ett' "län: "skall: finnas” dels en fast I princip "skall en "rörlig" station :var som. helst .i landet kunna få :kontakt !'med .en' närliggande fast 'station.. Undantaget. är när terräng- förhållandena -' åstadkommer s; radioskugga. Inom ' ett - fåtal år skall all, radioutrustning inom 'po- lisen tas ut mot civilförsvarets nya material avsedd för ett annat band än "det: nuvarande. Polisen" dipol nerar där 80 kanaler, Det aktuella behovet. är. omkring 40. Bland för- delarna : med ' denna ' nya materiel märks "mindre: långväga. störning-. ar och möjligheter att. täcka - "stör- re" ytor, ' nyanskaffas 81 telexapparater ' till i. anslutning till sambandscentra- len installeras . två telexapparater. Varje, centralort skall ha en. varje Tesidensstad” skall finnas :en station i'r den? i anstut- itral; Denna skall bl, a. ning. till. en s.. k,- sambandscentral som "skall " ombesörja kontakten med länstrafikgruppens Törliga sta- r tioner, dels i varje oentralort. en fäst': station "för. trafik! :med > cen- tralortens rörliga: stationer. Därtill kommer om: det krävs för. fullgod radiotäckning även ” -lokalvaktom- med" en fast förmedla kontakten” "mellan lokala chefen i svå- delselänk - med ' Tikspolisstyrelsen. Man. kan säga att sambandscen- tralen ; är en ”stabsfunktion inom länet. . Den förestås. av "jourhavan- de: polisbefäl i .residensstaden. "De "mbdarbetare "scn Sjokskö- — för närvarande vanligen har består av. en skara personer som ofta är oerfaima i sjukvård skriver Tidskrift ” för Sveriges j ök isen artikel där Häroradagen hade” man att' betj sluta om den nya naturvårdslagen som från nyåret kommer att er- sätta : naturskyddslagen, "strandla- gen: och vissa regler i byggnads- lagen. Det märkliga med. denna stora > lagfråga var att man var påfallande enig. Det som skilde oppositionen och regeringen var endast detaljer även om det i vissa fall: var ytterst viktiga detaljer.: Centerpartisten : Erik Grebäck sade att denna nya lagstiftning på sitt sätt var en milstolpe som an- gav att man nu har ett mera mo- dernt . synsätt på naturvård itidsintressen, :natur- te man söka sig mot de lösningar, ; Som näringslivet tillämpar för att klara sina inköpsproblem, Vi be- - höver inte privatisera den offent- -liga sektorn, men” vi behöver till den överföra -rön från ”näringsli- vet, de och fc med hänsyn till de speciella krav - som den offentliga sektorn ställer, i (Sunt Förnuft) 4 . om förfat formen. som :å- Den nyktre som låter bli att gå på fester, där sprit serveras ökar ' risken för bråk och överkonsum- tion på "festerna. De helnyktras uppgift kan vara nästan lika vik- terupptagits efter valet. Givetvis har de här båda problemkomplex- |: en beröringspunkter med varand- ra men: man måste hålla isär dem, ty i grund, och botten rör et sig om två ' olika” saker, Att 2 tig som de uth . tarnas och marskalkarnas, ärm demokratin förts in i debat- « nebära,. att -dösningen av.de. cen-- ten får inte och behöver: inte in=: skjuts ytterligare, ,. ' En utveckling pekande mot ö- kad självstyrelse vå länsplanet - kan komma att bli'en vitalisering av vårt offentliga liv; understry- ker, tidningen. trala | författningstrågorna upp- |; skydd har blivit naturvård för att vårt naturälskande svenska - folk skall få möjlighet att dra nytta av. den alltmer ökade fritiden. : "Den enskildes rätt får emellertid inte komma ' i kläm när fritidsfol- kets behov skall tillgodoses. :Den som söker sig ut i naturen måste ha vett att umgås med den miljö upplever. ' Lennart Mattsson (ep) hör hemma i fritidslandsk av. vissa täkter. Det kan vara en jordägare som om tio år står in- för . möjligheten att sälja grus till ett vägbygge men som blir väg- rad detta. då det skulle innebära ett ingrepp i landskapsbilden. : Denne jordägare skall då ha er. sättning, men den skall utgå från markens värde 'vid lagens ikraft. trädande 1 januari 1965 med till. lägg för wad penningvärdets fall motiverat. Den wärdestegring som i övrigt kan ha ' kommit till stånd, och som grannen kan. tillgodogö. fra sig om han får tillstånd att sälja det grus som efterfrågas, tas det ingen hänsyn till, Som sagt en -något underlig princip vars innebörd ri riksdagsma- joriteten kanske inte: hade fullt klart för sig: . . Motionen från centerhåll « om en utvidgning av demokratin på läns. planet fick . en -: mycket , gynnsam behandling av.riksdagen, Man in. stämde i motionens syfte och för. utsatte. att de "fortsatta författ. Bohuslän och han hade en del bittra ord att säga om folks sätt att fara fram i naturen. Den svenska naturen är en nationell tillgång och som sådan måste den” vårdas och skyddas. ' I. en: detaljfråga fattade riks dagen ett något underligt beslut. Det gällde ersättningen för för- lorade intäkten där länsstyrelsen - Tvägrar. tillstånd för. exploateringen läggningarna : sky akta önskemålen, . i skulle" ber ör centerpartisten Einar 'Gus- tafsson i Kårby var . denna ber handling av frågan en framgång. |” Bättre present kunde han knap- past ha fått av riksdagen inför sin femtioårsdag . den... 21 december, ”Kårby” wvar rodjonär ij man I "påståend om bris- tande marbefsvilja hos sjuk- sköterskorna. or : En' hel del av sjukvårdsbitrö- dena är i sådana ” som spovadiskt tycker in efter att ha blivit över- talade av arbetsförmedlingarna om |" bör ge sjukvården: ett i att de” handtag. De medarbetare, som av=- delningssköbtenskan möter om mor- 'gonen är inte sällan andra än dem som hon dagen förut instruerade om det wäsentligaste .— om hon nu händelsevis har , turen att re- dan på mongonen få räkria med en arbetsstyrka, som inte är allt för fåtalig,. - ' Saknas det på en avdelning, som bör ha tre sjuksköterskor två — ellen på en avdelning som ha två sådana — en: av dem, och detta är ju inte något Ovan ligt, och det dessutom gäller för sjukskö att och handleda elever av olika katego- rier och på olika utbildningsnivå-= er, då kanske det inte är så un= derligt om hon inte hinner enga” gera sig för att genomföra förslag gjort, upp — än mindre leda med- arbetare mot sådana. ! För hur samarbetsvillig, duktig och ambitios den i sjukvård oer- länsdemokratin och han har detta problem mycket intresse Ceson, farna än är, går det fortare för a cc (Forts å sid, 6) ". sin huvudmotiv. . eller .sidomotiv, . och ! "1 samband "med förstatligandet - polisväsendet. I varje residensstad |” I ligen endast 'd "i ommentår. |. tacksamhet gentemot tyskarna) men det "kommer : säkerligen inte att förändra hans syn warken "på den politiska : unionen eller - på an multilaterala” kärnvapenstyr-' an, ' Stockholms-Tidningen. Oymnästdbeforner, har, förts: I hamn efter tre dagars debatter: i riksdagen. : Det". blir.- ånte minst kommunernas sak att försöka för verkliga "intentionerna bakom. 'den genom en framsynt planering: Det lyckades 'dem "att utverka ett års respittid, innan beslutet skall trä- da. .i kraft. Men det betyder inte att man nu fått.tid ll "Övers: Skal! det" blir någonting ' äv re formen under de första . åren; mås- te". de. lokala skolmyndigheterna redan nu sätta I gång med plac neringen. "Beslutet innebär en så grundlig 'omstöphing av skolan på dét gymnasiala - städiet? att- det krävs en verklig anspänning av krafterna för' att lösa de organi satoriska problemen ute”. i kom munerna, | os i I Behovet. fav” m "reformering, och liberalisering "av , förvärvslagstift- ningen har väl egentligön inte be- stritts från något håll. Frågan är bara om inte dé försvarbara lätt- raderna" för ”storskogsbruket i'det nya. förslaget” onödigtvis förenats med 'stadganden "som. blir. det en: skilda . jord-'' och skogsbruket til nackdel, Det är därom diskussio- nen står. : Å ” : Onekligen är: det..något ' förvå= nande,” att lantmäteristyrelsen" e- tecknar. det, som" en: fö det. nya” lagförslaget, att den! nu gällande - ".skompensationsprincipen vid > rationaliseringar som ar bolag skall” slopas” inom”; Tar komma i RE TER med bolagen i'arronderingsfrågor:” För” kan” möjligen" vara; att Jantmäteri- som kan "uppkomma" c öm ” bolags- förvärven i skogsbygderna" drivs ensidigt" "ock tar stor: omfattning: erthuvud. faget i ä det natur- ligtvis alldeles orimligt att väsent- om har fått hög-' ”arbetsförhållanden mekaniserade” > på' folkskollärare”: läkare, NH | "professorer, män, och -LO-chefer..”. Palme” någön "gång setat Å not.' Kommer har "att få tid” satt sitta i "kanotförbundets'. styrelse? olförbanäet "kan möjligen" förklaras av ' att han vill till den- "socialde- mokratiska "regeringen. ”förniedla kunskaper om "hur man håller sig flytande på ett” smalt "underlag ; Med H varaktig? konsumtionsvara förstås sådan vara som. överlever, PÅ VÄ (CEN - - med all frimodighet ... ” Apg. 4: 29... Fjärde söndagen i advent talar om 'det kristna vittnesbördet, vil? ket vi manas att med frimödighet avlägga. Den maningen' böra vi skall | också taga wäl i akt, ty vi iha all anledning därtill," Vår tro på Jesus ' Kristus är så fast grundad och hållbarheten :av dess ' innehåll så'omprövad att vi kunna "äga stor: frimodighet. . Be- hovet av Jesu evangelium är: ock! så stort. Människorna längta där. efter och folken bida efter Kristi dag. Någon bättre och rikare lös- ning av både det personliga och det allmänna livet gives icke, i Tänd därför -adventets fjärde ljus och låt det" "lysa tillsammans med. de: övriga. adventsljusen! Tänd. det i dag! Var frimodig! - : i Hebr," "10; 32—39, ox k. klaringen - till "denna. "motsättning > ei tandelstiningen. : -
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.