. Jokaliseringssynpunkt. än den linje 4 ”... LAHOLMS TING 7 ol = LT: . Måndagen den 21 Tokalisringspolitiken stitvinjöt Andra Kämmarens votering om den statliga 'iokaliseringspolitiken från 1 juli 1965 blev slutvinjetten. : : > det inte bli fråga o om, ; men eftersom ”. | I det i viss mån är fråga omå ”försöks- verksamhet kan kanske december - 1964: - Sa Åratal a vinnas som kan ut-. till 1964 års riksdag. V gäll- de” en' av innevarande års riksdags ” nyttjas Lö; er or bamtide en Na mer betydelsefulla, frågor.” Rege- ringslinjen segrade I stort sett, men därvid. bör konstateras att. denna. var något fördelaktigare ur aktiv ert "giv i gäller det fraraför allt att göra det” ”fattater jliga av det beslut som. som hävdades från det hållet tidi- gare, och 8 som kom till uttryck ien från - Inri te- mentet .under valrörelsen. Det bäs- ta argumentet för en positivare in= ' ställning lämnade framför allt'de norrländska väljarna i årets-val Regeringspartiet förlorade åtskilli- ga tusentals röster i Norrland, och centerpartiet,' som ' hårdast drivit frågån om: en aktiv statlig" lokali- seringspolitik, ökade där uppe, där befolkningen verkligen. fått pröva på konsekvenserna av låt-gå-politi+ - ken på detta område. Detta "blev. | säkert en tankeställare för inrikes" | minister " Rune Johansson och för. den i kratiska partil gen, som fick en viss betydelse för pr slutliga - Den största åsiktsskillnaden i 1o- kaliseringspolitiken ' fanns - mellan regåringen och centerpartiet: Cen- terpartiet yrkade på 100 milj, kr år-.. ligen LM investeringsbidrag mot rev och ' k med 50 milj mot inget'i regerings- propositionen 'Dessutom: ville ceri- terpartiet . att .investeringsfonderna' t v skulle få' användas, i lokalise-: ringspolitisk€ "syfte, men det ville inte regeringen. Och rent princli-.. piellt: Jigger: skillnaderna : 1: dessa: 2 I en krissituation, där en folkuniversitet,. men, vd Stolpe'ä är ". När. det skapas en "intellektuellt ”nedrustad” åskådarmassa, faller man till föga för denna massas krav och inrättar programmen ef- ter detta. Nivån kommer , oavbru- "tet att sjunka, + sotare ”tåtor tar hand om TV skulle det” "ta kunna "få de. mest förfärande "följder: vårt folk skulle till stor del stå' utan skydd mot, "skicklig Bölitisk propaganda; - EE VÄNTAN — MEN. HUR LANGE? "Det förefaller ' som: vi måste vänta länge på ett nytt skattesy- stem - konstaterar tidningen A r- betslådaren od forsät- ter: ' - Frågan är dock fur länge. Det har talats om att fler utredningar behövs, att tiden är för kort för att skriva ' proposition till nästa års ri . Låt gå för det. Na- turligtvis är. det olyckligt att has- sta iväg i denna fråga. Men. från sida kan man än- tern i att sistnämnda parten vill ha ett. nät av livskraftiga, tätorter över. hela landet och ett bärkraftigt närings- liv. uppbyggt kring dessa. - Alltså största möjliga spridning , över. hela landet, Regeringen tror mera på de stora tätorternas . välsignelse. och | satsar därför på ett mer koncentre-'' rat näringsliv kring dessa. Folkpar-- tiet ligger $ stort sett nära center- linjen. under. del. att högern särat sig bl a genom latt före ranitier I stället för lån: . då "begära ätt" det''blir tal '(om snabbutredningar.. Dagens skatte- system är i mångt och mycket ett lappverk, och så vitt man förstå . skulle -det saknas .av,ingen. Det ordas mycket om låg nez > I december har det gått 50 år sedan Selma Lagerlöf invaldes i Sv akademien och 55 år sedan hon fick nobelpriset. Om dessa evene- - mang- och - de intriger som före- gick priset berättas här av Helge Cohn.” Pra gama Lagerlöf fick år 1890 första "priset I Iduris pristävling med ro- ” manen ”Ur Gösta Berlings saga”. Den . mottogs med ett ganska enstämmigt bifall. Två .herrar. deltog inte.i lov- " sången... Svenska - akademiens ständi- ge sekreterare doktor Carl-David af «+ Wirsén - och Hitteraturprofessorn Car «Warburg, "måttligt avvägd, sköt den aktade sig- Pnaturen C D W betydligt över må- « let något som-han skulle komma att » irviss mån "bittert ångra, Det heter bl. a: ihans anmälan av: romanen: ”Bildernas konturer ' äro ' dimhöljda och -uttryckssättet ' skruvat” .. ”framställningens : inre , onatur” . .. "Detta patos utövar emellanåt . en ofrivillig komisk. verkan”... '”sagans |” ”- hela "komposition är 'oklar' och -en- " .skildketerna äro pjollriga” öv "före | fattarinnan är inne i ett sjukligt ” manér”, Och ännu många år senare, när Selma Lagerlöf föreslogs till no- belpriset, intog herr -Wirsén, som var ven ståndaktig:tennsoldat, samma 'at- ttyd: och förklarade: ”Vad jag ån- märkt ' mot hennes "diktning, rör, ute-' k Jag > Mycke sällan" Char döt -gamla' ut- trycket med "eller utan. rätt till- skrivet Gustav: Vasa — ”Svenskarna . kackar' i eget bo” så besannats 'som åå Selma 'Lagerlöf fick nobelpriset eller, då hon 1914 invaldes" i ska grupperna i detta' LO ängslas för att: dessa; skulle drabbas för hårt av den nya skat- ten; Detta bör utredas" så att det genom "sociala åtgärder blir möj- ligt: att; hjälpa dem- som få "det Det påstås att' den "gamle" Henrik ” Schäöck då ' hän” på sin -åttioårsdag ”uppvåktädes' av sina akademikolle- gor och tillfrågades, varför man ald- "rig Såg: hönom i den ärevördiga före ' samlingen - lär ha” svåratr "Då jag 1 fyllde: sjuttiofem upph de jag” att Intrigera”; Och:om man härmare stu- » Under det. att. Warburgs kritik var É Selma Fagert f. in "nobelpriset: till dess han nåd- de resultat... Konung Oscars från- fälle syntes också värsla om att den Wirsénska ' diktaturperioden började Nda mot sitt slut, : H och Vitt hället i Göteborg blandade sig i leken år 1908 och skrev till ”nobelkommittén, att fröken Lagerlöf vore en sagoför- säljare ”som ingen I samtiden”. ”Fro- digheten i hennes fantasi är outtöm- lig”, , heter det vidare, ”Selma Lager- löf är därjämte en idealismens käm- pe”, fortsatte man och slutade med att påpeka 'att hennes arbeten bor- de vara väl kända för dem som ut- delar priset; Finnaärna 'ryckte an till förmån för Selma' Lagerlöf och trion Billing, Rudin och Annerstedt i aka- demien tillät sig föreslå Selma La- gerlöf ” ”utan närmare motivering”. :' Nu' tippade hela sveriska pressen h av. v intriger. föregick | Det besannade sig, att De aderton kom i det värsta blåsväder de hit- tills råkat ut för. Hela den svenska pressens ställning kan sammanfat« tas i Karlskrona kurirens ledarrub= rik: ”En skam för Sverige”. : I ' sanningens namn måste fram« hållas att Wirsén in i det sista mot- didatur varr främste talesman ansågs vara den all= mänt illa omtyckte ”litterära bedöma= ren" professor Gustaf Retzius, med anatomi och tillfällighetsdikter i aka-' demisk anda som specialitet. Senare forskning gör dock gällande att Ret= zius betydelse vid valet överdrivits. ”FOLKSKOLELÄRAREVÄLDET” | : ; Det är ägnat att; förvåna, att någ= fa av församlingens främsta skulle stryka på foten beträffande Selma : Lagerlöf närmast för "husfridens skull”. Men detta är nog inte helt riktigt. Så hade t ex den ursprungliga förslagsställaren Harald Hjärne dra= git'sig tillbaka." I ett brev till Bil=' ling anger han som skäl det förhål= landet, att. fröken. Lagerlöf genom att .. utföra '. ”beställningsarbete” åt Fridtjuv Berg och' Alfred Dalin låtit sig. utnyttjas av -lärarfalangen. Det heter ordagrant: ”Bland de faror, som : hotar: vårt fosterlands framtid, be«= traktar jag det överhandtagande folk=" skolelärareväldet såsom . en : av | da ingalunda minsta”, Så enades man då om Eucken, vars betydelse: inte före= faller större än att han saklöst ute= slutits ur ' Russels "”Västerlandets filosofi”, I: +: na 'Så kom då 1909. Nu gick det inte längre — det insåg till och med ma= joriteten av de odödliga — men Wir= sén var fortfarande den ståndaktige Id Det ligger, en viss tra= Selma Lagerlöf som . | Söndags-Nisse skaldade' till hennes -lära och ”Postgumman"” meddelade att Wirsén avsagt sig uppdraget att tala vid :nobelfesten, "Det ' måste 'natur- ligtvis vara ett: gott! omen, i varje fall tolkades 'det så av det Lagerlöf- ska: specialorganet Svenska Dagbla- det, Och i. slutet på november. jub- lär. tidningen. .”Så> blev det, då. klart -att. Selma” Lagerlöf blivit den ut- Och, både 'svensk'.och ut- gisk storhet i' det .envisa och stånds. aktiga sätt på vilket den gamla strids= - mannen vidhåller sin mening och då han i sitt utlåtande bland annat skri='. vet: ”Väl vetande, att man nu för tie. den nästan är:"”varg i veum”. om. man ej oinskränkt beundrar. "ten Lägerlöfs författarskap, ” måste dock ” mera” följa den inre" öve gelsens” bud'än en tillfällig" opinio storm som "gör anspråk på suveråni=. Förslaget om en mångnationelli kärnvapenstyrka var ett illa över- lagt amerikanskt hastverk.” Om avsikten varit att lugna Västtysk- land så slog den uträkningen helt fel; man känner i Bonn'en be- svikelse som är större än om MLF aldrig Hade lagts "fram. Den över- enskommelse som har träffats vid Natomötet i Paris, är, snarast ett lappverk. Det är en tidsfråga när de Gaulle härnäst vill demonstre- ra ' Frankrikes militära: oavhäng- ighet "gentemot USA, eller rätta” re sagt spela ut myten om denna oavhängighet: Ty det'rör Nsig "om en, myt —-hur mycket franska experter ' «med general de Gaulle i spetsen än anser sig bevisa mot- satsen, : | Dagens. Nyheter. Framgången. för den: franska ståndpunkten i EEC-uppgörelsen om : mi har också 'medfört ökat prestige för Paris. President Johnson lutar i högre grad än tidigare åt upp-. fattningen. att. de. europeiska sta- terna på liknande sätt får utar- beta sin egen lösning på. .kärn- vapenkrisen. . Men det viktigaste resultatet av händelserna i den franska huvud- staden är att dialogen mellan Pa- ris och , Washington. har återupp- tagits, iser sa Sydsvenska" Dagbladet” : Entusiasmén bland "grekeyprio- land, . Enosis, synes "numera ' ej terna för 'en : förening" med Grek- heller. vara: så .stor' och i liknande grad; torde I Greklands. :syrhpatier "I för president Makarios ha 'mattats. ens styrka och agkraft Vad vår ra "skogsbönder i samförstånd byggt 'upp :' till, hela samhällets fromma vill de. inte 'se raserat. Märkligare är. det inte. "Jordbrukarnas Föreningsblat N "En "undersökning s som utförts. av : lärarnas riksförbund, wisar att till gången på lärar. och expeditions- lokaler är oförlåtligt knapp. En motsvarände - undersökning om elevutrymmen skulle för. öv- rigt visa detsamma, . ov . ” Både grundskolan och det. ya' gymnasiet förutsätter ökade infor- : mella : kontakter mellan ,.. hemmet. och skolan, mellan elever och lä- rare, De: kommer. i en- framtid, antagligen också att förutsätta satt. lärarna sköter allt sitt arbete , i, skolan, att de, finns' inom skolan under hela sin arbetsdag”. Det'be.,. tyder att kommunerna, på ett. helt annat sätt än' nu måste” se till att lärarna får, arbetsrum. 'x Det: egentligen förvånande” att .d länge funnit sig i att vara utan.” - . Stockholms-Tidningen | Statsrådet" Olof Palme ' avvérkar turerna i den: politiska. karriären steg" togs” i EE valdes i Svenska” kanotförbundets ” styrelse. ” Att tillhöra Idrottssveri "rågåkern, också möjligt att statsrådet "Pa i sitt bröst bär en | brinnande tats'l riksdagen 'och -uhder de nä) "maste : fem: åren "satsar. staten” 800. milj kr I "lokalisering S dlitiskt stöd, valda. ;«. rar” bandlingarria kring i Selina” ”La- ifs "nobelpris, "så" får "man "klart "för 'slg att' intriger ' synbarligen” var Vv en specialitet: för Svenska” 'akademien tet och knappt: vill. tåla en mening, vilken ä är motsatt dagens.satser”. Selma Lagerlöf änt- änta' nobelpris "som hon ”honorerade . med ; stt: tacktal på ' Riskeras.; kan. dock ' "att "lidelserna "I på båda sidor. åter: flammar. upp| t.;ex,. när de: väåntåde" grekiska och "turkiska" ”resolutionsförslagen ländsk press s juhger. med: i lovsån- lande höger-' och" kan också bli: ”EN SKAM FÖR SVERIGE”. n ett. ;par dar senare: : kommer Så > Redan från” "första" Början Iyckades :'(kommer -att + " och liknande samt det för förfat- " och program: Detta är utan tvi- : ningsrörelse: att -Böra” en 'kultu- rell insats, skriver J or d br ur karna s Fö p tiv; har, visserligen” tillmätts ' ett PR-värde för rörelsen, :nien i en diskussion” om kulturansvaret. är det riktigare att göra Tartbruksz fört ladé kul ikägital till huvudbegrepp:: | - ' Detta ståtliga ord mötsvaras..t| . sinnevärlden inte -bara- av--inom Läntbruksförbundet uppari etade | Institutioner inom 'skolväse förlagsvärld — LTK; LT :—"utan också av sådana verksamheter för vilka specialorgan tWtanför' Bön: dete” 4 » bedrövligheten! - :.sigipå ”de perioder, när. skolung? "domen ;: beräknas , ha: gott . om |: Vestmaniandsi Läns ” + ridning (fp) -har studerat filmfloran och känner äckel över spékulafionen 1 dålig smak: Det sätter "sig i halsen-äverr på "den som: tycker "att. det. skall 3 görås och "visas film ä även om krig, gangstérs och djungelliv, Om. mari | > inte kan begära någon, måtta. — om' man vill undgå att pekas" ut som censunvän — så kan nan väl ändå få begära någon, värlation på Någon enstak; olycklig. tillfö > lighet är det dessvärre inte fråga om, Snarare ger ett studium av programsättningeri fog, för: miss- a tanken att biograferna: siktar: in vällstid. — efter betygskollegier dd Upsala Nya ' idning: . AG grundligt i klaveret. Det förs- ta nobelpriset 1907” "tillerkändes, med förbigående av bl'a Tolstoj, den-i "vårt Jand så gott som okände .Sully- .Prudhomme "med: en; motivering : vars svulstighet förefaller : ha” tillkommit os föRs RM undanröja ; varje. motsägelse, 1. Akademien. fortsätter med sitt klä- | : ”vertrarnp. "Nommsen. "och, Björnågn + är visserligen betydande namn; men, som; författare. kunde : till" och: med ”Ett rykte som visserligen törefal- ler -befängt. men som dock: tycks va- ras rätt allmänt. spritt . här. i- Upp: sala :förmäler : att. årets . Nobelpri litteratur tilldelats 'professorn i ilö- sofi.i Jena, Rudolf Eucken”, Och tid- Men sitt eget rekord av. den grannlaga uppgift än (att dela ut: priset) har akademien onekligen slagit, om det: här. återgivna ryktet Vårt eget land uppvisa bättre nobel: Mistral, E , Sten Grand Hotel; ett tal som saknar mö stycke - både till form 'och innehåll. Och för: precis "femtio år sedån: gjor=> de" hon 'som den första kvinnan: sitt : inträde i den krets som så länge och . så envist 'stridit för och emot hennes ' nobelpris. Frågan är .om det 'inte i. : alla fall vär det priset som slutligen placerade "Henne :bländ De aderi Den som. -emöttagit; nobelpriset: i teratur : kunde inte utestö gas såvi kiewiez och- Carducci: kunde knap- Past göra anspråk på att vara kända annat än av ett fåtal, möjligtvis -med | "undantag för- författaren till Quo v: dis?” Så följde, Kipling, förmodlige det första helt riktiga. valet; Mea re -dan” dessförinnan. började. man" här. "hemnna" tala .om den redan int ionellt ryktbara Selma Logerlöf, a St Selma Lagerlöf hade vid denna »bakom :sig åtskilliga betydande” vär kratien), som i mer. än tre :decennier utövat regerin; :smått . börjat identifi- sig med” samhället: blir :för- igen "mer än i "ord hade, på visat. .kvalitetskravet som "det. vär sentliga” —-vilket Sv, D. med darr på rösten: hävdar så hade'sä- kerligen inte" :d öm: Cypernfrågorna: : debatteras : i'PN:s/ | generälförsara- ”Arsskrifterna” rembygdsvården kommer tätt under veckorna före jui Nu -har" Hallands Museum i Halmstad kommit med sin 3Zrsbok, och den heter kort och gott "”Halland”, . Det är: en stor "och på- "dernas Hus uppbär 'penningsstöd |'y (!) och under lovveckor:— och då'| bland "annat; ”Jerusalem”, "som ä än sunn: - N , givit... mätet, .. ofördragsamt, --lydnadskrä. siti ti - N och "annat beskydd från, Lant-|” sköljer över dem 'en extra" spann | henne. ett internationellt "anseende: vande". een förklarar ”bögerorganet va i Sår salig: "okunnighet Pet "de kosta "årsbok .— hela "181 sidor. bruksförbundet, Bland dessa spe- | : underhaltig film. sv i ;h' den har: traditionens tyngd över .cialorgan kan nämnas Folkrörel- sens Konstfrämjande, flera stu- dieförbund, sammanslutningar för naturvård och hembygdskultur tarnas ekonomiska överlevande så viktiga . Boklotteriet, . till : vars framgångsrika verksamhet Lant- - bruksförbundet genom JF -under åren haft glädjen lämna betydan- . de bidrag. : Att fönvalta och förkovra detta rörelsens kulturkapital framstår I det perspektivet som den ange- lägnaste uppgiften för dem som är satta att handha den ekonomiska föreningsrörelsens = kulturansvar. Alt rörelsens ledning bejakar det- ta sitt ansvar kan inte rimligen « Filmen har under 'senare år bli. vit allt '" mera : spekulativ, " även när r det + gäller 5ex FORS . Högerledaren Heckscher -. har. | den stora framgången med första de- Hon hade 1907 blivit hedersdoktor i” Upsala; men ' hon hade: också utfört. ett ”beställningsarbete” för skolbruk, "Nils "Holgerssons underbara resa”, om den tiden betraktades som-knaäp- past värdigt författarinnan. .Kanske det "i -viss' mån ' låg. henne .! : fatet, +. Historikern Harald Hjärne, ' som gjorde ' sitt" inträde” i akademien år priset med'-”särskild hänvisning till len av "Jerusalem"; " i . cbw HÄDE OSCARS STÖD . "Men : "akademiens sekreterare Carl 1 me? Svenska Dagbladet. Den uppfatt- ningen kan man, dela .med;. tid- ingens "ledarskribent. H "Men ' så fortsätter högst densarri- gripligt' att .en' stor” del' av 'oppo- sitionen — närmare bestämt - ton- givande kretsar i de "båda ”mel= lanpartierna”- = håller på att till- ägna” sig: samma synsätt "och allt oftaré instämmer "i 'den' socialde- mokratiska indignationen över: att avvikande meningar framförs. och alternativa förslag ” tillhandahålls”, - Svenska 1 Dagbladet ' syftar på gymnasiereformen 'och den: långa Traden ' av : reservationer - som ' hö- David av Wirsén var föga b ög! för att förhjälpa henne till ett ännu gerrepr na i utskottet fo- oat "till förslaget, Centern . och större internationellt rykte ån vad : folkpartiet har endast på vissa .”Men:' det är. alldeles ; obe-. ställt. sig / . utanför. dessa stolta > gerdeklarationer. — 'studentexamens 'och' censorsin- stitutionens bibehållande, det ökar de 'veckotimtalet. genom kravet på mer 'än dubbelt så fnånga. kristen- | domstimmar ”, etc. -— bär ett välkänt högermätke, ör vilket hö- gern och enbart högern som 'ett politiskt - parti "står. en "Det är en 'högerlinje, som i deni na sto skolreform 'inte beaktat en 'så självklar sak 'som "att sko- lan... liksom + andra institutioner självfallet måste: följa 'med den moderna” "tiden. "Att. skolan måste reformeras i takt. med utveckling- en -för”att” på bästa sätt söka: till- godose - eleverhas och inte minst Nej, högerns s.k. kvalitetskrav " g,'. eftersom den nu : "utkommer . i årgången. Redaktörer för verket: ” landsantikvarie Arne Modén och de 'båda' antikvarierna Gösta Olsson ” och Lennart Lundborg, >: css vi rescenserat i dessa spalter, har. i första hand berört mellersta och nor- ra Halland.', Arsboken : Halland re- fn esenterar hela länet, men det är väl "bärmast” tacknämligt. att innehållet 'i huvudsak berör 'Halmstad och södra Halland:” Därifrån 'finns'' nämligen mycket att rapportera på det kultur- bistoriska området. . +. Halmstad 'är en gammal slad, men inte förrän nu har man vetat, hur rk. den egentligen är på historiska trinnesmärken, Genom den moderna De tidigare bembygdsskrifter, som | unge "Palme" "somt SE fopar goda” råd: "svagt dimensionerade!" : "Skånska. Dagbl det. '-- Varje” år” infordrär styrelsen förslag "till tita: "med mer. eller” mindr « snill- rik. motivering” av. v. sina: nskemål, som" att önska sig. én läre. — och så får män: är inte Ingemar ' Hedenius - eller andra ateister som bekämpar kris- ten tro. Den. verkligt sekuliserade / är den 'som inte” är.medveten om + .' hur långt -hon lever. från "alla re. ligiösa ; värden: Och," denna ”radi- sättas ifråga, ovissare är inställ- |. sagt, att han tänker begära för- hon redan hade, Wirséns makt stod : Punkter anfört 'en från. det fram- | näringslivets "och hela samhällets byggnationen - ” Halmstads centrum |kala sekularisering kan : endast ningen i medlemsledet, : troendevotum inom -högerns riks. dessutom just 'då på höjdpunkten |lagda förslaget" avvikande' mening | behov... -. har man tvingats att gräva i jorden |övervinnas . av ..én lika. radikal. Där gäller det "om producent- då ” | som. en följd av: det utomordentliga i— en mening -som 'i stort grundar | Om, Svenska . "Dagbladet finner mer än tidigare, och därvid har man kristendom. AN VE oa fa tes 'kooperationen vad. KF-mannen agsgrupp i januari. Även vi. tyc- | förtroende den diktande. monarken iSig På vad nämnda partiers ' re- centerns. och folkpartiets ” åsikter | wnnit märkliga rester av både me- N vn . - enn ker, att det är intressant att få ter redan i Hugo Söderström "+ Nils 'Thedin i en artikel i Koope- ratören skrev om konsumentkoo- perationen,' att den ”kan' fortleva som en engagerande folkrörelse endast om den förenar ekonomisk offektivitet med” en stark” social idoalism”, + I TACK VARE :TV . : har hos oss fötts ett världssam- vete, funderar Sven Stolpe i Perspektiv: På få år har en stor del av det .svenska folket tack vare TV blivit politiskt allmänbildad. I de små bondehemmen sitter nu Chur- ctill med sin cigarr, de Gaulle med sina majestätiska gester, Chrusjtjov med sitt tartargrin. Man hör stämman, kan studera ansiktet och dess uttryck, - kan tack vare sakkunniga och smidi- ga kommentarer lätt göra sig be- kant med världspolitikens åsikter vel en betydande insats, som bl. a. » bestridligen en stor vinst. veta, om högerledaren har hö- gerns. förtroende, : Inbördesstriden ' i. högern . har blivit alltmer bar. Huvud- Oscar "II hyste till honom. Wirsén tilltalades väl inte heller av att Hjär- ne, med direkt adress. till Wirsén skriver: ' "och vad än kritiken med | rätta må anmärka mot detta förfat- förstli k, "så 'Jär det falangerna är 'de's. k. mörkblå och de s..k. ljusblå. Den mörkblå vill föra s; k. profilpolitik; i detta fall alltså "extrem i högerpolitik enligt gammal känd modell. De ljusblå säger sig. för framtiden vilja län- ka mera socialt, ”' Om det är sant, att hr Heck- scher vill leda ett ljusblått hö- gerparti, .så vill vi önska honom lycka tilll Kan han neutralisera den mörkblå högern, så är det o- : (Svensk Politik). vara "omöjligt att förneka dess snill= rika ursprunglighet och dess. genom- gripande betydelse.” Men både sek- reteraren och beskyddaren Oscar. II hyste starkt intresse för Mistral som dock fick finna sig i att dela priset med. dén om ' möjligt ännu mindre kända storheten Echegaray,.' : 'Ar 1805 hade Selma Lagerlöf fått fyra förespråkare och det hela bör- jade bli störande, Men inte heller nu blev det fröken Lagerlöf oaktat både Finland och Norge: lagt sin röst i vågskålen till förmån för henne. Och året därpå' hade -.man åter en. rad kandidater, "men fastnade för den minst - kända och nästan 'skefäcdiga Men år 1907 såg det t betänkligt ut för heriz Wirsén. Lundabispen, den myndige Gottfrid" Billing, lanserade Selma Lagerlöf och anförde inled- ningsvis: "Jag anser mig varken be- höva eller böra motivera detta" för- pr: By redningen hävdat: och. också. del- vis fått tillmötesgått, . : Ett markant exempel härpå är centerrepresentanten,. hr Anders- sons i Brämhult, reservation i GU om större - utrymme för kristen- domsundervisningen. . -Att både centern och folkpartiet funnit :det angeläget att reservationsvis ytter. ligare understryka sin positiva uppfattning just beträffande detta ämne visar reservationen för en undersökning om "möjligheter till ytterligare. förstärkning av kristen- domsundervisningen, res Men -eftersom nu högern bland de c:a 35 reservationerna står för de allra flesta och de två mitten- partierna endast i ett fåtal punk- ter anfört annan mening tolkar högerorganet det på sitt lilla spe- ciella sätt. Man finner det ”be- tänkligt när kritiken (i debatten) inte bara riktar sig mot 'den udda åsikten som sådan utan också mot det faktum att åsikten framförts”. > Vad är nu detta för trams? Vem har sagt att högern inte nu-:lik- som i ett otal andra frågor när beslut om stora reformer ska fat- och dessa partiers uppfattning här betänkligt så finner dessa partier från sin sida högerpartiets age- rande HNndrigt, sagt beklämmande, Ia. ONANI HD deltida byggnader och 1600-talets be- tästningsverk, Arsboken Halland "Har ägnat en hel rad väl illustrerade artiklar åt | 14grävningarna i Halmstad. Antik- varie Iwar Andersson berättar ' om medeltida . byggnadslämningar . vid Stora Targ ?. Halmstad, främst. om oct s k Kaleniehuset, Landsantikva- rie Arne Modén skriver om gamla an loppsledningar i Halrastad, och an för klosterfynden vid Lilla ' Torg. Tandläkare Hans-Eric Hansson har undersökt tänderna på de kranier nan funnit fring klosterruinerna, och slutligen presenteras ett medeltida keramikfynd i Halmstad. Av: årsbokens övriga artiklar kan rämnas antikvarie Gösta Olssons pre= sentation av en 'målad bonad från Gyltige. vilken — nyligen = tillförts Hallands Mussum, F rektorn Edvin Nilsson: berättar om Perstorps by i Ränneslöv, . och f "adjunkten Joel angö återgar ord och . uttryck ur Eoth, Halmstad, : ger en översikt över "Halland i i litteraturen 1963. Arsbokens sista del ägnas åt Hal- h 1 tkvarie Lennart Lundborg redogör - . Teol, - lie, . i Perspekt ETT ORD PÅ VA AGEN| Han Jåter. 'snö falla "P3, 147: 16. "Den allra vackraste juldekora- tionen gör Gud, då han Jåter sin snö falla över "vår frusna och kalla jord, ce Fd ön, Så må vi alltid besinåa att det bästa kommer från Gud, - Vi äro också i allt beroende” av. honom, ”Idel goda gåvor och idel full- komliga' - skänker komma ; ned ovanifrån, från himlaljusens ., Fa- der (Jak, 1; 17). Vad, skulle. alla a ansträngningar vära och alla förberedelser, om : inte” Gud gåve sin välsignelse till dem,.. bidrar till att stimulera vårt folks slag”. Och vad värre var, Billing na- | tas skulle få framhärda i sin ur. lands NV ikvariens Glö; sor få 3 - vari m inte detta i dina julför- intresse för er stor insats i de s. Nn de muntligt förklarat att han ämna-, konservativa mening? Inge TN verk et under 1953, medlemsför- ” r ; i a jul 1: k. TV binder : «+ | de fortsätta att föreslå Selma Laget= | Och Svenska Dagbladet & Co kan teckning för Hallands museiförening elser. Det. tillkommer oss all det fjärran nordiska landet med den övriga världen, visar nöden i olyckliga länder och skapar ett världamedborgarsamvete som re- dan har börjat ta sig konkreta ut- tryck i ekonomisk och annan hjälp till nödställda folk. TV fungerar vidare -som - ett - SOLGÅVAN - -TILLBLINDA = . i Hjärtat är ett tempel av kri- stall; krossas det kan det + aldrig sammänfogas. - : sin 900326 ox | Den som vill dra sig undan skal vara övertygade om att man inte heller i fortsättningen kommer att göra det från ”tongivande” (för att använda Sv. D:s egen vokabu- la gnittenkretsar. 1 yttermera visso skall sägas, att om säger om, högern verkli- gen i alla sina avvikande mening- man låta: löpa, arönu i 4 ex gymnasiafrågan om hembygdsför- samt uppgifter eningar i länet, Boken utgår till föreningens med- lemmar, men den finns också att töpa i bokhandeln. Årets årgång av Halland är både SRelen innehållsrik och t, och den hävdar sig väl i dena långa raden av J-sande AON) kembygdsskrifter, åben la att göra vårt bästa till juleks trevnad, men den verkliga trév- naden : och den . verkliga .;stäm- ningen, den ger Gud," Så må: vi upplyfta våra "händer till - honom och bedja öm" hans nåd över. ds$ till-en signad juletid. RE 4: 7-2, cf
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.