« - LAHOLMS TIDNING. : —LLA" 22 december 1964 misdagen den Bftervalsdebatten : har” i hög] gräd präglats av den filosifi, som " på”olikå håll utformats om bor-|- gerligt samarbete, I. många av|. de? inlägg. som. gjorts har, den uppfattningen --kommit-- till ut- tryck: att det skulle vara något! aven livsnödvändighet för den demokratiska oppositionen att-ena sig, De: tre nuvarande partierna skulle” enligt det resonemanget aldrig med bibehållande av denl. nuvarande ; partistrukturen , kun- na få majoritet i riksdagen. Gick de” emellertid samman skulle man få :se på annat; då vore social- demokratins regeringsinnehav en saga blott. ;. é ME Så” enkelt är. En partisammanslagning | eller något dilåt kan inte 'våra något självändamål. "Det. måste. finnås " en' ideologisk: bakgrund. Ett po- litiskt parti- måste bygga. på en grundåskådning, "som dess med- v lemmar och väljare ansluter gig |. till, De borgerliga partierna är idag inte'så enhetliga, att de kan |. gå sal : ett. partis" det vore en björn st: åt borgerligheten att Experimentera med en, parti- sammänslagning.” Tanken - på cen In sådan emanerar, f.ö. främst från | högerhåll och där från dem som inse? att högern är ett parti på båkåtgående, et kan hända att etablerandet, äv' étt borgerligt 'en- hetsparti skulle kunna "rädda hö- gern! men 'det; kom då att:ske till "priset av en. förlorad "bör- gerlighet. Ty många av dem som nu ; röstar ' på centerpartiet och . É ut fö samarbete Sn folkpartiet skulle helt säkert in- 1. te trakteras 'av en politik med högerinslag utan -kan - förmodas att antingen” valskolka eller: att |: "rösta på socialdemokraterna. Än- - nu mindre” skulle de marginal- väljare, som nu återfinna på den | socialdemokratiska ” attraheras av det borgerliga en- hetspartiets högerpolitiskt färga-| « ' de program. Detta är ett förhål- lande som inte borde vara svårt att inse, men som .de borgerliga |" "samlarna inte vill Jåtsas om” Men det talas också om 'mitten> - samarbete. Många menar, att centerpartiet "och folkpartiet står vå oc oc fe så nära varandra, att de gemen- det” dock "inte. ; samt kan "ställa sig bakom, ett |-: z - alternativ till den nu förda” re " getingspolitiken, De båda partir erna har på riksdagsplanet un» der senare år kommit att inta samma ståndpunkter i- väsentl För vår .del vill vi gärna 1 g ädje notera, att.« centerpartiet . och folkpartiet enligt vår mening | - i betydelsefulla spörsmål har sam> |” . ma uppfattning. Det vore bra om i man kunde fortsätta på den in- slagna vägen och som det nu sej : å finns" det förutsättningar ett. :fortsatt mittensamarbete. i Högerns agerande tyder emeller- i tid på att det bara kan bli”frå- ; ett: samarbete mellan -centerpar>- planhalvan i liga ed, "Här ryter. sformarna . och ”'salt- stänkta” vågor. daskar högt över lipporna. Utanför ligger” öarna stormpinade ' och . ofta kala... Men på läsidorna trivs träden och'grä- set, Det är ingen' helt : död. skär- gård med bara klippor, 2. et' också: en sillakust, en Dile. Mattsson i gan i om "ett: tvåpartisamärbete, Utiet "och - folkpartiet; högern är "ideologiskt: isolerad. i samman- get. Detta är ett faktum som det. fordom ' fångats .sill i väldiga massor:som -betytt -bärg- ning” för många "rikedom! för : ett fåtal. "Bohuslän - är: ännu i mycket ett; landskap format. av » fiskarnas för att leva i. denna bygd, i nära förening med det -stormande ha- vet, det .solleende, och druckna ha- vet, Han bor inne i en fjord, högt uppe med utsikt över skärgården, Här' har -han "ett sitt diktarhem och här trivs. han.vöe in: . Han tycker bäst om: att skriva om” gårdagen.” Kanske i mycket den tid som en annan berömd bo- ndsk. diktare tagit upp: Eme- Flygare-Carlén,.. Men Olle Mattsson är' strävare, renlinjigare, fränare i sitt 'sätt; att'se på män- niskorna. '' Romantiken : får inté samma plats i hans böcker. 'Att hus ra har att konstatera. ny ”. hårda: liv; friskt för all! del, men inte:slärigre så lönsamt. oh - Bohuslän; är' T . förslaget till hy. ad. -har är skogeri; förvärvslag "genomförs "kommer | det”att. få avsevärda konsekven= ser "för. det kommunala" skatte= underlaget; ., Denna '-'aspekt har hittills inte "framförts: i. debatten och. är alltså ytterligare ett be= vis, på hur litåét man inom: rege= ringen ” egentligen > känner . till "verkningarna av .de förslag man kastar fram. 0 ti en "| "De, stora, skogsbolagen ' betalar inger kommunalskatt” i de kor muner där, de har sina 'skogar, Komm alskatt betalas" endast i ” den kommun" där' bolaget 'K3j sitt” huvudkontor. Skogsbönder däremot 'har i regel;sinå" sk i bostädskommunen ".öch ,Bet följöktligen skatt dan" påstå att . -ra. skogsarealer kan det bli be- tydande summor. : detta jexempel. PRE "Vilka konsekvenser kommer d ”ett ökat bolagsinnehav att få” "de: komimunala” utdebiteringarna? Frågan gårsinte att, besvara utan ”utförligå undersökningar; men.re- på förhand kap 'man våga för kommuner med sto- ktaren med fr" som ”Varggropen” lonsbilden” . höstens ' a: kreera FÖRENINGAR." är i et ba sn N 2 a, i 'TV-gjorde”nog ; vad de kunde för att” få z ; + sanningen om” den, dystra hän- elsen.. 3 Vv aven tdningsup JORDLAGSFÖRSL, "Jordbrukets organisationer har som bekant avstyrkt jordbruks" | ministers." förslag till: ny" jord- fönvärvslag. . Man påyrkar klar prioritet för jordvärv till ratio- nellt: enskilt lantbruk! Detta inne- bär + emellertid inte, - påpekar RELFtidningen, att man sätter sig. på hasorna ifråga. om varje-ändring av nuvarande jord- " lagstiftning: ov et Huvudsyftet med lagstiftningen, att» frända ; jord-: och - skogsbru- kets strukturrationalisering, bör kunna kombineras med önskemå- let om vidgade förvänvsmöjlighe- ter. när, det. gäller jordbruksfas- . tigheter för andra ' kategorier än de'som nu har 'prioriterad för- ' Inom jordbruket är man "alltså på det klara med att den nuva- rande jordförvärvslagstiftningen och ' bol FEN I] hehö ver ses över så att man får en an- passning till utvecklingen och 'rå- dande förhållanden. Men: detta får icke, som är fallet med jord-' bruksdépartementets förslag, in- nebära att man försvårar eller omöjliggör en rationell utveck- ling av jord. och skogsbruksnä- ringarna eller över huvud av nä- ringslivet inom stora : delar av landet, «sn > or rar os "> Organisationerna yrkar på ett så att terande utredningar och en grundlig över- arbetning av det dåligt genomar- betade regeringsförslaget kan gö- ras. RLF-tidningen summerar: Det har i dagspressen noterats att. jordbruksministern fått klart underkänt betyg av jordbrukets organisationer. Detta är riktigt, A' andra sidan har hr Holmqvist som sagt deklarerat en vilja att dis- kutera de problem det här gäller och att ta hänsyn till vad remiss- organen för fram, Man får hop-' Pas att jordbruksministerns vilja att dish a även t Sv verkar, "en riges; rad tilläggsanslag" på 3,9 :' med. 900.000 kr., skriver T C'O': t ia ningen och fortsätter: : + Sveriges, radios. anslagsbegäran” » är' direkt avhängig av uppgörel- sen ' mellan bolaget. och Teater- förbundet. samt. med andra ' kul; turarbetargrupper. c . dios motdrag blev. att'avisera én minskning av program som byggs | ger" på - medverkan frå ' grupper. > ” H "" Detta är i sanning en underlig » karusell, Först parter, efter allehanda förveck- : lingar och lång öppen strid, uppgörelse. ”' Sedan .göras delvis 'om intet av att re- |: Eeringen inte vill ge anslag och av att Sveriges "hävdar att man inte vill minska på andra program än sådana där - skådespelare "med- en ly ärlig önskan att nå samförstånds-- lösningar. FE rn Jord- och. skogsbruket har klart deklarerat 'en positiv in- ställning i dessa frågor — 'men artister och. träffad ” "tidningen, "ÄR DET HR ERLANDERS : VAVSIKT) ere att göra sin unge förtrogne; |". statsrådet och ”kanotsportsexper- ten” m, ni Olof. Palme till 'sin efterträdare, undrar Katri- '"neholms-Kuriren- Sedan en tid tillbaka har det” funnits "anledning att tro detta. Där hr Erlander varit har också "| - Olof Palme med armlängds av= -stånd befunnit sig. 'Den unge mannen" med de flinkt lapparna och det försmädliga 1e- endet, betydde verkligen den ad- jutanten så mycket för excellen- .sen? Och än mer: unge mannen begära och få vilka nationellt representativa uppgifter som helst, gå med de Gaulle och andra. dessa. världens store i K sorgetåg till exempel. Naturligtvis, det är socialdemo- 7” adios begäran . om” miljoner "kr. träffar ' Är det ingen av de berörda i stanserna som känner ansvar för uppgörelse, frågar kratiska partiets 'sak att avgöra vem eller vilka. det vill trimma för att när den dagen . är inne. kunna ta upp! Partiordförandens éöch till. äventyrs därmed också man är inte beredd att a det nu behandlade förslaget annat än möjligen som utgångspunkt för regeri fortsatta ' överväganden, : utred- ningar och diskussioner, Sveriges ra- n'.. dessa - nd berörda skall "denna radio . envetet "skrivna kunde ' den | avlagda mantel, Vi har dock litet svårt att före- ställa oss att'hr Palme kan an- lägga så: tjocka. lager av -folk- hems-make-up att han i sinom f troligt" att; samtliga SS de "balter "redan, efter-ett år bevilja. till” sina. hemorter, "Balternas 'or- ganisationer har "helt andra un- ” derrättelser., En stor del av let- terna, d. öv. i flyktingarna, : lägren i. Sibirien,: » skall ha' gått under, + öl na : Balterna. vill också. veta, varför . den av de svenska-mynd'gheter- -nacgjorda utredningen om inter” nernas ; : förhållanden — hemligt - stämmlats. Frågan kan .. utvidgas. Varför. är man på svenskt. offi- . cielit håll så ovillig att tala:om :vad mean vet? Därför att det går :Ut över två svenska regeringars namn och rykte? > ; tv Balternas skrivelser. kräver ett isva, berör i ter en un osa Bland överdrifterna i. Propa- -gandan för en ny jordförvärvs- lag: skymtar som bekant konkur- rens- och rrational'seringsmotivet. » Detta gäller "inte, minst förslaget om ' att förädlingsföretag på -livs- Tnedelsområdet skall. få - överta "jordbruk, Storföretag skulle för- Håller, detta i ; verkligheten? Låt oss ta ett: enkelt exempel, : En ärtburk som i handeln kosi öre, Cr : ” praktisk betydelse? råvaran.” . (Skånska Dagbladet) rikt. på” historier från "kusten, . människorna som bor; "| nära ' inpå havet är: formade "av : de har fått egna Sot ct funnit sin”plats vid havet. Här ohannesblodet”, : ”Gal- "också skapad pkar KK. niskor, från den. kust som han ine, si sinsmilj V 'P Pp nmbarligen pressats” "på sitt bevisvärde,' ville han göra | utlämnade I'Hz des' amnesti och fick ': återvända” för de, flesta. skrivare. + oc > : -Olle .- Mattsson: skrev - dramatik. oc) orkade, « " billiga produktionen menar man. tar 2:42 innehåller 500 gram rå- vara.” Av -dessa' 2:42 erhåller' odi 'laren högst 15 öre.-För ärterna "i en burk; som husmodern köper för 65 öre, får 'odlaren cirka 3 "Tror någon människa att'en ” förädlingsindustri, in- och ”ut- " ländsk :skulle -kunnå pressa rå- varupriset så att det fick någon . Vi tror det inte "Fri konkur- "rens om jorden förbilligar inte han läst henne med intresse ' tror .Jlag,.också att han lärt en hel del av: henne... Dn fl > Olle. Mattsson flydde. storstaden och : återvände - till sitt " ursprung. Själv! säger. han att: han' aldrig mer vill till någon stad. Han har vill han bo; här vill han : dikta. Dikta-är för honom det" väsentli- gaste,'' det är det han kan och det han alltid velat få syssla med, Han har: lyckats väl och kan idag ar- i] beta självständigt, forma sina böc- ker som ' han: 'själv vill. -Han har människorna: nära inpå, de män- känner och trivs med, Och mnatu- .| Ten, det väldiga havet, sträcker sig framför. hans ögon där han sitter vid .sitt :arbetsbord. Han är. mitt ” Olle Mattsson är dd; bondpoj- ke. Gården låg i närheten av Ud- devålla. Eftersom: han" hade : ”läs- huvud” ” som ” man "sade - på . den tiden.-blev det ;studier "och. efter studentexamen :”. läste" han .': vid Stockholms : högskola". Han skulle "bli lära modersmål''och histo- a : t med en: lärarinna och hamnade i Göteborg '— i varje fall. en.” västkuststad med havet nära inpå. Fru Anita var lärarinna och ' det . blev. ho som ' fick. bära de. tyngsta . ningsbördorna:. Olle '; Matsson tjänade: inga. stora slantar; men sånt är ju Portföret Han tyckte: om att lyssna på ra- dio och då helst pjäserna man gav. Han : ville bli.-radiodramatiker, 1950, skedde debuten som radio- dramatiker . med pjäsen ”Samtal vid en vinpress” som -blev en av- gjord framgång för den unge skri- Varen, Lo a foo 2) vr : Men ännu en framgång noterade han samma ; höst, -han. debuterade i samlingsvolymen::”Ny prosa” med -] några - prosadikter. ; - : » Någon större : rikedom. gav inte detta... Men : däremot ' sporrade framgångarna till nytt arbete, Han ri 4 "Vingarna" bar '—. tron på den €gna förmågan stärktes, Familjen svetsades samman i ett beslut att lämna : stadens - stenöken. för: den lummiga om än stormbitna bohus- länskusten, «anor ert Men ännu bidade man något. Och främgångarna fortsatte. Det blev " barnboken . som gav. Olle Mattsson - den slutliga ek iska | Aktuell 2 | Skattetrycket . i vårt land sak- nar få jämförelser i världen. Men ännu värre ska det alltså bli, Var finns den opposition som vill en sundare utveckling? Var finns den opposition som vågar säga nej till det ständiga . kravet på ökade skatter? oa ve Nordvästra ' Skånes . Tidningar, :Ur samhällsekonomisk synpunkt kan naturligtvis en 'oavlåtlig pen- -|ningsvärdesförsämring, som snabbt li äter upp nominella löneökningar, : licke - tolereras. Det är 'visserligen sant, att det hittills varit utom- :-J ordentligt.., svårt att komma till rätta med löneglidningens proble- - | matik; men. detta innebär givetvis licke att denna problematik bara skall lämnas därhän, Försök : att åtminstone: dämpa löneglidningen måste - ovillkorligen göras och en kombination av åtgärder dels från de styrandes, dels från företags- ledningarnas sida är : nödvändiga. Svensk Industritidning Strukturomvandlingen : i sam- hället fortsätter och kommer helt säkert att fortsätta lång tid fram- låt. Det är beklagligt att det kom- "|mer att få följder som ingriper i den enskilda människans valfrihet, Under .de närmaste åren bör man friheten. .Han wann ett stort pris med . ”Briggen. Tre Liljor”. i :en barnbokspristävlan. Det blev över- satt och :är- nu utgiven på tolv språk: "Bland .annat har den kom- mit ut i Afrika, något som: är mycket ' ovanligt - för en svensk barnbok, : vo - fe el : Olle Mattsson " tycker om ' att skriva' för: barn, Dessutom blundar han inte för att han når en. inter- nationell publik med de böckerna. Sådana framgångar är. ovanliga för vuxenförfattaren.,: : " Vv Lekfullheten 'och fantasin är' det viktigaste då man skriver för unga läsare," Man ska kunna leka sig fram. Men det får för den skull inte vara orimligt. Unga läsare är minst” lika skarpögda ' som äldre, T Att vinria pris har på något sätt blivit vardagsmat. för denne' bo- huslänske" diktare, ' Han , vann en novellpristävlan i Göteborg. Och 1959 fick han” första "pris i TV:s pristävling " om "bästa TV-pjäsen. Den-hette ”Porträtt. av jägare” och har, säkert. setts, av mång läser dessa rader." LE . ' De "litterära" prisen” gjord, He Mattsson:: känd .-bland den. 'stora allmänheten. Dessutom är han en säker, och episk, berättare som med folkligt färgade "och starkt drama tiska "Böcker "säkert ' kan 'vinna många 'vänneri.: +.” MN jFilmbolagen = uppmärksammade också honom, Han hade inte bara ä "I gjort"egna filmer (varav kan näm- nasi»just ””Briggen 'Tre " Liljor”) utan .: arbetar;..också med' andras manuskript. åt . Svensk Filmindu- stri”Det är "ett arbete 'som han trivs med' och det'ger god ekono- misk. hjälp. Helst som han fint kan : sköta det från” sin. kust: i väster. .. H . bilden” kommentar: i någon mån kunna se, A lokaliseringspolitiska åtgärderna kan ”balansera” fördelar 0 naen delar så att minsta liga Sa a åsamkas den enskilde indivi en samtidigt. som så långt i he möjligt arbetskraft — och pi ttjas fullt ut. «.. a oe ” Västerbottens-Kuriren - Skall = särbeskattningen. | inom rimlig: tid bli ett”/alternativ ätt äkna med måste man , genom” en serie övergångsbestämmelser däms på reformens ' negativa återverk- ningar. I annat fall löper man tisk svälja och därmed på längre sikt äventyra huvudsyftet: att stimule- tetänkandet. "Det är en händelse som ser ut som -en tanke (utan att behöva vara det) att LO-chefen "Arne Geijer inför avtalsförhandlingarna slagit extra hårt på trumman i är ter det att en färsk valanalys vi- sat "att just "dessa lågavlönade i tiskt. ; Kritiken mot orättvisorna i stu- Höstens roman ”Galli har samma miljö som hans tidigare böcker. =, epoa : "Det är en bok från förra 'seklet och miljön är en-västkustby i en fattig men mycket vacker trakt, Boken" berättas av ' Matilda de Kogewacks som inte drar sig för att hårt : gripa in i människornas öden 'runtom. sig. «Hon . vill hjälpa sin, men” han går sina egna vägar. Det är, en' mörk och i många av- snitt. kuslig bok, men sällan har ling, ”man kan inte släppa. boken förrän 'man vet hur det går, Stilis- tiskt är den "mycket skickligt gjord och "några av' människorna etsar sig fast. Det sker mord och: död ofta på dessa sidor, själva 'havet tycks vända sig i vrede mot män- niskorna, men - bakom ' allt ligger en stark medkänsla och ett hopp om att vi skall uthärda trots allt. :, Och vid Hakefjorden sitter. för- fattären och låter. sina ögon glida över; det. 'grönskimrande havet. Han tycker om att'bo isolerat och vara" den -”ensamma vargen”. som från" sin ort ger rapporter” från människornas . inre. ; - N i tiskt och detta 'till' trots lockande från den Mattsonska. författarverk- staden." Han vill inte gå i flock utan skapa på egen hand. Litte- rära" kotterier tror han inte på, de tar' bara så mycket av tiden Och :tiden är dyrbar fören dik- tare som är full av idéer och -ska- parkraft. « - oc . i is x - ”När "man ".arbetar skall man tänka på.det man har för, händer”. Det är ett .lärdomsord, . men när man r i sina” sysslor, samma sysslor 'dag . efter dag, och ' mest ensam, -'då.:börr.man nog låta :tan- karna flyga något vidare, Framåt, de, blir luftslott, och sådana kan bli så högtsträvande och overkliga att-:man inte bör tala, långt mind re skriva -om' dem. Men tillbaka, det blir nog oftast inom rimlig- hetens gränser, fast en del kan vara otroligt nog. | öd 'I' dessa” dagar före jul, ämförd med visste nu'att han hade ch "resten berodde helt .på om ' han -1952 och 1954 lämnade han ifrån sig nya. pjäser, det var ”Floden” och ”Petrus Kuräll och döden” som båda "uppfördes" i radion. ” Men nu började han" drömma om att' också skriva 'en romani Idéer fattades inte. Nu och då hade ' han försökt sig.på denna konstart, men aldrig tyckt att han riktigt "lyckades, Något tog emot. Men så helt plötsligt släppte skriv- motståndet och "nu skapade''hån den färgrika 'och ' underfundiga den roman som kanske ännu får. hållas som hans främsta. Det :var. jag på min skolgång, j idens, mångahanda - påfund. Jag gick alla mina 'sju' skolår för en lärarinna, Det var halvårsläsning: småskola 'på sommaren, och ' stor- skola - på vintern i samma skola. Småskolan . kan rubriceras ”All vår början bliver svår”, storsko- lan ”bättre "går det år från: år”, Småskolan. - under - dagarna var ju bäst, men man var ju så liten då. På vintern var det svå- rare. med -'den.. långa : skolvägen, mest :på stigar .som vi hade att gå,. och så dessa korta dimmiga mulna dagar före jul.-Nu tänder 'man lyse i skolsalarna om det är för mörkt, det är ju så lätt att bara trycka på en knapp... På allmogefresken ' ”Johannesblodet” som kom 1955. for fen Olle Mattsson "var författare! + Han -hade inte bara 'skrivit un- der dessa: åren. Eftersom hustrun skötte sin skola så blev det Olle met. Han hade två. små barn att ta hand om och hushållet att skö- ta. Ekonomin var inte så lysande; och barnen rodnande flugsvamp i Slottsskogen, Det wvar en. svamp som ingen annan vågade sig på, men som var alldeles - utmärkt efter förvällning.. Och att sedan steka Mattsson som tog hand om hem-| Vid några tillfällen plockade han” mör fick man traska hem- ifrån innan det var ljust, och det var:imörkt innan man: kom hem, Var ,det vått eller torrt, så fick man gå med trätofflor. Kanske med ' något slags skodon någon gång om det. var: nysnö, men inte var de .som nutidens högskaftade läderstövlar ... Ofta hände det allt att man blev både ”våt och va- len”, men det fick gå. Ibland hade man väl själv skulden, om man t. ex. tävlade med kämraterna om vem som "var den modigaste att springa på ”gung-is”, och då hän. de "det" ibland att man. brakade den till med is; ja, sämre mat : kan. man få. LI Men 1955 blev i mycket fram- - år. Det fe är. I tryc- ket lättade ordentligt, ”Johannes- -| blodet” fick utmärkta recensioner och gick ovanligt bra för att ha en debutant som författare. Dess. utom: fick Olle Mattsson det året verkligt fin kritik för sitt skåde- spel ”Klagosång över en fårahand. re”. i vårarna kom ofta följ- erna... Man ' ' blev " sängliggande sjuk" och :feberhet, - kunde Verken äta eller dricka , på veckor. Det var till att ligga och ha ont tills det blev bra. Numera. ringer man HN Jälvare" som kommer och ger sprutor och ordinerar medici far ibland Tar medicin. Jag n undrat över: att man överlevde, .. : Men -det war en förväntans tid före jul, Vår lärarinna: visade oss X Några julminnen: tänker I jultidningsprover ' och vi, kunde 'se och välja. En liten julbok fick man kosta, på 'sig för föräldrärna, och den gömde man så väl man kunde till julafton. "Under - Uppväxtåren var jag en riktig ”läsare”, Jag hade inga småsyskon att passa, och anrbetsschemat var ju inte all tid så' fulltecknat; "Jag läste - allt jag hann med och: kom åt. När jultidningarna. var -komna hände det att vår lärarinna-någon timme läste högt, för oss ur någon tid- ning ingen hade köpt. Å, vad det var spännande! Jag glömmer. hel- ler aldrig när hon läste högt. för oss om ”Ricki Ticki Tavi”. Nu har jag mer än en gång hört den i radion,' men minnet av den första bekantskapen , sitter kvar. ' Några julklappar vankades inte i vårt hem men ändå var det med en "viss förväntan man nalkades julen; Det eldades varmt "inne i ”stugan” (finrummet), och foto- genlampan : tändes så man kunde vara där Mitt på golvet lade man ibland ut vår långhåriga fårskinns- fäll, så man varmt och mjukt och bra kunde vara där med sina len : (Forts. å' sid. 7) Nu faller julesnö....: Mivka, lätta flingor dala över jorden glitter strö . td på sitt tysta språk de tala att nu faller julesnö. : Julesnö så efterlängtad du är barnens bästa vän . som en julgäst är du väntad för vart år på nytt igen. 7 Liten flinga du ej anar... '. då du genom rymden far hur till helg vår jord du danar allt det. mörka bort du tar, Och när helgmålsklockor ringa över snötäckt vinterland a : de en hälsning 'till oss bringa från ett fjärran Österland, Mimmie Bergh-Johansson, - man 'läst 'en mera förtätad hand-|" diehjälpsrefi har varit” så ihållande och hårdhänt att man har anledning, vänta förslag redan till vårriksdagen om korrigeringar. Sitter " regeringen. still. hap;'riks- dagsledamöterna” allmän 'motions- rätt veckorna januari, 0 Crase : « Vs Sundsvalls. Tidning 7 ' tioårig": vietnamespoj ke "med - en chokladkaka, så. att "han" förrådde” sin far” och andra Viet Cong / beller, som tagit sin tillflykt i en. grotta. Resultatet” blev' att gerilla- ; soldaterna dödades, och "förmodli- : gen även pojkens far, i Det sjunger. ödesbestämt, "mysl H :| tina upp, sig, innan de” ger sig ut' o|Ipå sin "rond, ' Offentliga tomtar; -:När kampen 'mot 1 i' demokratins; namn för USA och Sydvietnam; > Nu VT. os Stockholms-Tidningen . riskerar även jultomten att - vederfaras det hemska” ödet att förstatligas. Dock inte hos oss, "det skall, genast sägas, - utan 'i Sovjet, Där kallas jultomten Fader Frost och att han nu eventuel't kommer . att förstatligas beror på att alltför många tomtar" ansett. sig” behöva t.. ex.: skådespelare, är så ”efter- sökta att de engageras halvår i” förväg. Denna; efterfrågan ; sänke kvaliteten på många jultomtar och? därför har lekskolor "ibland "måst; nöja sig med spritpåverkade tom. tar. "En Fader Frost luktade vodka och tog snedsteg, berättar en' rysk, lokal Pravda, men begärde” ändå 60 kr; för egen del och tretti N sin fru 'som” uppträdde som "sn jungfru”, > ID +: Socialdemokratiska -:studentför. : bundet vill bl.a; införa ett stato' ligt bilmonopol, skärpa progressi- ” viteten, konfiskera; förmögenheter över 500.000 kr.; socialisera -ban- kerna. Och så säger man att kom- munisterna inte har "något 'stu-' örbund i. värt land, 00 ” "Sunt. Förnuft (ETT ORD > — ”— gästerna .v; oo 7 Matt: 22:11. I förberedelserna till jul 'må du ej glömma ' att inbjuda. din, släkt och dina vänner. Kanske du bor de bjuda dina "föräldrar ' till dig, dina syskon eller övrig släkt, eller kanske. någon € | över- . nsam "och över- given. ov i | fövlen är hemmets högtid fram-; för andra. Låt därför din dörr vitt. upp! Giv rum, så "långt din förmåga sträcker sig! Skulle fråm- lingen från. gatan. komma .i. din VÄL, Så gör vad du kan även för . honomt Man "skall. ej förgäta att visa Sästvänlighet, 'säger Hebreer-' brevet, . > ” öl EE Ditt hjärta öppne sig, mee Bjud Kristus hem till dig!" Han aktar hos dig gästa > Och dig för evigt fösta. . Hosianna; pris "och ära 2 "Vår konung vi hembära. att gapa: över mer än -man''kan . ra arbetsviljan och reducera skat- . Arbetsgivaren för de lågavlönades 'sak strax ef- jämförelsevis Ö liten it- sträckning röstar. socialdemokra- - "5 Falu-Kuriren 7 efter "öppnandet ii" ker: "Helsingborgs "Dagblad —,. |
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.