”Det är en, gammal sanning "ätt. s det är lika viktigt för en -krigfö-' rande part att ha god tillgång på livsmedel som på vapen. Och åt- skilliga, krig har, under tidernas ... gång --till- importerade lopp slutat med katastrof' för fält- som inte be-' der avspärrning eller krig kommer . herrar: och politiker, aktat denna -faktor, Även neutrala, stater som: vårt land, som :haft: den ' oskattbara förmånen att stå utin- Vårt i ökonomiska försvar nl ber am UTE se an länen VN LÅ I porterar vb årligen bolydande mängder kraftfoder och. handels-. gödsel.+ Därtill -kommer -att jord- Bruksproduktionen. numera i myg . ad är beroende av till- a --drivmedel.- Bristen på. dessa importvaror.un= , Åå längre sikt att medföra en ned-: ng av. ---livsmedelsproduktionen, För att kompensera denna nedgång. får man inrikt: "ävsmedelsproduk- fö "de" två. senaste stora. 'världskri--- tionen på varor av sådant slag att; gen, måste se till så att den eko- > befolkningen mera direkt kan till -. försvar / som det heter med ett ännu vi tare begrepp «+ 'är god, ty annars lö- når det sig inte att lägga ned mil-. jarder 'på det militära försvaret. Till det .ekonomiska' försvaret hör ” självklart -'hela näringslivet, kom-..--ka munikationer ö s v. I det här fal- let skall vi dock endast syssla med” livsmedelssidan, -- I diskusstonerna kring vårt fram- : tida jordbruk "dominerar ofta ens Det digt. de ek na. is 7 der; fabriker ock föderpotatis- kan. sig > det" oc övriga. näringsvärdet, Animallepro=,. duktionen får sålunda nedbringas Hill förmån för, vegetabiliska födo-; ämnen. En 1 jordbruksprodu ; ter, som tentligen är. avsedda £ foder, får direkt ingå i vegetabit I genom, tillsats av. korn och havi - + genom. : reglering .'av : utmalnin-: ; gen kan. fodermjöl och kli ' medtas i mjölet 1 stället för att gå till fo-i tis os vt är . givetvis, "viktigt att jordaruket Förmodligen. skulle, vårt nuvaran rati så att I duktionen kan "bli: så billig som" försörjningeh"” relativt ”tillfredsstä möjligt: Men det finns: också de..:- lande. under en:ganska lång "isole-' som hävdar, att om vi kan få livs medel billigare. utifrån, så 'skall vi importera sådana och i stället fri: göra arbetskraft för andra mer eko-" isk lö di Igå i här : hemma, :;- ekonomiska: försvaret”, Resonemanget : ter. bestickande, men. ur försvars- synpunkter år. det ytterst. riskabelt, Detta bestyrkes även när man lä ser den nyutkomna : skriften ”Det” som över styrelsen för "ekonomisk fölavärsr Jå beredskap ' presenterat i dagarna. denna heter det på tal om liv: delsförsörjningen följande: - Vår jordbruksproduktion täcker un; der normala .skördeår" i stort set! de "jordbruk » klara .' livsmedel: ringsperlod från kringvärlden, Men bekymren. skulle stiga i 4akt med' eventuell ' ,. minskning - av ' vår, inhemska prodäktion och dito ök-; ning av importen under ”fredstid,: . Vi hoppas -självfallet: på en fredlig. + framtid, men 'det gjorde vi även på, : I trettiotalet, Det är en trygghet. för. oss” svenskar, och" ett ' nödvändigt till : vårt + försvar, att vi har. ett "jordbruk. : +. klara vår” :livsme- delsförsötjring "även - i 7 I tid. Den aspekten får. inte heller:. - "uteslutas: 1, diskussionen om vårt ' framtida Jordbruk, . landets, fi av potatis," "kött, fläsk, "mjölk, meje: produkter och ägg. Som regel ligger även" ett överskott del" av dessa prodnker, Självfö således sörjningsgraden . är Socker, fettråvaror för margarin- tillverkningen och vissa andra .vik- ' tigare ter produ- i r att en markägare fan. Få fiina sig i gariska mycket intrång » innan han har chans till ceras däremot inte. i tillräcklig det; främst kaffe, te och - yatore ikded föruts tning för” avkastning vi från .rjordbrukarhåll; ” . förvånande, det -— som; agerat "Födgr > Här! daktör Ragnar' Oldberg" - sin. tidskrift ”— med medverkan” av! I redaktionssekrete” rare: Holger Wasstorp. = Det för" väl" känt”för att” behö att Ragnar, Oldberg följt en Tin ie; ;som. främst kännetecknats 3 av smak, av finaste liberälism i god radikal "anda, oakademisk och för skall: inte: :drdas Em underskottet hä kas med import, Där- utöver «.., gäller. ;- importberoendet le d- brukspsoduletlonen "skall: "ge den: g: .emel är våna vid, är” lertid: att vi kan; importera vis- Sålunda im. vemodigt ; att "behöva kön>, stätera »det; Inte' minst der, som så . att säga inifrån. följde”. till- blivelsen äv denna kulturtidskrift anser" det att den". inte. fick bli mer. än. knappt . ”konfirma- tionsmässig. Förvånande" är detf 7: däremot.-inte-att erfara; att det : För : den. goda vakthållningen har : "Perspektiv-redaktörer skaf- fat sig” "en "förnämlig” position i Är ifrån ' kul- kulturlivet. turknuttarna, Ett 'annat' 'måste- också : sägas nu så här på graven, och det är, att t.o.m. direktören i lant- bruksförbundet borde. ha -insett ;den ; stora + betydelse;. som. -Per- spektiv haft ur PR-synpunkt -— om han nu inte kan lägga någon annan synpunkt på -utgivningen. Genom de goda kontakter, som Ragnar Oldberg knutit bland in- tellektuella — författare, skalder, målare, tecknare o.s.v, —har des- sa på ett "påtagligt sätt kommit | kontakt med jordbrukets före-' ningsrörelse och kanske fått im- | Detta har minsann inte varit att förakta |: -— och sannerligen - värt några pulser "från denna. tusenlappar, ” mas No NATURVÄRDSLAGEN oCH ' MARKÄGARNA Riksdagen har som bekant nu äl mé ” > fastställt den ' nya naturvårdsla- och som RLF-tid-) nin gen påpekar har frågan om gen, er: Och. får han sådan baseras "den på mycket restrikti- va grunder. Beslutet innebär vi- »dare; att.d rn gårdar, som hamnar inom ett naturreservat : sätts -1a'3: gen om : tillgång / och : efterfrågar jur, kraft. Markägaren kan : inte, : om han' vill sälja, räkna ' med; a "få ut samma pris för sin' gård som om. den Jeg, alldeles atanför. ha bott innanför reservatets grän, ser, Samma sak gäller fastigheter, eller' delar av - sådana : som" strandskyddsområde. Där ' konsekvenserha ' desamma "som ifråga om strandlagen, och de' som. har erfarenhet av den sistnämnda bar" ofta kunnat : konstatera i att de” dyrt nn betala” st ten ö ga irislagti. "vårt moderna.” Ilsliv, Men som, vi också starkt hävdat ä är. det” orimligt. att.en.; enz skild: "markägare" på skall tvingas bekosi | ta des etydelsefulla företeelser. ' Med: de restriktiva. ersättnings- regler” som nu spikades är risken stor” att så ofta kommer att ske. TvAN VÄRLDAR Nn : Gymnasiedebatten 'fick både? karaktäristå sk; och en "värd:g slutning när "professorerna, An- . ners .(h) och. Ohlin + (fy. tog till orda, skriver > -Högermannen : begrät -. atts.en "ba jär av ' gamla fdlasskränkor bröts ned och hotade till och med att föräldrar med akademisk bak- "grund skulle sända barnen 'utom- lands: för att .undvika';. det > nya . hemska; demokratiska gymnasir et, Hr, Ohlin däremot deklarera- de i' ett av sina mest personligt "präglade riksdagsinlägg att han tillhört den privilegierade krets som 'fått "gå till dukat bord men som. upplevt 'andras' utestängan” de -från den -högre utbildningen "som en samhällsorättvisa av stora 'mått. Han betecknade reformen som ”ett stort slag mot resterna "av det svenska klassamhället”; deringar mellan dessa inlägg från politiker med ganska likartad so- En liten sensation ägde rum d med valet av medbor- erså till kä hak ättni r en va- rit, den stora -stridsfrågan under hela : "behånälingsgången: ! . garvittrnen, - 'Socialdemokraterna återvalde, tillsynsläraren - John Jaccbsson, Parkuddsgatan ,12. Hr Det "var restriktiva förslag till markägar- ersättning som nu upphöjdes , till borgerliga . partierna . önskade 'en annan ordning, och i flera energiskt för motförslaget. Detta gick ut på att (ersättning borde beräknas efter "markens värde vid tiden för det beslut på vilket anspråk på er- sättning grundas. Det hade onek- ligen varit én betydligt rättvisa- lag. De kammardebatterna . stred « borgerliga talare re. anordning: Men regeringspartiet "trumfade I seialdemokraterna” under "sam. var ordförande i Kris= ten Demokratisk Samling och var ledare för detta partis valrörelse; Han återvaldes så sent som -den' 10 dennes till ordförande i Kris "ten: Demokratisk Samling. - Det båda dessa partier — socialdemo; 'kraterna och Kristen -Demokra "tisk Samling — samtidigt och inta ledarställningen i den ena och vara kommunal förtroendeman si den andra, : Saken förbättrades inte av "att. å sam |. Det låg en ocean av skilda .vär- |. cial bakgrund, fastslår Expressen. | M Mr Harold Wilson har "besökt president Johnson I Vita huset och - diskuterat: frågan 'om- en” multila- teral; kärnvapenstyrka: inom :at- ” lantpakten jämte många andra pro- blem som är aktuella i världspo- ”Jitiska sammanhang, Enligt en av de .båda politikerna gemensamt ut- färdad "kommuniké råder det full- 7 ständig enighet ' mellan Fören- ta Staté&iä och England om rikt- linjerna: « kömmande , överlägg- ningar; Å kärnvapenfrågan med öv: " manträ eskvä ens top 4 öpp äte E ådäsen" och, då sökte få fullmäk- ige, att: Nr om det. redan sked- : on hed, PRI artiklar öm ölets bak- sten att” själv tillverka landen togs till in ä :syenska fölket, vill ha” mellanöt, vy 0sv, skriver "UngaTankar i dess någon kom på 'att det var ”stallö.et-som- -skul.e' Märivas tillba- "ka" g som inu: till äventyrs rodde att vinet skulle .. förbli --oruibbat, hans förheppningar. har ommit . på skam sedan: Dagens vete; sagt att vi måste ha ett söl:somsmed, framgång kan kon- ärrera 'med vinerna. I sin enfald "tror" nykteristerna. att mellanölet , skulle komma att konkurrera med der vanliga pilsnern. ; .-: .«- Sedan ; mellanölet förklarats känna” konkurrera :méed' nära nog "samtliga i:marknaden + förekorn- 'änändet, älkoholdrycker,"|' kommer slnis-T. dningen I med det €r; helt "enkélt rätt ått dricka öP?. som just” nä; tycks råda bländ inellanölsförkämparna, & är det dags matt kta" tr maning” tll bryggeri : mria för guds . skull inte ledarskribentér' och andra : i sticket.; Det är' dags ' att på/nytt sätta igång PRiver samih ten för i Överste Claes Skoglund, med syn- ; nerligén, "meriterande 'stabsarbete I bakom « sig Har som. regementschef inför, trupp gjort" sig skyldig > till riga, bundsförvanter. Ja, "det är som | redaktör : på HP ' [Kärnvapnen inom Natol[ Karl: Lindegren” ve a ; | stt bägge "de nämnda projekten Aktuell Parl tsupplösning och nyval synes föga upplysande gar, men det är ju ingalunda ovan- ligt: att, dylika , kommunikéer är hållna . i. så allmänna ordalag, att de tangerar gränsen både till det menlösa och det meningslösa. Vad . man direkt .kan utläsa av kommu- "nikén; det är att överläggningarna -mellan USA och England skall fort-" sätta och att de båda länderna tän- 'ker dra in även andra atlantpakts- länder i dessa överläggningar. - ..Vad ”den fullständiga enigheten ifråga om riktlinjerna” i praktiken" betyder: kan , man inte veta,' men det förefaller ju troligt att presi- dent Johnson och hans rådgivare, lovat att närmare undersöka det projekt till en atomvapenstyrka in- ' om Nato, som premiärminister Wii- . son föreslagit, Detta 'projekt, som brukar kallas ANF, skulle innebä- ra en samverkan mellan de'ameri- kanska och de 'engelska' kärnva- ” iska kärn- 'vapenstyrka”. vars upprältande di- skuterats sedan länge, skulle, :om om kär kor kastas 1 vapporskorgen fan man ju inte bedöma nu, men skul- "le så ske så undrar man, om det a vore den lyckligaste lösnine FM utärt sett ' är båda projekten . värdelösa, I jämförelse med USA:s egen enorma kärnvapenarsenal be- "tyder såväl MLF som ANF ytterst litet, Deras betydelse ligger på. det ” politiska planet. USA vill genom, MLF ge de europeiska natoländer-' na en känsla av medaxwar för, Västerns kärnvapenförslag, Spe- ciellt har USA varit angeläget om: att binda Västtyskland vid sig ge-: nom detta och samtidigt förhindra! att Västtyskland skaffar sig ett eget - nationellt kärnvapen, vilket Sovjet- unionen bestämt motsätter sig och - . som väcker föga angenäma känslor hos de av Västtysklands nuvarande allierade som blev offer för Hitlers "Tyskland under andra världskriget. USA håller bestämt på, att dess pre- sident” skall avgöra, : om»: MLF:s det engelska projektet dkä inskränka sig till ett samarbete mellan 'de två makter; som relan ' innehar kärnvapen,! nämligen USA och England, 'Ja, 'det finns förstås en tredje atommakt : också iaom: Nato, men president de Gaul!'e vill ha sitt kärnvapen för sig och tän- ker i varje. fall inte ingå något jonskap med ifråga om att sätta 'upp' mångnatio- nella kärnvapenstyrkor. EE å tionella Det system för ,. skall få ändas under Jett eventuellt nytt krig i Europa.” USA. vill således. självt förbehålla sig kontrollen över alla kärnvapen-"' styrkor på västsidan utom Frank- . rikes, där de Gaulle inte vill läm- na makten över dem åt icke-frans- män. Det är tveksamt, om det en= , gelska ' ANF-projektet är ' allvar-' ; ligt menat, vart Wilson ayftar är troligen att $Sverlämna de engelska atomvapnen åt USA och låta USA .kärnvapenstyrkor "inom ramen för Nato, som USA engagerat sig för, brukar betecknas med: initialerna MLF., Detta projekt innebär att ett. antal övervattensfartyg .med blaa-. dade besättningar från olika Nato- Jänder skall ; utrustas, med raketer "Hä skulle Västtyskland, Italien; Hol- land-] Belgien mfl: länder bli enga-" över hela kärnvapenstra- ”tegin i inom Nato. , - ” Rh "Västtysklands hållning till MLF och ANF kan knappast anses enty- dig. Det väsentliga för den vwäst-.. tyska: regeringen torde vara att - upprätthålla ' ett nära ekonomiskt Soch militärt samarbete med USA, Ei för - detta. torde. vara. av en mera un- delse, även om Väst- gerade i ' Natos kär ar utan ' att själva "förfoga. över na- tionella kärnvapen; ' USA har drivit' på detta 'projekt 'mycket hårt och: helst. velat haft. ett. avtal" om det=.' ningarna: med : Wilson medfört att ” "ett uppskov med frågans lösning ' kommer att ske. Om de kommande förhandlingarna inom Nato i kärn-"' vapenfrågan kommer att: leda till” , tyskland naturligtvis inte vill över- > . lämna bestämmanderätten övar vad : det fattar som sina nationella livs- intressen till USA; Den s k ”gaul- ; Nistiska” fraktionen inom "det krist- skulle vara ett symtom på Stor- britanniens ekonomiska kris.” En kris som inte kräver reformer i ord, utan förnyelse i sak: cn smärtsam omprövning av mycket som hittills tagits för givet inom båda" de stora politiska pårtierna. . Dagens Nyheter De. beslutade" skolreformerna' in- nebär en omfattande omdaning av det svenska undervisningsväsendet. Man . kan diskutera 'avsnitt i re- Men enan frågar fig formerna, ecklesiastikministern också "om ” FR ommentar. [hans egna, Det enda som lata. ministern uppnått är att-ha-ska, dat: sin ' egen prestige "och :1. onö. dan förhalat en stor och betydel sofull demokratisk reformfråga. Det är till tryckfrihetens b att pressen respekterar den. "en-' skildes fättssäkerhet, och domsto-.i larna behöver inte ”klämma ' till” för att upprätthålla slaglydnaden, Det räcker Med att de reagerar. '. Porte Handelstidningen :; ya inril och '. finansministern. till diskuterat dessa reformer i förväg. Har 'man : över huvud ' funderat över att reformerna beslutats sam- tidigt -.med att en åtstramning på kreditmarknaden ' ansetts, nödvän- dig? ol . Helsingborgs "Dagblad Det av: hr Erlander segt fast- hållna. och mångtydigt ' "motiverade taktikknepet, med "det bevarade ”kommunala sambandet” håller på > FRIA "ORD. HALKAN och TRAFIKEN , Nu - har . vintern kommit igen och med den halkan, När jag tän- ker på detta, drar jag mig till minnes en trafikolycka, som in- träffade för en' tid sedan i':det mycket skymda:' korset vid :linbe- redningsverkets västra grind. Den- na "olycka inträffade "ej, när: det var ' halt, men ändå! Jag «såg i Laholms Tidning,- att böterna för den. ene blev rätt stora; Det är ju rent' löjligt: att de. skall- betala dem, Nej det skulle stadens myn- digheter plus "den som äger häc- tiet. har ny- ligen geriom förra - försvarsminis- tern Strauss förordat uppskov med :NILF till dess att Europa blir poli- tiskt enat. Går USA med på detta H "så lär uppskovet bli långt; > vo > Fresno sosse open | Apropå. lektor. 0 tressanta skildring! i LT:s. Julläs- ning: av :”klockupproret”- i Knäred så hittar man” i'”Hällänninga-Jul” för": 1930 :- :följande, & ”Positivvisa”, skriven "av signaturen Olle' Katz, som' även den delvis: handlar om klockfejden. För. den ej initierade )-Samt: yngre läsare kan omtalas;:vatt i. Hallänninga-Jul var :en årligen ut- | kommande jultidning. Redaktör" för densammar vår Göran Lindal, plaåts- i: Laholm, och sedan LT:s förste redaktör — nu- mera::bosatt i Jönköping : och :be- kant från TV:s 10.000 kr:s-fråga” « sedan.:' Signaturen” Zi vars ent sydhalländsk | folkskollärare, som under. sin nå- | got flegmåtiska :-läggning dolde en som man säger verkligt. kvick kark” Han är död sedan många år. so "Samma år — 1930 — hade man även mycket omtalade ”spökerier” på "en gård i Knäred En" Halm- -) stadstidning skickade - dit .en' 're- porter, som 'låg 'en, hel ' nat lagårn '— men den natten "spö- ade. det "inte, Och det förstår man..;; ”Spöket”... visade I sig .. sedan en psykologisk tabb av den art 'som över; itiska fi rikar ibland r. Till råga på allt har: eénterat den' med. fö; : "som. inte kommer cm- « i .dömet "att "franistå: i bättre. dager. I Missödet är beklagligt, men "det: e också eklagligt om: det: i. tiningén-" skulle. tillmätas ' "större betydelse I än det har, Med . speciell begåvning följer .. ibland ' en ochiannan blind "fläck i omi- : dömet, .det får 'man räkna” med. > Hur som-helst är det av stort vär- + : de' att.man inom det' militära så !t "styvt håller på”att även" de bästa ! rä; ” stabsarbetarna skall. skickas på trupp, under, befordringens gång.. - Det. t ger en mera allsidig bed g vid urvalet till de, högsta jänsterna, Vi skulle tro att det få områden. inom statsförvalt- gen där sållningen till dessa är effektiv som inom försvaret, | (Magengl NyKeten). går tydligen för sig att tillhöra. | Och här serverades då ang grå" ang er : som ej tål mänkön, som En vara ett mycket livslevande exem- iplar- av Homo sapiens. Men" det "visste 'man. ju inte till att börja med, och": därför: blev- gissningarna många. : vt - :Och här följer pösitivvisan” " extenso med Ingress. och" allt: ön in Årets ”positivvisa ” : ganska. lång och handlar 'om Knäred denna gång, socknen borta vid smålandsleden, som är bekant "för den stora freden — ett årtal . bland "de meet som ' ingen skolglytt : snavar » blott fuxen jälper ; på, ett fyndigt "sätt och .-säger: . ”sextonhundratretb...” så , apostroferas, den: bygdens;' son, som ”lystrar till namnet Nils Johansson — välförtjänt! det gen Ni mej rätt" i, och visan. slutar” så, med illa. ofreden 1930." Den sjunges, på melodien ”Petter Jönsson, han såg Fäderneslandet” ;... Så "dra, vi nån, som "kan sätta : + näsan i ”väred” - : ä » det förvisso en: ;odalman - ifrån äred; ,.. bland. äl "socknar . i denna” "långa : 5 provinsen . oc. M så ”riksberyktad - som: (Knäreds'> - socken Yep finns en.: Här: fordora kriget. gick mellan a granar och tallar.; danska skallar. ' .. Här. ebbade och .en gång. den " dansk-svenska vreden ” ij omsider ut i den stora” Knäredska Fast trenne sekler och sjutton år sen nu är de... sen, Gustaf Adolf omfamna : - Krischan den fjärde, vol så har. dock Knäred, ja ta ' mej | '. — (plats för en svordom) : förträffligt hävdat sitt gamla; rykte ' från . fordom. , Å Ty Säj mil RN y säj min herre och säj.. min eller fröken! i fru 1 hela Sverige, var finns så miökta a Spöken, ”Klockupproret”. i -Knäred, - Wangös in-i Ji 'hönsförmak och i grissalong och .Imen säj gott folk, ty jag. ing i "lag syftar på herr Nils Johansson Nils I än / som "ger. lpektakel; ned stor '. vn . regikonst och brio — en sprallig. ljudfilm -—; med fö. fybörja "skogar och de länet. du: finner: stället, "där som yr ig mia stslagruteförsöket, ” och utslag blev det —:me " grannaste öket, fastän” Problemet,. som ' ni "skal «os. finna” var ”benigt”. N Pål, ej Pilla är spökerits. | i . primus motor, Nej, hönsen forats med malda ' :> Snapphanekotor, : Är, det. då underligt att "det blev kackalorum. .. Ej' i korum,. vt rena Med folk från Svinhult” och ända .> från Emmaboda : jag ock "försökte en natt att” ----gåtorna - -loda; Men intet märkligt det hördes vid ; » det tillfället; : en sugga nös och en gammal kossa drog spjället. So Jag nog begriper, fästän jag g själv mig betackar, ' att nån på dynghögen utanför står och: knackar, ' misstanke ' hyser, "- Vem tusan är det väl uti Knäred >. som ”Lyser”, var Är. Ni bekant med 'en liten klent "byggd och "blek m : som duar Lindman och sägor: "> tjipp, tjopp, till Ekman, mongolmustascher och slokhatt... ja Ni förstån allt, från ' Bj Brånalt, » livet som munkar, ” och motionerat därför om "skatt på ; var ungkarl, som ej gör viken med Hlla vännen en, men "går och "skräpar och ri + barnstatistiken, a P Festa Han Klokt utnyttjat a tilldelta tjat det honom |, gång i tiden h; s ondeförbundet. : startat > Av bönder också det : viadukten, ken vid platsen i i fråga. Detta kors är ett-av 'de' mest trafikerade 'i hela: stan, "Man" ser ju ingenting för denna 'granhäcks - skull. ' Nej, tag bort den! I samband med-detta måste något. göras åt järnvägs- -som - dagligen .-slussar igenom "så mycket fotgängare och bilar. Jag tänker- då mest på alla dessa barn, skolbatn, som ' skall igenom här. Tänk" om en bil får sladd i porten, när : den är full av barn, som. är på väg till sko- lan eller ifrån densamma. Gör nå- 1 LE i ten som .förefaller "oss. åldringar; un- derligt är emellertid, att man tän- ker ' sig, . att pensionärer; skall bo där. Vi åldringar! vilk nog gärna ha: nära : till- stadens” affärer och "MN linrättningar, . till kyrka och kyr- -Ikogård, "till -post. och annat, Är det då. så lämpligt att be oss dra iväg till: Altona-området? - Hur. var det, :s planerade inte stiftelsen . Resengården att. det skulle. bli plats för .pensionärslå- |” genheter i i den fastighet, som byggs i Kräftan? Undrande pc pensionärer. : rn mötte "kången” som” sneda I » :Över.-en gata v.'” ”Goddag”!. så kungen och Nils | i ;:> cc rockkragen norpa, ”Kom” upp till slottet i. kväll och , doppa: en skorpa”, sea och: Men inte Brånalt hör till de blyde och rädde. Han. undra smått, vad väl" kungen " > hade: för ”grädde”, | ”Var lugn”, sa Gustaf, ”den är av Nn finaste slaget, ty ser du Nisse, jag är å «still bolaget”. : p väg Ett folk; ett trögt” ett, "men fullt utav hetsigheter, där sprätter dynga och odlar pärer ter, "Joch] inte krusar,' som ock på "" sistone . känt är, : intendenter, En knäredsbonde tål nog en dlandsfiskalssmocka, . men blir förbannad om man vill ; strala hans ' ”klocka”, då säjer han, och så slår Kan Nu även i boret: - . nm u jäven ska Ni få : klockeupproret, se på. 2 Hur Prästen präkar och dnin, .' skrivarna fräsa, ui er ska ingen finne få sätta sej på i De I min näsa e lovar ja och de ä så ja hetter, . sant söm ännu det namn jag i dopet u undfick s Sven Petter” a Ja, det är folk de, med gamla vikinghumöret. Men Herre' Gud, vad jag blivit rostig i röret. Nu tar jag helan och bromsar : ej före. tersen, och slutar visan, men tager om första. » versen, > Om det är nån som kan sätta näsan i ”vär är det förvisso en odalman ifrån] Knäred. Bland: alla socknar i denna långa En dag i Stockholm tr Prånalten knata tin iksdan " provinsen, att: grundligt plockas "sönder ” av ' got innan det händer något ohygg- : behövs nog. Vad utsocknes folk, . om. det också a är | ner ns förslag om, igångsättningstillstånd för rivning - av fastigheter våra ett stort steg . tillbaka" bostadspolitiskt sett. Det är: väl. snarare: ett bakslag ; ” för spekulationsbyggeriet. Det kan ; aldrig "vara riktigt att-riva fastig. heter. i 'gott skick och binda är- "I betskraft', och. maskiner, när så många människor står. i bostadskö, Det är lika felaktigt som om Jen familj i knappa ekonomiska É ma. a me utan ens: tillrö - att skaffa sig nya. Vv siska . tvillingar, ' har: hittat” på en" ny harplek att Iocka oliktänkande” till sig.” Tänk,' de skall få våra" med och ge råd ill socialdemo- kraterna ”—'-de € tycks: främst... kon: centrera. sig till, skattsedeln;+ Men re” "lyssna till.” Folkmeningen - ska - inhämtas ö över d ras en fast: 8 vanligaste, ”friluftsåktiviteten” Kos. svensken är "bad. Skall det” månne belpristagare”. - "översatt" till = den engelska: iman . kan / på TV blev ”Nobel -Laurate” tället. bel' Laureate”, Nr ; Under 7” ;programmet diskuterades idrottsrékord,. varvid | "progrärnle dar i. Tokyo: I själva? ett 800-meterslopp Man borde kuhna smöla kompetens i fråga om exak- ta fakta, i synnerhet i i ett piögråm h om vetenskap. '- ” "Stockholms- dningen — Varför hejdar” sig en, gentl 7 man alltid och ser. på en fram- flytande "flod? : frågade en lärjunge . och mästaren Kung sv de: Det" är "därför alt: en flod liksom sanningen flyter fram öav? brutet och aldrig. tar, slut: a vr Industria ETT ORD oc PÅ VÄ 'CEN| Den "som delar ut: gåvör ....> vå - Rom. 12:8..7 Det "har r blivit en riktig "folksed att dela: med sig av. .vad man'har till jul, Ingen tid 'av året syssla så många tankar med 'vad mån skall ge som gåva. Vi få väl tro” att” ej heller endast är en vanlig: folk- sed, utan ett uttryck för. kärlek och' gemenskap. I varje: fall böra vi övertänka det sätt på vi set vi giva vår gåva. F ' Först och främst bör du giva "da I med ett gott hjärta; ty Gud: älskar en glad givare, Det är wiktigt alltz så med vilket sinne du delar: sut gåvor. Därtill må du inte "Vara njugg, Giv rikligt! Inte så där nätt" och. jämt, utan överflödande. Inte i känsla av. tvång, eller som” "om det bara gällde att komma undan på minsta möjliga sätt, Giv med så iksberyietad. som Fnäreds . "socken ej: finns- em, .. .. öppna händer och villigt h rtal >» ma Västerbottens-Kuriren et ”Industriförbundets Tiäskrift. Én: Skånska Dagbladet +. v Socialdemiokraterna och LO; söm” allt: oftare uppträder som siames "detta givande ” 3
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.