a TT LAHOLMS” TIDNING: UT Y EE SA ae EOS EEE gt MR 1984 Fe = LT Måridäger” Ettervalsdebatten har i "hög grad I präglats. av den filosofi, ' som ' på olika håll utformats om borgerligi samarbete 1 många av de inlägg 3 liga frågor. ov som gjörts har: den" uppfattningen ' kommit: till. utttyck, att det skulle ' ” vara något: aven -livsnödvändighet. "Fe ortsatt: ftlensåmverkani . I bäda' partierna. har på riksdagspla-i net ' under .senare år kommit att.. - inta samma: ståndpunkter i i väsent- För vår del vill. ” gärnå med glädje notera, att centerpartiet, och . 1 > folkpartiet enligt " vår mening i bety- - för den. demoh att ena sig; De | tierna skulle é nuvarande par: gt det resoneman- ? i fattning.. Det "vore bra orm man kunde.' fortsätta på den inslagna get aldrig med bibehållande av den vägen 'ock' som” det' nu ser ut så nuvarande. partistrukturen kunna få. majoritet. i riksdagen. ..Går. "de emellertid samman skulle man få i se på annat; då vore socialdemokra- " tins regeringsinnehav en saga blott. " Så enkelt lär det dock inte vara. En partisammanslagning eller något ” ditåt kan inte vara något självända- mål. : Det. måste" finnas en. ideolo- gisk ; bakgrund +, Ett pollttiskt par- ti måste bygga På en grundåskåd- ning, som dess medlemmar och -väl- före ansluter sig tilll De borgerliga partierna är idag inte så enhetliga, att de kan gå samman i ett. parti; det .vore en björntjänst åt borget- ligheten att "experimentera med en partisammanslagning. - Tanken "på en sådan emanerar f.ö främst från högerhåll och där från dem som inser att högern är ett' parti på retur. Det kan hända att etableran- det av ett borgerligt enhetsparti' skulle” kunna” rädda högern, men det kommer då-kanske att ske till priset av en. förlorad . borgerlighet,' Ty många av, dem som :nu röstar på centerpartiet och folkpartiet skul- le'säkert inte trakteras av en pol tik med. högerinslag, utan kan för- modas att antingen valskolka eller att röstå på socialdemokraterna, Än: nu mindre skulle' de :marginalväl- . jare, som nu återfinns på. den: so- i cialdemokratiska planhalvan : attra-. heéras av. det: borgerliga. enhett- pärtiet. Detta.-är ett förhållande som" de ' borgerliga: samlarna inte» vill låtsas om, .. ot Lt Men det talas också -om mitten- samarbete. Många menar; att cén- terpartiet' och folkpartiet står så nä- ra varandra, att,de gemensamt kän ställa, gig bakom ett alternativ till den nu förda regeringspolitiken, De trebarnsmamma Gun- "Bergmah fl dr på én avhandling & om. én rysk. saga," Känns klysthorna, gen? frågar . signaturen. Hel ss "Att Inga ”midblad "inte feåterpris för att hon är” "mormor -—-/ eller farmor — utan som 'skå- döspelerska tycks inte' höra . dit eller i varje fall vara' av: 'under- ordnad: betydelse? ve Att den:äldre ' "dammen reser till sin 'synnerligeå fullväxne dotte - son att fira julhelgen ä en. sak; Att:hon' är mormgr 4 farmor "angår väl en? a » Dess- utom ,har -hon väl varit det. så länge att det 'mormorskäpet: preskriberat nä + o-" SÄ. -" Att den unga damen är road kv j motion är väl trevligt för henne. F « Att, hon är. mamma till två, är väl inte särskilt anmårknings- värt? "oc mee Att en: |: trebarnsmamnia > dets- utöm är fil; lie, f/d. dansös, över-' sättare av nobelpristagare etc etc tycks väga: lätt jämfört med. att hon är mor till tre barn. : Dessutom har på sina håll hä sdäts ”att' hon är' sexig: Kan ho inte få vära det då? Men varför i alla fridens dar ska man dra upp: hennes eventuella sexighet.i ett akademiskt sammanhang?: Det är» väl inte. som sexsymbol hon står i katedern? - a > Skulle ' det vara någon kons- - kvens | i ”galenskapen' "borde" också få läsa om hur sexig. pro- fra .« fessor Sten: Friberg. på Karolin- ska institutet är "när han bjuder nobelpristagarna på : cocktail, El- ler kanske- om sexige- fyradött- "histori :Jör- finns: det förutsättningar för ett : fortsatt mittensamarbete,' Sedan får väl framtiden utvisa om 'högerpar." 1 hår samma” upp" > Den 1 december snlände Kongos . regeringschef . Moise Tshombe -Yll "Paris och blev mottagen av presi- ” dent de Gaulle i Elyséepalatset, Bås+ ge i. Paris och Leopoldville har. man varit angelägen att betona, att. ”Tshombes Parisresa var avtalad ses ” dan månader tillbaka och icke stod i något direkt samband med de "ohyggliga ' händelserna i Stanley- "ville, Men bivetvis kan man icke utesluta tanken, att dessa händel- > ser gåv mötet mellan de Gaulle och Tshombe en bestämd karaktär, När fen i Teopoldville mitt . tiet närmar sigdenna olitik "så vä att. för . verkligen. uppstår för ett samarbete, på ännu bredare, front. . fö dessa « svårigheter. " Skall särbeskattnintgen" inom rim- lig tid bli ett” "alternativ. att räkna ” med Thåste' man genom” en serie " övergångsbestämmelser: a refornieris ' negativa Återverkning- ar.I: annat fall” löper. man risk att: gapa: över mer "än man kan] svälja och "därmed på längre sikt äventyra' huvudsyftet: att .stimu= dämpa ; 'under den svåra krisep' i sitt land begav sig' till' Paris, så' skedde det . alldeles .säkert I den välgrundade alt han i Fö uvudstad. skulle” erhålla både mö- aliskt" och ekonomiskt, stöd, Själv" .betonade. Tskombe "vid sin ankomst - | till: Parisj-att--han "icke! hade för avsikt att be' om" militär hjälp. Det |. ”var,.en Tealistiskzraltityd, .. 'allden> . Just vid ev. tidpunkt, då ameri- absolut nollpunkt i Afrika, medan Tshombe visat sig vara den enda ”man, sor har en, chans 'att åter-. föra sitt land till ordning och lugn ur hittillsvarande kaos, träder nu | ; alltså de Gaulle in på scenen som - en viktig rollinnehavare :i' spelet, Det har för att citera "Le Monde”, Vuppstått ett" tomrum i det kalla kriget om 'Afrikas hjärtland, och ; det tomrummet söker nu de Gaulle fylla med. sina. egna planer. och framtidsvisioner, ' Är detta «ett jagande efter mu- sioner? Knappast! De Gaulle är i grund och botten en iskall realist, helt fri från -ideologiska anfäktel- | ser. Och : han. har uppenbart er- änt "och förstått," att Tshombe | även han är en' nyktert och realis- "tiskt "tänkande man, den ende av "något format som ' politiker och . statsman, som står till buds för en - och återuppbyggnad "stund ' den... franska re- dan. den. 25: nåvember ' hade låtit "sin! iAfofmatiensminister deklarera, att Frankrike icke hyste någon tan- ke på att militärt ingripa 1 Kongo- virrvarret." », Vid samtalen "med de Gaulle hade Tåhombe under” alla förhållanden > en 'god”utgångspunkt.. Han kunde nämligen: hänvisa till tidigare giv- na franska, löften om tekniskt och ekonomiskt bistånd. Och nu; håller + man i” internationella kretsar för 'högts' sanno'"ikt, att. de .Gaylle vi sat sig beredd att infria dessa löf- ten; Det talås :om att Kongo kom- mer. att, "erhålla betydande franskt ”Jån och att. flera hundratal . .fran= av Kongo. Man vet givetvis icke på "vilka villkor de Gaulle tillförsäk-" |. rat Tshombe moralisk och ekono- misk hjälp, men .man kan nog tryggt utgå ifrån, att det i första . . hand 'rör sig' om förpliktelse till "ett "samarbete på lång sikt, som "skall komma att ytterligare ' stärka ». Frankrikes ' ekonomiska positioner 4 Centralafrixa och väl också dess politiska inflytande dä Man har i övriga västländer svårt att smälta det faktum, att Tshombe "är den "enda partner I Kongo, som en" västlig samarbetspolitik med detta land kan byggas på. De kanernas popularitet sjunkit till en ' . Gaulle, och hans regering har där- de. Gaulle. [= emot sett. realistiskt på Ungen och handlat i konsekvens därmed, Med vilken annan kongolesisk politiker skulle någonting kunna uträttas? " Alla de, som skulle ha kunnat kal-' las rivaler till Tshombe är helt: försatta ur-spel efter att ha 'gran- diost misslyckats. Det gäller £ d re- ' geringschefen Adoula, som nu sit- ter I Rom och ger ut en tidning == veckoblade, ”L'Action” "—:i. vil. ken - han .förgäves.: söker påverka + händelserna i Kongo. - Det gäller .Lumumbas . röde 'arvtagare' Gizen- 4 i gå, -som -blev frigiven av Tshombe | .men nu åriyo satts i husarrest, se= ; dan. han visat sin oförmåga att . samarbeta.: Det - » gäller. icke mindre »Joseph. IHeo, som. blev regerings- - .chef efter Tumumba men snabbt : inog måste arpolleteras som odug-'' lig och nu betraktar sig själv som, ;”åskådare”, till Tshombes bemödan-.7 "den. Till samma sorts politiker. kan . :man räkna ! presidenten Kasavubu, ;som :Tshombe :låtit behålla posten ! .som statschef men som nu förhål=!: ' ler ' sig helt "passiv. 'Arméchefen' : Mobutu, " en gång betraktad "som i”stark man"; vet: själv, att "hans är Big; lav om Tohombe kan skaffa pengar . "att avlöna hans soldater medi; : Man kunde fortsätta denna upp-" räkning", met | tjogtals namn, alla' nu lika betydalselösa. Kvar står det . : faktum, "att: Tshombe' är den sista | "och enda chansen och att Kongo ;står' "och i faller: med honom. De Gaulle har insett det och tagit de logiska konsekvenserna, sedan ame- - 'rikanarna för sent. hade förstått hur landet låg till. avssat i N. Pr. S. > ; No Mie 1 1? En förnuftig . igning tycks. inte finnas med bland . 50- cialdemokraternas djärva mål. För närvarande ' finns det ingenting -|mera konservativt i svensk politik än det socialdemokratiska högskat- tetänkandet, Det är 'att hoppas att en samlad opposition skall kunna fungera så effektivt under nästa år att. den förmår lyfta”. den strängska skattekärran ur de gam- la bjulspåren. fler : Barbmeterf Punktskatter : är alltid särskilt. irriterande; därför att de drabbar |ti så orättvist. Men nog tycker man att bilismen skulle ha pungslagits tillräckligt 'genom att den får 'be- tala trafikomläggningen. Danskar- na gick ju inte med på dyrare bensin, varför : skulle wi. behöva göra det? Finns det ingen. annan punktskatt att höja, om det nu nödvändigtvis måste bli någon höj- ning, vilket kan betvivlas. Helsingborgs Dagblad Kallar man det ett framsteg att partierna kommit överens om sät- | tet och tidtabellen för författnings- frågans : vidare. utredning, , då har > tekniker inom”, kort i I Tjeopoldville för'att Ö <Insats' + Tshomberegerin- gens tjänst. Det var påfallande, att , under iTshombes parisbesök färdades, "Särskilt "väldlsponerat och att le- tdamöterna :i många: fall inte har "någon annan 'plats än bänken: :i kammaren att hålla till. vid « det fåtal rum söm står till fönfo- gande «räcker inte på långt "när, Inte" heller - har ' riksdagsmännen tillgårig till.' den”. hjälp "med ut- och i dm. gör; denna” 'relat vt” . Tidningen a kommente- ty : krävs mycket stora investeringar "för, att. tillfredsställa en” ökande i Men tyvärr visar in- vesteringarna i vårt land inte, den "ökning, sörh: "man skulle? kunna : önska, Orsaken till'den ” alltför låga. .investeringstakten” t' ligger ; främst'i i företagens bristande för- | : måga till. sjä vfinansi ering. olika: skäl: te minst skatte- . mässiga — har man” satt hönan, . somi värper 'guldägg, på svältkost. - Hög företagsbeskattning;” k -skatteprogressiop, och företa; "små : möjligheter . att - uppdriva långfristtigt kapital : bidrar till . den. alltför, låga investeringsvoly- men. Detta drabbar . givetvis... första hand företagen men 'också på lång sikt. konsumenterna.. En plysning på det här gen Weibull i Lund ' när ' han strosar. omkring i något spännan- de: historiskt: sammanhang, oe SÄRBESKATTNINGEN | 4 '. "Det finns principiellt. starka skäl för en: konsekvent : . särbe- skattning, För många är det till- talande att varje inkomsttagare] skall behandlas som en självstän- dig individ och att ' nettot” efter skatt av den ena eller. andra” ar- betsinsatsen inte skall göras. be- roende av: makens" inkomster, skriver Arbetsgivaren Avigsidorna i ett . särbeskatt= ningssystem är emellertid också "uppenbara. . För familjer med! minderåriga barn och endast en e€ kan självfallet den skatteskärpning som en. -.särbe- skattning ofrånkomligen betyder. . området behövs. Konsumenterna . måste lära sig att 'det "ytterst. är deras: intressen; som kommer . kläm, och. deras standard, som "riskerar eftersläpning, om företa- gen "inte får ökade” . till självfinansiering Innevarande" år. företogs" det i fattand avlyftas "genom bid: Däremot får man avsevärda svå-' righeter — inte minst av politisk natur — att genomdriva ett skat« tesystem som leder till skattehöj- ningar för gifta utan bärn eller, med vuxna barn, där hustrun inte: har yrkesarbete och på grund av mindre god hälsa, brist" på lämp- lig sysselsättning på orten : eller någon annan. rimlig orsak intel: reflekterar på att börja förvärvs- arbeta, .. Samtidigt - leder särbe- ) i till att, "sk trycket vär jer för -nens asiatiska delar. Er del "av . arbetarna skickades som vanligt till Kazakstan där de skall : sys- . selsättås på . byggnadsarb . städerna och industriorterna. Men .de flesta, arbetare dirigeras den här gången till. Fjärran "Östern fö att bygga ett papperskombi- nat i: , Amurskregionen.: Några kan bli olika för familjer med samma. :totäla familjeinkomst, he-: grupper skickades dessutom” på ster och representanter för det fran; .Isjuka:.:har, de baltiska staterna ånyo ”om- | bö ” att locka arbetare till Sovjetunio-, ilfinns någon ärftlig sjukdom i sl; "em ström” av finansexper- ska indvstriförbundet in och ut ger nom: dörrarna till. hotell. Crillon,” där 'Tshombe .hade' vitt kvarter. ” "Det ä är intressant i detta samman- | Kongö eller något annat. De Gaulle har "också varit. mannen som ge-" nomfört det iranska. Afrikas avko-- lonisering oc därefter t r dem. som” för Fronkelket självt." Dåt' kan icke ''betvivlas, | att -.de. Gaulle. betraktar denna": sin. politik." som . ett språngbräde för .ea Jeven- tuell framtida, ledarställning' i 'spet= man ' bly anspråk, Spegel- . präglat Kremls' politik ' efter". Chrusjtjovs digtvis behöver "stå: i: motsatsför- hållande till: varandra. 'chefsideo- "Tlogen + Michail - "Suslovs hävdande "lav det pärtiideologiska arbetets”. allt överskuggande :”. betydelse och ”kommunistisk. medvetenhet” : som en. moralisk. kraft samt, Alexi Ko- sygins. filosofi, vars: kärnpunkt ' är | förvaltningenssochastyrelsens' effek- tivitet - och" resultat, .:; -å ; Båda”! tendenserna" ' genomsyrar just” nu: Sovjets ' inrikespropaganda. Ett av de mest belysande exempien är. det massiva" . angrepp et på Ly- rbe ske med papperskombinatsbygget, "men kan också utgöra ett fristå- - "ende" projekt, Då breven: från en arbetare av allt att censurerade + håller nan. det; för "troligt. att vägbyggen + ingår. som: ett. led i: "'militära..be-' fästningsarbeten i gränstrakterna : "mellan, ;Sovjetunionen : och: Kina och får sättas i: sammanhang med det spända”. rysk- kinesiska”. för- friegrr glas stra Skåres Tidningar) med- klara besked . Våra” dagars läkare”. är hårt be- lastade, och ' man kan inte begära att.sde "skall" använda 'sin + dyrbåra tid till att: lyssna på svävande 'och i onödiga "utläggningar, från ' patien- "lternas sida. . Koncisa besked spar tid och inbesparar kanske 'ett Järn karbesök, ' Vid den första kontakten” är "en redogörelse: för de ; besvär, . den "viktigast, skriver dr Olof Ramgren i ÅSK:s Hemkalen- der 1965, Doktorn. vill gärna ha svar : på "frågorna när?" var? hur? När :började febern och-:de:'even- |tuella -smärtorna? « Var -:. började smärtan, och har den: kanske flyt- tat: på sig?, Hur började den? "Kanske "efter den måltid eller 1 :; samband. med någon rörelse? Om - patienten: beskriver smärtan som ti ex,. brännande, borrande, mo- "Hande, och talar om ifall den kom- mer "och går, eller ligger på hela tiden, kan detta hjälpa doktorn att bilda sig en preliminär diagnos. Beträffande = naturfunktionerna rT man' kunna: upplysa "doktorn om. « några "förändringar 'inträffat med ' urin och avföring. : - Om det . gäller en infektions- [sjukdom - är. det bra för :doktorn att veta om. någon: i omgivningen insjuknat . med liknande symtom, Likaså bör man upplysa om det äk- ten, som 4, .ex.. socker. "Hög: feber hos en vuxen in. nebär- oftast ett allvarligt sjuk- domöstillstånd, men hög feber hos ett barn: behöver inte. alltid vara " vägarhete i i "Amuiskomgivningar män så. alarmerande 'som ängsliga förs äldrar ofta tror; Ett barn skall i rsta hand bedömas efter sitt alll moderna forskningsmeloder — så starkt var det officiell "stödet för Lysenko, ; Lysenkos teori. går rthet,. ut på att miljön snarare än arvet. har em avgörande betydelse för all .ut- veckling - en hypotes, som: stäm- mer: . väl överens "med : kommunis= tisk.. i [eologt..meny som 'inte. ac ". modern ./ "genetisk k . Efter ”" maktskiftet : i Kreml ; har: ' andra 1.t ärftlighets- forskare” ;'uppmuntrats ' att . of- mentliggöra sina , hemliga . forsk2 ningsresultat — : uppenbarligen med dé. nya: ledarnas välsignelse, " De harsockså kunnat räkna -med stöd av, partiorganet ; Pravda,. ungdoms- organisåtionens > tidning Komso- molskaya Pravda och vetenskapliga tidskrifter "dock; inte, ”Agroi biology”, ” som: "redigeras av Lysen- Ko. själv. 7 i Krav: på friare forskning . + Pravda ägnade nyligen en ne re "artikel åt behovet att förbättra villkoren + för" den ” vetenskapliga förskningen:” Efter "att -ha : rättfär- digat kraven med :hänvisning s till Lenins ideologiska skrifter efter: lyste "man -mera grundforskning och större frihet från -dogråer, särskilt: i: biologi.. ville a , | direktören! I en rad andra artiklar i Pravdai Har ärftlighetsförskningen + direkt kritiserats, :' Blott : en vecka 'efter Chrusjtjovs fall inledde Komso- molskaya Pravda angreppet på Ly- senkos skola .ubder sensationella "Ar som ":skildrade här. ”olämpli ”forskningsresultat inom genetiken:blivit undertryckta, var skriven av Vladimir Dudintsev, för fattare "till" ”Ej av, bröd: allena”, én bitter uppgörelse: med. Stalin- epoken"... 4 Via i Dudintsev skildradé hur en myc- ket betydelsefull ” genetisk : Jupp- täckt” grades” erkännande av: den nya "ehefen. för: ett växtforsknings- institut; - sedan: hans : företrädare, som "försvarat upptäckten, hastigt blivit avskeda Na | Efter Dudintsev- "kaltåde" sig: en fa 7 kända” vetenskapsmän - in” striden." bland -dem' ordföranden” sl Sovjets ” vetenskapsakademi: öch 1 för" genetiska institutet vid: veteriskåpsakademiens sibiriska avdelning. : : : s Bakom laboratorieridån or ) Hela "striden avslöjar några in- tressanta. fakta. Den' visar: att män trots” ideologiska bojor och yttre förtryck bedrivit : självständig” ge- netisk . forskning "bakom stängda laboratoriedörrar. Men det är ock- så 'uppenbart att forskärna fått ar- beta under svåra; förhållanden, ut- byte. avin forskningsresultat har förekommit i i -liten: utsträckning och Iavöratorieexperimenten har. varit sällsynta, ” Belysande; för situationen idag är: kravet - på bättre ' hjälpmedel, i undervisningen och nya läroböcker i genetikens 'grunder 'för ”akade- miska studier. Läroböckerna i bio- logi - behöver omarbetas - radikalt. Dessutom; + kräver. forskarna ' en särskild. vetenskaplig tidskrift för Man fordrar vidare, er- kännande och ; särskilda ' åtgärder” av Sovjets jordbruksministerium och lantbruksakademien. Specialis- ter. bör' anställas. vid "dessa. och ändra institutioner för experiment med jordbruksprodukter. och fram- ställning 'av. nya korsningar ' och hybrider, "Vad som "vär" Höibjudet för bara några veckor sedan är 'nu upp- höjt .till.;en statsangelägenhet, ett bidrag till skapandet äv ”den- ma- teriell-tekniska,;: grundvalen för kommunismen”. ; : . Ärftlighetsforsk- ningen i tycks vara ” befriad ” från dogmatikens. strypgrepp, Ideologien har. ;xeducrats ; till . ”kommunistisk , äter som "vanligt, är "det Knappast || någon ' fara : å. färde, Om barnet däremot verkar slött och inte, or- kar hålla sig uppe är det all an- ledning ta kontakt med läkare, Alla barn här i landet får kort "där på" våra ”barnavårdscentraler ort M het”, med ; All. detta är naturligtvis bara en-; annan.. sorts dialektik; | Men. en fäkterierna om det kommunala IPråmfart på Atlanten : spar tid och pengar|: : Ett amerikanskt rederi har planer på att bygga lastfartyg för trans- port av färdiglastade. pråmar mel- lan större hamnstäder... 1 avgångs- hamnen tas de färdiglastade prå- marna 'ombord' och sätts sedan i sjön i destinationgshamnen, varefter ' fartyget utan ..tidspillan kan. fort- sätta sin "resa. - > Lykes Brothers Ste in Com- : ditionella” föres 'ska år under. slandshövding ' Nyströms kongeniala ledning.' Blir" det ändå inte, litet svårt: för partierna. att hålla god min under. tiden? Det har veterligen "inte "kommit: fram - en. enda. version av .de. Erlanderska pojkarnas idé, som .inte' är; direkt genant «för -upphovsmännery; så länge mani främst . räknar de minst kvali cerade och: sämst betalda" uppg terna. sådaria fördomar: =: och genom. en förbättrad "”utbildni E3- 0 arbetsmarknadspolitik,; vilken bred. dar rekryteringen: till de” nuvas rande: bristområdena ” ”på ” arbets. marknaden ' — som, både. -kvinn Iöneproblemen " och ' låglöneproble- matiken i dess" helhet. måste” äni” gripasi oc Dagens Nyheter å I Hade vi hate. nationalekönomer och - universitetsinstitutionen-;som - sysslat med... den, socialpolitiska, forskningen . i, tillräcklig - omfatt=. ning hade man väl. kunnat. lösar många frågor direkt. utan” att skåpa;- ett institut: sådant ' som.; ;det före-., slagna, Men: som. det ' mi är; be kan "bli. ett instrument. fö sociala. forskningen. pany i New , Orleans Vresohtorade nyligen planerna på ett lastfartyg av detta slag. Aila tekniska frågor är lösta och de ekonomiska kalky- lerna - anses". mycket förmånliga. Fartyget har plats för 2A pråmar, med ett” lastutrymme på tillsam- marna kan flyta" in - eller ut. - De hamnar: som : fartyget -: anlöper "för. lastning” eller lossning av. pråmarna 21 meter. -.-' Enligt rederiets förslag skall far" tyget : anlöpa' tre. hamnar, /—" New |, Orleans, Galveston-Houston: och en hamn.i. Holland: -Liggtiden i: hamn | skärs ;ner : radikalt, genöm, att de färdiglastade. pråmarna - direkt kar |' tas ombord eller sättas 1: sjön. Ett lastfartyg "av denna" typ beräknas kunna göra resan Mexikanska, gol-]. fen—Buropa "tur "och "retur på 27 dagar — mot 60—70 dagar nu. . Gods" kan'. "enligt «met den utan lastning gå från lvis St Louis :i M.ssouri till vilken hamn som helst längs. Rhenfloden. Det betyder: alltså ' att pråmen lastas i St Louis, går. nerför Mississippi" till New Orleans, tas ombord på mo- derfartyget där för transport över Atlanten, sätts i vattnet i. den hol- ländska hamnen och "bogseras se- dan direkt nerför Rhen till desti- nationshamnen. +" Tioårig: grundskola | vid: skölorna för : de blinda” och döva : STOCKHOLM (D. vid skol för blinda och döva skall förstärkas ge- nom att en tioårig grundskola införes vid dessa skolor, föreslår blind- och dövsköleutredningen 1 ett I nu fram" lagt betänkande. . De blinda och döva "elevernas hög« stadieundervisning förläggs till alls männa skolor när detta är möjligt — A pe . Under för blinda gäller det ungefär hälften | av eleverna — och för & övriga organi= seras särskilda högstadier. Alla som så önskar skall-.enligt utredningens förslag få möjlighet att efter grund= skola få a i yrkesskola, (fackskola eller gymnasium, ,, Utredriingen har gjort en ofganisa= som anger i vilken typ. av sak är särskilt. gsvärd; Ärftlighetsforskningen är inte blott befriad från sin tidigare officiella stämpel... av. ”borgerlig pseudove- skall. fyllas i.: Det är till nytta för alla parter om det kortet fylls i ordentligt, så att mamma eller pappa kan: upplysa doktorn om vilka barnsjukdomar som redan. är avklarade... På - kortet "skall också antecknas vi vaccineringar som Men bespara doktorn långrandi- ga historier om vänner och släk- tingar : som behandlats -för . lik- nande åkommor av olika slag Tillåt i stället : er själv att 'vara :dom :; doktorn, äntillstånd.. Om det Ieker och det Tr han huvudpersonen —= det är er sjuk- är intresserad av, är er han vill hota, gjorts, ' och tidpunkten 'för dessa, |" örenta Staterna fram- hålls. nu "som ett, lysande föredöme beträffande modern: genétik, ytter- ligare ett exempel på hur snabbt kommunistiska: dogmer kän äridras när omständigheterna så kräver. skolor skadade, blinda, h dade och döva bör undervisas. -En huvudregel är att dessa handikappa-= de om möjligt bör få sin undervis- - ning: förlagd så att de kan bo hem= ma eller så nära hemmet som möjligt. - I många. fall måste det dock liksom- hittills bli fråga om placering i res; gionala eller centrala skolor. Det är angeläget att dessa skolors | elevrum -spprustas så att de' får så stor .hemkaraktär som möjligt. Ett ' avsevärt byggnadsbehov föreligger, . och dessutom behövs en kraftig uppe i rustning. av hjälpmedel.: - »Skob för de anges vara en både pedagogisk och , social reform; som ' skall öppna vär garna för den enskilde handikappade in i produktion och samhällsgemen. ' mandik a skap. Utredningen har letts av under- . visningsrådet Karin Lundströra, ' allvarlig och: förståsigpåig - ni 'kån få enkel saft "att smaka som. den delikataste druvsaft. Ge i Sydsvensk = evangelii renlighet er Ef, "6: 1947 i dig må ett ord, sägas till. dig som tror: ått. du vet. allt: Om det som hör Gud till, det:må nu, vara orsakat. av din okunnighet. eller av dint förmätenhet, äro ej lätt tillgä igliga;” kedomar ä äro fastmera sol va, djupt i markens skikter, Des värden. ha "komrit i dagen: efter "ihärdigt sökande. Man” höll på att” ge upp fötsöket vid Boli- den att. finna. guld, men. en man förlängde ännu en gång sin -börr
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.