” märksamheten - på- huruvida FN > tillträdet efter EAHOLMS TIDNING . å Inför ett: é Äter. RA inför ett nytt: år, Halva sextiotalet har runnit iväg. Vi börjar den andra halvan med | 1965/ , re Vad. kommer det nya! året, att bära i sitt sköte? Vi vet ingen- ting. Just, nu är den -utrikespo= litiska situationen rätt gynnsam -—' i varje fall. finns inga våld- samt akuta spänningar, - även. om det långt ifrån är fred och frid i världen.” Mest riktas väl upp- skall rida” ut den ekonomiska | storm, som förbundet för när- 1 varande råkat i Så är nödvän- digt, om” man” med "någon ' större tillförsikt skall kunna se fram- tiden an. "Man vill: också, hop- pås, att de nya härskarna: i Moskva ::skall visa det intresse för samarbete, som 'de vid, makt- Chrusjtjov "sade sig vilja sträva efter,” Det finns anledning tri 0, att :Sovjetunionen har. sådana - = problem: i öst att man behöver fred. i/väst. Situa- | tionen på Cypern synes gå mot en 'gynnsani” uppgörelse, om” pär- terna fortsätter: att - visa” intresse ]" för detta, : : Pprisstegringarna , 4 lativt höga > ”Hönegliv ini farande, inte under kontroll ;av |. statsmakterna i der utsträckning, som skulle: vara önskvärt. Inflå, tionen står alltjämt lurande, ock |. det: gäller" för regering "och riks: | dag. att vara på sin vakt. Där regeringen . och "de - LT Torsdigen den. ai december -1964 -.. LT = nytt år f Lantbrukarnåa ser med oro fråm ' mot vad som kan komma av re- geringens propå om ny jordför- värvslag och till-:vilket resultat den stora jordbruksutredningen kan komma,' när det gäller lant- brukets. framtida ställning och möjligheter. Starka intressen står mot jordbruket,' men jordbrukets . Organisationer är också starka och har . under senhösten visat flera prov på sin förmåga till sammanhållning ” och. solidaritet inbördes. : Man vill hoppas, att jordbruks- frågorna liksom alla andra inri- ” kesproblem "skall Kunna lösas i samförstånd och med nödigt hän- synstagande. .. a Vår, "ekonomiska" "situation är alltjämt. förmånlig, Vårt yttre välstånd är påtagligt. När vi ön- skär, att så skall” kunna ”förbli genom förenade ansträngningar, vill, man hoppas, att inom: den materiella välfärden. även skall finnas utrymme för andligt frami åtskridande, att - inte' välståndet "försoffar nationen. Det är också "önskvärt att” vii" ökande ”ut- sträckning ger vårt ' bidrag till att åt u-länderna skänka någon del; av den feta' kaka, som .vi ärvarande Själva tuggar på. I: lösningen av "u-ländernas pro- blem ligger möjligheterna att bez vara världsfreden, "När, vi nu går R ett nytt” år, vill) vi-önska våra "läsare, att det: ta skall bli gott för dem i olika igen: 19651 s med.utöver.d den. vardagliga. orutis småny--har -varit--något- av«-en pålaned ik Han kan Ka vi lischef ;och: åklagare, Bland "sött skalte-"".ooh Y indrivningsväsendet därtill: och kanske. varit kommu= häl förtroenderöan dessutom; SN Säkert. känner " många :vemod inför "det faktum: ätt denna gamla Tinalinstitution nu försvinner ur ; även om; man äccepterar att förändringens. "värld: gör omor-= | ganisationen nödvändig." Yi érad kretsat voritét som har teo- ] an "kanske" finna” Ng för: den” gifta "kvinnans: yrkesar- bete" respektive” kvarstannande' i . hemmet" som "hemmafru, För det z första. kan: väl ingen, som är insatt åll ,. påstå att ett yr-] Roligt. i alla fall: att ikrö positionen - med försla Än ny jordförvärvslag framläggs : + vid vårriksdagen 1965, skriver S kå å ingen. starkt. undersiryn. re skogsarbetarförbundets önskan om trygghet i-anställning— en; vilken skulle bli större om den” "nuvarande splittringen av skogs- marken, på ett otal ägare upphör= de; Md "Arbetarbladet vill kanske 'för-. klara detta mysterium något när-' mare, Bolagen Kar ju förklarat att' de inte:är särskilt intresserade av. att köpa skog, hur skall då an- ställningstr 'yggheten bli större? .. "Oni 'ägosplittringen, som det så vackert" heter, > skall - måste. telika. arealer. till bolagen. Är det dit Arbetar- bladet- önskar -utvecklingen.- skall gå? Ett nytt bölagsvälde? -.-. - För det tredje: Vad hindrar a an= ställningstrygghet om stora area- ler sambrukas? Kvar står: att "socialdemokratin. numera vill Jåta storfinansens äl gå före folkets. So : OPPOSITIONEN KLARAR EJ : "det ' utredningsarbete. som är " nödvändigt i i det politiska arbetet, tror "sig Bohusläningen ha funnit. Orsaken är bristande fesurser, vilket beror på den nu-: " Följden av detta har 'blivit ätt regeringsförslagen i mycket stor utsträckning utgjort . underlaget | för den politiska debatten. De öv- . riga . partierna har. visserligen i partimotionerna försökt att täcka . in väsentliga områden och att dri- va upp reformtakten, men ingen kan bestrida att det finns en be- tydande ' kvalitetsskillnad mellan dessa. partiers sätt: att bygga un- der sina: förslag" och regeringens propositioner, "Regeringen har hela statsmaski- neriet till sin hjälp. Man skulle kunna "påstå att regeringspartiet — 'oavsett färg — sitter i en po- .sition, där det: är självklart 'att "skattebetalda resurser utnyttjäs-i partipolitiskt syfte.” Oppositions-. partierna däremot måste helt och hållet lita till vad de aktiva poli. tikerna, några få anställda och en liten trupp” frivilliga kan orka törre känsla den ojämförligt in- | ntare”. uppgiften > att .. vårda ; hem--'och "familj.> Gifta kvinnor imed sådana; arbetsuppgifter har I sannerligen inte. av fritt val före- I dragit dem framför hemarbetet. Skälen till dessa kvinnors. yr- -kesarbe te har” ändråts konstaterar | JP, men nte. motivet? att bidra till familjens. ekonomi; H .Kvinnan i förvärvslivet är san- = nerligen: ingen" nyhet i i och för sig, det. nya. ligger väl i att man nu » söker "intressera även : kvinnor med annan social bakgrund att ge sig ut på . arbetsmarknaden. Då kan det förstås. varå naturligt att använda ”.: propagandaargument som ”yrkestillfredsställelse”;”livs- .berikande”;' ”egenvärde”. om ar- bete utom hemmet. Men det kun- de vara på tiden att man slutade | med alltför långt drivna genera- liseringar.' ” att en viss kategoris uppfattning skall bli normgivande för vad som är rätt och sant, ct Regeringen mnar föreslå höj- ning av ersättningen » från sjuk- kassorna på grund av att läkarar- vodena stigit.” Finanstidningen reagerar mot att inte låta patien- terna bära någon större del av kostnaderna. 'Grati ga- ranterar att köerna inte förkortas. Finanstidningens redaktör. vis- t tas kanske i den högre ekonomis- ka sfären, där några kronor mer eller .mindre inte spelar någon "roll. För' vanligt folk' har dessa dock en viss betydelse, Att "för- korta "köerna genom att skära av efterfrågan med högre pris bety- der en återgång” till forna tiders samhälle; Beträder vi den vägen, > råkar vi in fer farlig” ”återvänds- VC y (Skånska. ; . ved i från. landet." T' stället. har! FN fått Ita sig an Uppgiften ätt 'säkerställa krig. jmycket. oro överallt i världen men i.|vad” som "hänt: sedan "hans fall "gér | 7 12.200 invånare, > och: det - Dagbladet). I Egentligen är det rätt ofrukt- bart ätt söka göra upp ett bok- slut över - händelser och tilldra- gelser på det utrikespolitiska fäl- tet vid ett årsskifte. Händelsernas ström stannar inte upp, därför att värt. förändrats. Vad som från" stens ” utgör alltjämt grundvalen för dessa relationer. Motsättninf- arna mellan ”öst och väst” har ett år tar slut och ett nytt tar vid. Tendenser och utvecklings- linjer är inte bundna till något visst år, de är led i kedjor, som ifråga om tidslängd kan vara myc- ket betydande. Ändock kan det ha sitt intresse" att vid ett årst skifte kasta'en . blick! bakåt och låta fantasien leka med de frå- gor, som - endast framtiden kan ge svar .på. Aret 1964 här. varit synnerligen händelserikt. Sovjetunionens 'mäk- tige parti- och regeringschef har k och det finns skäl att” tro "att de kommer att ytterligare minska i takt med ök- ningen av ”levnadsstandarden i Sovjetunionen, Insikten på båda håll om ett kärnvapenkrigs kata- strofala verkningar bidrar också kraftigt till att stärka den fred- liga samexistensens grundvalar. .Inom den västliga världen har åsiktsdifferenserna i såväl politis- ka som ekonomiska ting framträtt starkt under det gångna året. Det gäller såväl atlantpakten som den I - marknaden. Krisen tvingats lämna sin post, Kina har sprängt en atomladdning," valet i England har fört. nya. män. till makten och i Förenta Staterna har presidenten omvalts .med överväl- digande' majoritet, de Gaulle kar rest runt i Sydamerika”: för” att vinna stöd för. sin strävan att gö- ra Europa "med Frankrike" som le-' dande och dirigerande makt jäm- Istalit med ssarna USA och "Sovjetunion. ” Sydvietnam har den ena statskuppen avlöst den andra medan rebellerna vunnit allt - Istörré. framgångar. striderna" "mellan" olika" stammar och” « politiska riktningar : blossat upp: med förnyad styrka sedan FN tvingats. dra sina” Polistrupper! bort lugn: och ordning på Cypern; Den bild 'man får av världen i sinte direkt vacker. Poli- tjal- oro "härskar. på vissa länder. på- I : Kongo "har nn inom den sistnämnda avvärjdes strax före jul, då överenskommel- se om åls. ryskt / håll. kallats fredlig samexi.' ”Återblick- och blick framåt Av fil, lie." Karl Lindegren om hans misstro mot och förar- gelse över både amerikaner och engelsmän går på djupet, En an- nan sak är att atlantpakten behö- ver revideras och dess strategiska och taktiska Imålsäsfningar en- passas efter de i förhållande till paktens födelseår, 19H8, ändrade förutsättningarna. : : Inom kommunistvärlden kvar- Aktuell Malajsiens — situation är inte avundsvärd. 60 procent av Indo- nesiens ” statsinkomster går = till krigsmakten, nya kullar soldater utbildas ständigt och förses med moderna ryska vapen. Den lilla malajsiska armén på tolv batal- joner kan i längden inte klara ett : ind i står de skarpa motsättni na mellan dess båda huvudmakter Sovjetunionen och Kina. Huruvida dessa har "skärpts under år 1964 är väl omöjligt att säga. Faktum är'att Kina för. en utrikespolitik, hållande "till .både Sovjetunionen och Förenta Staterna. Det sist- nämnda landet utmålas i den in- hemska propagandan som roten och upphovet till allt ont i värl- priser träffades, På det politiska området finns alltjämt många” frå- getecken rörande” den kommande utvecklingen. En allvarlig fara för samarbetet kan uppstå endast om de Gaulle väljer "att säga upp Frankrikes medlemskap av atlant- pakten, Det är knäppåst troligt att han skulle "vilja gå så” långt; även den "och Sovjetunionen ses knap- past med blidare ögon trots' den ideologiska' släktskapen. Kinas at- tityd' mot omvärlden inger oro. Dess.” makthunger' och revolutio- nära fanatism öppnar oroväckande perspektiv., Sprängningen av atom- laddningen .understryker ytterliga- re detta; vt Moo ”Jesu, åt mig städse "Börja för ditt namn allt vad jag gör”. De flesta av oss är väl förtrogna” med denna psalm från skoltidens mor- gonböner. Den psalmen har nä- got viktigt att säga- oss. Allt vårt verk får vi börja i Jesu namn, Huru tryggt är det inte att möta] det hya året ' 1965 "med det väl Jesu t. för om man nu” ”ntö Vill ”beträkta” Lä] donésiens” S.K; ”Könfrontation” med grannlandet + Malaysien som”. -ett . Politiska? motsättningar” deh spänningar såväl "mellan; 'statér & som inom, I stater "får "väl: "anses "vara ganska normala : teelser,' det”. är arten + och graden: "dessa" möt om 'motsätt; ingar, 'och spänningar i skilda delar: av :världen- blivit skar- pare accentuerade : under . det år tt': till ända. och däri enom i Kesarbeté, som kanske består i att som. gått: till. än la oe £ " borra" ett visst antal hål i "en me- | . :tallbit. eller, mata.en. paketerings- kap: . lämna” sett. Tnera nyanserat” "svar" på frågan, "men :gör ; mans en . mera | översiktligt.; dömning förefaller” eft "närmast ” Tligga " till” "hands: Chrasjtjövs” ”ävlägsnaände” åstadkom ”Vadhelst .« i bedje om .i mitt namn, det skall jag: göra”; Detta ord, hämtat från Nyårsdagens" pre- [dikotext ”Johr"14:” 13,” riktar Jesus: till: oss, "när : vi. står på tröskeln. till det nya året. Vilken förunder- lig "makt. har inte. bönen! Så må vi alla” använda '0ss av. denna kraftkälla och" låta” år: 1965: bli: ett bönens' åt." Då kan”vi vara över- tygade om” att, det blir ett väl- signat år. Ett sådant.år will jag önska, för var och en,.: som läser detta,' Ebt. gott. nytt» år i: Jesu namn, i Vi” har is underbara ' Töften om Guds trofasthet.- Detta är grun- den till att vi. vågar "komma. till honom. ” Han ” förtröttas aldrig: att tänka, kärlekens: tankar om oss, Även om vi varit, svekfulla . mot honom; så är han” trofast. mot oss. Också - detta nya år, :”Gud- är tro- fast, vare: det din borgen För var I : dag och . stund ' som + än 'går sin. lä Gud” är.' trofast; ” sorgen: Du får. vara hans” och han är: din”, « HH ' Också detta år vill Herren gel. oss. bevis på sin -kärlek, sin -tro- ; fasthet, sitt stora tålamod. - Hur än ssvär”detta fast och ..icke. Han överger. "barn. Också detta år får vi laga emot hans] rika gåvor. Också ' 1965 vill han inga" belägg” för: att syglationemna mellan vjetunionen ”. och , den västliga Vi Iden skulle hä. nämn ira ' dem; som: har ett be-. drövat - hjärta och - en" förkrossad ande, - Han vill. läka sår och trös- ita "förtvivlade människosjälar. "Det blev en nettoökning med fyra ettor," d v:s med- 1111 personer: i de halländ-. ” ska > städernas - folkmängd. "under 1964, enligt den pre- + liminära ' sammanställning, - som nu gjorts inför årsskif- "tet. Falkenberg har procen- ' tuellt sett gjort största fram-. " marschen med 329-personer : ”och är: därmed uppe:i nära/- dröjer säkerligen inte mån-' . ga år, innan Ätrastaden bör- "jar: att definitivt" skugga : Varberg i befolkningshän- " seende. I Halmstad kan man « notera att de nya stadsde- > larna på Öster, som: utgör ' Martin Luthers församling, fortsätter att med stora kliv marschera ifrån äldre bro- dern S:t Nikolaus, som re- dovisar en ökning av endast .. -67 medan Martin 'Luther ökade med över 200. - så här ter sig befolkningssiffrorna för städer: K födde 129, dödd 46, infl 359, utfl 418, summa 6.005, ökning 24. Varberg: £ 260, d 130, infl 900, utfl 729, s:a 15.599, ökn 301. f 182, Falkenberg inkl Skrea): d 114, infl 830, utfl 589, s:a 12.190, Städerna i Halland ökade | med” 1. ill: personer 1964: | infl 1.620, utfl 1.569, s:a 17.506, ökn 67. I mera definitiva uppgifter , föreligger. > . Det gäller. då för. oss att inte Martin Luther: £ 399, d 174, -infl 1.822, utfl 1.763, s:a 23.147, ökn 304. Halm- stads befolkning uppgår sålunda till: totalt 40.653 personer; = ” - Laholms stad: f£ 55, d 27, infl 282, > utfl 235, summa 3.698, ökn 75. Beträffande befolkningsstatistiken för länets' landsförsamlingar ber vb; att få återkomma efter årsskiftet, då (N vårsafton- 1964 | Nu står vi åter inför ett nytt år. Det gamla lägger sig snart för att dö. ' Händelser” passerar, glada så: väl som sorgliga. Det är med tacksamhet vi tänker tillbaka erfara. Det är nåd och åter nåd vi får för intet, Vad kan vi själva göra? .Jo, med Guds - vilja kan vi bedja att Gud med välbehag hör vår bön. Det hände i en söndagsskola, att en lärare . ågade några elever, hur , många som bad afton- och morgonbön. Ingen räckte upp han- den. Då blev nästa fråga: ”Men när ni är sjuka mågon gång, då beder ni-väl att ni snart måtte bliva friska igen?” En liten flicka svarade raskt: ”Fröken,. vi blir friska ändå”, Då talade fröken. om att bedja skall man alltid göra, antingen man är frisk eller sjuk, Och tillade hon: ”Man blir säker- ligen fortare frisk om man ber till Gud”. Det blev ovanligt tyst. "En stund full av andakt, Den som börjar att bedja till Gud i barndomen, ökn 329. Halmstad; S:t Nikol bedja av hela sitt hjärta, den Jå -har ligen inget. i: £ 209, d 193, -[Ivestedt som. [kommunala sektorn uppgår ' "lomkring 30 procent. Samtidigt som. på all: oförtjänt godhet wi fått|- NN Gott nytt år; 1 Jesu:r namn "För Laholms Tidning av kyrkoadjunkt Evert Lindblom, » Hälsingborg. ” avvisa Herren, när han kommer, utan öppna "våra hjärtan i syn- dabekännelse och bot. Låt det bli jett nådens år från Herren! Låt oss bruka detta år väl .Må iing- enting. hindra , oss från att lyssna till" och läsa" Guds ord, och mot- taga. de” nådegåvor, > som” skänkes oss i-nattvarden, :... stas Ett ..nyårsskifte , är. en tid av självrannsakan.. Hur har vi: för- hållit, oss under det gångna året? Har 'vilåtit Herren omskapa 'och förnya: våra hjärtan? : Eller har vi i självtillräcklighet . vänt. osg « + bört ifrån honom? ; Har wi tjänat. vår nästa i kristlig kärlek? Eller har vi i "stället försökt gömma -: allt groll ' och ; förmenta '. oförrätter i ett ofördragsamt hjärta? ., ” Herrens «nåd är det, att det icke är ute med oss, Vår tid står i Herrens händer. Det är gott att veta, -att>han;-som:- -är- Herre «över. tiden, är vår "Frälsare, som älskar Oss trots att vi inte förtjänat det. Ja, han har, t, om. lidit dödens smärta för vår skull, för att vi skulle bli -delaktiga' av hans un- derbara' liv; i, hans himmelska rike, Sverige: Holland. i toppen i Europa komminalekonomiskt - Då kommunala investeringarna steg 1962 med i0,5 procent 1063 med 16,5 och" stegringen -beräknas till. 11,5 procent för: 1964 'och 12,5 för" 19651 " Staten”. och - de - enskilda medborgarna ställer . ökade. krav på kommunala "insatser och ' krav kommer också från näringslivets sida, konstaterar. direktör Ragnar Hoppet är emellertid att indone- serna i tid skall tvingas Inse att angreppen mot Malajsien inte dör ser deras egna problem. Handelstidningen, som. innebär konstant motsatsför- | « Socialdemokratin är naturligtvis ensam bland de politiska partier- na om att ha utformat ett fram- tidsprogram, skriver Dala-Demo- kraten (s). Med den "ekonomiska, sociala och kulturella politik, som socialdemokratin fört och kommer att föra i' vårt land, öppnas näs- tan oanade möjligheter. Ja, det blir: snarare 'oanade in djärva mål vi kommer att uppnå med tanke på att: utvecklingen helt har glidit socialdermokraterna ur händerna,'- Inflation, lärarbrist, sjukvårdskris, bostadsbrist.— den socialdemokratiska blygsamheten är verkligen - »klädsam. TV Skånska Dagbladet. Nu sitter hr Ohlin på eget ini- tiativ i .rävsaxen, Under eftervals- tiden Kar han ivrigt uppvaktat centern. Och hrr Hedlund . och Eliasson har mysande vänligt mött inviterna', till . samverkan. ' Befun- gång på 12,5 procent för kommu- nerna och 2 procegt för staten och en minskning på Industrisidan med 2 procent. . ”Dän” "genomsnittliga" kommunal- skatten i dag är 17—18 kronor och redan före år 1970 väntas: den ha stigit till 20 kr per skattekrona, vilket 'innebär att man då närmar sig gränsen för 'vad som är eko- nomiskt "och" politiskt” möjligt att ta ut i”skatt, Konkurrensen på lånemarknaden kommer då att öka ytterligare. . Rö fr alsad i LINVESTERINGS = : 5 FÖRÄNDRINGAR ” Kommunal investering och upplå- ning diskuteras i decembernumret av. : bankföreningens ” . Ekonomisk - kommentar nit sig i överläge som . åtrådd partner och haft chansen att prö- va hur långt” folkpartiet” "velat sträcka sig i skilda frågor för att inte spräcka samverkan. En bes haglig sits. Och det har inte va- rit särskilt svårt att höra, hur hr Ohlin bemödat sig i skilda frå- gor att vara centern till behag. ' Stockholms-Tidningon. . Högern står inför en kris. Med- borgerlig Samling kan underlätta den krisens lösning genom att dri-. va fram en snabb klyvning av det gamla högerpartiet |' en större del, som är. beredd att inträda i ett nytt mittenparti, och ep' mind- re del, som med i och för sig jes-' pektabel envishet bekänner sig till gamla konservativa värderingar. Men då måste Medborgerlig Samling - också uppfatta "sin roll just på detta sätt: som operali. ! onsknivens ' "inom högern. , Varje försök att etablera MBS som ett + riksförgrenat ' valförbund "i kamp med mittenpartiernas kraftsamling förvandlar operationskniven: till en ' dolk i ryggen på det endå effek- tiva radikala 'alternativets . möjliga ”Iheter att snabbt förverkliga niakts : skiftet" i detta land, Ex pros Den: nya « författningskommittén skall vara klar hösten 1965. Dess ' resultat. skall sedan bli föremål för överläggningar mellan, delegas ” tioner från 'respektive paruer, Re. + dan nu skall delegationerna till. sättas dör. att, kunna da' ställning . ull andra författningsfrågor som kommittén ej. har att utréda. Allt delta är gott och väll Man ' bör dock” ha” klart” för- "sig»att-även om bud, och motbud ges” 'så" kan dessa inte "gälla samtliga frågor. Det, är lika gott alt' redän nu göra klart fatt ;Soppositionen | äär bunden ifråga: om kravet på? eh : enda : karhmare« tillkommen - vienom H direkta val av "folket. : i Göteborgs-Piisten, -FDen diskussion som hu förs om rivningsvågen- innebär. en .omvir..d ” dering av de-äldre” bostäderna: I förhållande till den bostadspolitia= olka' uppfattningen ; under skörde- tiden och länge” därefter,: Vill mån nu bromsa 'rivningarna,. gällér det. också att" underlätta ombyggniud - och modernisering. av äldre: huset | > Direktör Claés Breithollz i Sve kö » rige fastighetsägarförbi "Vore "det inte ett -anständighets- krav,' att samhället och 'dess' olika organ träder fråm" och gör en"sa" I Jnerinisinsats, så att. busarna hålls på . mattan - och! hyggligt folk, ; får vara i fred? " - vo Vittnar inte, sådant störandé som förekommit på en del håll i hel- gen om "att." vederbörande” fridstö- rare inte 'är. lämpliga" att betrös med h avit; ex. körkort?, Revy —— I nas ing- ar” och upplåning har ökat starkt de senaste åren och väntas fort- sätta att öka, Kurvorna på bilden Ivestedt i en "artikel. visar förhållandet mellan k chef för Kom- munkredit AB: : "Sverige :-och "Holland ligger i toppen i Europa när det gäller kommunala investeringars. andel av :samhällsekonomin. Skattefinan- sieringen : spelar stor roH i vårt land." 'Lånefinansieringen på den till de, "”k ökat 1964 med 11,5 procent har industrins investeringar gått ned med 3 : procent, "Statliga investe- ringar har, stigit med 4 procent. Nästa år räknar man med en upp- ingarna att ' frukta. Det vill säga om bö- nen är uppriktig och jag verkli- gen tror, att. Gud är min fader och jag vill vara Hans barn. > Må vi nu i nådens år 1965 fort- sätta kämpa för alla dem som har det svårt ute i världen. Jag fick nyligen en hälsning från det heliga landet, Ett tack- kort med de underbaraste pressa- de blommor. Tänka sig, små bar- nahänder som plockat dessa blom- ster, klistrat upp dem riktigt konstnärligt med en bibelvers längst ned. Det kändes någonting i mitt hjärta, som inte går att förklara. Jag tänkte på vår Fräl sare, ' tänkte kanske: Han har gått just här, där dessa underbara blommor vuxit. Jag vill tro det. Låt oss öppna våra ögon mera år 1965 till ett barmhärtighetens . Det ä » OyåÅrsöj nskån. "För för våra medmänniskor och göra tj. ner, stat och industri i fråga om hk |investeringsvolymens. förändringar, :lÄren 1962, 63 och 64 steg kommu- och 11,5 procent. Motsvarande siff- ror för staten var 6,0, 1,5 och 4,0 procent och för industrin 0,5,. 2,5 och 3,0 procent. : SOPHIA. LOREN och på ven fick presidentvalröster Bland de röster som kasse- rats i det segslitna italienska presidentvalet har man hittat en på både Sophia Loren och påven, En röst har utfallit på en deputerad . Pietro Bulfone,l' vars namn egentligen betyder] clown. Rösten som gavs Påven var tydligen en sarkastisk reaktion till rapporterna om att den kristligt demokratiske rebellen Amintore. Fanfani tagit till- baks sin kandidatur efter på-| ' tryckningar från Vatikanen. . En del av de giltiga rösterna i tidigare valomgångar har gått till. påvens broder. Lodovico Montini. Detta tydligen också som en demonstration. RAA nernas investering med 10,5, 16,5 a Det finns "faktiskt "paralleller, ' där, myndigheterna har en hårdare ine, ställning, - Ett. fast uppträdande > även : här” skulle . utan tvekan ål effekt,” ena : Tvåtokt i SDS. Ar. "det | ioligt med” "Torbjörn | Axelman,. Ardy Stäwer "och Lasse TAberg?- Knappast, i varje fall inte när de släpps lösa i TV. Herrar- nas eventuella kvalifikationer 'som lustigkurrar på ”mer ellep mindre privata tillställningar ” vill jag inte , yttra mig om, men; det som Arion visade fram i ”Är det "roligt "med tomten”? hörde till. något av det minst roliga jag sett. Programmet verkade mest som klippt från en ovanligt dum "och ovanligt blöt, ' lagd julfest, där den famösa trion själv spelade huvudrollen och var dummast. Tomtar på badstranderi, tomtar i -öknen- och «tomtar , på studsmatta, . tomtar”. 'skålande . och tomtar pussande,” "räckande ut tungan, görande grimaser eller ins - tervjuvande- Claudia Cärdinale, ”” Var, fanns det” »foliga, satiren och skämtet? > . | . ne fv = Cal i Syäsvenskar En värld, delså mellarr 'rika och fattiga, ”mellan dominerande och maktbesittande. vita och färgade underläge och fattigdom, . £ dan värld är det" ynkligt. att tvi ta, om man eller kvinna'ka ra prästtjänst, isen sådan” är det nödvä digt att bereda" stör-' re rum för - god "mänsklig vilj 2. I en sådan värld kan vi inte vara oss själva nog; i en sådan ld är den goda : viljäns förutsättning, att vi får veta - mel : om verkligs heten sådan den är. ol Västerbottens-Kuriren. - fade
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.