: vätt', att ot = LT- - Måndagen den. 4 januari. 1965... LT:== a Någon "sång i höstas skrev "fas t Harry -kholm "till regeringen och fö- bock att -. tillfällig Jag skulle ut- .. derna ute i landet färdas med förbud mot rivning av äldre fastigheter, samtidigt som hy- resregleringen " / kulle slopås. -Un- . dantag från förvudet skulle ski för" - ”Hcining: och 'bostadsköer OR Nu Har statens hyresråd i ett ytt- rande till are Er hyresn sagt,” : att det är berett att ge h Ceylon, ae och gummiplan- ” nedanför "den indiska om att vid prövning av hyresuppsäg- ningar beakta; om godtagbara skäl. öreligger för rivning. Skulle nämn- - . den” anse” att huset "med hänsyn "till bostadsbristen bör stå kvar tills hus som måste rivas av let för att riva gamla hus reparera dessa .och , därmed bevara dem för , hyressökandes räkning. Genom Ey-" resregleringens slopande skulle fas- ” tighetsägarna få möjligheter kom- : i pensera, sig för reparationskostna- ” dernå och därmed avstå från att ri - va och bygga nytt med hyran an passad efter -nybyggnadskostnader- : Därmed : skulle. även " inves- / na; teringskäpital” "och arbetskraft » »spa-, - ras på den överhettac byggnads frönten. 7? - "> Självklart finns det hus, som "det ' inte är ekonomiskt försvarbart att- . reparera, Sådana bör givetvis rivas, , Men rivningsraseriet har. . gått för” niska eller liknande skäl, Avsikten vidare, skulle hyresuppsägningarna med rivningsförbudet var att-i-stäl- - ogiltigförklaras. Detta skulle-t om . tider.” . Srd bk t sydspets, skall parlamentsval” äga” rum "den 24 in- stundande . mars... Regeri ichefs frå Bandaranaike; har beslutat sig för att upplösa parlamentet i Co- lombo,. sedan . hennes . socialistiska ing i d | stör- ” kunna ske om hy erbju- . der andra Jägenheter i stället, Dä "med skulle det bli praktiskt omi ligt för hyresvärden att riva huset." Inrikesdepartementet anser :eme! Je ;lertid att rivning av hus bör jäm-7 ställas med s k opri bygg: tats av. den borgerliga -oppositio-' nen: med! en' enda -rösts övervikt. Hennes "nederlag orsakades där- igenom att en av hennes egna re- or övergick att rös- nadsarbeten som kyrkor, bensinsi tioner och' varuhus, söm inom. vis-; så områden får utföras endast efter” ” särskilt, tillstånd. . Då. skulle det” räcka "med ett tillägg” till ” listan; ta med oppositionen för ett miss- troendevotum ' mot hans eget re- geringsparti. "Detta utbrott av då- lig” partidisciplin hade' sin grund i : över ' oprioriterade bygg dekt. - I de- båda "sistnämnda: " alternati- . ven, är det alltså frågan om hyres- ä eller ..'ark : -skall avgöra om husen" får. långt i dessa Sålunda revs' under åren 1961-—1963 ' i städerna I Inte, mindre ä än 3.400 lä .och we. En tredjedel av dessa hade. även badrum, .Atskilliga av. dem'; borde ha kunnat repareras till rim- lig kostnad och överlåtits :till by- : resgäster mot en hyra betydligt bil-; ligare än I nybyggda hus, "+: rivas, -eller ' kanske dessa organ i: ” samförstånd, vI':direktör Hedmans” förslag" skulle de fria krafterna ut- ' göra regulator. Vilka vägar som bör - beträdas för att stoppa onödiga riv t ningar "kan diskuteras, det ” väsent-: - liga - är ..att någonting - blir gjort . "på detta område till båtnad för de” «vc At många hyressökandena- SÖKANDE TILL OFFENTLIG "TJÄNST LC kola ber "ofta att k Ikontoret lan kan | få ut. i en rfylld marknad. De stränga kvalitets- . kraven inom organisationerna 'u- eller stadskansliet: inte' skall ut- många gånger försäljning ”dit.D Dessutom har i tidigare sam- na . kri lämna hans namn till tidni utan, hålla det hemligt;”. skriver Atbetartbladet: MR w. . Situationen är'' välbekånt för pressen, Sökande kan ha sina per= ' sonliga skäl att vilja dölja sig in- I för'allmänheten så länge det går. 1. "Men denna ordning är. inte för- enlig med tryckfrihetsförordning- |" en, Detta slås åter fast av JO se- danz..en... kommuns... drätselkon-. tor. vägrat utlämna samtliga” namn på -platssökande. på. Västerbotte Kurirens. "hemställan, dylika s gehom. att! vägra lämnasut nåmn per”telefon, vilket 'de enligt lagens |. . bokstav-har möjlighet, till. -Men JO |; " underkänner , även. dennä. metod och säger” sig ha gära lagsliftning "föl röja sådana sätt att försvåra I press "från yrkesodlarehåll ordalag > som många nog har” svårt: att glömma, ". M Även . matpotatisen . har ina problem med - ”småodlarna,; "som lag mera” - tillfälligt. och lokalt ' upp: marknader. ” Husbe- ho sodlingen är naturligtvis nöd- + vändig:« -och" : berättigad. Skill” serig (dvs; t-realiteti tens) kontrollfunktioner," JO säger också alt det är ålldeles' menings- löst att vägra, utlämna uppgifter ). eftersorh, den. få igänd sändå' ”Tå de kommunalkontoren ; landet”, rönt, Det ' skulle -vara'vtilltslande : öm: trydkfrihelsförordninger.. ; kunde]. G slå igenom allmänt på "dessa t. stéställen; och: :det' gäller. självtal” "meat "Tult. "och vättenförorening: |., ar kvarstår. frågan. om vi-verkli- gen, vill ha stora" industrianlägg- kring våra badvatten, skri- ver Aftonbladetianled- ning'”av debatten här . på väst- kusten om” skogsägamnas plane- rade. sulfatfabrik: « ”. : Det är alldeles klart att sulfat- fabriken i Väröbacka kommer att förändra -bygdens karaktär, Soni- mars och fritidsbebyggelsen mås- te vika för industrianläggningar, vägar och hyreshus, ' M " Frågan är inte begränsad till västkusten, Den gälter lika myc- ket alla andra värdefulla fritids- områden, Det är en orimlighet att små kommuner ensamma. ska få | besluta om hur värdefull fritids- märk som ligger inom deras om- råden ska användas, Det inträffar alltför ofta att värdefulla natur- tillgångar på detta sätt. förstörs. Innan dessa. historier : "upprepas alltför många gånger måste vi få ett samordnande fritidsorgan för hela landet, som har förmåga att behandla dessa viktiga frågor 'ur annat än lokalegoistisk synvinkel, säger AB till sist. Frågan gäller inte bara koni< muner kontra idustrier, Den rör också kommunernas egna åtgö- randen beträffande spillvattenut- släpp och kloaker, De är "inga mönster. FRUKT OCH POTATIS har flera saker gemensamma än de 'ävrundade formerna, skriver E x oh i Jordbrukarnas Före- ningsblad; ” vs Båda produkterna är ofullstän: digt organiserade med all respekt för vad som hittills åstadkommits när det gäller föreningar, lager- hus, förädling och . försäljning. Men det är alltför många pro- ducenter som inte nåtts och väl knappast heller kan nås av or- ganisationerna och deras strä- vanden, " På fruktsidan klagar man över de många nasare med kontoret på fickan och kapitalet i en gammal lastbil vilka förstör marknaden med undermålig frukt. Denna kommer till en stor del från lantgårds- och villaträdgår- darna, husbehovsodlarna alltså, vilka inte kan förmenas sälja sina - ganska små poster till de priser sa" Hela detta förslag som nu "Tagts fram bör bedömas mot, bakgrun= den av” ' erfarenheterna från . ett antal år före och efter sekelskif- ””tet; då "bolagen" tilläts köpa s.bpp mm av landets skogar; . sx Skulle. det: tilltänkta slaget läggas”. fram i väsentligen" oför- ändrat” skick ställs: de. som före” träder = privatskogsbruket -, frågan om det” inte' är bättre "att fria. framför a att get olag inför |” kräva att skogsförvärven blir helt |. att. n i.fråga önskade. ge uttryck; för sitt missnöje med vissa omstridda "regeringsbeslut." : "Ceylon, : som.. man! ibland hör ösha ärd i 1 grepp > har under de sista tio åren tillfogat” "Ceylon den ena ekono- miska och politiska jordbävningen efter. den andra, Och nu ser det värre ut än någonsin. "Ceylon har faktiskt sedan dera år varit en av Sydasiens svåra po- litiska . oroshärdar.. Många bekym- rade observatörer. av utvecklingen har ofta uttalat farhågor för att ön skulle kunna bli. ett kinesernas Kuba i Asien. Även om denna fruktan. är, smula , överdriven, så kan det :icke: bestridas," att det på Ceylon : «(med en areal nästan lika stor -som Irlands och med nä- ra 11 miljoner "invånare). existerar en. mångfald 'av' riskelement; som berättigar en'att. räkna ön som: en politisk. krutdunk, 73.3 :-På Ceylon: råder. en allas "kätap mot alla: Där. finns icke. mindre omtalas som '”Indiska O gröna ö” och som 'i landskapshän- de närmast det In- dien;' som' man "förr läste i sago- böckerna : om;.:går alltså mot poli- tiskt mycket: ovissa månader och veckor, Om: man betänker, att .ön på grund av sin jäbtestora te- och gummiexport en. gång i tiden ha- de större -guld- och 'valutareser- ver” i Bank of Englands kassavalv än. hela indien och Pakistan till- och när "man, vet," hur jämmerligt.. illa” det nu' står” till med denna: sagolika ös" -betalnings- balans; "sår "kan ' man: någotsånär föreställa sig; .. ' vilken ofantlig ' ekö- : blomstrände -'land " upplevåt. Mass- strejker," :plantage- -expropria- pomiskks tillbakagång, detta en gång II än” tre istiska' partier, . av vilka” ett - tar "order: från . Peking och ett från Moskva, medan : det tredje : shar” en ”trotskistisk” tros- bekännelsen, och: hyllar | Tito som sin politiska”: idol. Det finns: också flera: socialistiska splitter- grupper, mer eller" "mindre lojala mot regeringspartiet, "och där finns till "sist - en ' borgerlig. opposition, vars ledare och funktionärer sedan åratal, ligger? i luven | på värandrå” i jen ' mer eller”. mindre” förbittrad arvfiendskap. Därtill över 300 enskilda fackföreningar, som till "den" "grad: lyckats " paralysera arbetslivet, att, många ”sjöfartslin- tioner och andra” ekonomiska miss- ÖRANDRINGAR | MAJ: NOVEMBER n förer trädesrätt; > Na "Lagar och förordningar är till för att följas men nog borde de kunna tillämpas ” med någon liten smidighet,” På sjukfronten : tycks emellertid formalismen vara helt « avgörande, - Sålunda » förlorar - en sjuk som inte omedelbari sjukan- - mäter. sig till försäkringskassan « de dagar han låter gå innan an- . mälan sker. Ett läkarintyg räcker inte för att bevisa sjukdomen. Detta har fastslagits i' ett mål i försäkringsdomstolen; där en gäv- leba förlorar 21 ersättningsdagar, trots att han hade läkarintyg på att: han varit sjuk. och fått be- S händling, H noe Domstolen har naturligtv's av- kunnat en formellt korrekt dom. Men inte kan man säga att rätt- visa skipats, Det kan finnas skäl + me SV si 1953 56 87 se 39 60 | varda li Eri port, tecknad. av.» konstnärer. Stig dar ide räkneliga N ? faromomenteb, i denna östat är" buddhisternas. militanta och maktlystna munkordnar, som licke ' utövar ett mindre inflytande än regeringen och dess myndig- heter; Man tar säkert icke fel om man hävdar, att dessa 'buddhist- fanatiker på” Ceylon i:dagens' läge spelar samma ödesdigra roll som deras extremistiska” trosbröder + i Syd-Vietnam, att de m. a; o. utgör direkta eller indirekta redskap för Pekingkommunisterna. I : Överhuvudtaget är det'' ett märkligt och påfallande faktum i hela Sydasien” i våra dagar, i vill ken” grad. den pricipiellt så ' frid- samma "och / "fredliga" buddhistreli- gionen "ändrat ”anlete och antagit fanatiska. och extremistiska "drag, som. egentligen är den främmande. Förmödligen måste denna 'omvand- ling betraktas . som ett led'i de sydasiatiska. folkens alltmer hätska och energiska”; ; frontställning ' mot allt: västligt "inflytande: Uppenbart är, "att : Pekingkommunisterna ” för- stålt”att' till det yttersta "stimulera detta "även. i "buddhismen latenta främlingshat och" utnyttja. ' det : propagandan, Förhållandena . 'på Ceylon är ett talande exempel på |. denna "företeelse, "som" icke bådar | gott -föj framtiden. | Nöes Aktuell. Det måste finnas "möjligheter: att ; förverkliga . ” internationalismen > i etapper," Företag som Förenta Na- tionerna inte kan genomföra” blir lovliga uppgifter för demokratier- na, att fullgöras i samarbete med de länder som behöver hjälpen. Ingen "tackar ”de” fria "mationerna för att de i en värld i uppbrott avstår från att "påverka utveck- lingen "med 'samlade' krafter, efter bästa förstånd och ' samvete, .-. | Mandelstidningen. I I skattedebattens "sakliga ae bör infogas ' en "synpunkt "som ganska ofta brukar. förbises i-.den del av pressen som ivrar för nya refor- | - mer och kostnadskrävande förbätt- ringar, nämligen att man i diskus- sionen om” allt. som . behöver för- bättras alltför. sällan. dar . tillbörlig kommentar en, rad andra i titutioner . och för retag . som.- ger: Oss" tjänster. "har värre rekryteringsbesvär - de flesta företag :som producerar var ror, Orsak? I ett läge "med "arbets. kraftsbrist:. drabbas” "dessa hårdast yrkéna :sedarn cennier : ekonomiskt. lågväl derade. . Krisen: tvingar',' till ””en « uppvärdeti g som” borde ha. koni- mit” för änge” sedan. Vill! vi ha service: imåste; vita” "könsekvenseh och betala så: bra att "serviceyrke= : na ; blir. lika attraktiva som sanidrå- : eftersom ningen: häller i. minnet: "att anpass- : ningen: till: den nya organisationen. i hög grad berör” också ' alltnänhs ten och" att man söker 3 å allt sätt hänsyn till. ngen. I själva verket är det ju alltid myc- ket lätt att påvisa ett stort,- stund- om skriande: behov - av :reformer: Så” kommer .det alltid att förbli i |eftersom samhället aldrig blir fullr komligt: i | Kkstuna-Kurirön : Vi: är inte bare! inne i'en a sjuk vårdskris: ' Vi upplever' en servis cekris, Sjukvården, posten, SJ och "Sjockholm 0). i'Nya frimärken i serien Svenska Byggnadsminnen inleder: detta "års frimärksutgivning, omtalar Postens Kundtidning:-- Märkena utkommer den '5 april i ' valörerna 30 öre. och 2. Kr: med: motiv. från. Visby in rksbilden i återger :: Norder- Åsberg ; och « veraverad av Mein professor. Philip”: von Schant graveras' av, Czeslaw. Slania.:: Minnet av prins Eugen. som ”Ku- turpersonlighet ; hugfästes med. två nya frimärken "vars "utgivning .an- sluter ' till '100-årsminnet: av . hans födelse: Märkena. utkommer den. '5 juli i valörerna 40. öre och 1. kr. Motivet har tecknats 'av konstnä- ren David: Tägtström och graveras av Czeslaw Slania. "Den. 25 oktober utges två fri- märker; i valörerna 25 öre och 2:50 till :--100-ånsminnet >; av , Fredrika Bremers " död. " För; utformningen svarar konstnären Reinhold Ljung- gren” och: gravören: Czeslaw Slania. rserien den: :10 december. två nya märken i valörerna 30 öchH 40 öre, Liksom på" för de års” 1 ken har "motivet «utformats: av, konst- |! närén. Stig Åsberg. och . gravören Arne "Wallhorn, : På. frimärksbilden riska. Tönepolitiken | | "ett hot. möt. exportföretag | ' Bankföreningens kréditanalys för den senaste sexmånadersperio- - den maj—november 1964 är nu klar. Utlåningsökningen i - banker- "na har sjunkit och uppgick: för perioden: till 715 miljoner kronor. "I diagrammets högra del: framgår att av. utlåningsökningen - har” 520 milj. gått till byggnads- och anläggningsverksamhet samt bo- städer : (349 milj, + - 171). - Handeln har fått "118 milj. och indu- : strin 17. milj. " volymmässigt fortfarande huvudd "med 4.594 resp. 4.276 milj. kr. Proc di av ' kreditökningen.. Båda : dessa grupper har dock elen av affärsbankernas utlåning har fått återfinner: man : 1905 års nobelpris- |. tagare," polacken = FH. ' ”Sienkiewics : sant tyskarna Ph. E. mitsvarande Deriod 1963.' : den. största kreditökningen unde « Decembernumret av El r perioden med 10 procent och .: : gruppen samfärdsel den största minskningen "med —' 13 procent.- Re s d novembe: : Under perioden majonovember! 1964 uppgick den totala ökningen i na till 715 milj kr (från 19.603 till; 20.318 milj kr). Det är 475 milj kr mindre - än sexmånadersperioden innan, Ökningstakten i kretditgiv- ningen har stegvis sjunkit sedan mitten av 1963 då första signalen till åtstramning kom från Riks- banken. Under -tiden fram till no- vember 1964 har. kreditåtstram- ningen ytterligare skärpts, Bankför- ar en en. Av den nu aktuella utlånings.- ökningen. (inom - parentes - anges förändringen under närmast före. gående halvårsperiod nov. 1963— maj 1964) på 715 milj kr (1.190) har 520 milj (524) eller nära tre fjärdedelar gått till byggnadsverk- då en 'sjukanmälan inte- görs i -tid: Nog borde då ett läkarintyg "kunna ”rädda” situationen, : (Helsingborgs Dagblad). samhet och bostäder, 118 milj (228 till handel och Sservicenäringar. 8 lör milj ' (100) till personliga och di- verse "krediter, : 31 milj (14) till kommuner och 28 milj '(33) till försäkrings- och finansväsen. Kre- diterna till industrin ökade under den. nu analyserade Perioden med endast 17 milj (281) och kredi- iterna till näringsgruppen samfärd- sel minskade med 86 milj (12). «Den största procentuella ökning- en av utestående krediter sedan maj har fallit på k (10,2 It kreditgivningen från affärsbanker-! haj nu Tag fram kreditanalysen. för llar. evy" r dessa och andra. " fakta kring. affärsbankernas utlåning under halvårs rioden maj | Te 1964,: > I procent). I den senare . gruppen ingår -rederier,. där. enstaka affä- rer: med fartyg: ger stora utslag i : Riksb penningpolitik + har under” perioden varit fortsatt 're- striktiv och har-bl. a. lett till att pengar dragits 'ur' -bankerna., Ef- tersom . vårhalvåret 1965 säsong- igt genom statsfi in- nebär: en ytterligare 'Åtstramning, förefaller det realistiskt att räkna med starkt begränsade möjligheter till ökad utlåning från: affärsban- kerna undér 1965... ' iden totala kreditstock (Av . ökningen på '118 milj” till handel och servicenäringar utgjor- des 53- milj kr av krediter till handeln med transportmedel, som därmed i november låg 10 pro- cent högre än ett år tidigare; 'en ökning... som procentuellt nästan exakt motsvarar den, ökade: för- säljningen av person- och lastbi- Den totala ökningen på 520 milj kr till byggnadsverksamhet och bo: städer fördelade sig med 349 milj (341) på kreditiv och 171 milj (183) på långfristig bostadsfinan- siering, framgår det vidare av den analys som publiceras i nya num- ret av . Bankföreningens . tidskrift k Revy på måndag. Jäm- för man med motsvarande period | - förra året — med hänsyn till ett visst säsongberoende i dessa krec diter — noteras att respektive ök- ningar då uppgick till 628 och 258 milj kr. Förändringarna i år kan förefalla osedvanligt små med tan- ke på att bostadsbyggandet i år varit större än 1963. Förklaringen ligger i att affärsbankernas indi- rekta fi ing av bostad: torn, d. v. s. genom köp av hype - och den största minsk- itutens obligationer, under ) ningen På gruppen samfärdsel (—13 perioden maj—november stigit med NYA FORDAR : ' Eskilsson, Pol. mag. och di. ka arbets- givare öreningen,. ten om den solidariska" lönepoliti- ken" i senaste : numret./av. Ekonos: misk Revy. Solidarisk”. önepolitik utsatta exportföretag : marknadsnäringar, Genomsnittliga + förtj byggnadsarbetare”. är i: cent högre + än "genomsnittet : för |! snabbare 'i branscher, r utsatta för internationell konkur- rens, konstaterar. pol.” mag... : Sture I Eskilsson med detta exempel; i] banhktidskriften ” Ekonomisk Revy. Artikeln är ett led.'i debatten" i Ekonomisk Revy mellan « SAF-di- rektören Eskilsson och LO- -ekono- lidariska Jönepolitiken. Den :; solidariska förverkligande skulle: innebära en ännu stårkare .sugning av: "arbets- kraften: från ' konkurrensutsabta branscher .- till . typiska : hemma- h | marknadsnäringar och alltså' inne- ära en nackdel för den livsvik- | tiga 'exportindustrin, förklarar | dir, Eskilsson, Mot LO-ekonomen Pet-|- terssons tes om möjligheterna att) oc uppväga” löneökningarna ' med . ra- tionalisering Ppolemiserar ” Eskils- son: ; Rationaliseringsvinsterna kan inte fås att variera uppåt på samma lättvindiga sätt som löner- na. Helt: förverkligad kan solida= risk. lönepolitik innebära 'nedlägg- ningar av företag, ,som konkurre- 'Irar med utlandet." drygt 4 400 milj i. förhållande. till -« Ford. Thunderbird 1965. års modell (överst) och Ford Mustang 1965, drar arbetskraft från konkurrens- (pli egentlig: industri. ' Lönerna »stiger |” men 'Eric "Pettersson om; "den so- : göra ” övergå möjligt, Polisen :är -ju; tilll mänhetens. skull: och: inte. två Stockholms-Tidningen (5). E klokt" avvägd ' analys, tycker”. tonbladet' (s):” Det ligger "mycke detta.” Men om något. annät far" ordnar. det 'sig nog. 'med” små” krigen också. "fortsätter 'debatz= |'7.: praktisk kyrkoman och: som, själv uträttade så raycket har en” gång Gud sade: ”Varde ijuisn; och: det : vart ljus 1-:MOS.1: 3 Gud sade, Det var nog. Ett ord av honom — och så. skedde det. ”Mörker var över, djupet”, står det. Vilken fasa rymmer inte den satsen. Tänk dig världens kaos = den djupa avgrunden — och. det förstummande . mörkret. "=" Då ljöd skaparordet.. Och y uset vällde fram. . Mörkret : måste : vika. Och med ljuset - kom livet. Allt . mörker har. fasa med sig.” Vilkeri avgrund av 'synd är det inte i ett människohjärta! Och över avgränz den ruvar mörkret, - Vilken: avgrund ” av anfäktelser kan inte en kristen komma ne; Och "ännu värre : blir det, görkret « står tjockt”. över. avgrun- . - Men hör: Guds "ska ror. t ljuder Ju Ge data skaparor att at nå ut o över din” avgrund: Varde. ljust > din | öra SKÖR undret: skall ännu en gång . Och det vart Jus. etrdg nå -'Du för. vars . allmaktsord. 2 . mörkret från -öde jord : förr tvangs att fly, se; än är jorden. skunij, öde är månget rum änd evangelium, t dagen gryt
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.