: RÄTTVISAN SKALL HA” > handel... Åklagaren anser He LAHOLMS: TIDNING I 6 = LT ”Torsdagen- den: 7- ”janvari- am LT = När vår: i nuvarande ”kommunin: delning genomfördes. i början. av femtiotalet-gavs ofta ;uttryck. för > farhågor att. avståndet. mellan de ' beslutande kommunala organen och : medborgarna skulle bli allt för stort " vilket skulle 'medföra minskat'all- mänt. intresse «för: kommunalpoli- tiken, "Dessa farhågor i är utan tvi i kunna: stimuleras .på. bred front ; om kommunens" medborgare". finge" i & tillfälle : att säga sin mening om". vel ännu mer berättigade Inför vad = som komma skall på k and Ad. i iv I dis- fiol fnden k De geo- . i mån- < ga: fall att bli: betydånde; metan den tätort; där Mkommunalutlmältir ning ' för - de" beslutande organea, . Och det' bör inte råda tvivel or - att det kommunala "intresset skulle .. för ”ökät i edare "Dei. kvinnliga arbetskrafternäs 5 ästtysklands yrkesliv är "än: någonsin" förr.” 2 såmtidigt :' fortf ge. håller. sina” s där de kommunala styrelserna - nämnderna förmodligen kommer att ha:sina högkvarter i anslutning till: kpommunalkontoret.” Därmed: löré-. ligger risk för att intresset för kom- munala angelägenheter bland män- > niskorna ute:i periferin blir ännu svågare än: vad det nu är, "a Frågan 'är om” det finns några medel: med vars hjälp en sådan icke önskvärd utveckling effektivt skan ” motarbetas, "Ett kommunalt folkomröstningsinstitut här fidigare " varit på tal:och den tanken aktua--. liseras åter av rektorn för Studie- förbundet . Medborgarskolan, Henry Jarild,. under. några år på trettio- talet verksam som lärare på Katri- nebergt ; folkhögskola, Hr ' Jarild hävdar, att” ett sådant” folkomröst- på ' det. planet är mer Aktuellt än fr Brr och; att: detta” skulle” tillföra I rd en. D form av större personligt engåge- mang. Därtill skulle det ge de fria folkbildningsorganisationerna' sentliga arbetsuppgifter, .. .. Ett kommunalt folkomrö: nings- institut är: tyvärr en ganska. kom- plicerad apparat och därtill "kom? mer att..de. "kommunala ' jorganen' arbetar inom relativt snäva! I gränser. M Men det finns onekligen betydelse- " nämnvärt intresserade; me CTR BR RÖR MORRA BILISTERNA I DAG SAKNAR - tillfredsställande "bevakning, av H rna. och:aktiekursstegringar är liksom oljebolagens-feta överskott några fv symtomen på hur» bilägarna 'De' uteblivna.” .verk- I av; EFTA-h Isänkning- dessutom : "tillvaratagandet av listernasdbilkonsumenternas » tressen på 'kostnads-' och fritids> områdena; När som nu det svens- |) ka bilisthushållets ' utgifter ligger på i: genomsnitt 000 kr. årli- gen "har hushåll t, attt kräva] att denna stora i ger: så stört: utbyte ' sor möjligt... Det' är här sådana frågor som bilpriser; verk- »stadspriser; 'bilförsäkringspremier .och bensinpriser a i ktuella, Men ..också frågor: öm imöjlighe. terna för' bilisterna: att, med-3 fordon, nå goda 3 Ti idsomttråden, välskötta campingb! ts N ställen .m. m, Varken I m of , sd 1 ick ning som i "Västtyskland: det är ': an även här de borgerliga” partierna tember 964 is. ca 671 000 ledi- + ga" arbetsplatser)... Alltsedan - det som har de största. svårigheterna: : ”på en mycket osäker grund. "”komster man kommer att ha, vil- "mest." kvalificerade, civila ”yrkeh, Å "för h pengarna - åkall: användas, vilket inte” heller. är.fallet i Väst- bidragsreglerna , skri nalvård som "inte existerar, diffe. : rentierade: anstalter” och : -ystitutioner' som” på. grund” äv sh större möjligheter "att : - oroande brottskurvan. "elf s effekt; gäller” det" och .käpabla” att tillvarafä "konst: mentsy na på "bilormrådet:- . "De inkasserar 'en hel del peng- ar i medlemsavgifter, men gör in- te 'mycket för dem; För den skull måste "uppenbarligen. : samhällets cEna organ -— främst då statens tråd, itu tet ach pros- och karbellnämnden ta itu på allvar med dessa 'all« varliga och stora ting. Här gäl. ler det betydligt större värden än dammsugare och elvispar, Och kommunerna har i sin plå- . nering stort ansvar för att hävda den s. k. rörliga fritidsverksami hetens intressen; > SIN GÄNG En 16-åring i Göleborg kommer att åtalas för misshandel, skriver Upsala Nya Tidning: '. Upprinnelsen till hans brottslic ga gärning var att han' råkade bevittna hur en äldre dam ans tastades av ett. gäng ungdomar, 16-åringen uppmanade fridstös rarna att låta damen vara i fred, och då det inte hjälpte intérve- nerade han 'mer , handgripligt. Han tog tag i en av ligisterna och " gav honom en örfil, Effekten blev en utslagen stifts tand, 16-åringen blir ersättnings- skyldig för skadan. Men dessutom blir han tydligen åtalad för miss- sig tvingad härtill, fast han inte döl- jer på vems sida hans sympatier ligge Resultatet blir" väl ett frikän= nande, Men nog är det svårt att förstå yarför det inte skulle vara möjligt .med en åtalseftergift. Hänsynen till den allmänna lag- lydnaden' borde. inte behöva stå i vägen, Det kan inte vara ett ”samhälls- intresse att avskräcka folk från |, att: hjälpa andra” som” råkar i svårigheter!" v STATSBIDRAG TILL DE. ner » POLITISKA PARTIERNA . bör enligt DagensNyhe- te r införas i Sverige: i: likhet med vad som sker i Västtysk- land. Det kan mycket väl tänkas att ett förslag i den riktningen även i Sverige kommer från bor- gerligt håll och av samma anled- i ya kombinationsmö . ligheter: lär i' stor.' ; ; De faktiska | lika mycket som d de moraldebatten, Ansvaret . aktuella, Det är ett' "minimikrav, des glanslösa villkor, ' anas i politikernas tankelinjer, om själarna, ., > (Berth Lundberg. i ".ORIGO om SSU:s kampanj sc 20 Ny 5. "SOLGÅVAN Da ML DER a : €rR0 FO 0326. 3 begränsade/, resurser knappt ens, klarar de nuvarande påfrestning- . arna, Det; är ännu ovisst om den nya brottsbalker': ger: samhället 2 - vet inte; år från år hur stora in. ket försvårar en'långsiktig plane- > . ring. "Enz mycket” stör: del av "det pe politikernas | » tid måste” tas i anspråk" för in- sämlingsarbete. "När" det begrän- i sadé riksdagsårvodet' dessutom i Peri a under.dé närmaste åren -. regel tvingar .dem.att. vid sidan a enligt > "vad ; Deutsches” Industriein ets: övertag råga” om " arbetsre- ”surser. slörre! än i det «» behövde all grundtrygg- rantier skulle” "kväva partiernas intel lånd. ” tyskland; Och de: risker” som kän . tillskansa” sig ”ekoriomiska förde- lar på de: , ganska långt elimineras ihä J. sådana; reaktionsformer :— som i större tutsträckning tar sik- vå ihet” — skall få I 2 först: Mer 4> ytterligare 40 exemplar? in- tt. de” dömande , leder en helt ny. epok för. SJ. Även "är medvetna" om om 'iloktypen > iv vissa (dvseenden - vård, som, skall" beredas [bygger i på JRb-loken; många fall fortfaran- ' ätt en : rad ”tekniskå nyheter; "åv: Ri fiktion, : Den nya . lagen”. högt "avancerat ; slag : införes? vid: . utsträckning? h ” bli vad domstolarna” gör den ' till. .förutsättningarna »De' politiska ' människofiskaria «törs inte. tala om, plikter, bara om rättigheter, oftast de mångas ; rättigheter: mot 'de få. Detta blir alltså. ramén för den politiseran>- för » den enskildes välfärd fordrar en |. breddning 'av ramen. ' Andra mo-- ;tiveringar än de politiska blir då att” den hugande auktoriteten skall vara förtrogen med den 'enskil- som icke + kategoriska Kyrkans dogmatik "kan ”möralpolitikerna tydli, gen er- sätta med' nog så glänsande :och haltlösa paroller, men så länge de inte kan uppvisa ett motstyc- ke' till kyrkans pastoralvård. är det ansvarslöst och grymt att ic- "ke stödja kyrkan. i denna, kamp ärldskriget har förvärvsli- Framför allt 0 demokratiska! -vets helhetsbild påfallande ändrats: ; oppositionen bygger-sin ekonomi : antalet” yrkeskvinnor steg med 74. "procent ; från” 1950 till 1983, medan je "manliga arbetskrafterna under” Sa id tilltagit' med bara 38 tömd; : stängda” torde emellertid våra 'o- grundade. Det Enns en rad 1ugé j nande tecken i avseeride på kvin-' : noarbetets sunda struktur. i Tysk- allmänhet” "värderas högre” "än. "ekonomiska ” "fördelar; Sålunda 7 är Eh ex. minskningen; av hårt" .åtstramad” (sep-. I Sociala bekymmer för att” ttre äre kvinnorna "redan nu' är: överan- ” n- analys” efter åldersgrup- n ”Tett! "Större | antal” speciella Utbild- a | Rings och -foftbildingöakistaltår, ba tidigare” vunna yrkeskunskaper" på samma igång som” de. sätter värde "den sociala . "ställning en fört rbetande” ... åtnjuter. «' Vid utgång var hästan . var- j Överhuvudtaget "är "de" företagen 'och myndigheterna ange- Kraftpotential så "varsamt som .möj- ligt--både: med 'skolningskurser för (TT). Det nya. TRe-lököt) som. bestå xeniplar. och - sannolikt kom. innebär "RC svenska ; statsbänorna,. . skri i-Re-loken ” kommer ; att ” ge» SJ. mycket, En": lönsamhetsundersök- ning visar, att ett sådant. lok er- sätter 1 11/2: äldre ellok '—: alltså en” ytterst. stor skillnad i :kapaci- ; tet. 'Re-loken får motorer: på. sam- manlagt.. 4.800 hästkrafter. och . de "jhär konstruerats ' för. att kunna! framföra. de tåg, som kommer. att! behöva framföras i främtiden samt för att driftsäkerheten. skall kunna höjas: betydligt: utöver' den" vi har! i dag.'. Slutligen 'skall SJ. :också kunna minska kostnaderna för un- derhåll, tillsyn och vård, ;' Det kanske viktigaste. är att den aya tekniken tillåter - förlängning av intervallerna mellan i intagning- arna -på : verkstad. för. storrevision. - revisiori efte "beroende f gör man stor '200.000-—400.000 — kin; '"loktyp," medan det loket ' "planeras tas''in vid "2,4" milj km..— "alltså "en. för- längning: på upp: till 6—12 gånger. Man" siktar, på att kunha . ta in -loket bara en ision : under: :v storrevisionerpi. isserligen: en. mindre i 2 milj amt. Pa rgpiston vid || är bromsöversyn vär 400.000 km, "Re-loken”” SJ börja ; ersätta lok :Ha: ock. Hb samt" äldré .D-lok; SJ har c:a;:320 D-lok;: var av ett: 100-tal äldre, som har: kvar både träkorgarna och de ursprung- liga motorerna 'på 1.600 hk... Dessa skall” successivt skrotas, De. leve: rerädes från 1925 : och fram. till 1935 'ocsh är alltså "gamla trotjä- Mare, Ha-' "och Hb-loken byggdes -så "sent : som 1936—1940 "men SJ har. numera ringa användning för idemi-De är för "dyra i underhåll och "passar inte in i den nya tra-' fikapparaten med "knutpunktstra- fik). > Därtill: kommer att . deras driftsäkerhet ' är" låg. "Antalet ut- :dömda H-lok uppgår till c:a 1 69. Ae San: Franoiseo (LT); Alömdrivna” ” avsaltningsverk kommer under 1980-talet att med- föra. enorma industriella och. EN ciala' framsteg i emråden "som "nu lider." brist på färskvatten; förut- spår dr Glenn Seaborg, ordföran- de i amerikanska atomenengikom- missionen, I ett tal inför Atomic Industrial Forum i San Francisco skisserade han nyligen upp de möjligheter atomenergiens fredlil ga utnyttjande kan erbjuda inom de. närmaste femton åren. : '' "Det internationella ” samarbete > | beträffande atomårivna avsalt- ngsverk, som p -Joh i år tagit initiativ till, kommer att spela en viktig roll när det gäller utveckling av atomenergi- en för detta ä damål, "betonade dr Atomvattenverk medger > i De "industriell. expansion, nar”till. Nordsjön att” ibespers n vägsträcka” på över "400 : sjömil; Men denna betydande” tidsbespa= ring” går" delvis” förlorad igen på grund” kv” hinder 4 själva kanalen; Ty tilleföljd av "flera: 'skador” på Kanalbahkerna' "här, det länge. inte I hindrade . att > kränka. | ine oyskt la I därför att de kan räkna med ryskt ic enskilda : lägna «om; att öka kvinnoarbetets 1. de: unga arbetskrafterna : och ge- : Fe Idubbla” bosättningen »qtidskrifti FN blir vad "medlomsstaterna 5 FN tilljvdet är självklart: Tjugu år I efter tillkomsten. konstaterar 'man att världsorganisationen har kom- mit för att stanna. ' Tillräckligt många stater; har. satsat tillräckligt -|förtroende för att, balansera det misstroende: som hindrar FN från att vara vad de flesta av oss öns kar att FN'skulle vara. : . : . Dagens Nyheter . "Arabländerna känner sig oför: stöd. Risken för israeliska” irepres- av större 'omfattning kar situatio- nen som. bekant: utnyttjas. för. att -Jatt i viss mån-formäs av I illfällig-- t inte: minst ? gäller ti heternas'. : spel, det an i efter : istånda- rens månövrer. Meri: en: grundlinje måste" finnas” Jatt styra: efter, an- nars. kan mar — "som exemplet sett! parti representerar. fasthet och den 5. k: NPR borde i även regeringen och siksäagemajoritetén bo med sommiarvisti den -— också” ökar, x "artiklar och trast : till" sönderstressad Men ”" skenet » kan bed: kalender för: 1965 i en äv de många läsvärda artiklarna. på årets tema ”Stad ; och land”. Det är : självklart tar från stad-ti om. Men man varltimöjligt: att & la kana- |? lensimedfull: fat. Det hade” blivit |) nödvändigt tr anordna" .fartbe- dränsning; undert, våren; 1887 ill 1895, och: fick I då' mamnet .. .Kaiser-Wilhelm-Kanal, Omedelbart för .det' första, världs- kriget utvidgades kanalen, till sina nuvarar nde dimensioner. Sedan dess har. kanalens "utbyggnad, blivit. en alltmer "angelägen uppgift, planer- nad "strandade emellertid ständigt på 'de' oerhört stora -kostnaderna. Men nyligen har ”det' givits” klar- signal: transportministériet "i" Bonn och dels Schleswig-Hi Istei regering i Kiel har enats om ett långsiktsprogram som ' skall finan- sieras- gemensamt av förbundsre- geringen och delstaten Schleswig- Holstein. + « a 7 a : Programmet : skall förverkligas i flera - etapper.” Först och . främst skall alla 'skador på kanalbanken repareras och det inom de näst- kommande" fyra åren. Detta första brådskande projekt har kostnads- LJ Atondrivna tymdsond och robotar. utforskar de : närmaste "planeterna. sent oo S 6 B "eller, ob "de atomdrivna "rymdskepp genom- körsar solsystemet. .. I... g. ee" " Atomsprängladdningar med låg radioaktiv strålning används till att gräva. kanaler och häm- nar, spränga vägar genom berg: massiv och mtvinna underjordiska mineraltillgångar, : oo fö ee Atomkraftverk svarar för 3 —14 . procent av. USA:s elkrafts- produktion mot bråkdelen av "en procent idag. e Alla örlogsfartyg, som är större än -jagare, drivs med atom" kraft. ön Atomkraften väntas också få stor "| Seaborg. Fortskrider utvecklingen planenligt kommer vi 1980 att ha atomdrivna avsaltningsverk som är konkurrenskraftiga och har till- räcklig kapacitet för « industrins behov. :- Bland andra framsteg” vå atom- kraftens område; som vi kan räk- na med inom de närmaste femton åren, nämner är Seaborg . följan- betydelse vid utforskning av ocea- nerna och gruvdrift på havsbot- ten, "Möjligheter till utforskning ett och utvinning av havsdjupens ri- kedomar . öppnar sig tack vare atomkraften i en omfattning :som vi nu blott vagt kan föreställa oss, sade dr Seaborg. Det mest fascinerande är kanske, att vi in- te ännu kan se någon gräns för atomkraftens möjligheter, tillade han,. er 2 beräknats - till ca 60 miljoner DM, Nästa. etapp förutser att kanalen fram --till - 1970: -skal- breddas till en bredd -av'.100 m (nu 44 m):; på | kanalbotten och. till -164 m (nu 100 m) ,;-på ; vattenytan, så att. också stora lastfartyg och passagerarbå- tar. skall få kunna trafikera .ka- nalen,. Detta. kommer 'att erfordra 100 "miljoner DM. Därutöver kräver kanalens drift och underhåll när- mare "120 miljoner - DM 'årligen. LikväF hyser man' inte någon tan- ke på, enligt Vad Regiereungsi .. | baudiyektor. Vogel i Kiel försäkrat att. höja itarifferra för genomfar- ten." Transportministeriet i Bonn, framhävdei direktör Vogel, har full "| förståelse” för den betydelse kana- Jen här, för sjöfarten och närings- livet samt för nödvändigheten av vidsynt '. -utbyggnadsprogram. De, första arbetena skall påbörjas redan i början, av detta år. . Friedrich Gnosa. . Sår av svärd kan botas inte sår av ord. : [a . , | Även ett bögt torn börjar - vid marken, > voc g "rörande: olika företeelse D |: |sälier kande? inte se” bort från, [1 NV: Jmen skulle : déssa "motåtgärder bli folkpartiet visar — - hamna var som |-; helst. «Väljarna behöver : känna att ia "landsbyg- |. "Maud -Reuterswärd i ASK:s :Hem=] a att” kohtakt- sö problemen" är många; då man flyt? - det” personliga : isparandét, Frågan om att åter. skapa goda förutsätt. för käpialbildan g i sådana "acbatté är ett gammalt” krav. från atbetar- vetvis kan. för- 4 som för: "den". äl en nyin- : rnet,. bussen sår « « bara" ett par kvarter "härifrån, "så ljust även ordnas ... för : barnen; i parkerna, tänk ratt doktorn: kan komma! Att ka ' kaffe utomhus; '". plats, ingen trafik, ungarna' kan vara ute .ensamma ,':.!: Känns: det igen? Vänder: man på steken kan värderingarna ' bli negativa. Det är inte svårt alls; - Huvudsaken: är af + så "mycket en övergång till" en annan. livs- form, Vaken, lyhörd och uppmärk- sam ' kan man: småningom sortera intrycken, för att: känna - efter vad ld det är man saknar. och! vad man tillförts, Då först tror jag man är mogen för att säga sig vad av det som var,- man måste arbeta för, att bevara i den nya miljön: Mat- som genom: det mya livet ”föränd- ras, det är så självklart. och: där bör man inte kämpa emot, = Det gäller” också « så enkla ting som vårt sätt att klä" oss,, att fira bemärkelsedagar ' och - helger, det gäller 'det . dagliga umgänget med gramnar, med släkt och arbets- kamrater. - . Man växer ihop med den nya miljön, ' vänjer sig vid allt, men har fortfarande den dubbla erfa- renhetens styrka då. det gäller värderingar. Lyckligast är väl ån, som inte sökt att slå rot i den. nya ”mil- jön, inte helt absorberats och för. vandlats. Utan den som hela ti- den sökt finna en form av trygg. het för sig själv, inte: i miljön, utan i sig själv. . Varleker Ditt barn? - - BYRNSKA Ra : ” mjölk: istrax | på kvällarna, så mycket ' det ' kant. sitta 'på sin egen farstu och -dric-]1: jan upplever sin omflyttning som 3 vanor som rubbas, familjerytmen |” Om än" « bergen” vika” höjderna vackla, så skall: icke vika ifrån dig och förbund icke din, förb min "nåd mitt frids- vackla, Säger Herren, Visserligen. kan stycken av berget" rasa" ner, men” vad? är det mot själva Istare är. He berge rrens - fridsförbund. själv. vill leva hos din frid”; er alla. öd 4 t! Men" ännu ”
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.