me ee nes me ör kymmer svål handla förlorar den. som hästar. i: skuld ' NN | = LT Lördagen den 9- -januari- 1965 Bolagen och jorden +. örenta a Nat ationerna. (LT), ridningen Arbetet har nyligen i en Iedare' slutit upp i debatten om tjordbruksdepartementets förs ' slag' till ny 'jordlagstiftning. vi. skall inte granska ledaren ifråga ' i detalj utan ta upp en central fråga som beröres och som är av stor betydelse vid bedömningen . av de problem, vilka nu diskute- plantering, 'I Å idi. a it upp-11; ik i fler djärva ' mål et > kl te): Genom gallring kan d och att generalförsam-|då man blott "upprepade sin tidip|man allmänt var ense om: a liknande , restriktioner i , flera |hetens' värld, nya dj led. som oedne nylt mA en enskilde skogsägaren förmod= lingens-normala. arbete I i stor ut- | gare framförda uppfattning. såld gin i inte "dock inte något de landsdel Stoppet kt att | Mot, den bakgrunden” borde det aren inge - : öl titeter un= " I'sträck lamslagits. : Under - tiden en särsl fanns a , ij mn ; svårt för sluter helt till den anda som präg- ligen ta ut ftörre kvan itet ES man ME "Sovjetuni ionen Ch andra” östeta- | kommitté utan framgång försökt eftersom; pengar för en fortsatt fortsätta tills man. hunn it utarbeta verkligen? vara mycket” ter att + lar, den påtagliga alliansen mel- Sör I stora behans dlingsytor. ' Nog "7 ter-'samt Frankrike 'har - "vägrat finna nya för insats . en lokaliseringspolitik som - is lan” LO, vissa' inflytelserika in- dustrikretsar och socialdemokra? återkomma med - flera gallringar. « under én cirkulation. Han kan på För: "första / gången 'i-Förenta » nittonåriga . historia "så sätt ta ut åtskilligt klenvi ke, som t o m — .om "det gäller barr: skog — ger ett visst rotnetto, vi ket väl behövs i skogsbruket för, ' Jatt så tidigt som möjligt avbetala ”: "något av anläggningskostnaderna (plantering, röjning, besprutning,' förefaller. det som om skog i'en=+ - - | dan." några: :medlemsländer- vägrat drabbad världsor; nen 1964 av en svår konstitutionell kris, se- att betala sina andelar av kostna- derna" för FN:s fredsbevarande ak- tioner, Följden blev att'insatsen i Kongo" måste avbrytas :i förtid, att. Cypernaktionen blivit ytterst lämna - bidrag till FN-aktionerna' i Kongo och i Mellersta östern, som för mer än två års avgifter" sin rösträtt i generalförsamlingen. När man i mars i fjol förstod att Sov- jets skuld till världsorganisationen inom kort skulle göra paragrafen tillämplig, framförde Förenta Sta- terna och Storbritannien till Sovjet flera förslag om finansiering av framtida fredsaktioner. Sovjet dröj- de: med svaret: till- halvårsskiftet, Särskild medling i Cyperntvisten inleddes också genom : FN:s för- Sorg, : - . i "Kongo - — en n penningkris? «Den största av FN:s fredsbeva- rande insats, — Kongoaktionen — tades. .vid --halvårsskiftet trots att av ej öaktioner. Pödläget "blev åtminstone delvis orsaken till att » Litet: senare drogs den lilla 'ob- servationsgruppen i Jemen tillbaka, avvecklades 'planenligt och avslu-|k Den nya "Iabounregeringen "som tillträdde i oktober har nu tagit till en drastisk åtgänd. Den har för tillfället satt stopp för vidare byggnader i Lond cent- fum och kommer att fortsätta med mycket. sällan man hör Tage ”Er- lander träda fram .och förklara" att. han vill föra" en socialistisk, poli- tik, I'stället hittar han 'och hans pojkar på en massa, slagord.som valfrihetens samhälle, öränderlig-- hänsyn till landet i sin: helhet, "]beskylla andra partier. för ving- 2 Jö i i ink ve N skild ” regi” ur ; denna," synpunkt”, beslutats ' av. generalförsamlingen. | generalförsamlingens ordinarie ses- sedan det blivit uppenbart.att den| -- Jörel Pl lowman i Perspektiv Vohet och" övergivna” ståndp | fn i fö "ökade 'skulle” vara minst lika: ”produk= Motiveringe r, att endast säker- |sion uppsköts till den första de-l|inte längre ' kunde uträtta något Lol AT net en |ber a - I-sin argumentering ör, kad "tiv” sonr bolagsskogarna..: vv + hetsrådet” Sk besluta om anslag |cember, Eftersom 'en omröstning i|och att vanken Egypten eller Sau=- , Hur. är det med socialdemokra- : bolagsförvärv av skogsmark ske "En annan fördel för det enskil="" "| till dylikt aktioner. FN-stadgan | generalförsamlingen- nu ; kommer | diarabien — som stått för kost- terna : och socialismen?, Det är ver Arbetet bl a: ”Men varken den enskilde eller folkhushållet förlorar på att ett” näraliggande bolag köper upp' marken och gör den produktiv”. Uttalandet. kan låta' oskyldigt, men det återspeglar just en vär: sentlig felbedömning, som” präg- - lar mycket av debatten, nämligen - att bolagsskogarna skulle vara mer; produktiva” än skogar i en- skild regi... Ma i Olika innebörd ' lägges. i' ordet" da skogsbruket ligger i möjligh ten att framställa specialsortiment.' - ; och tillgodogöra sig de ekonomis+ ' .. ka-fördelarna här. .I det. störa . skogsföretaget "med dess: "rela? :: ” tivt; höga 'admini'trationskostna- der och mindre : rörlighet "kan" denria ' chans: inte: utnyttjas på :- samma, sätt. Det, är väl bekant” att uttagen från I olagssku igar of-'' " test apteras till. timligen ensidiga” I sortiment. ' 2 dinarie FN-avgifter: - fastslår eniellertid "att generalför- samlingen är -ansvarig för uttaxe- ring , av, avgifter och Internatio- nella i domstolen har: förklarat att Kongokostnaderna . tillhör - samma konstitutioriella” kategori som .or- "Enligt .FN-stadgan, påragra I 9; att skapa direkt konflikt beträf- fande Sovjets rösträtt valdes för- samlingens ” president med ackla- mation och på samma sätt valdes senare nya medlemmar till säker- hetsrådet. '. Det är emellentid uppenbart att inga frågor av: betydelse kan be- handlas av ' generalförsamlingen innan frågan: om FN-avgifterna fått en lösning. Budgetfrågor, vis- sa val,- beslut: om ett permanent organ som fortsättning på handels- och utvecklingskonferensen i Ge-l naderna :—. ville att; den skulle fortsätta, ! Den "nedrustningskomniitté” "med deltagare från "arton 'länder, som under året: haft ett stort antal framtida internationell lag "rörande aktivitet i yttre rymden, En annan kommitté, . beståeride av di sammanträden i Genétve, u ådd inga synbara resultat. En smula framsteg ' gjorde "emellertid de ve- tenskapliga ' och juridiska under- kommittéerna i FN:s kommitté om den yttre . rymdens ' fredliga ut- nyttjande, För första gången ena- utarbetade ' en rapport om, möjlig- heterna av' sanktioner mot Syd- Afrika för att framtvinga apartheid- politikens upphönande. Rapporten kommer att läggas fram i början av nästa år, / U.S. P. des man om vissa villkor för en "Nuvarande, , jöräförvärvslag be- höver ändras, Men det är inte. så - brått bruksätreédning blir” klar, Till; dess ' kan 'det i fråga om "bolagsförbuds- lagen” räcka ' med att regeringen . [begär ri ens | bemyndigande ” ”produktiv” Den riktiga innebör- Vad beträffar, de nya, avverk-. : Rn, ete får ' skjutas - på .fram- AA till en. rr iberälar licensgiv= ec - ningsmetor MH mn he ? ; den'.är att SN ma LANE H sad kommer ätt ge storskogsbru- " s Ur min d bok DA DE ning; : utan att: principiella - dukstiviteten Ye vit 1 nav all! "ket avgjorda” ekcnomiska förde- om u-länders hjälp - . grunder Tives, Upp; er riksdagss den samlade fom village es inom '. lat, vet vi ännu alltför litet; Det". « Den sistnämnda konferensen "är : Det är! en väl= la de åtgärder som vi Då äller - finns "inga : nämnvärda erfaren-/ f.ö. årets stora : glädjeämne och z IL - fågelflockarnas kt. Jord- : en viss produktion. Det. g beter An - mn Nn ”. | betecknas - som” en vändpunke" i | Juni — bobyggandets månad å ; a a väg relationen mellan insatser 'och ren I sammanhanget .- får: vi. inte”. modern ekonomisk historia. Där är nu som, fåglarna ha som | : Med » detta - menas att svålorna N sultat.” I j listih - brådast med bobygge. Mystisk bov utan att få öftertanken med sig” börjar samlas i stora flockar. in< begreppet - produktivitetet dock även” 'som ett ' uttryck" för pro- glömma bort, att den svenska sko= + gen '—'i varje fall -i-Syd- och: kunde mepresentanter för industri- länderna och för" utvecklingslän- härjar 'i: skogen! En nattvandrande nan. de 'anträder sin långa färd | 2,2 Vv terbottens-Kuriren bov. uppträder i skogen.och.warje natt försvinner harungar och an- nat' villebråd, nattetid känner sig ingen. av. smådjur eller småfåglar säker. " Den mystiske . dråparen kommer smygande bland buskar- na och hans röda' päls lyser stjä till" behagligare klimat "än vårt nordiska, Andjakt i kvällningen: jägaren står vid åkanten gömd /-i hbusksnåren och har blicken rik. tad uppåt himlen, Det dröjer kvar |. en brinnande strimma på väster- himlen, där : solen. just ' gått ner. derna mötas ' föratt diskutera me- toder att förbättra de senares han- delspositioner med hänsyn till de- dras : framtida utveckling. En" närstående "fråga; som också försenet, är planen på watt gam- manslå FN:s särskilda fond och hu; många övertramp som "helst, att: vara här ovederhäftiga ” :som : helst "och "hur oför: c helst. Men om man" rikta Bredsida mot 'dem, '' känner de små liven” sig genast missförståd- ; Mellansverige - sarit. I Norrlands: . kustområden och dalgångar — är insprängd ,' ett ” kulturlandskap,"- där ' övergången ” till behandling ;'. i mycket - stora. ysor med kalav- verkningar .. stora = områden. k duktionsvolyrién; t ex pör hektar,” Vilketdera som åsyftas i tidnin- gen, 'Arbetet lämnar - vi därhän. Här skall i korthet "beröras några omständigheter, vilka har att göra med, båda de om i "nämnda det "tekniska: bi sken, där han smyger sig|De flygande -änderna' ser ut "som sådana; som" dummäl ningarna. un dj skull medföra betydande - och da'och, illa be handlade. Hur kän- lin. en gemensam organisation för | fram, och tar sin tribut varje natt [svarta "silhuetter mot ljuset "på S och straffats för det. : de någon tro, att de: menade: så |ek, isk' och teknisk hjälp. För- a skogens smådjur. och ungar. plate De flyger rakt met. den like angeläget "som ' tt |slaget har: rekommenderats av det)Vem kan den mystiske boven va- plats, där jägaren "står, "och, de MH illa Hur" "kunde: någon tro, :' att 3 ra; Säkert . gissar: ni rätt. då ni ' hort ekonomiska .och sociala rådet. Båda |r: ycket - enkelt för” honom” ätt de" något ”allst. För. bara : gissar ' mickel "räv... Sommarens .sedan var kult rrad ka] första åska" "hördes '.den 8 juni, hjälporgahen har; nu särskilt; in- sikta. Han 'skjuter ett par ur flöc-jf riktat sig på projekt i Afrika; Med ken, som inte" anar att någon står) . lerna arigelä "hänsyn till'l att "FN:s . finansiella visserligen” hade 7 en "del -' blixtar gömd«. buskarna. "Jägaren sblir lat ! problem inte lösts underlät :emél- | lyst upp” himlen: om. kvällen >den | stående 5 det är. alldeles > knappast : vara 'v ågnat '. ati |lertid . Förenta "Staterna", — den |27:; maj, men det var på långt-av- | nermörk ron :att. flocken iskall å ” råvaror. som komma. stillbaka: stånd. Den'14 vär det sommarens varmaste dag med' 32 plusgrader, samtidigt började torkan göra: sig allt - mer: kännb 4 störste bidragsgivaren till de båda hjälporganeri. — för. första -gången att göra några” utfästelser” om" hya' av | bidrag, : när, sådana "som vanligt z ä framfördes nder ' november"; nad; . . 7 ”produktiviteten”. Vi "kan idaré "över föra resonemang : exempel" fåne gsskogsbruk I i Nordamerika till. A inuerligt-: på produktion In” «Redan den 3 au- äd. höll > -I det fallet har skogsbruk i re” . lativt, "små ” förelag” 'ett : avgjort "övertag gentemot" de, stora enhe ”tagandets "månad 7. - i Denma . månad 'tar.de. flesta :av Två nya afrik; "I våra vackra sommarfågelgäster av- sked av oss, Den Törsta nattfros> ten inträffade natten. mean den 21 och 22. september. Oktober. — de. fyllda för: i:5 rådens "månad rn ' Med "detta menas att- -Jador. och logar. blivit fyllda" med skörd av] "potatis . och rotfrukter," Alla Sommarfåglar « ha . försvunnit... Vi såg inte när. de for, men de blev bonrta.: Grodorna ha dykt i gyttjan | och 'grävt ner sig där... Sträcke|t Ä rovfåglarna härjar under sin - resa | sö söderut: ;. Ekorrarna samlar wvin- terförråd ä sina. bon, som de ofta | alldeles fullproppar. Jag. såg "ladu- svalor och rödstjärtar, så sent -som den ..4" oktober. Det. frös både Mårtens afton och Anders-dagen, därför; blev, det en blid julafton. Som ni ser har jag en. massa lawi' och Zambi; medlemskap :i FN, som. nu "totalt | räknar > 115 medlemmar. . sedan "| nanganyika och : Zanzibar som be- kant: sammanslagits «till den nya | staten Tarizar ånad Nu har. alla fåglar ungar och det är bråda: tider. ute i natären, alla vilda: 'djur'shar nu små barn att sköta 'om, Den mystiske böven avslöjad! > Mä efter ; bovens tassar. visar; tydligt. att "det är fråga om 'mickel räv, som är ute efter mat åt sina halvvuxna ' Uung- ar, vilka: ha "en; glupande aptit, någonstansr.i-ven: lya: I denna : :må- rad, kommer, något som. vi brukar 'fruktå ämligen fruntin- rmersveckan, då” det. alltid . skall 1sgnd å blev emellertid inte -fal- let: efter. "som "ni skall se sedan ni t följande. Sara väc- ker "med högsommarvärme + 30 grader” i skuggan. "Margareta åska och ;regn.: Johanna vacker. Magda- lena åska och -regn. Emma regn. "körmpi ersfördelninger amiljejördbrukaré; hatt ett” myc- ket aktivt. år med över ett hundra sammanträden Ett stort antal frå- slag har .behanäd- Kashmir (för första gången !&edan. 1962); Panama, Je- mens klagomål, mot. Storbritannien, bödias ,, klagomål om . gräns- intermezzon, händelserna i. Ton- kinbukten, » Malaysias anklagelser mot: mezzot mellan "Israel och Syrien och — dd. tionen i gett ”jordbrukets krav på 'auto- malisk kompensation” i takt med |” industrjarbetärlönernds "höjning, oavsett” om rationaliseringar eller ji a roduktivitet" I : å den "gamla fomer: i nvåldskärskar- | för ländsbygdens - ckas.. skrämma tam; si Dagen); Konso -Det ikligaste beslutet . fattades i mars, då man beslöt inrätta en pen; jordbruket av hr Geije fållas i den -förkättrade' rin av .k iv > betydligt högre dé . Hitet "än -de:., nuvarande : högsta ile t ket: Ärbetet / torde. väl: från" sina Å, han. såsom exempel på den" för= bättring som under de senaste tio. åren skett 'i 'de' lågavlönades situation anger. ”främst lantarbe- tarna : och, livsmedelsindustring " anställda”, Från 'jordbrukets sida Mmissunnar vi: på ll löntagarkätegorier deras förbätt- rade "inkomstläge, . Vi vill .dock påpeka, vilket inte.bör vara hr Geijer obekant, att jordbrukarna 1 sina prisavtal inte haft möjlig- |. het ätt övervältra de starka lö- neökningarna på andra. De öka- de lönekostnaderna inom: föräd- lingsindustrierna (liksom +: på brukningsenheterna) har fått bä- ras av jordbrukarna själva på vd kter inte vara helt rämmande . för tanken på en så- + dan: fortsatt, ratinnalisering inom lantbruket? | re utredningens: tånke på "att: stotalt-] "stoppa: + förarutbildningen. ' under ; en: period före; «dagen H. Motive- ringen — att det är olämpligt, att låta körkortsaspiranter lära 'sig att: köra på vänster.sida' för: att "sedan direkt tvingas över på hö-- ger —-är. icke övertygande, -Det ;'är knappast troligt, att dessa nya förare' skulle 'ha' svårare att' an- Passa sig i trafiken än många av. : dem som redan har körkort. En 'sådan + se skulle” också samma sätt som na fått bära de stegrande löneutgif- terna' inom; handeln. ' Det är däför alldeles barockt . av hr Geijer att påstå, att jord- bruket får en ”automatisk kom- pensation i takt med industriar- betarlönens höjning oavsett om rationaliseringar elter" förbättrad produktivitet åstadkommits inom jordbruket”: Hr Geijer borde bekväma sig alt studera hur jordbruksauto- matiken verkar och hur den inte verkar innan han fördömer de arr: som vid för att'i någon mån tillförsäkra nä- ringsutövarna 'i jordbruket . skälig inkomstutveckling. - - Bortfallet av tiotusen” bruk- ningsenheter om året . talar sitt tydliga språk om att kompensa- |. tionsuatomatiken. . inte ." förmår bromsa : upp en folkförflyttning som söker sin like för sandra nä- |. ringars eller branschers del, > seen. SÄNKT” KÖRKORTSÄLDER i samband med” övergången: till |, högertrafik inger Blekinge Läns. "Tidning vissabe- tänkligheter, Det skulle vara fel. aktigt att öka den 'spänning som till en. tid följer reformen genom att utsträcka rätten att. kör a bill till ännu yngre årgångar” än" de nu gällande. : Särskilt de' äldre fotgängarna skulle möta ett be- slut i den riktningen med oro: « Men därmed är icke sagt, att bilförarutredningens förslag ” om - vålla irritation. : Lämpligt vore självfallet” ”med 1 i de nordiska länderna, : DET ÄR ONEKLIGEN || | ANMÄRKNINGSVÄRT - att en stor liberal tidning plä- derar för-att göra de "politiska partierna beroende av anslag”! av staten, skriver G efle Då g- förkastligt. "Det kan tvärtom bli av betydelse. Mera tvekan inger Nyheters . ledare i saken... . fortsätter: Partierna : är ju uttryck för den fria .oppositionsbildningen” bland ”medb orgarna: man kan inte fi- + nansiera ." dem " med" statsmedel - utan: att' det betyder "mått av . opinionsdirigering | eller ”risk för sådan. Tanken på stäts- ”bidrag till partiverksamheten är i : allvar för den. till. torgs måtte ha --tappat tron på partiernas förmå- - ga att. intressera ' "medborgarna för personliga och -frivilliga in- ” Satser i det politiska arbetet. » Statsbidrag skulle : ge sicke " önskvärda följdverkningar? anser "Norrköpings: Tra- ningar” ' En central partiapparat s som vet att man årligen får. så och”. så många hundra tusen kronor utan "egna ansträngningar .'och . utan 7 beroende av medlemmarnas -in- "satser — direkt och i i "bladi: anslutning till Dagens - övningskörning för: 17-åringar är '|. (ST ett visst |- -" grunden defaitistisk: den som på |- ” Partiinstansérna; "Det skulle” inte vara: till: gagn för det "politiska intresset, och :därmed inte "heller för demokratin som sådan. I stäl. : let" skulle "ett helt eller ”t, o. mi. eridast .delvis' statssubventionerat - Partiväsen : göra. det politiska li-: . vet åtskilligt sömnigare och. det -är 'gunås inte något att stå efter, KS Arbetarbladet däre- imot lanser att det finns "sakliga, i ”argumént för. att . staten ”ekonom'skt underlättar partiernas larbeter sent : > Vårt” "folkstyres - vitalitet. och . den demokratiska '. op'nionsbild- "ningen vilar i hög grad på par- : terna. a vartannat "år behöva ;tigga”: 25—30 miljoner till en i valrörelse och därutöver till en i fyllig: reguljär politisk » upplys- j ningsverksamhet. blir i'längden "en ganska -opraktisk och osäker " metod. , ' Att statliga + drag skulle | mins- ; ka partiernas självständighet har nån inte'skäl att misstänka! - de . verksamheten — skulle uppen- barligen bli ett dirigerande ine Åre , FN-styrka på. Cypern. -Ursprungli- gen . avsedd att tjänstgöra är tre månader kom dess vistelse. må..ön att förlängas' i nya. tremånaders- perioder...” "Finansieringen -av ” Cyz pemnauktionen är unik, den .byg- ger helt på "frivilliga ”bidrag . och truppkontingenter. Men enligt” ge- Kristina” regn, det blev alltså en blandning. Jag bokför detta sär- skilt moga då denna. vecka brukar gamla ',: kännetecken yngsta" pojkår och . de - slå ganska ofta in, i varje fall. oftare än våra. från" mina infalla mitt I ärtsäsongen på Esseli. långtidsprognoser från ; vetenska-: En svår; sommarstorm kom den 28 "och 29, "med svår skadegörelse i trädgårdarna på de vackra blom- morna och ännu mer i fruktträd- gårdarna, där den omogna frukten pens område. Den sista" åskan' fört. året hördes natten: mellan den ”13/" och :: 14" oktober, i samband med ]-:5; regn och: "hagelskurar.. a blåste 'nér” i mängder, neralsekreterare U Thant är meto-', . oe Text: Joh. 7: 1418” 7. Jerusalems tempel står . Jesus som 12-årig. gosse i dagens evan- gelium i den enda berättelse, vi har -från hans barndom, "välkänd för alla människor, Och alla” de lärda- och kunniga män, som den gången , talade med honom, häpna- e över hans: ord, hans förstånd och svär: En ' gång senare talade hän till folket från ett berg ”och när han lyktat sitt tal, heter det om åhörarna, att de häpnade,' ty han talade med. makt och myn- dighet”. Det. var :makt i Jesu ord; då han vandrade här på jorden. Det är makt, i hans ord ännu. i Det - måste ha varit. underbart att höra Jesus- själv tala, ty de som hörde honom, kunde tydligen aldvig sedan komma från hört. Men inte bara underbart utan I på' sitt sätt också forligt. Det be- rättas om iv Clairvaux, att han kunde tala så 'bevekande om klosterlivets frid och sällhet, att mödrar och fästmör blev hjärt- ängsliga för att deras söner eller fästmän skulle komma - att höra room, ty då vände de världen ryggen och gingo i kloster, Ännu farligare måste det ha varit. att höra. Herren. Jesus tala, ty mar var icke lä densamme, sedan man hört honom, Man kände. ett inre. tvång. att . göra . efter hans |blir' och för den]. ord. Ja, underbart gamla människan farligt har det .Jalltid varit att höra Jesu ord och I underbarast av. allt, att man ännu kan höra honom tala, fastän solen gått upp över onda och goda i snant 2000 år, sedan han levde RF örsta: Söndagen ofte "Trettondedagen 1 "För "Laholms Tidning av. Prosten Olof Mörk, Stora Harrie. Han talar ned makt, ty han är orden, : Han: sade: renhjärtade, ty de skola 'se Gud, syndare, ty hans hjärta är rent. Han säger: älsken hans första bön på korset var: Fader förlåt dem, ty de veta icke vad de göra. Sådan är han alltid. Därför är det makt i hans ord. 10 Guds. bud, som Gud gav åt ”de gamle”, flyttas genom Jesu ord. från 'stentavlorma in i våra förstår; att jag är en avgudadyrkare, om jag håller för hårt på slanten, en mandråpare, när jag brusar upp och handlar i vrede, en tjuv, när jag icke, vill. ge andra del av min tid "och mina ägodelar. ' ' " Jesu ord är Guds. Ord. Det sä- ger han själv i dagens prediko- text och därför är det makt i hans ord ” alltjä ut. Se. å frukterna av mina ' ord, i manar "han : oss 4 dag. Vilka är. frukterna av hans 'örd? Sargade sinnen få ro, modlösa' får nytt mod, "sanningssökare få ljus, sovande ' samveten ' väckas, de synden fångna blir fria — och de som. icke, vilja ge sanningen rum "rasande och fientliga, - Ibland 4 vi: De: som levde på hans ta de” kunde. se honom i templet eller på: berget, medan han talade; de lyckliga! Men: —IS ha vi inte sett, mer än de? Ty vi ha årtusendenas vittnesbörd om makten i hans "ord att tänka på. Må vi som 'dina städs få bo ' När "Dig och ' alltid . njuta | Kraft av ditt ord till hopp och tro; "Till själeng” ror ko illg ra efter släkte i alla de ia som listerna och ap varat åt "oss, NO [å ; Norrland anländer i'denna månad som: ingen annan mannen bakom Saliga . äro de Och han. ser alltid Gud i liljor och fåglar, i 'småbarn . och ' fallna edra fiender och välsigna dem, som förbanna eder — omöjligt mena vi — men hjärtan 'och bli levande, så jag - Vinterfåglarnas månad - De ” första fågelgästerna från såsom: ' grönsiskor - från : en avläg- sen lappländsk "björkskog, siden-| svansar, ' domherrar, och: andra. Vintern började göra sig gällande mellan den 9 och "12 november. Jag ser nu att det" även åskade natten mellan den”14 och 15 no-j| vember, Den första snön föll den 18 november, Jag såg tofsvipor och råkor så sent som den 15 novem- ber, enligt mina anteckningar” som jag haft sedan år 1930," ovanligt sent. December — de vita fältens och 'viddernas månad - . Med detta menar jag att snön skall komma och lägga sig wit, fin och ren över fälten och skogarna. i naturens bok, -då brukar: den första spårsnön komma, då kan man gå ut och tyda tecken och symboler med sina ögon.- Men hur skulle man annars kunna läsa om inte med ögonen? Några djur kan läsa med 'sin nos: alldeles nyss passerade en hare här förbi, och hundens nos är så upptränad, att den sällan. gör några misstag. Det var inte så lätt att lära sig detta. Handstilen i. dagboken - var , inte alltid ' så -fager och lättläst, :Ja, så var min dagbok, för 1964 i det närmaste genomgången. Och när året är slut är det dags för mig | att på nytt börja med 1965. helgen är så nära ' avslutad att det inte är mycket att orda om, men julafton blev "mulen: med blidväder, juldagen blev- däremot. byar som gjorde naturen vit och |" jullik, annandagen solig och ' klar, va men - kallt -—10 grader. Den 30 december kom vinterns första snöstorm, övergående i regn, Det blir alltså årets kretsgång.' Ständigt gammalt; men ändå stän- digt senaste nytt... Jag vill bara tillägga : att . detta dagboksskriveri här gjort mig till en "naturälskare och fågelvän av stora mått och |! många alster har gått till ett stort antal tidningar, runt om i. vårt de känslor, - naturligtvis;" gratis. bio tullfritt enligt. närmare specifika- tion i: annonsen! "Fast? det” sist-" nämnda är det: förstås" hr. ; Sträng. som välvilligt» betalar, Ett annat Jangument" för” sjöresan! dansk December brukar man kunna läsa|". . vintrig. med. köldgrader 'och snöc är i land, men blivit mottagna ” med - tiserbjudander, SDet-- är för. öv: vigt även annat man :gratis' hugnas ined ombord ' på . denna i. exponent i för nutida sjöfart: . gratis ”färdbiljetter åsa. är prima ost högsta” kvalitet," br, kg Vi har förvisso all" anledning att | vara: tacksamma,” att vi är ett I stört” sett” "enhetligt dolk . utan: de motsättningar i "frå, religion... utöver de; eljest vanliga, 'om raå "öch Siligarglädjen och listen ” Sätt förstöra ” boräntan vidt. ventart det 4
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.