huv ”” ; LAHOLMS: TIDNING ot So | - Mindagen den 11; Jana "1568 7 : van bar, ET Måndagen - den 11-januari- LT = = Finska oppositionen ne Nr - OpMe riksdag och regeting upp- levde en hektisk tid dagarna före jul i Finland. På dagordningen stod alltjämt en rad skattelagar som're- geringen Virolainen måste få god-" kända innan budgeten för 1965 kan . slås fast, Riksdagsarbetet kom in i det sista att präglas av en hård - måfek na från både sociald ter och kommunister, som attacke- e radé regeringens linje både ia skott och plenum: ast Reed. Vin hölls dock näs-, fick i avgörand klart :-aktiv mot regeringen sb krävt prissänkningar i en utsträck-" ning som enligt regeringens åsikt inte är möjlig med tanke på stats- hushållningens” ansträngda ” läge ” "”Priset”. för. omsättningsskattelagen var enligt förslag från kommunis- tiskt håll undantag för. en rad liv: n om skattel ledde till att regeringen måste in- rikta sig på att få dessa godkända : varför tiden inte räckte" till för den . avgörande budgetbehandlingen un-: . der, ' 1964. Det medförde att bud-: betet måste fortsätta efter nyår ;" stöd av de: riksdagsgrupper: som står bakom den — agrarerna, sam- lingspartiet, finska och, sverska folkpartiet" — också med beaktan- ' de av att det för dessa partier . fanns: känsliga . "moment i -några öm ch att årets höstrikedag kan av=.. lutas först; 4 januark.- sov I essen är till budgetfö in- gen något delade. -Handelstidningen . Mercator. kritiserar skarpt vänsterns : ktic litik, "och ” framhåller skatielagar." Både "insmi samlingspartiet" och" svenska" folk- motstånd mot ' rak- in som törer, De enskilda" riksdagsm ' obstr att för näringslivet - irnebär osäker- "heten stort förfång, ingen kan kal- : : kylera, ”budgetera, investera på så kra grunder: Enligt Suomen So-' "mot 'r i kunde” : skraatt! var det åter ”kors-: dock' inte" bilda tungan på "vågen utan regeringen fick en säker mar joritet. i omröstningarna. - DE i Den årliga skattekarusellen friksi dagen beror "på att många "viktiga . bl a för = draget inom regeringens egen "krets som ” förånledde -en - allt värre an-: »hopning.. I riksdagsarbetet”. Rege-, gen” har inte heller" beaktat de ättringsförslag .. som X. ” framförts "från. "sociald håll, - Tid- skatten,. är. ettåriga.” Varken. tidi- gare. eller i år-har riksdagen kun- nat enas om att,göra” dessa” skat” telagar. fleråriga, . för . vilket : det . krävs 2/3 majoritet, För en ettårig skattelag räcker det med enkel mar joritetes isen - « Statsminister Virolainen. här Nera . ningen: -slutar -med att. på. nytt: krä-' ; va; nyval, -På” kommunisthåll har - man , också :i tidningspressen fram- hållit att oppositionen kraftfullt bör : utnyttja varje -tillfälle för : att få "igenom nyval. Det är emöollertid en "fråga, som .i detta skede, knap-: "past: alls. har. "diskuterats "i :rege- SAN iernas efter- gånger erbjudit: för handlingar, Utsikterna att. nå kom promisser blev ''dock ' allt -mindr Vänstern" har: för" sin : medverkän.. . » som regeringen nu flera gånger har stötts av.en säker majoritet i riks-. gl "stort och: brå. säger: de sprutan tilll denna. artikel; Faktum är att rubriken som sådan håller cfter-' som det bara finns en tidning i . Amerika d svensk text. Chel-; GENOM KOMMUNERNAS ÖKADE EFFEKTIVITET har” även aktualiserats” -behovet förändra ". tänsförvaltningen 1. Det: är: ” afrånkömligt ått fäller. inte för otroligt att sam- ” mnanlagt, tre 'å fyra miljoner hek- ark' "måste "byta: ägare: under a ende orglar skulle'k 'kun- denna :mark.: Den för a att I ' sx Men :det; :borde "om-dlikadrifts- Gen ål och inte” "ansvariga . inför - någon i länet, har dé, i många fall:i verk- lighéten kommit att bli-ett bihang | - till > chefen; en slags: gisslan" för riktigheten i! hans beslut; Skall lekmänhnen. ock" "därmed: länets eget: folk "få "något... att: betyda; måste de' göras, folkvalda ”: och parlamentariskt ansvariga. Här:är en av; de viktiga > grunderna för den i" många: riksdagsmotioner framförda tanken på ett länspar= ifter ICMed. ock "ägarekategorier : finge dessa "för. slag gen, "och GAPHALSEN OCH” KULTUREN iledning av. ätt Åfton- lament med större dt och-ansvar än våra hittillsvarande landsting." Formernäå för: en' för- stärkning av' lekmannainslaget: "vi Tänsförvaltningen är ; också”. ett I > inrih ”länsförvaltningsut- syns” vara ” ett direktiv för redningen, som lämpligare " organ" för” denna” 2är- id. . ift än en l konimitté, vilken måste befaras vara, alltför starkt bunden. vid " bladets.- '(s) "kulturredaktör 'I Karl "Jöräbruk Vennberg a -utmanövrerats nuvarande länsstyfelseorganisar hr Kurt Sa- tionen. = omorgani : för några,” år sedan a länsförvaltningen - tvingar sig även fram av nya och.svåra ar- betsuppgifter,- som :de' nuvarande länsorganen visat sig sakna kom- petens "att: bemästra. Detta gäller framför allt. :regionplaneringen, som, måste ta sikte på större, nä- ringsgeografiskt samhöriga. områ- den 'än, de nuvarande länen. Om- skiktningen av' näringslivet "pågår > febrilt. Glesbygden har komsmit i kläm. och . avfolkas,'' tätorterna, särskilt de stora,: sväller ut. 'Här anmäler. sig arbetsuppgifter > > av den mest brådskande natur och i deras Jösning måste lekmännen i regionen ha det avgörande infly- tandet.: -Detta' kan inte ordnas utan en ”länsriksdag”. och ur den- na: fr å - rep ä i olika länsorgan. Mycket tyder på att ' själva ' länsstyrelsen bör vara i någon form folkvald, vilket inte bör vara alltför svårt att prakt iskt ordna. >> : "Här förestår alltså en grundlig omstöpning av. vår svenska lokal- och regionalstyrelse. Uppgiften är brådskande och behöver, ja, bör inte ens sammankopplas med den Politiska frågan om en ny för- fattning, anser JP. FÖRSLAGET TILL” JORDFÖRVÄRVSLAG-. 0. . ägnas en kritisk granskning av Waldemar Svensson 1 Frisinnad Tidskrift, Han -påpe- kar att förlängningen till 1 juli i år av'den nuvarande lagens gil- tighetstid motiverades med att förvärvslågstiftningen : : ' skulle kunna riksdagsbehandlas : samti- digt med -jordbruksutredningens |- förslag. När nu jordbruksutred- ningen blivit försenad vore det] enklast och riktigast att proviso- riskt förlänga :jordförvärvslagen ytterligare ett år. Det betyder inte att den nuvarande Tagen är bra som den är: =. De förändringar som förestår "armnbågade sig "framtill tidning-' ens ”chefredaktörsstol, här" dess- värre polerhiken: i Aftonbladet urartat till. okvädande , av' olik- -tänkande,' en hobby" som ju knap- past förtjänar namnet polemik. ' : När .det bekantgjordes 'att' Äf- fönbladets' "kulturredaktör .alltse-- "dan" tidningen! övertogs' av ” LO, författaren Karl 'Vennberg,. efter .en konflikt med chefredaktören "beslutat . avgå, betraktade hr .Sa- muelsson detta 'som en ' intern "angelägenhet den där; ej tarvade någon motivering. . « Utifrån sett : måste "det: 'uppfat- das som oförsvarligt av LO-led- ningen att låta uppkornlingen Sar muelsson . utmanövrera en skri- bent som "under hela 'sin skrivar- "bana varit en "stridsman -för' ar- betarrörelséns 'idéer och blivit 'en i" rörelsens” dagspress omistig medarbetare: ” : Hans radikala” ”sképsis- har. vi- sat sig duga inte bara som inspi- ration till poesi utan också som drivkraft till - en ' journalistiskt kritisk gärning av allra betydel- sefullaste slag. Sin tvesyn har ” han nyttiggjort till relativism och tolerans. .. Sent omsider har hr Samuels- son gjort ett 'uttalande i ämnet där han bagatelliserar det hela till ”en rent teknisk ändring”. Det är allt 'ett fö rsök till bort- förklaring. on Att LO:s kulturpolitiska röst i dagspresskören skall få tystas av gaphalsen Samuelsson, år ett at- tentat mot arbetarrörelsen och en förlust för svensk dagspress. : på: "svenska heter tidningen och "ges . uti 8.000 ex fill svensk-amerikaner. Av: denna, :upplaga finns di . prenumgtanter j i Sveriges Tidningen” "trycks i "New ock iamehåller” "ant. mellan B: sociala, strukturen.i 1 | Syerige och kan- ske framför allt det irrit ortsprobleriet.” "Svensk. ' Den / Svenska tidningen är en; auk- toritet :bland”svensk-amerikaner « och mycket :populär bland. den äldr> ge- om 3 U'år:således 100 år; Sedan står irdet blå. > Res "Sådant :arbete'' "kräver hele dagar: och Mr Rooth” bö gammal man” —; ( ligen. ett bo förlag: som fordrar helt sin -man; ut: Rena: svenskan hål förs inna. och. uppgå i ett bland- r Sverige. kan ingen: nu- mera ;känna -sig riktigt. hemma: sorh-inte är hemmastadd i' engel-" uppskattats. till ' 3—5 " skå' "Språket, Dei -är - «den nit'ske språkvårdaren > professor » » Collinde försvurina 7 -Ständsprivilggiér: och. ”epråkklyt. 1 tån. Hur" skall. "medborgarna Si samhällsarbetet '” kuhna förstå varandras "tankar. om: de inte har | ett gemensamt svenskt språk, där orden betyder detsamma och för- stås av alla” människor? - : . Omedvetet ” och : oundvikligt kommer”! "den: gamla "rena sven- skan” att omvändlas till en : blandengelska; Det skulle för- ”modligen behövas en. härskara av energiska språkvårdare av pro- . féssor Collinders" typ för att rida spärr. inot den utvecklingen. Det svenska språkets öde avgjordes, när. man i den nya skolan gav Isk en". så domi ställning som språket. nummer tvär” (Västerbottens-Ku se riren) Vår å ånger är icke sj så mycket sorg över. det vi gjort, som fruktan för de följder, det kan medföra. avi sdes: » Björn. 0 'sorh rättalar sig så för: en tidning. Han" befarar att efter över” denna arbetsbörda är” "Gerry|s Rooth alla svenskars kontaktman när de kommer, till New York, Hit kom- mer "svenska "pressmän "som vill ha hjälp i ett. eller annat; "ärende, Det kommer svenska! trupper från olika” branscher som vill ha kontakt med den. eller:-den' personen." Allt detta Jordnar den genomsympatiske Gerry Rooth.' Just i "dessa ”dägar,” när detta ”skui- ves; väntar han besök av SAS-kören. Turnéprogrammet har Gerry Roon lagt: upp plus allt 'arinat arbéte” som / i e' lilla Sverige . en i; det. stora 7-langet. PR i högtidliga” kret- ri :fallet; är' det" ingen som betalar ”fiolerna när det. förberede'«. rna. . Det kare låter väldigt märkvär- i digt men när man kommer till Ame= ' rika så måste saker och ting kiaffa för att det. skall gå i lås. Ingen plats ., för improvisation alltså, ' . Gerry Rooth har påtaglt sig ; detta : arbete med ”fixande” och "ordnan- de” utan ersättning. : . Efter fyrtio år i Amerika och se- fMen "man kan likväl ' inte" köpa : Den västtyska politikern har rå- 8 i bakvatten, både ifråga om europasamarbetet och de öst-väst- liga förhållandena, och det & att' avspeglas under de närmaste månaderna. I- det "sammanhanget spelar labourregeringens utrikes- politik en allt, större roll, i allt synnerhet som, samtaleri ' mellan |sk Wilson och de” Gaulle: kan bidra skoj) till att göra ' linjerna klarare: i r både ena och. andra fallet, Att led- hä ningen i Kreml noggrant: följer det inre. spelet "i ''västalliarisen och även i viss utsträckning rättar sin taktik "därefter" är lika tydligt.” Ne Stockholms- Tidningen - - bristen är betdänä, Men. även där behövs. "snarast sådana wefort' mer som kan"'motverka" den på- gående "snedvridningen.:. I "andra länder "avvecklas regleringen mäål- medvetet. 'även hos oss behövs”en aktiv "politik 4 detta syfte om iv skall.h ”åfrån "dot el "Hur. många gånger skall vi peka att högern klart tagit ställs ning" för samarbete; men att dess syn ' på . ”moderat” : politik intet överensstämmer. . med mittenparti- ernas?, Högern" har så: klart ta- ar git, avstånd från ”mittenpartierna, | att man. egentligen inte borde ber höva spiila ord på det, . SM Skånska Dagbladet Det kan; naturligtvis sägas med nn visst: fog, att nuvarande 'finansie- |; ringsmetoder visar”. sig ' mycket bristfälliga och t.o.m, riskabla '— eftersom efter varje val partiernås kassor brukar vara tömda till sista kronan. och ' skölderna betydande. de sträva efter" matt”. skatta sig litet . mer vederhäftiga "”politiska” kom-. "de"fjäniga yngling” '. atan politiskt intresse med pengar, Den fist. na aktivitet. som" måste till dan" tio år tillbaka med- > borgare” har han en hel del erfaren- 7 het'. alt .dela . med sig.' Tidningen Nordstjernan: driver han alltså "av : Vilket: som” reteeise för att initiativrikt ärbete skall: bii stort: tanktonnage: cerats till:-m förhåll. 1956, : hälften < Index "it betalningsvillkor > beställarna - mera får: ”tö nas” kredi till en-ränta på 56 procent.” Den" » främsta” Som : exempel "på" svängningarna ' orderingången ”anförs "att" det 1953 ilj. . bruttoton, 1956” inte endast je ” Under: 1963” inträffade" den påra- "|Idoxen: att” varvskrisen' på grund ihårt "pressade -- « priserna .| framstod som mera skärpt: än nå- : gonsin, trots att orderingången. det- ta år var: en. :av-de, allra största . istoria, . Även. priskonkur=]. : måste. ses ; mot Ean av stöd och sgubventioner ; föranledda : av, ägd om |." Ändå är: det inte. s r, ton. redu- väntioner som 'i första "hand kon- -anledningen Hill q varvsindustrins svårigheter anges. iti de över- värras' "vid varje förnyad våg av a. | livlig ki gränsade bätalet parkerings-' . vars fra a | platser i” "flertalet mind kommufier - i. stituerar :" konkurrenskraften..; hös toppnoteringen! den japanska varvsindustrin,.. utan . 'onstat venska -.Han-'| delsbankens-+ ; ekonomiska ! . översikt. pionjärinsatser. sitt". senaste: nummer. Den hårda konkurrensen har - också bidragit. fill "de. mycket förmånliga nu- ämligen : reguljärt läm- r Y till: 80 procent '. sav beställningssumman under 8—10 år det är främst. högtstående stekniska Japanska "hade vid. ingången", äv. 1963 blott 1,2 milj: bruttoton. men lyckades; likväl ”sjösät dubbla” under året, "eller" Då milj. bruttoton, " —- De svenska - varven sjösatte” detta" år" något :mer' än vad. som fanns i byggnad vid årets | början, men siffrorna: tyder likväl på. att. de japanska varven bygger närmare "dubbelt så snabbt. som de svenska. | " Sverige ' hävdades & ing på den viktiga nörskä marknaden och [ökade sin: andel 'i de'totala norska i i | beställningarna från :36' procent vid slutet" åv- 1962 "till 43: procent - vid slutet av 1963, Den japanska varvs- industrin . ökade "emellertid samti- digt : sin " marknadsandel från. 1,3 ; hotad. :Under' halvåref:'-64. har norska redare .be- | ställt 240.000 bruttoton i Sverige och 232.000 .bruttoton i. Japan. Sveriges position som :största leverantör till norska "redare" är : alltså allvarligt 1983 svenska. värvsindustrin i försvara :sin ställning på den norska mark- naden endast till Priset: av. .olön- samma villkor. Under 1964 : har. orde; ingången till: den .: svensk. :-varvsindustrin | minskat avsevärt, . Ordé motsvarar . dock ungefär tre års | fö produktion. 'De svenska varven har|; tidigare -haft relativt ' goda ikon- junkturer. och har: reserver, så attjl as. det inte torde vara någon svårig- < Nä het för.. dem att rida ut. några j magra ' år, förklarar Index, För-!y utsättningen är dock att svaghets- perioden: övergår . inom rimlig -tid, Ett 'svårt problem kommer under alla omständigheter att "pocka "på |i «proc, ' till "23 - Proc: Under första sin lösning: de:stora och ständigt Boston, Massachusetts” (in. Fonden för: uppförande. av "Ken- nedys: minnesbibliotek : "Boston uppgick ' på årsdagen” av presi- dentens död. till 8.346.000' dollar, över 41 /' milj. kronor. Frivilliga ÖTSVå ka: skäl. "eller. int av - nationell prestige. De direkta .subventioner- har rocent av Västtysk- land, :18 procent. i ” Frankrike, 20 nå | för. fartygsprodulktionen - byggnadskostnaderna- RV procent,” Italien, ;.35.- "procent Spanien och 55 procent i USA. Även indirekta "subventioner ' och förmåner . har stor betydelse. - 1, Jöpan är stålpriset för ” bygdgonda äv. fartyg ” på export : 60" kr/ton lägre, än”, för ' inhemskt -tonnage, Dessutom ' s den gåvor - har > kommit . från ' många olika håll, regeringar, organisatio- ner och enskjlda. Totalt har 346.000 olika givare : bidragit . till bygg- nadsfonden, il: Tio: utländska, regeringar har hittills : skänkt - perigar, «nämligen Israel, - "Frankrike, Indien; ”Elfen- nezuela, , Turkiet, - Tunisien a och Malaysia. En råd andra länder har ."Orderingång och orderstock inom' : världens varvsindustri bruttoton; staplarna anger orderstock vid - - : "> "mitten av resp. år 1953 54 "55 56 57 58 DS rm : 30 ” Övr, länder. - 20 : 10 Storbritannien ['] 62 63: 597 60:61 Drygt äl Amnålj kr insamläde till Kennedy - - biblioteket gett” benskusten,” Liberia, Mexico; Ve- växande” anspråken. på : kredit. were löfte” om "bidrag: Gåvornas storlek 'varierar från någon. :cent från barn, till. en miljon. dollar från "Kennedystiftelsen.. Man" räk= nar med: att fondens. mål, — tio milj dollar — skall uppnås under innevarande” år. Enligt amerikansk tradition 5 sam- las alla offentliga och Privata do- kument från en- presidents "man dåttid i ett. särskilt. bibliotek. presidentens hembygd. Platsen. för Kennedybiblioteket "valde -+presi- denten . själv . under” ett besök" 4): Boston: i fjol. ' Han - hade att - välja - mellan flera alternativ .som Har- varduniversitetet erbjöd och be- stämde sig för en tomt på Boston— sidan av "Charles River —:' floden som skiljer ' Boston - från Cam- bridge. Tomten ligger mitt emot Kennedys bostad -under . studie-' åren vid Harvard, . Biblioteket skulle börja uppfö-|- ras våren 1965. Planerna har emel- lertid utvidgats -— de omfattar nu arkiv och undervisningslokaler för- avståndet "mellan bostad” och ar. bete. blir "minitrialt, medan botar in; bad - för sina vänner,: 'och' Herren gav Job dub- haft. igen mot vad han: alt, a fn JOB 42 10 Många kristna lever: som : trångt. rum, ' därför att ide i böneliv har fin te” plats för ra än för. st sina, utom själva biblioteket — och da- varit hans trö re, tum för arbetets början har inte |lighete hanis plå; Zäre. Man han bestämts definitivt, Detta väntas |ofa plågas mer äv 's än av sina m ina vänner Men -. i. alla fall. var: i räddning, kunna ske inom de närmaste vec- korna sedan = biblioteksstyrelsen sammanträtt. med representanter för familjen Kennedy för att utse, arkitekt. Bland de tolv experter som ingått i en rådgivande grupp Det ligger. ik för! S tjänst. Det ligger frihet och gläd- je.i den, Vi märks den svenske arkitekten |rik bön in. du bli, ent glad och Sven Markelius. : : ja för. se. mt ät
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.