/ "a redningar sysslar med att skaffa "> vöcklingen har gett ökade resur- är dets krav på en utredning om ut- | ofidainer Tidni :LAHOLMS TIDNING =” perna a 7 oo INsdagen. den 12 annant 2003 > —= LT Tisdagen; do 12 fanvari 1065 LT:=> ons 2 Dagens Nyheter: och jord : förvärvslagen i Gång efter annån här DN' or- dat "om att förslagets genomfö- : .. rande. "skulle + innebära ; att " eller annan pr: ” av de pri ” vata" skögarna övergår I bolags- ] " hand; Tror DN verkligen att s" överförandet skulle få en så be-' > -gränsad ; ; omfattning? « Den "som » kunde hänge sig åt' den illusio- 5 nens skulle" förvisso - sakna -an= . ledning. att lägga mer; möda. på . att. kritisera förslaget. -Erfaren- - heterna: "Från tiden: före ' och : ef- | ett. annat : språk, Då: överfördes DN:s huvidargument "a "abb före slagets -entagande: skulle: innebär ' ravatt till bolagen" överförs "bara I "en - eller" annan: procent". skog en): på» relativt-- kort: tid omkring. 25 en gen Her. fastigheter” privata hade samma" Ti på dem, na, håll arntagit i, den; | relativt okinnige '; besserwisserns enfald För det första torde det: 'vara så "att. man har Medrning utgå ART | väntade-och krävde ett. initiativ. ällning den I ' från att DN med sin syn på in- ternationella . problem -: i själva J + verket : inte har något emot". att utländska / intressen .” förvärvar skogar i Sverige. För: det : jendra då: "kan finras utrymme för' arbetssträvanden mellan ; centern och folkpartiet. Härtill kan” ba- varje ; tanke; på. .samverke .mel- I. lan: centern och, folkpartiet vara utesluten, "Men nu är. dessbättre : : folkpartiet inte" detsamma - som |- DN, ett förhållande ' som får sitt 74 mest" pregnahta uttryck" 1 Fyendét om'rege ' '. skulle; ”använda.-en”. » än "den :sedvanliga,' när "den: 1 narssina, direktiv?, Den borde-föl bedöma. det, samhällseko: a'.utrynime'.som kan ställas. til -familjepolitikens förfogande Och ange et: LURgefärie kostnads./| oltgneta Ofta' följer också; > paradoxalt 'nog,; med. dålig . ett väsentligt drygare' arbete" med |” dess” tillvaratagande.” - Det "är inte . ovanligt att. låg skörd och höga . kostnader slår följe med varandra] och öra: det -eko- ram," vingm. rå "ge, ökad. skapa . bättre förutsättningar” för . en: "logisk, väl avvägd” utfo v my Ble kdng ec. Le - är just innehavet, av skog den bör -man hålla: i minnet att! det nin ra Svarasg ; stt. om DN och! :folk-]7 181 Jekänner regeringen i Bonn har det]. | nya året begynt med en "mycket ledsam överraskning, Som be- kant; gjorde” den , västtyska 'för- .bundspegeringen., 'strax "före nyår amställning till västmakter- ilkken det. med största efr Tysklandsfrågan "från "deras sida. - Samtliga i Bonn "representerade ska” partier: hade ivrigt tävlat "med varandra om: att ge denna Tu dänk- ibara formulering och de" hade som tyder rat sin. inställning till det tyska problemet. Och förresten” kan -. Bonnregeringens ' framställning i ärendet” inte”; vara ”så "allvarligt menad. Bonn har ju självt inga förslag” att komma, 'med för 7 "ett "dylikt' initiativ; dess' krav kan i således. bara ha dikterats "av - än? politiska + (läsivaltaktiska) motiv... a Ne Detta amerikanska svar läm- nade ifråga om klarhet | inget övrigt" att önska. r sak var det också riktigt. "Ty, ingen kan: ju påstås att "ryssarna "givit någon ändirå flill känna, som dock. en. tysk .barligen '; tänkte man sig,” vä tmakterna aktningsfullt och bt. sellt Htecsoående sill idillbaka,, söm man i. Bond ”hac od. stället, rt "att. ge" rat, att om : - återföreningen ' så återföre- litik upphöjas till ledmo? . Born väntat "och trott; att stallierade skulle ansluta sig tyska: krav med någon » större entusiasm. ” Men uppen- att under tillkännagivande” av : och > förståelse skulle "notera" denna skulle "tjäna "som : : grundval för förhandlingar . om det tyska pro- "Hl 1, MU a ha” | tydan,' att det bakom framställning låg” änrepolitiska, d. fig i Tysklandstrågan. , att L Moskiå änd. mn de tt, 0; my ganska rätt i sin an- |: Tysklandsproblemet . Ira hetaste, av-alla hota järr "därför under. inga. | omständighe- H ter vidn widröras. le taktik; - nyttig . för USA som för Sovjéturiionen; bägge dessa världsmakter anser sig bäst betjänta med att låta "detta vara: detta och bevara sta- tus quo. "Tysklands. fortsatta del- ning tillåter. dem bägge :awt-dela . väldet och kontrollen över, Tysk- lands bägge. 'hälfter. För det tys- ka folket kan det komma. att bli en mycket : olycksalig situation vad det, tider," Det kan, också bli "en "mycket farlig: ”eituatiom, för "vill män : inte ”gärne höra talas OR eds i Washington. MN som i Moskva. Så län Böropa. i .desa helhet. Men. det |. : ter: och "fungerar med: de stigande : Utsiktornå "för det" nyss "påbör- jade: åröt . bedöms . som goda, Be står högkonjunkturen — alla tips pekar 'åt det hållet — kommer. ak= "kommentar stora sgummor tt: visst parti fått från” privat ; håll. 's Statens . pengar är: däremot, så luktfria” att. inte ens en "blodhund kan spåra wdem; "> Het i Landet gden.! tievärdena. att fortsätta - l gruppen, aktieägare kommer, i den mån man iakttar demårsregeln. vid ningen, att Jå nya" skatte- fria. miljarder; Den ojämna förmö- genhetsfördelningen” i landet” blir vänre;', Men; aktievinstutredningen sitter försjunken., Å djupa tankar; : Stockholms-Ti dni ” begränsade | ' - Då fruktäde'. konjunktur ljorna har alltså blivit svagare och där- med [lättare ”att, bemästra. : « Härtill kommer gom ; det; mest avgörande att de som ha ansvaret för att de så. långt .' igt bemästras, d ve 3. - statsledningarna. -.och . deras "Det? nuvärande' + partifinansie-" ringssystemet" har: stora . olägenhe- Vv. s. '. valpolitiska Alla de västtyska partierna tycks nämligen ha fallit. för frestelsen att göra ' den tyska återförening-' den fö "Washingtons svar: var för. polit mande. - se ;. Hade ' .USA-diplomatin ; velat visa god vilja. kände den "förvisso ' ha funnit: andra" - vägar att: underrätta Bonn om USA:s | : hållning? : denna" offentligt ut- "delade örfil ill en regering, som istädse ”beniödat sig att uppträda som: åmerikaharnas .? pålitligaste "vän "och" Jalltansparinet Till: be- är tt gott klimat i de . stöne, i mean till Sv :; politiska "konsekvenserna ens problem till ett huvudtema i od ' Men det är som bekant. omen |: i] som” gör, "musiken, och tonen "il. kerna”i Bon minst sagt ibeklämn-. : a yi | j > CU delad. och ” "politiskt: svagt. och "splittrat: Tyskland en fördel bår É allt sämre, Fi rågan. om Hör att” göra, di nte "både blivit alltmer ; självklart beredda; attt d största” energi skrida in hejda alla depressionstendenser och fått allt: finaré och bättre ; verktyg I form” av. en. allt högre” utvecklad; döknik ”på. det ti politiska sak il: dej mån a. trafi olyckorna, Resonemanget > inger 'mibidre ” för- "marna" från” 1964” kör” utan tvivel !: Bryssel (LT). ; ”"låre 1.400". ce vv id | en sådan t Efter "sex : års. vär bete på: Dragon-projelktet" har: ve- tioner '.nyss'; invigt '”sin”. ytterst möderna" reaktor i Winfrith, Stör- hrita "körnforek na "reaktor som. byggts” under; den li är klart tecksade.: Något -väst-" .maktsinitiativ - iv > Tysklaridsfrågan ned" Dragon kommer "att bli wäg- s [ledande : Förs ; billig are : produktio tenskapare från' 12 europeiska ria-. : um, parta. av grafitrör, vilka iehåller Redan' sistlidna augusti "hade; den- peratur ' skulle "emellertid alla andra vanliga brännstavar : smälta. Problemet . har. lösts - . genom” "att bränslet I "till: använd i form. av: "element som är -samman- nämnare! att till varje pris und: "vika” e alldarlig konflikt. Denna. rlän. en; som" präglat. i derna”. av det-gån gång på gång fällts 'p; bönder inte skall äga skog. "Ändå faktor; som;mer skänker: ;sysselsättningstrygghet. .ombination med jördbruk äl är tin. : : ”utredningshysteri” har satt hela ..försvarsapparaten i gungning: . Men det värsta är att det finris all.anledning frukta, att dubbel- arbete utföres genom att flera ut- fram primära data för sitt arbete, . vilka skulle .kunna matas fram centralt och effektivare. Det lig- . ger. säkert mycket i Officersbla- >. redningarna, . och , någon ariled- kar. på antalet utredningar finns inte. Snarare är det' väl så att - . KOMMUNERNA ocK MARK- ; detta" önskemål bör tillmötesgås .. med det snaraste, Det behövs en samordning på ” departementsplanet med bl. 'a. ett | BoRensarmt kansli för försvarsut- ns "Trygghetsfrågörna har. en fram- | ; skjuten plats i den svenska väl- . färdspolitiken, skriver RILIF:s för- bundsordförande Sigge Oscarsson i en' nyårsledare i R LF <> tid- "ningen Den ekonomiska ut- & ser .att tillgodose :det"av. alla "ac- ; cepterade | trygghetskravet. För|. + utövarna: av' jordbrukaryrket är givetvis tryggheten lika eftersträ- | vansvärd som för alla andra men |. 7'så mycket 'svårare att uppnå: ' : " ning 'ått'som tidningen gör be om | . atsäkt för att man därigenom ö- g il |: skög belyses — tycker Jo r'd- . En jämn och säker inkomst byggd |" | korn a . Mr TNA Iordbuk et "Slåss för b hållen företrädesrätt att Jörväl : hetskamp, én- kamp för och:'j, jämn. . sysselsättning H med den andra grup e inte något försvar för : mätigt privilegium, En större föl | ståelse för. den synpunkten börde ee hälle vi f andra sammanhang na 'vill framhä ÄGANDET i 2 > De iP ' Kommunernas intresse: av” att bolag och motsvarande ägarekate- gorier" inte "i ökad : utsträckning | "lägger. under sig enskild jord 'och' olet KT irSNIng Säga det fristående skogsbru-'. ning och "minskande valutareserver: . i Det ikanska och gg skog i vissa "fall "är det en I oc ung r. för, ben : den slutsats a mista "exportartikel' — med ' nio" : cent'per : puhd : FPU: uppmanar: i en "skrivel- "se folkpartiet att” verka för att de' "politiska . "partierna får "statliga ”änsläg till: sin verksamhét, Man pekar på att alla partier har för ” : engar. för. att "upprätthålla: litet ”örgariisation som kan nå stora: "bladiienk 1 interp Jation"i Järvsö, Vilka skulle skate | tekonsekvénserna ibli?:- :" De nya ägare som kan äritås förvärva jord och skog är näm-.|' -ligen i regel inte skattepliktiga, i kommunen. Att detta kan vara ganska förödande för den kom- ;. om mån jämför beskattningen av'fö- retagarinkomsten mellan å ena si- dan bolag och, liknande som äger mark. i kommunen och, å' andra |. "sidan enskilda ' markinnehavare |! med motsvarande markinnehav. En "ökning av den förstnämnda » kategorins : markinnehav ; skulle ytterligare försämra skatteunder- | laget, så mycket mer som boläg | ; och motsvarande i framtiden” kan "är än så länge en önskedröm för flertalet jordbrukare. Hur väder- leken kan kasta omkull de finas- -te kalkyler är väl känt. Under å år s1964 . . kunnat notera rekordskördar och . kanske ' också rekordinkomster, "Men på ' några håll är har stora delar av landet]. 2] att i ökad äck ning delar av'väljarkåren, Utan tvivel: är det så. Det duger inte att stic- ka-huvudet i busken och hänvisa "till »”partimedlemmarnas intresse roch 'offervilja. Alla vet att skall man få. fram de pengar som be- hövs, :är enda : alternativet "till statliga anslag att hårdare än hit- tills ? mjölka organisationer och «bolag. et är redan av praktiska "skäl e olustig utväg, som dessui- ”tom'"hart den politiska nackdelen : att'Pårtierna lätt kan framställas "som mer eller mindre ”köpta” av :tdollar 1961,::240 milj dollar' 1962 | och 290 milj” dollar ' 1963, - Senast. Kuba. hade handelsutbytet var, 11960, då man redovisade en "nettovinst. på 165 milj -doktar. Sedan dess har man haft avsevärda underskott: 80. milj :Underskobten” 1963 och 1964 vi sar .Castroregimens stora problem i utrikeshandeln, :: Världspriset' . på; socker. var. 1963 det högsta på 40 år, 13 'cent per pund, och obetyd- ligt. lägre i' början av” 1964,: Trots det! höga 'sookerpriset kände” Kuba inte förbättra, handelsbal ; egna. kärnfysiker . att. delta :fvid: 750". C: i "stället svarande” c , hänsyn” till brottentvecklitgen och skap.” Euratom- centraler" befullmäktigat:. en” grupp I rioder ' förekommer" vatt: fantbe "rit till nytta. och. minskat "antalet - katastrofer. Stätistiken från å som- as ger t.ex. 'i detta” "avseende" ber lägg och det måste vara ett "starkt önskemål att -fartbegränsningspe= sättningen. -Men därutöver finns” mycket annat” att önska — bl. ä bättre 'bilkonstruktiorser, mera tra- fikforskning och ökade England och helium som Iyllngendet i stäl let för koldioxid, eftersom" helium vid "mycket "högre temperatur: — kylda reaktorerna — kan använ? das '' varigenom fdktorns + bränsle effektivare går. att utnyttja: Bräns- friser A är” inte min- och Frank« Jgon” SSA -reaktorer: cekiljer, ö tior: av elström, . ; Dragon-reaktorn" vid olika. experiment : blir” ävgö- rande för frågan, om en stor. -reak- "för praktisk drift skall” byggas: ell let skall kunna" stå till förfogande för-- produktion: avi elström: lå . töckholm (rn) - Det. är många och - stona pros blem, som: väntar "vår nya polis- organisation, , framför "allt > med förhållandena : trafikområdet, konstaterar sikspolikstyrelsens f delning. i Det. är inte. Produktionen av socker, sjönk: till a ; kvantiteten sedan” 1944, Produktio- nen 1964 var av ungefär - "samma storleksordning; De” låga" tionssilfrorna” beror på dålig? or- ganisation ' samt. brist. på”. anbets- krafit — skördesäsongen 1964 räki nade man med ett underskott ' på 100.000 arbetare,, Bristen” på :ar- betskraft har inte kunnat Juppvär gas av mekanisering. Det är ännu för tidigt att be- döma" händelsstatistiken : för. 1964: 4 detalj, "men siffrorna för 1963; vi- sar. en: bendens 'som åå. stort: fort- satt också under fjolåret. på Var följande. : "de- stora bid ” arbetskraft: i varje fall. i större” utsträckning än . de.” + enskilda skogsägarna, Dessa synpunkter har” "knappast tidigare beaktäts i den intensiva = daokhatten om : tvärtom det sämsta i mannaminne Det skördeskadeskydd, som med stor möda byggts upp, är "värvslagstiftningsfrågan," " varför "det kan vara skäl att fästa kom- ' varje fall än så länge — allt för . .£rovmaskigt för att. kunna fånga använda utom. kommunen bosatt |. ian i för- | på dem, Vv: -" ie + ""respékten : för vår demokrati un- ": dergrävas. Vi vet alla att Partisy- "stemet är . oumbärligt > — det är på tiden att'staten drar konsekven=- ”serna'av detta och befriar parti- . "erna från tvånget att leva på tig- ””garsträt i i det svenska "samhället, fBagens Nyheten. na. ': Skulle den uppfattningen” genom en oge= kt d, a ibringas” allmänheten, kan hela komm: lä och 195. milj mn Partiväsendet ; diskrediteras och Exporter uppgick 4tilå bota 545 milj dollar, varav 350. milj till andra ” länder, : bara så att brottsligheten har ökat kraftigt.” Den" hår 2 samtidigt fått betydligt. "hårdare tag och utveck- lingen går mot ett stigande" antal mera invecklade. och bröttstyper. : "Uppklarningsprocenten mär: det gäller vissa typer av brott är ty- värr: mycket låg. Om' en inbrotts-' tjuv "t. 'e&x;- har 60—80 procent chans att klara 'sig, kan man: väl slå . fast” att risken” för upptäckt finte- utgör det avhållande moment, för upptäckt” är en. starkt avhål- lande"! faktor- torde. vara: gänska självklart, och. det: finns + också praktiska exempel som ger: 'be- brottsligheten skjuter i höjden då [polisbevak till. 835 milj varav. 705: milj från kommunistländer och 130 milj från andra länder, Totalt alltså ett un- jderskott på 290 milj dollar förde- lat på ett underskott. i handeln som avhåller från. brott är inte i med . kommwunistländerna på 355 milj och ett: överskott från andra länder med cirka. 65 milj dollar, : UU Se P. - jr vecklingen , på : trafikens . område medför. Trafiken i dag kräver, sto- j jardbelopp, . bi Jen . effektiv. trafik ervakning . är. som '. det - borde ”' göra. - Att "risken |- lägg för detta, . Det finns också et exempel söm visar motsatsen; hur | försvagas. .; Vad | man skall kunna möta de krav;'på | polisen, som, der . våldsamma uti: våra : allra största samhällsproblem. de: en hård belastning - 'på sam- hällsekonomin. Det rör sig om mil- : uppskattningsvis: : in- emot "1,5 miljarder kronor, Det är självklart, "att trafiksäkerhetsarbe” tet. måste drivas. må många" oli- ka fronter; . Men . av: alla under- sökningar så : vet ett av de, mest verksammå medlen för att få till stånd en ökad sär kerhet i trafiken, Kravet på ökade! insatser på 'det ”trafikövervakande området: har i hög grad påverkat utformningen av den nya” polis-]. organisationen, oe a . SANN NED Jarl leker Ditt barn?.. , SVENSKA JUVRÄDDNINGSSÄLLSKAPET sma, «offer. i människoliv- och :egen- oc Tr. . |ombudsnan 'och, smörgåsbord: Skål Erfarenheterna "Under: "driften och Uvöver allt mänskligt lidande, som |. trafikolyckorna medför, & så innebär sea : Vår. Gud är 088 «I och smörgåsbord” utgör . glädjeäm- nen, men -ombudsmannnen minner, den; .medan han klackar med den andra, "Naturligtvis: frågar ' han in- :| te,” vad ;man. skall', ha - nycklarna till, det är "kundens ensak; om- han är tjuv: eller änte, nano on Mödan Josua var mn Jeriko; "bån- de: sig, att han, 'i”det' han ' lyfte upp sina . ögon;- fick se" en ' man stå där framför” 'sig med ett dra- get svärd i sin hand. Då gick Jo sua fram; till honom och frågade honom:' ”Tillhör " du" oss eller vå- ra" ovänner”? Han : "Svarade: ”Nej, jag är hövitsman över Herrens . här; och ag Ner Just nu kommit DS JOS, 5 1, 14 "> Josua” frågar mannen med det dragna” svärdet: "Tillhör du "oss .|eller våra ovä 9 gen inte är. något svar. Och" som ANG är det gudomliga svaret: . Nej, : Sh sr TOSua,. Jag. tillhör. inte er. o era ovö du räkna. med änner. Nu måste är hövitsman. € ö nya krafter: Jag ver Herrens 'här. n a är vårt vi på honom i all nöd väldig b brygga; Ua = [I On I I | I un I U 0 [ID vårt hopp vå. vilja” 'och Song" bygga troende än någonsin — till" "Iärdo- . öderna”. ”va- - "insatser ' "imed rden ens han- . 2 mA rs - | I
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.