oa , I LAHOLMS” TIDNING "7 2 | dfim” av förhållanden i främ- vd mände länder kan vara av. bety- I ; för vårt eget land, "och att 2 d plomatiska:- repri sT ” Torsdagen den u ”fannäri 1968 tra US — Onödiga utgifter ju I självldart, att” stu- vid; kan - erhållas. , Den nor- malavägen härvid är ju vår di- Å de ut- sig, "här en” avgående” "chef ör 'kommandoexpeditionen "av, ett välvilligt" statsråd fick en" sär- skild avskedspremie .i form. av ett, studiebesök , i Kina "på sta- ad. landet, som i detta avseende har . s ina väsentligaste uppgif- ; > der Det kan också vara berätti-” "> gaf" ått: sända ut. "experter för studier: I vissa fall i. rubriceras annat: än. som nöjes- | fresor: på statens "bekostnad. - Det här ju” exempelvis förekommit, att et riksdagsutskott idkat väg- studier” på en ”autostrada i Itali-| 2. eri, "Man 'kan, också, Fråga" sig, ; huruvida " statsminister Erlanders och hans frus nyårsvistelse'i Må- ”rocko är 'av statsskäl' berättigad. Veterligen - föreligger 'icke ' några frågor” mellan "Sverige och. Ma- > t rocko" av sådant slag, att 4. om. stalsministérn . måste resa dit. : Många? svenskar ' firar "numera jul”. och nyår, på” Kanarieöarna] "är . säkerligen angenämt, men set) osker” ej "på: statens "bekostnad. . som Också” på det” militära : områ- det har resor av” angivet slag - börjat bli - vanliga,” Man erinrar, "betänkligt" ” jär 7 eller A' andra” varma "klimat, Det |- blev. en kinesisk studiekommissi- on med ingen mindre än den ki- nesiske överbefälhavaren i'spet- sen; som mottogs i Sverige. Den fick här bedriva omfattande :'stu- dier wid militära förband, ”utbild- tens sbekostnad omedelbart före-hus'i Lambarene. Denna flicka för sin "pensionering. Kineserna ”be-] - "gotcav..en legend, var. säkerligen tillfället, -- och följden FÖ omedveten om ”att hon full- i - Albert Schweitzer - m Men 1959 besökte Sverige åkte en 17- årig flicka från Göteborg till Mal inö för "att. med egna ögon få se den berömde "urskogsdoktorn och till honom överlämna de 170 kro- nor hon samlat in för. hans sjuk- vilken" Schweitzer- redan war nå- följde en gammal fin tradition från” Nathan Söderbloms dagar: ” ärkebiskopen «- som 1920 -' kallade Schweitzer -scm - gästföreläsare till Uppsala universitet, för att hah i Sverige genom föredrag och or-: talter. och" in soha gelk ." skulle - kunna - samla” I Höga" chefers ,. inspektion : 3 av. svenska FN-förband i” Gaza "och: ven :' till: "Indien: och Koréa' för. att: jänstgörande sven: skär. observatörer ” kan. icke ”mot-. svaras av ståtens "kostnader för. Man" hör ju: fyckligtvis”! talas om att "utrikesministern re- ser till: Paraguay eller. Guatemala” . för. att "se, hur” .ambassadörerna” har: det. vt - Det är tyvärr. en allt” allmän- nare tendens att ej vara så. noga "med ! utgifter, när "staten betalar. "Detta gäller” alla. områden; och” : därför: är det av vikt, att "denna! 7 «" uppfattning ”motarbetas' och ej "stället får näring. "genom "stats" > makternas' egna ' åtgärder, FORNE mo Rn be a ma - blir. att hr. Rudin- nregistterar - gig under beteckningen MbS, som : därigenom "formellt blir ett riks- , dagsparti, skriver S y d sve nr s-1. 2 olust "inom. stora "delar av, .parti- 'ets" ' väljarunderlag, ;klartti infiktad :på nödvändigheten SEVA en bred VJoppositionssarhverkan, -" Genom. den” särställning, som”. Ber- får i griker ännu högre "grad än ssom' officiellt godkänd . cp-medlem att 'stimulera de sam- , arbetsvilliga "krafterna > till". "nyad aktivitet i syfte att'äntligen bryta” den" .kortsyntä. 'partiegolsm, som 'så länge förlamat handlings- Kraften inom oppositione: - 3 Denna stimulans Borde. i man väsnades. öm? ' Med: den + Känslan ' läser” sman "högerns riks= 1 dagsgrupps > -progfamättalande, | FÖLJDEN” Av. "cr. STYRELSENS N "Hällning Mon att "väcka. stark gasät! T. "fordbruksutredningons borde avvaktas. "Det stöd jordbruksministern, . av flertalet. remissinstanser är a rslag tad präglat tvefydigt.: Man :tillstyrker näräligen i princip eller motsätter > sig inte ;'en.. reformering av lag-' stifthingen ungefär. efter; de: pårtementet; nen iman, framför | : i de iflesta'fal ämliger allvarliga | invändningar , pår olika "punk myc- I iö endet ' Det första förslaget från Jord. I bruksutr dni lagning av | hushålls in : med vilket : hrY Heö toBÉ” ämna "stå och D a 7 ens N. y , Nägot nytt eller: djärvt är svårt att upptäcka i texten>-En' ljusblå 1 - förgnyans = reflektera; "av de: "självklarheter > som :serve-' ras. som högerns ”grundläggande strävanden”: t. ex. att partiet ön- skar ”en aktiv, positivt inriktad ” socialpolitik”. . och " ”en .. sådan breddning . av" utbildni Sjlig-' » heterna, varom enighet råder”: > Det , skulle förvåna -om > Heckscher känner sig nämnvärt «styrkt av "segern", Uttalandet in- nehåller ' ingenting konkret som "binder, partiet vid en målmedve- tet samarbetsvänlig kurs, och ef=- ''tersom det aldrig blev någon öp- pen kraftmätning och votering är istyrkeläget--mellan fraktionerna ; lika osäkert som förut. De mörk- > blå behöver inte känna sig slag- "na. Vill hr Heckscher nå ett av- ">! 'görande' om partiets måste » han... satsa sin prestige 'och 'sitt faräiledgrskap j en akut, tviste- där utgången inom partiet "är Oviss, ånad 1; ar skap, lisbtordbruksrnat! Fö- ; réningsblad Efter att ha inskärpt att sambåndet” mellan jord och skog måste "beaktas ira-" tionaliseringsverks: ih skri ver tidningen vidare: «De nya regionalorganens . frame , s möts av lantbrukets näringsutö- vare. Man hoppas att det förtro- endekapital som hushållningssäll: skapen byggt upp skall överför på de nya enhetsorganen. För-; troendet för hushållningssällska. ; pen har till stor del berott på den medlemsorganisation som ' gett lantbrukarna: ett reellt inflytande "Även de "nya :regionalorganen skall ha en medlemsorganisation, men; för 'att. den skall fungera ” som önskvärt är måste som vill-;' kor ställas att lantbrukarnas re- > presentation : i organets styrelse är tillfredsställande, Att, såsom . Det duger. inte. att eå i förväg annonsera en förtroende- "fråga och finslipa ett kompro- 'missuttalande som alla kan ac-| ceptera —.då uteblir både dra sy matiken och effekten, sont ve INTE RIKTIGT RÄTT . vv i; te Remissbehandlingen av jord-] . bruksdepartementets förslag till ve ny: Jordförvärvslagstiftning har "ipu avslutats. Om man skall. dö- ma av bl, a. jordbruksministerns ; uttalande skulle i stort sett en- » "+ dast jordbrukets organisationer ha ställt sig avvisande till försla- +. Bet medan samtliga. andra .re- " missinstanser tillstyrkt. Så är nu, påpekar RLF-tidningen, inte riktigt fallet: ot 1 En: genomläsning av de'vikti- I gaste yttrandena nyanserar näm, ligen den bilden avsevärt. Som . framgår av referat på annan plats i.detta nummer är flera remiss- "instanser påtagligt kritiska mot "förslaget och påyrkar väsentliga "a förändringar, Praktiskt taget al- Ja tycks dock i stort sett vara e- ”niga om behovet av en översyn ” av: lagstiftningen — och däri ins ju även jordbrukets or- ganisationer — men man är långt ifrån enig om att jordbruksdepar- ; tementets förslag skall genomfö- ras i presenterat skick, Man konstaterar också att flera än RR jordbrukets organisationer ifråe för medl isatio. nen får utse fyra av de elva sty- relseledamöterna' är det minsta som kan godtas. a Ett anmat villkor är att inte de politiken begagnar organen som verktyg. för. att :genom indoktri- nering "eller propaganda ' driva politiskt kan anses önskvärd men som inte är till fördel för nä- ringsutövarna. En annan: risk som Organisationerna antyder är den likriktning som kan ligga på lur och som kan få vittgående kon- sekvenser genom att felbedöm- ningar görs. Man får hoppas att den perso- nal" som de nya organen skall skötas,” av blir ofelbar så långt ist kan vara felt 4, Svea sitt sjukhus i - på Cypern kan ha” ; sitt "berättin; "se, Greta. , Lagerfelt” H om . något, att det. svenska insam- [men situationen har förändrats ra som, bestämmer rationaliseripgs- - utvecklingen i en :' riktning: som | in. 'medel för återuppbyggnaden av franska : Ekvatori- alafrika. Utan denna kontakt med Sverig "hade .Schweitzer knappast , efter tförsta världskrigets slut: fri- fa" Bavs ur; krigsfångenskapen "stod. = 3 han praktiskt; taget på I bar backe! | Med: anledning "av 'Schweitzers 90-, -årsdåg- den 14 januari i år har åter en sinsamling startats av den Bland. . .uppropets rundertecknare märks kända personligheter från kultur- : och ” näringslivet, - bland dem "den nuvarande ärkebiskopen! « Gunnar ' Hultgren. och . Schweitzers "orgelvänner, Malmö-läkaren Bengt : Andreas och ; Stockholms-organis- ten . Waldemar Åhlén. = > Ja Den: sistnämnde . har "sedan" 1930 regelbundet varje vecka . givit or gelkonserter i S:t. Jacobskyrkan,' varvid. kollekt upptagits till för mån: för; Lambarene, Han: står 0. har han kunnat :konsta-; en - av . sjukhusets nyci E ”Ca-:. er bar inskriptionen: — ett. bevi ingsarbetet burit frukt, RLEGAD FILANTROPI? " Det har hänt mycket i den svar- ta "världsdelen " sedan ” Schweitze startade sitt -kärleksverk, Fyrkå-' ken i urskogen lyser fortfarande, i dikalt.- "vin Har : då! Schweitzers ' gär- "liksom överlevt sig... själv? istår den i:dagens ' läge som äl malt. liberalt ' märke? Elle en: ” kraft" att räkna med? enirigarna i iom detta :går isär ber och let har :på sistone kommit ut nöd- - [några I : böcker, vilkas." författare intar "en: starkt Skritisk . hållning gentemot” Schweitzer. Främst. kan nämnas, den" engelske journalisten - Gerald ”MeKnights ” bol i' vilken 'Schweitzer framställs som en hän- Isynslös:”. och : självupptagen” tyranri,, jen reaktionär: despot som misslyc- m en: Sådan: käts "med'vallt" utom "att skapa en vacker -myt ' om sig själv. Men även 'i Sverige har kritiska” rösz ter. höjts." I" våras utkom ' en dok- torsavhandling av. en ung Upp- 1sala-forskare Martin Lönnebo, där författaren avvisar- tänkaren och tikern. Schweitzers .roll som -pro- etisk nyskapare : och - på tal: 'Schweitzers : inställning "till-de u "derutvecklade länderna hävdar; att "denna kännetecknas' av -en : otids- nlig förmyndarmentalitet, . : Även om det skulle finnas nägra a "sahningskorn i kritiken; av Lam- barene, och även” om Schweitzers]r bkapelse: mätt med moderna väs- terländska mått, verkar patriarka- - Albert Schweitzer senast är Det var nämligen, den. svenske : « en ' förlegad filantropi: tillreda . sin" F varit .i' kontaktmed' Lambareries' skapare och följt hans: personliga: Jutveckling. - - Förhållandena i Afrika. och: hos oss, framhåller Åhlén, är ju 'ojäm- förbara. Central utspisning, för att ta ett enda: exempel, - -wvore säker- ligen ; otänkbar . i; Lambarene. - De svarta . vill” nämlige inte "riskera . förgiftade. Detta" vet Schweitzer och" därför. har” han ordnat det att patienterna, ”till2 hörande "en "viss ”ståm;' själva' får - mat, sedan. de” -regel- igt "tilldelats Jförm. sem. ris; bananer Mm. .m "Vad "talet "om "diktatur'.b har det” möjligen uppkomriit:där- av. "att Schweitzer, håller-- efter de lata "och "-vinnlägger:' sig > om "att upprätthålla' ordning "och "disciplin. Detta '"tvingas'”han till "med "hän- syn 'till "de svartas” eget bästa.” Att allt fler 'söker--sig till: Lambarene och "att. de: svarta" trivs: imed '”le grande .docteur" - bevisar väl, sam- manfattär ” : Waldemar ' "Ahlén, = vatt Schweitzer. inte är någon... despot utan . en man; svars hela diktan devis som sblivit ett an som: n' präglat ärkligaste :.med Albert r än en myt; de flesta sover, håller han på med en ny del av sin kulturfilosofi — ! som f. ö lär, behandla : förhållan- det. mellan staten och individen Å vår tid — och en samlad mupp- laga, av ' Bachs orgelkoraler. Vi- dare sköter han då :sin - väldiga korrespondens 'och uppehåller sina färdigheter -i 'orgelspelning : med hjälp” av « det :'zinkklädda" tropik- klaveret ' med: pedaler, "som Bach- sällskapet, i Paris: för. många år sedan skänkte honom. i INSATS FÖR: VÄRT LAND. " Båch- 'och orgelexperten Schweit- zer har betytt mycket. för Sveri- ge. Vid ett besök i Linköping: 1927 yttrade ,'Schweitzer ' att 'det.är ettl: brott : att'. rasera "en. god" gammal orgel. . Utan Schweitzers :varnings- rop. hade Sverige . varit - avsevärt fattigare" på 'gamla ' orglar .och "inte heller byggt så många. nya org- lar, vilkas disposition "står i över- ensstämmelse:med-ide av. Schweit- zer: förordade: principerna. i: : trots. sin: hög: iv. vad. han: i mitte ttrade till: :sin kollega: :Bengt' Andreas... Han " be- [klägade" djupt - att "han: för: ett par år sedan 'gjort long-playing-inspel- ningar-med Bach-verk på orgeln”i sin. hemstad Ginsbach,- innan han el Schweitzer. sär,- att hans:art rett:-ut blemet. och: att pacitetrtrots' hans höga . ålder inte tycks: avta .något..nämnvärt, - Fort- leder. han . med ;beund> d: organisatorisk. . dj överblick "och. deltar: med; praktisk heten ighet i både ”byggenskap' .och därför direkt: felaktiga 'drillar och ornament blivit - förevigade, Ingen- ting" kan bättre” belysa" Schweit- zérs samvetsgrannhet, ” hans” trohet mot :detaljerria : som är. em. förut- sättning för att man skall lyckas med ent t stort livsverk; +' lisk och konservativ och 'h inte »'alltid motsvarar. vad vi är r vana. vid från våra toppmoderna I sjukhus, finns för den sakens skull knappast någon anledning att. ned. värdera 'en insats, utan vilken in- födingarna i, denna. del av Afrika sedan mer än 50 år tillbaka varit dömda att” duka under: fö mest fråktansvärda tropiska I "domar; +; + VENSKT : VITTNE. av Vi"”har Jåtit. frågan cm .arbets- förhållandena ' L ene och om Schweitzers sätt att leda sjuk- huset, gå vidare. ti Waldemar Åhlén” som? > haft. ti Wälle" att: "på ort. "och” ställe bilda -sig'en upp- fattning om saker : och - ting och dessutom , under mer: än, 30- år Sifo” fortsätter oförtrutet” att pejla väljaropinionen: och : institu- tet kan tydligen alltid Påräkna avnämare . för... sina . Produkter, » hur - dålig reklam . valresult grönsaksodling. : På : nätterna, .: när |" Herbert". Connor: vän och |: "Det" är. mycket "som: talar för terpartiet utan för. "Modborgerlig AME” att -det slutliga :ställningst det till mervärdesskatten" bör ' anstå tills 'skatteberedningen " & med sitt förslag om företagens bes skattning. För att få en rätt av-Js vägning bör :en' sammankoppling -i tiden ske mellan behandlingen av företagens: skatter och -de- "fysiska personernåas beskattning, 7 ” £ ” . Stockholms-Tidningen. anoder ”Aldersprosidenten” Å ”andrå. kam" maren, statsminister Erlander, som för en gångs skull. fick ita till. or- da - enbart . som .. kammarledamot, utnyttjade tillfället . till: att tala om riksdagens: dåliga arbetsvillkor. Det gjorde han rätt i. Själv” har han som bekant fått en stånds- mässig . upprustning "av ämbets- rummet, och det är på sin plats att han nu skänker: n tänke också åt bröderna i fö li Han en man' som inte tänker” arbeta, IHör partiet dagsgruppen- fastställde | också utes är ju förståeligt. Riks- stängningen. . Helsingborgs' Dagblad” im "Bertil Rubin har: nog som ”så "många ' andra” troskyldiga " "drömt sig: kunria göra en positiv. insats: i riksdagen. Men" redan vid starten tycks ' den. bli negativ.. Han skulle kanske bli lyckligast om Kan drog sig;. tillbaka. till "sitt. mörkrum i Malmö och! gjorde- negativ till | pos sitiva bilder.s: ' ” ”Gebe i Växjöbladet. | Endast. cirka. åtta: procent av 'en genomsnittsfamiljs konsumtionsut- gifter går: i dag till det. svenska jordbruket.” Fur radikalt man” "än r ' kan | alltså någon : IH lis« erkände att de ”arbetsvillkor un- der vilka ”riksdägsmänner” arbetar inte ' står i: rimlig "proportion tilll rendenas vikt” och. framhöll. att de: borde tillmätas en mycket 'stor ji betydelse ide förestående förhand lingarna i. författningsfrågan..' Det verkar, tycker wi, som en västgö-1 taklimax. [Nog "borde man” väl kunna ' sätta i gång och förbättra] - arbetsvillkoren : utan: att koppla hop dessa med författningsfrågan? .. Dagens Nyheter, ; | 1 -. De borgerliga Partier; gör vad de får ångra om de tigger pengar av staten, och till råga på allt kan de komma att förbli lika misegyn- nade , som - förut. Det ingår säker. ligen inte ide m sikter. att "avstå från "det: finansi- ella övertag de: nu chars All > Från vem den”; a nvitatios + 3 inte komma att. arbeta för cen= S 3 »ASåväl. jr räonellare autnyttjan- de. "av personalen . som " kostnads- minskningar genom” minskat 'över- tidsuttag " skulle . vinnas genom: en omläggning -- vid förbanden, konstaterar försva- rets arbetstidsberedning i' en skri velse till försvarsministern. - Med -'nu: gällande": ordning dagbefälstjänsten : belastas .för de viktiga mutbildningsuppgifterna -av- sett befäl med arbetsuppgifter som HuEa kommer : skola att sct. ut? Frågan. är högaktuell ; såväl i Sverige som i en rad andra | länder. Några: amerikanska: peda- goger,: -arkitekter;, och ingenjörer” har nyligen besvarat frågan på sitt eget sätt. De' har, flytt: dagspoler- miken och försökt skissera skolan av år 2000 — sådan. den kommer att. se ut om man får tro: 'pedago- gikens och : vetenskapens senaste frön. Den bilden har mycket. litet gemensamt med vår barnd ett" I visuella band; som inns lagrade i skolans" elektroniska” centrum. Det- ta skolans bibliotek ä det innehåller fler magne . än ' bokband." Tack "vare. datama- skiner kan, man på ett "ögonblick få tillgång ' till! ett visst avsnitt” av en film” eller en text; De räcker med att. slå : : rätt nummel nummerskiva.. > Barn i åldern tre första bekantekap' med ”skollivet intr rum, "där de] la i Önnemo eller -Sörgården. ” Morgondagens skola, . åtminstone i anslutning till större. städer, blir :|för--de "framtidsskådande . ameri- 'kanska skolmännen ett enda stort kulturcentrum med 'plats' för cirka 60.000 personer. Där' slussas barn från lekskola' till universitet, men där bedrivs också vuxenutbildning på alla stadier, där finns, biblio- tek, teater, konserthus, idrottsan- läggningar etc. som, står öppna för envar. Det behöver wäl knappast understrykas att skolan är utrus- tad med tekniskt mycket avance- rat ' muridervisni gs- och ' åskåd- ningsmaterial. : Allt detta är samlat: i en "enda byggnad, som består åv ett cirkel formigt bottenplan över vilket re- ser sig tre höghus till olika rr lan fö de med: . än ger det. Det tycks” alltia va- ra Jin nöjsamt att leka med siff.- +'De har en förvillande tik- het. «med fakta. Man banor. I bottenplanet finns: lokaler för kulturella. aktiviteter | för: en större publik,- konserter, föreläs- De" tre höghu- dem: med gravallvarlig min. och " ahvänder dem efter vederbörliga reservationer ' som underlag för - skarpsinniga . analyser av ”orsa- .. kerna : till folk sväng- sen inrymmer centra för Tespek- tive ' humaniora, vetenskap och massmedia. Lektionsrummen + 'är - små och saknar fönster för att medge stör- sta möjliga konoentration på ar- " Dingar,- Men skämtet skulle” dri- 1 vas «alltför långt om man följde "Svenska Dagbladets . förslag och » lät Statistiska centralbyrån re- gelbundet företa liknande opi- -nionsundersökningar. Då "skulle "siffrorna dessutom ” åtnjuta . den « air. av oantastlighet som tillkom- mer. allt som produceras av stat- liga myndigheter, '+ SVENSKA LJVRÄDDNINGSSÄLLSK APP (Handelstidningen) ifterna. Mellan lektionerna kan eleverna hämta. frisk luft och vila sig "ute på balkonger och terrasser 'av' olika "slag, I morgon- dagens skola jer . man att fästa stor vikt vid största möjliga kontroll över. temperatur, färg, ljus och ljud i i lektionsrummen. Ljud- isolerade mattor, bekväma möb- ler, perfekt akustik skall göra det möjligt att ”se bättre, höra bättre, må bättre och lära bättre”. = mn tioner och expe -lelever och deras väg från lek- ningar, utställningar; teater- och lån: gradvis får anpassa sig. från hem- maliv till. full skoldag, Kontakten mellan skola och hem förbättras bl. a. genom "att wissa avdelningar av ”skolkomplexet - står. öppna för hela familjen, Det gäller "bl. a..ett s. k. ekologiskt centrum, ett bio- logiskt, museum, där. man kan stu- dera växter och djur i deras na- turliga” miljö. Hela familjen . kan också utnyttja idrotts- och gym- nastikanläggningarna. .-- Kontakten - skola-hem ' "kommer också att «bli intensivare av andra skäl, d "skola & inte blot att ägna sig åt unga skola till universitet mutan också svara för vuxenutbildning. Är 2000 kommer arbetstiden att betydligt underskrida 40 timmar i veckan och man räknar med att en hel del av den ökade fritiden kommer att utnyttjas för fortbildning. Samtidigt får man anta att sko- i viss utsträckning kommer att övergå till ”kontinuerlig. dvift”.. I stället .för att som. .nu stå öppen 8-9 9 timmar om dagen nio måna- der per år kommer förmodligen morgondagens skola att' vara till- gänglig för dem som så önskar dygnet om hela året, Avancerad teknisk: apparatur. gör det möjligt i | chef.” 'Fordras tillfällig förstärkning: skall: detta ske genom kommen-| enligt ber mening bordej" kunna skötas av. annan: personal, exempelvis vaktcheferna; Man fö-| reslår därför : en" omläggning "av dagbefälstjänsten . .inom ,' försvaret innebärande bl. 'a. att. dagunder-' officer kommenderas endast. närj! så. är / särskilt påkallat, t.ex," il£ samband med inryckning av värn- pliktiga, örbandens ' vaktchefer övertar de re skall fullgöras av dagofficer.el- der dagunderofficer men; som allt; jämt > bedöms . nödvändiga. . Över- vakning 'i. matsal' utförs av” vakt- dering. av utbildningsbefäl.' Dag- officer "utövar ” kontroll -av'" ord-. ningen i matsal genom ' rapport från vaktchef och genom enstaka inspektioner (stickprov). : Beredningen anser: att för 'dag- officerstjänst bör utgå särskilt lö- netillägg, beräknat efter en schab- lontid av 15 timmar 'för - vecka, Tilläggets 'storlek förutsätts fast ställas efter förhandlingar. Den: . schablontid ' beredningen räknat ' med möjliggör 'en smidig anpassning mellan dagbefälstjänst I” och ordinarie tjänst, heter det vi- dare, Det är därför rimligt. att som till dagofficerstjänst även fullgör. sin ordinarie tjänst. Genom den föreslagna” ordning- en torde följande fördelar iunna lt utvinnas, finner beredningen. Ökad tid för utbildning av de värnplik- tiga, minskat övertidsuttag, ' ökat utnyttjande” av ”vaktcheferna ' sam- tidigt som tjänsten för dem blir mera. omväxlande och stimuleran- ee föl an ora dörren, har" därmed försäkrat sig om en absolut störningsfri studie- miljö. > - ”Studiosfären” är utrustad med radio och TV (där jordens samtli- att i stor utsträckning ge eleverna visning och ä betydande grad lita, i olika åldrar individuell: under": ga program kan kopplas in), den har” inspelningsapparatur . och an. slutning till elektronbibliotek ' samt til själv Det mest fantastiska tekniska" hjälpmedel, som erbjuds eleven år behöver man dock inte ens gå till skolan för att kunna ut-- nyttja. Det är ”studiosfären”, ett ogenomskinligt klot, cirka två me- tee i diameter, som kan byggas i h t eller i sl ing utförs i ex särskild byggnad, där man också kan spela upp audio- Hill hemmet.- En elev, som slår. sig; ned i ”studieosfären”- och stänger! 1 med skrivmaskin. uppges dock inte om den också är försedd "med automatisk spärr för äventyrsfilmer, popsprogram och privata ' telefonsamtal, Rätt utnytt- jad. ,erbjuder emellertid ”studiosfä. ren” . den perfekta av: hr” Rubin där: han” sade + "siglsk av". dagbefälstjänsten |" kraftigare" tändning derna” på denna” gunkt Olct "Palme: + är > ungdotnens' parti. > Man - säger, att jag skall bli statsminister. Min blygsamhet förbjuder; mig. att. A | Men i vårt-parti' finns i: alla fall chansen - att . bli: statsminister,” 11 vilket” annat " "parti: har: de "unga den" chansen? Socialdemok1 atien är” ungdomens . parti... - brukat tacka gästande artister och aridfa genom” att utfärda” s k. lejd- brev, vilka, gkulle "garantera; att vederbörande” inte utsätts - "ön inbrött : : ätt. Parra sätt . att Mo ch dessutom” kan: de söromål som. inte läng-1 =, att "uppfostras till :ett" fag I vällkorslöst : laglydigt.' ; PÅ VÄGEN Mjärlig n kär' har: "jag di Hc rt i min. starkhet eg ere, S. i Har du någon ord till din Herre? fång s Sagt dessa ta försäkrar Gud di; Skrif- ten om att han älskar de "Och de ord som innehåller denna sanning är säkert bland de -käraste i hela Bibeln. ' Så” högt di pjärta att höra, att han har de på samma sätt, skull t säkert 'dlädja Guds hjärta, om - a da. fick | höra dessa ord "från" din ”Hjärtligen kö : Herre, min där har jag äg md sorligen vet han det förut, "säga honom öämjuke . självkännedom du vet lling;: du vel ijoch ärar, studiemilj med . praktiskt. taget begränsat studiematerial - : inom , räckhåll ;: hemmen. . U, SP, sl att. dag har dig kär”, : Socialdem okra tien - men skall ändå alltid nm glädja sig siter att höra,: 2 den skar honom gen = högt äl 2 honom -det åtta! Sä, "hot gom der. S Eg F honom. det med "Hjärter innerlighet: ' mdärt igen" fär I har jag dig,
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.