. upphöra med "atittala . längt yner” prod ene C . produkt tioner "så N en SM de” viktigaste kö - LAHOLNS TIDNING: NES vitrg ÄN 307 jödlrike «ck x > 1 a fanika ;produktionen', mu pit et ära en” nätionalekonomisk tt ledigställd' arbetskraft dbruket kunnat 'föras över Totill andra näringar; som ”expande- - "rar och har behov' av "mer arbets-' "kraft. Så Har" även "skett öch sker'.; "har" varit de anser näringen bör spela i i "vårt land, och' detta framtidens' svenska samhälle. Till ” &n' av: de: starkast: drivande. kräf- dessa hörde först och främsthal-.: "terna! i-efterkrigstidéns gynrisam” | ”Jänningen Axel "Kri SM iska utveckling, fram= "Harplinge; som" dels ' "skisserade: ” hölls talaren;' Men ' skulle et så. några "intressanta ' ;synpunkter på ” så långt att jordbruket nte an ' 'den "volym ;/ ; jördbruksproduktio-' + svara för huvudparten av. vår yen nen" bör "ha. för att utgöra 'en ' medelsfi sörjning" vsätan br fopon trygghet” för, vår ”livsmedelsför-'" måste /tillgi : ; sörjning och samtidigt ge rum för” kan detta bli dyrt för: One fortsatt rationalisering; dels: t0g' - terna!" Ekonomerna :av: ck et - upp, 'spörsmålet om "jordbruksfc 1; > tydligen: beredda: att» också ”vid- ket: som - arbetskräftsresery '” "andra, expanderande ' näringar. i: "Numera är . endast, något ' tta proc av. hela vår” förvärvsar=.". > got större utrymme" i”, årets. remissdebatt, Men | den för rekom dock” och det” fanns, även” talare som inte stack” under; "stol", med :sin: uppfattning om 'den roll" denna- gräns skriva;ut växlar på - en: fortsatt iminskning "av; jord=' i brukets .'volym :och ; därmed :ar=' betskraft -— men,de” "växlarna. får .! svenska" folket: sannolikt; betala > dyrt 1 så fall; trodde hr Kristians . denna arbetskraft! däröver. ,. Vår,.. självförsörjning , Hr Ki sson förde grad är dock " förande i'remissdebaften in. ör Föropa är det” av KE ivande i betydelse, att: Frankrike Fäldt Ern även framgent kom. mer; 7 att. försöka gå sina' egna vä-; frågan, om 'den franska nrikespo- litiken helt är. att lita. på med som på sistone dykt upp. , mellan ; hänsyn: till-de folkfrontstendenser; . överens- terna och "kommunisterna; vilken redan kas- : '-tar"sin 'skugga över de kommu- nalval;” som skall äga rum den 2 - . mars, liksom också över president-, i december instundande höst. val 'Funktionärerna i'X »tiet och det” socialistiska "partiet . SFIO. har enat sig om upp "gemensamma listor i de 14 att ställa parisiska valdistrikten liksom ock- så i dé 39 förstadskretsarna. Det-". ta politiska . bolag framträder. nu groteskt. nog "under beteckningen .”Demokratiska Unionen”,' Även ' den från: socialistpartiet utkristal- sentig, ”ellér för att tala i siff.'' bruksdebatten" på realistisk ör 08 positiva” linjers I den debätt'som' "förs i dessa frågor brukar det bla - tr framhållas hur: billigt vi - tiga di ällen! kan köpa. livsinedelk . Att det då i regel är fråga tid uppmärksamrnas, ” att. övers skottet 'på' en "del: produkter 'då i” för ölja ut underskottet på. :and+ Narna inom jordbruket: sådan; alt M på "ärläsmarknaden utan , hänsyn : den -- reella - självförsörjni ri i till" produkti tän= den är lika hög' som' den ”siffer- r kör man inte ' på. Men'"att:byggat: rhässiga, utan sjunker med 13 proc i ”en' framtida svensk jordbroksprot? förhålla a trotskistiska”.: t arne försök. att återuppliva "”folkfron-' ten”. från! 1930-talet;. För: en ut- - fändsk: observätör framträder. är frågan: Hur störa chanser här so | "ciälisterna' och” kornmunisterna” T . kri att: | åtminstone” inom” om: hänsyn” fast till” denna 'fåktor, |'duktion'på déssa kam: Tillgängliga prognoser: tyder även tutar. tvivel; som 'hr”Kri på, att vi i framtiden får klärt i pågekade; ' bli otid fö vinderskott "på ' költ-" och "mjölk. i produkter, + men ': överskott : på ;: spannmål; :oljeväxter” och tidvik ;' fläsk: Hr Kristiansson” "främbhöll, ; att ju mer vi krympér' den: tota< i la. jordbruksproduktionen; ' "desto åvält” samt” «undernäring äelar" äv jordens "befolknin; ett långt” ällvarligare. Problem. än. a dv ettrhela: + debatten.s:oöm - vår: fr brukspolitilj, blir:'så renlistiskr som. "möjlig HryKris € vidfen” ”vatbitiös Re sättning I för - sjördbruket: ; må te lägg” i. "årets: i befnissäebått: vå värdefullt bidrag härtill, + brånsäifigalinjer : ån | fritbruppåtvunde "fodermédelsimporten > kontrallen;/ - r icke” vem "som "i "Paris skall” ren! -gera' "Frankrike: nes vara "igång till parlaments- : ”Kung : ”Egmont”.. Med denna komfortabla å. Iteaterbyggnad "som: lika : bra; läm- invånare” "(det "finns 159 sådana städer I Frankrike) kräver abso- -Jut majoritet i första valomgången, "för att. en :kandidat skall erhålla ett fullmäktigmandat,) fandra val- omgången en vecka senare krävs endast enkel- majoritet) är just ' skapad : med. "sikte på en sådan eventualitet som den nu ingångna valkartellen mellan socialister och . kommunister. Båda partierna inser klart det » ta och har i en: gemensam kom> muniké i samband med valkar- | tellens” grundande uttalat, att de båda partiernas samverkan i kom- ; . lvalen är :deras' ma svar på den” provokation”, som tv den nya vallagen utgör. SA Det. kan icke: : betvivlasy' att de ' Gaulles regering själv avsett den "nya "lagen, som en ”provokation”, + d v's som en utmaning, I de fles- "ta fransmäns ögon. är en socialis-; tisk-kommunistisk enhetsfront: en "misstänkt och 'skrämmande före- ' teelse. Minnena. från: 1933—35 är spår som förskräcker. Detta räk- nar gaullisterna med: och tror, att väljarna från 'de demokratiska .mellanpartierna kommer att hell- ' re samverka med de'två gaullis- . tiska partierna . (UNR/UDT). De 1 hrakrike inför konninnalval rer -bjudi till :en : sådan" samverkan. Kommunistpartiet erhöll vid se-" naste parlamentsvalet - 1962 "inte: - mindre än 21.9 procent av rös- terna, medan socialisterna fick 12.8: procent.; Dessa sifffror är 'oroan-.7 de för de Gaulles regering, Nu" : hoppas: emellertid Wisterna, att; ” hd ”"Fortfaran € kvarstår frågan om Erhard valt' Frankrike "eller "USA, och allt tyder på att något defini: ”folkfronts”-skräcken 'skall förmå det franska folkets flertal att'kon- : . centrera sina röster ”på-UNR och ' "de med detta samverkande mel- lanpartierna. 'I samma syfte torde” gaullistpartiet ” ven. bemöda ' sig öm! att ' stärka: sin egen. vänster? : flygel "för. att därigénom” hindra ' ett jordskred åt vänster, Man tor=" .de nog kunna räkna med en fort= ' satt gaullistisk regim'i Frankrike :under” de' närmäste tio: åren" —' :m' en dylik 'utan de Gaullé st men "det: kommer i'så' fall att bien? alltmer : 'vänster-gaullistisk "regim i hård tävlan med den so- . .cialistisk-kommnnistiska ; : "folks fronten”, om makten. Hur "det slut- . liga . resultatet. blir :' beror.. icke minst på den. ekonomiska utveck>-: lingen -i landet." En fortsatt” "levs' nadsstandardhöjning” AA hittillsva- "rande; takt: kommer givitvis' att: ”lända' gaullismen till fördel "och. . beröva: ”folkfronten”. en politisk : existensgrundval. ' - tivt örande inte nåddes under de" fransk-tyska ” diskussionerna, Generad” de. Gaulles Presskonfe- rens 4 början på nästa månad blir därför av. största . intresse, och det är ganska uppenbart” att' "Erhard rakt. motsatt” riktning .mot' nu? . och det, sedan: a "det bara ätt se hur medborgarna - på" erforderliga me- del, varje parti: efter sin metod Men hur! vore det om åtminstone de börgerliga partierna: började: — som den store” konstnären , Nils Dardel. .ofta föreslog — ”göra tvärt - om? Hur; dét' att börja” om Nordvästra Skånes. Tidningar. ; Konjunkköroesstog?. Finansministern] i tar” nu från' den ene och ger till den åndre — det gjorde ju också skattesänkningar. av "betydelse, : då statens intäkter stiger « med” till sist en och annan det iMftryc- ärade riksdagsmanna- liknade” en : samling sistnämnda har också redan in- Ens. slemås. modernaste teatrar: håller + " att mppföras i Bonn, : förb blik Tysk- I unga väst ge uppfinning. Med hjälp av två rör- liga: ramdelar, går det att åstad- lands Huvudstad vid «Rhen, . Våren 1965 skall den" väldiga byggnaden tas i bruk. Möjligtvis kommer den el brittiska drottningen. att I hedra den nya. teåtern , med sitt besök. På repertoaren. står :'bl. a. Shakespares Henrik IV”: och - Goethes pan igsför. teater. och. opera re- alla ” möjliga : 'scenformer som: "kan änkas.” En del av scen- ytan som är på: 400 kvadratmeter kan sänkas ned wid operaföreställ. ningar och förvandlas till orkester dike". Huvudscenen” är " indelad". i tre ”estrader som i sin mån ' kan lyftas ”och ”sänkas.. Bakom" denna huvudscen finns dessutom en vrid- | - scen som med hjälp av några enkla handgrepp.» kan fander är ån » fram. i får, En sådan: inäktning a lv; smedelsförs agceptaelt 7 pris, MH tårna samtidigt” utrymi fortgående rationalis för Näpingens, 18 återspeglas i prissät! överens; om, "att dej bruket måste "drivas efekt "underströk he K ] Kristiansson; Skall” . ningarna. äv brisstegringarna i i SA Fetatjhandela. lätta man.inte «| några;få /updantag» när. tillfället i akt-:och skott. de”'olika . branscherna Källande, rv den gränsklj betsinsalsén. Däri, konsumsnternas: . vilrösen alt e hålla Nvsmet der, till 'så låga, som "möjligt, med, tanke” duktlonskostnaderna. , | Märta äng $S Sprinne: j allmänhet , inte, > därför att staten. höjer. sin” oms med yt- ”terligare, några- r den "särskilt starkt : "betonar. vikten av «en effektiv prisövervakning; Ge- "nom sått framhäva. denna : åtgärd försöker den något redöcera den negativa reaktion. hos allmänhe- 1 pressen "här gat na oirkulerat uppgifter .om att h ms biksdagsgrupp eftér ivo- tering "beslutat "återkomma" od sitt från fjölårets ; : valgörelse. 'ö- kända" förslag, 'oni . utdelnå rå. "ATP-fondern Detta utspel” an derkändes ”s bekant” av väll "jarna; men det räckte” inte-med | det; även högerns erna har tågit olfeniligt "avstånd från den äve -tyrliga! ATF-politiken: I att Tegeringenst” planeri för?) tzdst 9 ka Dagbladet Kristianstads läns. högerförbund manar. de” "Borgerliga : till samling samtidigt ' som ' man "avvisar. se- parala politiska "utspel som: kan : komma att äventyra 'samarbetåt. "; Ifråga” och ”ATP-utspelet; hän- visar" högerförbundet till. ett ”it- "talande "som Kristianstads: höger- : förening? sänt. till. partiledningen. Dattå' ättalande: innebär eft 4lart å Vfrån? hö - ATP politik? och; föreningen! be- klagar "att partiet överhuvud : ta- - get saktualiserat ”denria > fråga! "Det intressanta 1 sammanhang- et' blir nu frågan hur Jöns Nils- ' son kommer'att agera i riksda- öka bostadsbygsnder i tidningen, men: :medger: att man inte kan räkna I frågasättas om -dét' är Iyckligt att göra en sådan omför- delning. tills storstädernas "> favör under ett år då det totala bo stadsbyggandet .väntas> öka 7 "rätt blygsamt, Följden "blir att: de ne- gativa : verkningarna” + drabbar andra delar av landet," som: för sin 'förmågd-: att 'expandera :' och "utvecklas "likaledes äver "högt bostadsby; ggande, : Varje '::: minsk- ning i'en tätort eller region mås. te utlösa stark besvikelse och det har redan framgått i Jänen efter finner : eh; dedarenv "samlad: bor; ne a Dit fikdaga Tokaliteter : är ' "byggnaden utrustad | med en mångfald teater- och:'scen- | tekniska, nymodigheter,: Det: är, den första teater. som har en ningen: efter »'behag : sig med: frisk: luft; a "Naturligtvis sedan håde. Bonni— låt vara blott pro- "trlilj: DM, Teatern har projekz terarts fioch planritats -'s de” två unga: arkitel Klaus i | tisk och elektroniskt” styrd Helys- | ningsanordning:” "Vid den sista" bei petitiorien': alltid Jet hålkort. som sedan. automatiskt de föreställ- medvetet för h , skärpa. de borgerliga linjer... Emellertid har " lyckats; «'oavsett.: om? "sytt sök E Nit, sigatt betrakta SyD. som”. i grunden lantbruks- ,den- nat tidning. om någon - :slå” "vakt ; försummar ju: inte: heller: att. in- partiernas ; plikt ait hellre förena sina kraf- igenom ;vad n att, i isole- riva. sär- dessa. tid- -. ningar. ingalunda. :partiopinionen "ute i landet : med; sig ---lands-|' ertstidningarnar.: ger - ofta i härför. - ningarnas., , soenbelysning. Br de enskilda: skådespelarna - -och: därför behöver följa "med varje. "rörelse på scenen manövreras även i fört! sättningen för hand. vits Också den såkallade” fullt våriabla scenramen: är. en ny konstruktion, Inte mindre - än” 253. 000 ”svens- kär, ungefär” var. 30:e; har extra- arbete, det framgår 'av en under: sökning som "Arbetsmarknådssty. relsen gjort. ”Flitigast .extrajobbar man i åldrarna 35-244 år; då har man. tydligen" goda krafter” "och aptit på livet, ' vilket förutsätter god tillförsel; av ”kosing”. . Många jägar från” det ordin rie, jobbet” till extraknäcken' för]. den åtråvärda kassaförstärkning- en -och blir / därigenom '. ganska trötta, Vad vinner man? Sedlar- "nas prasslande" 'lycka:” Medel till TV, bil, sommarstuga etc. etc, På " det istnämnda : stället .. har: man "inte; tid att vara. så myc- ket; ' när: nättopp dubbla" arbets-; "tider -skall :klaras. Extraknäckar- na blir dessvärre också lik: - lasten vid Seglingen n imot' kortare arbetstid; (Ha n d e i stj nsteman- sne 'n) Algången: på . arb kraft. ökat :varje år och tack" vare detta har vi kunnat öka vår standard trots ”arbétstidsförkortningar. i "Artikel- författaren menar att det nu: är slut med detta och” hänvisar . till vi rissa eko "bostadsstyrelsens SS Cpr fördelning" åv kvoterna. sö " Man får höppas' att "detta" inte är . sista ordet, säger Aidningen. gent om" högern". skulle: envisas rr med att fortsätta: sin' huvudlösa " ÄTP-politik. Kommer hr Nilsson ” och "hans? meningsfränder alt . Aa - Det” "är" det säkert intet mera frondera mot partiet: och kommer Pro orsa Ret "detta & sin tur att leda il en DET CENTRALA DÅ - JORDFÖR- paptisplittving?" så ”VÄRVSLAG STIFTNINGEN Sn . Kristianstads. höderförbund- har är frågan om "det + Enligt dessa medför ' till 40-timmarsvecka . experter: | övergång inom ' det närmaste decenniet, att vår stan, därd håller sig oförändrad eller sjunker, Den tid vi har framför oss präglas därtill av.en ur eko- nomisk synpunkt ogynnsam be- folkningsfördelning, "därigenom att antalet gamla ökar men san«- nolikt, också : de : antal. Därtill kommer ökning när] ”det gäller .studerande. ' Hur. det går" med arbetstidsförkortningen är inte. bestämt" ännu. Om ' den ”génomföres inom en nära fram- tid kan den; genom den knapp- het' på "arbetskraft som då upp- - står, tänkas leda till mera över- tidsarbete och till mera ' extraar- - bete, men då blir 'det i 'verklig- "heten inte fråga om arbetstids- förkortning. + + "Under sådana omständigheter . vore det sannolikt bättre att vän- - da litet med: att införa 40-tim- Stockholm" (PT) På av "överbefälhavaren" och kebiskopen” gemensamt. fram- "fört förslag har”regeringen ut- sett en grupp 'sakkunniga med . uppgift att framlägga” ett. för. ” "slag" till lösningen” av: : frågan : om. kyrkans: funktion i: krigs- tid, :omtalar ärkebiskop” da Nar: Hultgren” "i: en: artikel” tidskriften Folkförsvaret. ne - Ärkebiskopen” MÅ konstaterar att: beredskapen” är : både” ett "nationellt och kristet intresse. ” Prästen' har' sedan ' århundra- : den tillbaka alltid" åtföljt de reguljära , stridskrafterna. "Men det totala kriget har gjort det . "nödvändigt. att på ett helt an- nat sätt än förut sysselsätta ;sig” också "med vad som' kom- mer att hända med civilbe- ” folkningen. "Genom . ätt: stora "befolkning mflyttningar” köm- ” "mer att ske, måste man räkna - med en helt. ny situation, på »zvilken:-det ; kyrkliga . arbetet skall appliceras... et ss Folkrika församlingar . eva- id kueras' till glesbygder och .be- > folkningsmässigt- små försam- AD var'som” det brukar: i Liden na-årets' generålmönstring..— re- missdebatten. inför: den ' nyå riksdagen, 'De långa budgetdebat- tema ändrar inte på sig — möjlis gen siffrorna man bollar med. "Men |t inte så mycket de. heller, f : sEn lång rad nya ansikten pit fade upp" ; kamrarnas utseendeZ > : Och "här: kunde : man” väl sätta I när han'utformat de skatte. och finanspolitiska'=- ”och' vå sde-nu unnenis a ; Och "så undervisade här farbrö- gorligt (hr Hedlhind an det. "inte på stor, och bred fot (27 miljarder i kassan) som finansministern, så m detta. : Högerledaren. he Heckscher var "inte. alls "nöjd" med - att hr Hed- där ” reformförslagt som, Sträng lystrat till. ' "Nej, hr Hedlund: skulle ägna, all sin tid åt att ”gruffa finansminis- tern. . : Nog tyckte man att tagit” ganska god” tid på sig” Men förtrytelsen - över ”mitten- samverkan” kunde inte heller hej da Heckscher från att fräsa ifrån 2ig några I ibeska sord,- Och det för- lägger sin politik så nära ”den s so- ecialdemokratiska, : « lingar h - däri att "ställas inför helt nya problem + även -ifråga .om- det -kyrkligaq - arbetet... Kvär förutom ,. kyrko! ggnaden och därtill: hörande - värden också en. skara människor .som av kyrkan :inte, får lämnas där- -hän.; Personellt kommer för- ändringarna också att bli be- | ni -tydande..-Det. yngre - präster- . skapet: tas i mycket stor ut-| > sträckning i anspråk för tjänst . inom krigsmakten. Detsamma gäller bland ” de ” i kyrkligt arbete engagerade lek- männen; Arbetslag av präster och lekmän kommer att splittras, Kyrz koråd ' och :kyr! ra möjligt att lita till de gängse kommunikationsmedlen som €ex- empelvis post och telefon. Detta ee forts, & sid 1) |. (Forte, å ä sid. T- Ja, nog längt ifrån högern. -ETill sists Mitt i bil Lasse-Maja. Hör kan man tala om t att'hr Sträng inte"varit lika klok j. Precis "ménät. "Men åjo, lever man |: lär man nog klara Vv konststycket. ; Detta: ån lund var nöjd, vill säga' med det högerledaren - inenade ' att]. ” . fa Nogn her hang a åtöre: ER Sör se vore givetvis öm a Senaste e förhållans le; att förmånerna kry varje år, Detta dräbbar : :J ning, och i i' vår Gudz namn. resa upp segerfecknet;. Herren" upptyll- de; alla dina böner! : VPS 2 I Guds” namn - skall” en” kristen kunnå: reså upp: egertecknet. En ki skall måt, inte bli hönom: så nära" in? arna . kom - re eimandvreri för talman -Thapper och. gick bill stats- rn blick föll Ålderspresident- efter många : 01 riksdagsår. Mer alla trodde” att han som statsminister enligt. praxis skulle tacka nej still: >hed edersupp- draget. ; 2 ns I tur efter honom stod. vi igelsbo. dentsk st, : Skrivit väll Han hade förberett sig för I presi.. 2 | lvebe att > har - blir. träffa ; "det; 'som 'rigt nämns 4 detta ord: i. Vi jublar över: din. fr: Herren. uppfylle kammarkollegerna och allt - Men Erlander tackade ft Och" ”Vigelsbo log brett i remis- Famn, pr korset som.'segerteekim. nn "Genom detta, skall d a
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.