a "som: ”Samlingspartiet”, Inte' hjäl. nns - LAHOLMS TIDNING a Xnder fubriken Mjölk,” smör & margarin”. tog. Stockholms- tidningen då en ledare. nyligen "upp frågan om jordbrukspoliti- kens utformning. Detta sker som "vanligt i en larrogant ton: och : på ett sätt som mer är ägnat att vilseleda, 'förvilla och irritera än att bringa klarhet, Kompliceråde] "ni ' problem” behandlas .med . godhet, förenklas" ”oigenk "lighet ” och ' lösrycks” för” propa-| gandans ; : skull. ur, sitt. riktiga. med tt Tidningen önskemålen i Hjord=] > « "Det ” firå. skördetuttället och "räshén i "skogen hjälptes” åt att "öka jordbrukarnas inkomster "med. ' bortåt 20 procent. "Det finns" ving-] ven, grupp som tillnärmelsevis fått « Rökneexemplet påminner stajkt' om det "tyska mönstret "med, pro” svenne DA tdelning under fjole. . - -ET- Fredagen” den 20. januari: 1965. LT => -— | Nykteristernia” alltid. efter sin. tid, läste man nyligen i SE. ' De will - ingen objektiv -. nykterhets- v | forskning, "de; bygger : M upp sin” skrämselpropaganda . på ' baksmäl- lans muelse, och de ägnar sig med: "Vad sedan fäller ”ekonömien” i att, ha” ens - betydande; smörför” sv råkrati; ed: jen « ef. "rgstriktioner 'och' förbud samt, stöder. orimliga lagar 'om hur; "Allt det där. tycker man sig ha ” | hört. och, .sett ' många" gånger för-"' lerr! -Iyar > Ahlstedt," som den ' gången hållit "i. har ”Halkoholtster” skall tas om hand, i'.. ; SN ” Rektor Karl Fahlgren, Umeå, tar i detta inlägg upp de ' utfall; som "tid "efter, annan : riktas mot! nykteristerna. Det gäller att Jugot och sakligt, re-, sonera "om " alkoholfrågorna, menar han, och fterlyser ökad tsning ', på > alkoholforski fan ningsorder om; vad bon md gö- ra för att skapa en god atmosfär : i hemmet. Hon'"har ett radikalt råd att ge den som vill studera al- koholism: ”gift er med en alko- . holist! - Eller -'ett mindre radikalt: Jäs denna sannsaga och tala sen om hur atmosfären - i - hemmet skall göras god till allas bästa: ' En familjefar sitter vid bordet "förebyggande ungdomsvård. och | medicinsk alkoholistvård.” ee LJ r skara” dindignerade ”före- gångare... Inför man restriktioner, som. t.. ex, motboken, så är det nykteristernas " fel, Får. man inte tillverka. cider ;å'' Småland eller sälja” mellanöl: i”butikerna; så är -nalisering.. För det. första K-mjölkepriset "ej . effektiv: mejerihahtering] a och distribution. , Vidare: ligger hela ”problembomplexet till. på Scenttal- räknade på låga "värden.' Det, blir: sana, en tillräckligt låga "tal att” gå! frän. , Och döt finns i: jord- bruket, Intrycket bl annorhin- - d 1 bjort "en undersökning för. åtskilli- al let nyk | fel, Osv.' förargelsen mot nykteris- sykologiskt ” mycket lätt att v där. i vårt land ha . r bringa de "otaliga". fall a av. alkohol- tragedier, "som vi har' runt: om- kring oss, falk som så sällan kom- mer . till : allmänhetens" kännedom, men ibland b av ett nödrop. Som "nu nav. förvärgsabetande flert öÖ "Posten (13/1 65); en. kvinna som fraktat. sin ;man mellan - sjukhus och sprit ungefär, som-en vanlig person idvicker mjölk och skriker ut hotelser och woför- skämdheter mot sin hustru, ' så i | länge han kan sitta, för att sedan krypa omkring på alla fyra, allt medan: julljusen brinner ner och nyårsklockorna ringer in det nya året. Som publik har han en ska-|- ra olyckliga barnaögon, samt 'en hustru som inte får yttra sig för då 'skall han göra ”rent hus”, Så- dana "julkort finns säkert att få från många hem i vårt svenska sedan - vilka ,r aber limänhet inte -ville-ha ii Sväret « blev: "helst. inte ”skåningar . "eller. norr- arför? "Därför :att de alla något : sätt” talar eller uppför och prrt rdrri terar .och. förangar «de ; Medelgvensson. " Och" blir ' man irriterad och . förargad,: då är. det Iognt och or här i land Och nykteristerna uti ; | gör" bara 410, säger - 105 procent ' av | hela! ket. Hur, kan des- emellentid. en salk>e som de. : att herr: Ahlstedt Belikar 'aldrig tycks fun” hur; nykteristerna kan sig annorlunda än Medelsvenskon, |. ätta. att: styrannisera det) : Afrika: fick” mest” kapitat > från de ”rika”.länderna' under 1963 — om man räknar .i dollar per in< vånare, Siffran är” 5,9. . fattiga länder, id..wv.. irkiet, Ju- goslavien,. Greklan Spanien: och : ett. slags. demokrati 1 sa tiö populär. ar | dant: inflytande? | mycket" mer motiverad, som" nyk- "som "hyllar en im- yhållsamhet, : ha ett. så- .Frågan är, så teristerna: själva visst icke alltid hi ia: åsikter -om . vad is” eller icke: göras. : ende: ; sg a am iga, att Cypern” .därmöst med 5,2 dollar..” Invå i Lati ik får '5,0 dollar var. ' Sist och långt ÅA efter. de andra | i: denna 1 Asien med” fav. en: "kommentar om kapitalflö-' det - till "u-länderna i Ekonomisk Revys. januarinummer. sätt.” Det. totala kapitalflödet från, - OECD:s industriländer och de. inn 4 ionella” organisati vilket innebär att den största sam-! manlagda : summän Salsa mer på: alkohölf 4) : Ull ett förslag om namnbyte: . tiet har redan inregistrerat” parti. trögna högerfolkets kroter € Så kan det: ätt. "gå också med ett. namn "per det. högern att ta:ett:inytt namn 'som ”suggererar fram före. ställrringen om "ett : samlande ' op- pasitionsparti om den för- en :po- Å :-Kanske: beräknar "de-att kunna "återkom" "ma. under "vårriksdågens' "gång. Annars bör väl detta: vara: en åt "riktlinjer "för: lokaliseringspoli. ken, som: riksdagen tidigare dra- git "upp. - En : minskning. av byg- 'gandet, med 11. 000 "lägenheter i landsorten 'öch 'én ökning av byg. ipplysning,> på . förbbyg- de rd" och medicinsk I mi d - näst och : får 1.655 : milj. Å får r tår. för .92 procent ” av offentliga" biståndet "och .Sino-Sovjet- gandbt' med 7.000 + 1ä storstadsregionerna; innebär - dock befolkningsmässigt en ; överflytt- ning av en 20.000—30.000 männi- da, att det finns 'böstaädsköer: i. + Ktik som. svär mot t, en po- litik .som Hjärmar det: från den övriga .. demokratiska op nen: Pon ; Om” ett byte: av nämn skall: ta någon. "mening måste det. få sin motsvarighet i ett byte. av polis tisk" färdriktning, När "Bondeförs bundet började kalla: sig Center- och att. det första hand ökade" byggandet "kommer : dem. till: godo, som re- :skor. från landsorten till stor |. .. stadsregionerna; Man kan invän- HERR. STRÄ GS 'SNÉDSTEG ” b .Fina r. Sträng har avvi- 4. "dan står. i storstädernas b "köer sinug yet Men-det finns” 'bostadsk er:1.de expansiva tätorterna” bPövriga de-' Jar av” Fandet: också, och 'där blir möjli; partiet ' vår detta ingen i lös gest utan markerade: en redan förefintlig vilja att föra: en. poli- tik som tilltalade. även andra än ; bönderna, Kallar sig högern Sam= tiet blir. ytet ett slag i luften” öm partiet för splitt= ringspolitik.' Det Viktigaste för högern rr att a namnet, inte att. tillgo- oodwill vi. ett. nytt jar. på ”samling”, Detsamma gällde. vid. bondeför=- 'bundets namnbyte: »' neutralare ; oenterpartiep” kunde E i stället 3 mins ska ' det 1 landet i övrigt blev i na: så: mycket mindre att. tillgodose: ib rna... C3 z smén samti gt. har: han gått ett ' "stycke | på , vägen: mot; ökad. indi- - rekt: béskattning.. Att. den dock: inte: leder. till målet i ett yttrande över den statliga | Byggnad: ingsutr delbetänkande! uttalat ' sig ganska. vidsträckt - kompetensom- som bedrivs. avses kunna handläggas tagit; ett. re central. byggnadsberedning ned - råde, En betydande , de! 'äv "den |” . - offentliga: "byggverksamhet : + av ett, sådant «organ. » > Förbundet - :som skulle öka. nä- s ingslivets ” konrkurrensförmåga gen: efaller-s x klart, , "skriver "tidningen? F-ö.r e ta g ären: -Hr.-Strängs väg' blir. i stället ackig och besvärlig. för närings- "livet efte som "den tydligen ut- mynnar” "i" inflationsträsket. " Hr "Sträng har underlåtit en ordent- &- skattereform." Han har bara steg i, den riktningen. Tr förefaller. det vara ett "En Halvniesyr enligt. br Strängs .modell kan lätt leda till att de'in- irekta” skatterna. blir. . starkt in- pekar särskilt; på skolor, sj nå "byggnader anses ett ganska vemissdebatten / betydligt "lamare långt drivet Sfandartliseringsarbe. te kunna bedrivas. "+ si ev ålderdomshem och även allmänna |" förvaltningsbyggrader.” För. såda-]- 7 näringsliv + tillåts svälla edan. den: privata” hålls Om det finns ett. organ som kan - . |. dåliga sorå Tnän ibland tycks före- «| ål Rynell i -Industriförbundets : Tid-" "sätt "tillvarata de möjligheter vi har | et. ta endast. turister i' gängse: :mening. | ilnikt. Tvärtom kan 'det hållas för "ta begreppet ”svensk kvalitet”. locket. svarar för vå procent . och vriga . industriländer; r den res-. terande; procenten, ', Den och läkare och själv. fått förhåll- välfärdssamhälle. endast ' 3,0 dollar. : Detta ' framgår - Men! man kan" räkna ' på. Hera: - Asien var 2.755 milj. dollar 1963, : industrialiserade 'OECD- en "U-LÄNDER . DOLLAR PER INVÅNARE 59: "Enighet dåder om ”att. migtnås ekonomiska struktur” måste för- ändrag, att ”inrotade” beteeridemön- ster måste försvinna” om. landet skall ha någon framtid. Här ställs stora anspråk på Kandlingskraft; det krävs handling på : ett plan som. var Churchill frä opinionen. T ippgörelien ingår et avtal om att någon publicering av - detta" SIFO:s" politiska ' index inte kommer att ske i press, radio er ler TV: före valet 1966. N > Med" hänsyn till det sätt, på vil- ket SIFO-materialet. utnyttjades Å den | rörelsen är det lika men kralt. och integritet avi i den art som var hans. "Dagens Nyheter, . året, Om: Proteststormen - hittills, uteblivit i "år, bör det: vinte" tolkas] 1 ” mande riksdagsbihandlingen " u-hjälpsvännerna åter samla sig. Stockholms-Tidningen (s) tidningskosirisder UPPZAYVS. för ett” par år sedan, uppgå Till ev årligt belopp på : omkring" 17 'mil- joner; ". då - motsvarande ” ungefär inkomster, Enbart. Stöckliolms-Tjd- misk” Revy. ger. i senaste numret ikt över k na till.u-l? fnderna. Om" man för- delar :: summan ' av” offentligt : och u-länderna - från - de ' ..och' inter privat kapital; som .1963. tillförts]: "industriella : + hälfter! 'åv' Organisationens; totala | ri bra att åndexSiffrorna får. stanna på partikanslierna” "till den -upp=' lysning -öch: ledning de kan wvara mk Dagbladet: . landets” bilister, öre "delen" som”. alltså . id miss beredskap" Vi antar at de | når bilvérkstäderna, som' kan Käl- Hinigobilai Kanike kan man. rent av ana att sjukhusen och ambu- tingsmetod, cc når : ÅA Synd” bara" att den så .s derna wvältrades, över - skatt talarna. Men det blir litet för. tyd- ligt om man. från socialdemokra- än för att” för- cera pressutredningens arbete: och pressa fram ett förslag vars effekt” skulle - bl att med hjälp av: skat-; OECD-länd :] la organisationer, visar det 'sig att [ Afrika "leder. med . 5,9" dollar " per invånare. U-länder i Europa (Tur- nien'; och ; Cypern): når upp: i. 252 én är långt ifrån så ställa sig, framhåller direktör Sven skrift. Men 'det gäller: att på rätt! att vidta utlandets intresse för Sve. som ' reseland, och därvid bör inte inskränka” oss” till att: beak- Från ;. resenäringens synpunkt ; är hämligen en utländsk' industriman på affärsbesök, en främmande kon- gressgäst och alla andra som kom>- mer hit för. sitt arbetes: skull i lis ka. hög grad. kunder som «den. se- mestrande” besökaren... ; Inte minst för den svenska indu- strin' är det. av" stor. betydelse att -| Sverige ligger väl framme som be- sökslaänd,. Detta. motiverar, påpekar direktör. Rynell,' ett närmare sam- arbete mellan industrin :och de tu- ristfrämjande . organen." Det" visar sig att utlänningar: som. varit här mer "än andra" utlänningar' obser- verar -; ochy i uppskattar bilar ;'av svensk tillverkning, och . detta :ex- empel är säkerligen långt ifrån u- givet : att. utlänningar : som besökt sprida kännedom om svensk ' mö- belkönst och konfektion, vårt sten- gods och" våra ' glasvaror' och ' åt- skilliga andra produkter. : + «' Begreppet -" svensk: kvalitet . kanske; inte riktigt: så känt ute i världen -'som . vi--gärna. föreställer oss, menar. direktör Rynell, Å andra sidan" är det en ofta omvittnad er- farenhet, att: utlänningar som kom-, HH = relativt ' billig vårt land verksamt bidragit till att | Fö paj lien "och i andra mnedelhavsländer. Men. den: svenska prisnivån är en- ligt < gängse: internationell :uppfatt- ning hög — Sverige är ett: dyrt tul ristland.:- Mot den bakgrunden NY är det angeläget att vi kan bjuda vå- ra: utländska besökare en standard som motsvarar "kostnaderna, -' Här spelar också reklamen en stor roll: . Inte minst med tanke .. på. ' den: svenska-" 'turistnäringéns :. - ganska särpräglade förutsättningar måste vi i vårt "land konsekvent vinnlägga; oss 'om att ge våra. pr ' fre Grekland, Jugoslavien, 'Spa- 4 NR öjda till" 1.200 kr! per .Mödrar med. barn — En utredning.om medbor nas : tillgång till erforderlig. hjälp, i. läva diet mål tsh. föras. år. BL a," föreslås. allmänna. barn- 2 UU Under: ens - ärdet i vänt land; und såtser den "rätta ”"inriktningen,' be- tonar "direktör Rynell. : Riksbanken planerar (5 : oh "Stockholm (TT : Trots > alla , beredskapsåt ärder kan -brist på pengar tänkas upp-' stå i krig —t. ex. På grund av avbrott > i kommunikationerna, flyganfall, sabotage och: dik : provisoriska pengar : gått & en "konstant "försämring, : terpartiet.: Man Su en sam- ed TStatsrevisorernas. alla. värnpliktiga 4- med "identitetskort att i obegränsad utströ kning. köst- madsfritt anlita” ä stateras i en partimotion från cen- F påvar ligt. övenvägas, .säger hr Boo (ap). Han har: i sen. interpellation: i and- ra | till försvar sådana fall liksom : för der händelse något Idel av riket skulle bli helt avspärrat, ggs åtgär- der för. tillverkning av proviso- riska "sedlar. och. mynt, omtalar byrådirektör :. Gunnar Gråberg i riksbanken i en artikel om vårt - betalningsväsende : under ' krig : tidskriften. Civilt Försvar, -1963 : års mwiksdag gav den 'ad- ministrativa ' nga för bered- läggni å detta om- mit "hit blivit av vår, industriella produktions hö- ga standard — att ta emot utländska besökare är alltså ett' både billigt och effektivt sätt att få visa, vad vi kan - bjuda "den; internationella marknaden. ;- 2 : "Men det är nödvändigt, rtsä ätter direktör. Rynell, att. vi har vad man på turistspråk kallar en ”mottagar- apparat” » som" är | tillrä -ut- byggd 'och välsmord för att besök av utländska företrädare: för indu- stri-och handel ska kunna få den önskvärda,. ' goodwillskapande och säljfrämjande effekten.' Och. i' sin egenskap av värdar för ett mycket I; stort antal utländska gäster har in- dustriföretagen en direkt: och på- taglig anledning att söka främja funna verksamhet. Det är bl. a. ett långt. ifrån oviktigt led i ansträng- ningarna att internationellt inarbe- Å - Till sist - understryker direktör Rynell- prisfaktorns centrala bety- delse i den markant demokratisera- de Ht Den ionella resandeströmmen går ju just till "sådana länder där det anses vara råde och planläggningen. omfattar frågat denne om "hamn ämnar” ändra gällande: bestämmelser ” "sådan riktning. . "— En ökn 2 med: sorånanlät 2,8 milj kor ill kulturfrämjande åtgärder föreslås "i :en- partimotiorr av - folkpartiet” och ” centerpartiet. För konstnärsstipendier:: föreslås 415.000 kr mer: 4 statsverkspro- positionen och pengarria - skulle gå till sammanlagt 20 större arbets- stipendier åt konstnärer inom må. leri: m.m. Ytterligare 40" mindre huvudsakligen” sörjningen, bankväsendet, och ber talningsväsen : Inte minst mr: psykologisk syn- punkt. är . det. viktigt att pengar finns . tillgängliga, Löner, 'pensio- ner, krigshjälp o. s. v. måste kunz na utbetalas. 'Även om wutbetal- ningen sker över postgiro eller med check fordras i de flesta fall kontanta medel Endast med dessa i sin hand kan löntagaren eller pensionären göra sina uppköp, 'betala" sin hyra etc, - Penni delstförsörj å : ålig- ger i kvig som i fred i första hand riksbanken, För att. : jvillgodose kundkretsen ' bör också utga'till denna grupp. Även en "Peforme- ring av - konstnärsbelöningarna |! kan. nå en: inkomst av-'50.000 "kr utgå, samtliga pennin; vingtitöt "omfattan- medverka till en: effektiv penning medelsförsörjning,. godose märingslivets. och hetens behov av bankservice: un= der krigsförhållanden — i den mån förhålland i övrigt med det. Med inginstitut avses här af. måste man se till att lagret alltid är tillräckligt stort. Lagret måste färs. och sparbanker, : centrallkas- sor för jordbrukskredit, jordbruks. ha den rätta, och vara rätt fördelat på filia- lerna, så att man täcker hela för- säljningsområdet. : Man måste ha en distributionsapparat som snabbt kan fyåa på lagren, innan ”ned- gången blir för stor. : Planläggningen på bankväsen- dets område avser. att skapa. en Ssor;' hyp "ker Joch; -för- eningar, ov Poninginstitut belägna på. or- rymning skall .i princip fortsätta sin verksamhet till dess sådan ut- rymning anbefalls, Även därefter anser mån sig böra :sörja- för att Met (Forts." önskas så att belöningsinnehavaren [ innan belöningen helt, sJupphör, att Å gi Å de krigsorganisation, som dels kan] z ter. som planlagts för slutlig. ut- o nikabtionsmedel är värt att. allvar: 1.4 Nar: er Herren. Om edra” 'syn- : '0 blodröda, så kunna: de ” bliv snövita, och om de äro öda såsom. BA elson vt D FÅ d Ne färg. Fynden. p ont: blod, 5 dyster. allvarlig > är. den. od RN Nisner, Synden ara över bilterhot falskhet, Fstöla, och 2 de det. b andra onda, dels "kann. till | äp: : an av : all et. Som utgjutet :blod färd så sobar din s synd straff. : bog a blod. Din blodiga ropar på på Guds stra i opis ” "Sö tam Mil oa me Soi so
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.