| LAHOLMS: TIDNING —= LT: a 1 den strida niotionsfloden till "riksdagen dyker varje år upp en ; idel mer eller. mindre kufiska för- -.' ni "slag. Till dylika måste väl även i en motion Av ett par folkpart | friksdagsmän till årets riksdag-räk nas, I denna föreslås nämligen att sfaten skall ge förmånliga lån samt - bidrag '. tll industrier, som; vill - anställa kvinnlig arbetskraft. M v Likalönsprincipen — lika lön för” samma ärbete- — är ett' be- grepp som numera åccepteras” av” , de allra flesta, Självklart finns det i Manlig eller. kvi - Måndagen” den:1" februari "196577 UTE = + driftsledningen' funderade mycket yrken och arbetsuppgifter, som är” mindre lämpliga för kvinnor än för / män. ;Men dessa" blir allt: färre, delvig. beroende : på mekåniserin- gör arbetet” mindre NE håmn plänetar- "utbilda öinnliga > bussar i" linfetrafik har även: innliga förare.. Kvi kar krariskötare, Taxibilar och omni-', "I kvi nnli;g ut ig arbetskraft avs för några dagar sedan av” riftsledare i en fabrik där meka- och löpandebandprin- + cipen är mycket långt driven. Ett "arbetsmoment där manlig arbets kraft - användes, visade: sig -vara / ett nålsöga för hela 'produktio- nen; som stoppades upp i oroväc- ; kande grad just där,” : tionskapaciteten kunde helt' en- : kelt inte utnyttjas maximalt och - över kur' detta problem” skulle kunna bemästras. Då kom mari, på idén att sätta' dit kvinnlig är: betskraft i stället för” manlig. Och: . "kläradé ::ark ten på ett sådant sätt att produk-, « tionen :kunde löpa "friktionsfritt ” us, I även genom detta: arbetsmoment. > De hade helt enkelt bättre h ; t även gått under jorden i gruvar- . bete .0 3 vi De arbetsinsatser Kvin) är säkert jämförbara med männen; rna gör. på. "dessa områden. ' I. de s k intellektuella yrkena gör kvjinorna sina insatser. utan gnisz i : placera var man ' på" rätt plats. gel = pri yrket undantaget, ". Lika väl som man 'kan peka på konkreta exempel ” där . männei har! större » förutsättningar :, . kvinnorna att göra en. insats i på onen, lika, väl kan man peka' på motsatsen i andra;, Det finhe'' äver industriledare. som kän vitt; nä härom. ' Ett” sådant. exempel | lag än männen och klarade såväl ? ? fysisk? som psykisk” ansträngni 7 minst lika' bra som dessa. 17 45 1 :. Den här ovan nämnda 'riksdags-:. motionen” bör: begravas. i. tysthet; även "om. det inte finns" någon -' som. helst anledning misstänka att. motionärernas, avsikt varit att på något sätt misskreditera kvinnor= na -som yrkesarbetare.. Frågan ; om” manlig. eller kvinnlig ärbelskraft. ” Att laborera med ekonomiska fö måner till industrier som vill sat- sa på kvinnlig. "arbetskraft skulle . kunna få oanade konsekvenser,” Ikét man dock inte behöver. be- fara ', då" motionen'' förmodlig . aldrig kommer längre än till ve derbörande utskott, Produk- H i väsen och Av fil. lic: Karl Lindegren i . ! RA - N "en västeuropelsk mang- ” (För ett par år sedan Gaulle. och Adenauer en aska tysk 'vänskapspakt, som på båda sidor om Rhen väckte sto-- ra förväntningar vm samarbete "mellan de bägge länderna. Även "utanför deras gränser mottogs un- derrättelsen om pakten med till- fredsställelse, därför att den upp.” fattades som ett tecken på att då : båda" gamla arvfienderna Frank- och ,Tyskland definitivt grävt t ridsyxan. Det sistnämnda får också anses vara det beståen- de” Gaulles > och -. Adenauers överenskommelse. Nya krig mel- lan» Frankrike och Tyskland är téslutet' "Jiksöm. mellan nord- och europeiska stater överhuvud- Däremot ' jär sannerligen lan Frankrike - och Västtyskland uteslutna, tvärtom . har. det varit ' gott om sådana "sedan Adenåuer lämnade statsrödret i ' Bonn. Hjärtligheten ' i' de.. officiella fransk- -tyska förbindelserna från " Ädenauers "dagar här, förbytts ven gradvis stegrad kyla. a Nu hår de Gaulle och förbunds- ” |»: kansler Erhard:mötts ; på ett gam-,') malt ärevördigt slott: utanför .Pa- ' u ör att söka binda. ihop de”: Hispelta. de Gaulle. älskar. att ppträda som den ;över alla poli- stiska motsättningar och idelser, : | upphöjde statsmannen, men detta varit” ett svårbemästrat fält. för :- honom. Invikespolitiskt har: han vunnit viss. framgångar men på . det utrikespolitiska området ' är han' en "amatör. Man har, förden= skull; svårt att tänka sig) att: Er- hard 7 ”skulle' kunna” vinna; några tisegrar i politiska dueller med de. | | Gävle.” Väd' Erhard för" sitt lands" sfått ut av det nyss av=- räkning h : siet. med. fransmannen - slutade, . Per Skörd har gjort ett: utta- N NE RER lande; ., som gsv 18 » gräpper. Att. de jordbrukare 'utgi Jlåginkomstgrupp- helst tvekan om, » går ut Då att: 'statens ländets' skogsmark ska I att öka J ör d brukarnas Föreningsbiad koma andel” av ,menterar: vana "+ Sådana riktlinjer kan «domän- » verkschefen ju också dra upp; då stäten "inte. behövera söka” hågot förvärvstillstånd r sina. »niark= sv beten Hr Sköld säger vidare att sta- "It ten inte 'skall köpa annat än lön- sam skogsmark: . vå Eftersom man rimligen inte kan tolka" detta uttalände' som en ge- nerell föresats iom Domänverket "att fortsätta med de mycket. kri- tiserade punktköpen måste det . hetyda "att staten nu' på allvar "tänker vidga sina. innehav. i. de "sydligare" delarna av' landet, där tillgången på ”lönsam skogsmark” "i sammanhängande områden an- ses vara bättre än i inre Norr- and, s . Hur ska man nu, ha det i i. förta sättningen? c Är' det möjligt att driva mör dernt storskogsbruk efter en hård "rationell linje genom "att samti- digt välja ut s. k, ”lönande skogs=- mark” och hålla till godo med en, bart ”inägomark som: jordbruket övergivit”? Det nya lapptäcket blir kanske inte sny, ggare i än det gamla, fruks tar LS av” ”VE KAN INTE KOSTA PA OSS ett nytt långtidsavtal för jord= bruket 'som innebär samma gene- rositet mot jordbrukarna som det nu :gällande. avtalet.” Detta- ytt- rande av finansminister Sträng 'i reriissdebatten tär R L.F.. tid- n in Zz en :upp'itill kritisk granskning "och frågar om jord- hbrukspölitiken verkligen kan kal. Under det senaste deveniniet Har vi ju kunnat notera ”en' ökande Mävdar tidningert- vidare, "arbets- volymen: i:jordbruket har sjunkit med ca 36 procent, under: senaste "tioårsperioden, + medan» produk= tionen samtidigt ökat något. i Z Alla västeuropeiska : länder Jämfört "med genomsnittsinkomsterna lig- ger våra livsmedelspriser : på 'eu- :ropeisk medelnivå. ' Detta > trots | våra ogynnsammare'produktjo möjligheter, ma YET Det” bör därefter i :: rättvisans namn ' framhållas” att. jordbruket inte är ensamt om visst samhälls- stöd. Nästan alla näringsgrenar | har sådant stöd i någon form. En "lång rad'av statsmakterna beslu- -tade” och "av: medborgarna + via skattsedeln betalade. åtgärder här till syfte att främja olika närings- .grenars utveckling. Dit kan.räk- flertalet : andra": länder. '. nas, exempelvis . arbetsmarknads- |. "politiken,- bostadssubvkentionerna, tullskyddet, "Iokaliseringspolitiken, "vissa k kredit.” elt.är t att säga, men av. ordalydelsen iden efter mötet -utfärdadé kommunikén "ligger. det nära. till hands att dra den slut- "saisen att han. inte runnit någon- ting alls. " Enligt A kommuni én har? de Gavle. -och. Erhard givit i uttryck. : et; ömsesidig vilja att intensi- : SA det fransk-tyska samarbetet: inom . vänskapspaktens i ram - samt beslutat att snarast möjligt närma medlemsländer: . inom Gaulle: ; lovat. att- . Förenta: Staterna "och England för. 'att dessa gemensarit med. Frank-" rike skulle 'göra en ny framstöt.i Moskwa "angående Tysklands ; åter-' förening: Samtliga tre punkter är vagt formulerade och har någon av de båda herrarna lyckats få en” fjäder 1 hatten, så lär det .past vara Erhard.” : De nära nog bottenfrusna off. förbindelserna" "mellan ' rike "och "Västtyskland kom=" 'mer väl att tinas upp efter tet men; temperaturen. kan; när som helst :åter ' sjunka... Överens- -kommelsen om att åter söka få i gång diskussionerna om det fram- .tida » politiska samarbetet inom EC' säger heller ingenting, Man lägger märke till att kommuni” ”kén använder' uttrycket « det euro” peiska samarbetet mellan” med- lemsländerna 'i' den gemensamma » marknaden: Det är ju en begräns- . ning: av begrepiet Europa som fullmakt - alt Kasta skatteberéd- es hingens: förslag på .sophögen och i slarva ihop" "ett eget med, udden riktad mot, "de stora' grupperna "Nya Wermlands Tid- ningen vt? "Den har icke underställt. sina .uppdragsgivare, den, förflugna i- "dén att försöka balansera en up-, 'penbart för stör utgiftsökning -in- .om' den offentliga sektorn med tvång för kommunerna att skär- pa sina skattesatser långt utöver . ;vad, som, i och för sig är kommu- hjälp av olika slag — till "exempel ; ill warvsindustrin — och annat... na RLF- -tidningen ställer & sig slut- ligen; tvivlande till att vi skulle få billigare” livsmedel ” om till import. Om Sverige blir. ett stort «"importland, i fråga om är det troligt. att 'säljarländerna kan ändra: taktik ' gentemot OSS och ta åtskilligt bättre betalt än .under nuvarande förhållanden, då det är relativt små. dumpade överskott som konstituerar de s. k, världsmarknadspriserna. . MINISTÄREN STRÄNG—ER- ; LANDER HAR INGEN FULL- |: "MAKT att” höja ' omsättningsskatten med mer än femtio procent, ingen övervägande delen skulle lita: till | digt ' och . "lämpligt, med tvång till kommu- "nalt "tvångssparande. : Ministären Sträng—Erlander vägrade konse- -kvent. att diskutera. dessa frågor +— innan valmännen måste. beslu- "ta sig, Inför konkreta frågor såg den dygdigt förolämpad ut :'och "hängav sig med ökad intensitet -åt allmänna "deklarationer av ty- pen änglamat,' vispgrädde, . kak- smulor och sockersöta lingon. . Visst fungerar vårt nuvarande system -— från teknokratisk syn- "punkt — i effektivt nog, men det har sina risker för en werklig demokrati att: undan för. undan stärka intrycket hos "medborgar- na! "att vad stort" som sker, det sker över deras huvuden, menar + skrak och lommar, samt fiskmå 5 ÅA | ”Hllfredsställande: i detta' hänseen-, idef Alltjämt : förekommer att :ar- 'yrkesutbildade löntagare, skriver |, flitigt nts även tidi , men: att, den återkommer nu torde, väl: få folkas' så, att de Gaulle: allt-' jämt vägrar England både med-! lemskap av EEC och deltagande i! politiskt samarbete på den euro- peiska kontinenten. För de Gaulle innebär = politiskt. samarbete i; Europa att medlemsstaterna i EEC'', ingår : en allians av från 1700-; och 1800-talen välkänd modell. I: denna allians skall Frankrike spe-: la första fiolen' och dirigera dess! gemensamma politk, de Galle, |: här säkerligen icke för avsikt.:att: låta vare sig. Västtyskland . eller- "något annat EEC-land bli delak-; tigt av den franska kärnvapenar-” senalen; 'Fingret. på avtryckaren : - till: dessa - atomvapen skall : vara ' franskt, 'De amerikanska planerna på att inom ramen för! Nato or- - . nationell: kärnvapenstyrka avvisar de, Gaulle lika”kategoriskt /som någons . Men i den styrkan ville Erhard ” gärna : låta Västtyskland delta? Förmodligen kommer detta amerikanska projekt att falla un- der bordet män: pavsett detta går . nog de, Gaulles och Erhards upp- politiskt samarbete för: lösning av ' "detta problem för närvarande och " santiolikt vill: de Gaulle: inte nå- | gon "tysk, återförening. Men -hans ”Hötte. ka måhända ha "en ' viss : betyd se” för Erhard i' valkam- | panjeri'senare i år: ss tem een, rv Det är r märkligt bur svårt brit tema” har ; att inse att de gjört högtidliga och bindande” åtagan- den. . När : importavgiften tällkän- nagavs fann en så tongivande tid- ning som. Times det inte påkallat |, att i sin första dedare i ämnet med ett ond beröra Eftaaspekten. Först åtskilligt. senare upptäckte tidningen den sidan av saken på allvar "och "gick ytterst hårt fram miljoner och en' Datesiigning er salig röra. . Arbelsgivaren. "Det ; oraktiska. samarbetet mellan folkpartiet och centerpartiet har kommit till ett slående uttryck: i motionsktoden. ; Partiernas gemen? samma. anbetsgrupper presenteråde isdageri. ÅA riksdagen : sju 'ge- artit . av vilka, mot regeringen för dess int tionella' självsvåld.. Att döma” av | tidningens kommentar. till ' de sen naste åtgärderna har ket uppen- barligen inte fallit den in att även dessa kan- iräda "de , övriga Elta- staternas intressen för när, ' Inte ett ord förekommer om Efta; hans delkami AS ”exportpaket".: be- | VANDRING. TN + Er januaridag då wädret är nå- gorlunda vackert, kan man få se en hel del: under en vandring i vinterlandskapet. Redan: i januari kär är. vanliga. och går man skogen . är ' mestågen vid :denna årstid tämligen. Sanliga, Kören fö- tofs skrivs som, konstruktivt," set Svenska Dagbladet! kicket: bortori järnei- en. primitiv enmansdiktalur av klassiskt lag till en äv ett byrå iskt kollekti ; buren b råkra= börjar "livet bli mer « dk under de två föregående" måna- dernä” november och december då allting tycks, vara + Sött och. so- vande, it trängs övervintrande sjöfåglar, vid kajplatber och. -etrandpr ler, Där kan man; få'se de vackra sva- och 'i slutet på tåget även träd= hackspettar, gröngöling, spillkråka samt större och. mindre hackspett. Så. länge älggräset stål har grönfinkarna' sin, tryggad, Ja, detta” är 4' korta drag vad man kan få se en januaridag ute i narna, "flera d såsom:- gräsänder, storskrak, små- sar och ' trutar, de kan ' utfodras id :I'med gamla brödkanter och trösk- avfall. Det är alltid en vacker .syri med dessa åglar 'en midvinter , ganska mycket, tycker man, en kall och snöig vinterdag. Jag "rekommenderar därför. :vand- rihgar ute 1 skog och mark även under. ; vintermånaderna, skilt "efter helgerna, Me krypare och nötväckor. Eller våra ; diktatur: för. det, men desa metö- der . blir "mera moderna, disk och rälfinerande. Nov - i Nordvästra Skånes Tidningar, d g att utvecklas” från fyra ingick i ett. s, k. paket, Mo-" tioherna gällde u u-hjälpen, . Vuxen- undervisni , ku tödet, idröt- i ten, "friluftslivet "och fritiden. Mi : Det Joppenbart att den a mit- iwerkan': som '" etableras”-nu också . "håller på att. avkasta kon- kreta' resultat i rikidagen — och , man: får hoppas" 4p-dp-samarbötet ytterligaré kän" uwbyggas. Det ä en förutsättning för” att det: pöli- tiska” livet: i Sverige. skall. kunna ästerbottens-Kuriren. . ö ningarna utgör en god anledning ätt reflektera över :pris- köntrollens verkningar- på sam hällsekonomin nu, när handelsmi- nistein förbereder. en nr återgång till "Minska ningsplanering "i stället för att. splittra” den på småprojekt,. ; Professor Olof Langlet, hol till ett: kom minimum : och .satsa" hela vår u-|: landshjälp på åtgänder för befolk- | . Fri Köpenskap.” . lé Be pengar, 50 örslag från Ar . ”Slutbetyget åt: årets "statsverks- proposition kan skrivas kort: en utgift: en ger: "inom : dess område... ';' Så 'finns -ju alltid fåglar, kr kajor: och skator - förekommer ju I-g; alltid, : även gråsparvar, och. pilfins + NINGSTRYGGHETEN.. bostadslån till enskilda wvill par- tiet höja :från- 90 till '95 procent J avs "belåningsvärdet : såvitt > gäller sär av. utomordentligt: stor bety- [cent delse” "för vicke >rninst. d tjänstemännen: ino ”"Sbetsgivare utan :giltigt: skäl med-; vedelar uppsägningsbeslut och stäl -ler: sigtoförstående till. krav. på avgångsvederlag. .- Mera .: sällan änder. dock. numera "att arbets- givaren vägrar. att, uppge anled- "ningeri "till åtgärden,” I båda” fäl- len stöder man sig på en obegrän- "sad uppsägningsrätt, helt obekym- rad om att en sådan inställning strider mot det allmänfia rättsve- tandet. Man tycks vidare "sväva i |3,5 ' okunnighet : om - den uppfattning som riksdagen givit till känna vid de, olika. tillfällen frågan. varit föremål för behandling. ' Genom : vatt. avstå från fram” ställda krav på lagstiftning har man förlitat- sig på de "enskilda sgivarnas ansvarsk Den högsta utdebiteringen | per, skattekrona av Sveriges kommu- ner har Bräcke med 22.60 kr: Den "lägsta utdebiteringen förekorr 'i Harrie landskommun i Malmö- hus län med 12.37 kr. Bland' istä- derna. har Haparande den" högsta. utdebiteringen. med 21.99 kr," mer . dan. Djursholm - har: den” lägsta "med. 12.94 kr, Dessa uppgifter som "avser hela den kommunala utde,' biteringen", (allmän k Den övre lånegränsen. för. statligt | i , ör böjas med: 3 kr per fiter och |: priserna på övriga spritdrycker -i samma propöntion,. enligt en mo- tion. av. fröken. Elmén (fp) och. hr tig | sander äl men Utreda iproble- ungen ökas-'med | sammanlagt. 63,5. "milj kr, mer. än den men ..i samband: med ökat utrym- 1, ha”eti upptar, ävldar centerpantiet i en partimotion; Anslaget bill: vägun. derhållet vill man räkna upp med 30 milj kr. ochi byggandet av riks- vägar med tio "milj kr, För -byg- d "av länsvägar" bör: fyra milj kr mér tilldelas .medan storbro- byggandet : får 4" milj: kr mindre, För. bygganda av gator anser icen- terpartiet att anslaget bör höjas med + ytterligare "15 "milj kr. : Då | det gäller bidrag till enskilda vä- gar ökar iman på underhållet med kr: och . bygganidet med - ; Partiet ahéer Inté-att -budgetutjäm- Ål "I en "gemensam partimottön från folkpartiet och ' centerpartiet 'be- gärs: en höjning. av ' kvotavdraget för. gift kvinna med barn från 20 ÅT till 25 procent äv änkomstér och av ” för från 2.000 kr till 2000 "kr, Motio- ,J närerna :yrkar: samma höjningar för ' ensamstående " barnförsörjare, För gift kvinna som deltar i sköt- seln av familjens jordbruk. eller tedel av av rö= -| relsen upptill en maximerad sum- ma av 1.000 kronor. De två parti- erna moviverar sitt förslag bl. a. med den utpräglade bristen på : | arbetskraft - inom - centrala": sam- +] hällsområden, ärskil wåndyrkena, där de. otillräckliga 4 ra. gen betecknas som en av örsaker- na till fbristlä iget.” : Mil; iljöpolitiskt program, :./ Btta dmiljöpoltisket hardlingspro- gram efterlyses i en motion, av hr, Larsson i Borrby och fru Ols- son > Hölö (cp). Samhället bör Tisom:- då det: gäller ekonomisk rörelse begärs ett förvärvsavdrag sik : på 300 kr, plus. 25 procent av fem- tion av. her Johånsson i Dockered (Mba).” De: vill at Sverige: tills vidare: skall. . inställa ytterligare åtgärder för. högertrafikens genom > att - irtrafiklanidet Sverige. har väsentligt färre, tra- fik länder med högertrafik. ..Hrr” Larsson. i Borrby (ep) och Jacobsson i: Malmö ih) mfl. begär "4 "er motion” sk åtgärder i syfte ätt "inför : höger ningsarbete på vägtrafikens . råd Diverse, "Införande av ”supplea för. "fullmäktig bur for nerna” "förordar hrr- Boo oci son”4'Särslöv m. fl. (cp) " '— En skyndsam utredning och förslag om "rätt. ”till- skatteavdrag för. 'periodiskt . understöd - till 'stu- derande; .krävg i motioner av hrr Antonsson och Pettersson å. Kväs Sundin ep) an. fl..'De vill också - och Jonasson ' (cp) .sanmt hr. Rubin Id förande ”och visar, med hjälp: av | trafikreformen. samordna .lagstift- k partitrogna” fäningar, ja "am ch med att denna" irchet | skall vara . representerade” partierna.” Därmed har" man” kommit långt! bort (från. ige i, primärkominu. |; ” ”-— En tjänst 'som förste konsb lent i radioblologl wid 'lamtbruks- högskolan föreslås av hr Grebäck (cpy och Isacsory ' (ha m. rätt vid Lunds — En. professur i internationell i uni från nästa .budgetår föreslås partimotion med och Hedlund AA hrr. Edström (fp) (cp) som . första 1 isl Få ställ at rde upj lysningen för nästa budge höjas från 250.000 kr, tll sår bör mm rr uigt a fyrpartimotion med "Lassinantti (s Svanström | ' fr som: första am Fn > — En snar utredning fom möj ” skatt, landstingsskatt och tings- husmedel) framgår av en prelimi- |" -när I dogörelse : för” k "skatterna år 1965... ine Spännvidden : jär alltså mellan. 12.37 och 22.60 kr, för landskom- 1 FN muner, Är det inte en Upåminnél- 4 se om”att: krafttag erfordras för - att nå -skatterättvisa på det om- rådet? . . Regeringens ff slag till "årets "riksdag" måste betraktas som en- - dast ett första steg. - "(Sundsvalls Tidni | fält liksom strävan efter goda ar- bets. och boendemiljö. - ooh deklaration -— 7 och vid medhjälp till: wårdslös bör :den ' deklaration muvarande straffpåföljden :i. form äv nonme- rade böter utbytas mot dagsbö- framhålles i en motion av hr :: Hundskatten . skulle 7 bli. mer acceptabel : om större" delen av. medlen användes för ändamål som gagnade”hund- ägarna -och 'deras - skyddslingar, trygghet försöka svara för en viss | heterna : att Slanet. "Familj på det psykisk naturvårdsdomstolar för samlitliga vå "Familjek Kap & där naturvårdsmål föreslås av hri Bör- jesson: i Falkopt : bin (mbs) m ne” (cp) Ru- — Hr Isac i vä (co) son 0).ä och Svensson en uppräk Ning av hemvärneta av- fr i "en fyr- 7 | hjärta.” Ack, den Så skatt” Ööuds” al som allt förstånd, bevara edra set och edra tankar, i Kristus : Jesus. - Hur många ör ET a gånger” sti denna: suck" "upp ur vett nänniher som ki - vara sit tankeliv. vent! Tankorna är, så ostyriga, Man, vet inte Jondét av, förrän "de: har - skenat -i väg. en här: nämner Skriften, en makt, som. bevarar de i Kristus: ee ostyriga tänkama + eBROMSARNA » DÄCKEN .- "Ihävdar: hr Elmwall” och fru Ols-l. "Guds: frid. äv an ANA hjärtats obrid an vakt, Det är vx. tankar. :oj Det sinne; och
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.