X ” "LAHOLMS TNG = LT. Onsdagen den 3 februari 1965 LT. = = a ”Susförnuft i i: 'jordbrukspolitiken: Det fonde' vard en filen del” äv |. dén omfattande jordbrukspolitiska debatten ä dagspressen som skitr dessa svällande näringar. . - skel "naturligtvis allt: rationellt! ” ” ””Operera” . veg av å SÖT TER äm! Det ser > i.varje fall ut som om just detta viktiga område vore hopplöst ut | Prag råg rå s alltså — bort . vi småbruk, Det. bör resultera i lägre matpriser sam- tidigt som" det ger den kvarva-. rande bondebefolkningen bättre h a dsheti 4. både” ur lön- lämnat. till dilett deima. vore en upptäckt just av den tidning som behagar -ta upp saken å en. ledare.” Ett Kostligt : de" Kvällsp för en 41å sedan Då fl om Jard- duk fiska "landet." Aven sidste tärkiden Då clt helt ännat sätt än hittills koncentreras : till Det låter faktiskt som om be- rodskapstaletorn. skulle . vara -det]- onda” skälet ” till 7 att jordbruket ibehöver.: vara spritt ' till” stora ytor Att inte”ens alla s. ki slätt- Mm bygdsomiåden'" skulle räcka Hl för att," säkra. den fond: fria]. Å H ts. och. Jo? 2, sÅ. säger den citerade tidningeni! . -"Här vill alltså tidningen Arbes tet "prestera ett argument. : Dess "värre är argumentet fel 'Priser- na på jordbrukets produkter: hat | Det aldrig bestämts efter sbåbrukens behov. Tiigare har jordbruk med | - majoritet: i triks- med" betryggande 3 | dagen, har "den inrikespolitiska at= wosfären fö bättrats betydligt Fin= a en. FO till makter" är. gott. Sovjetunionen , ut- övar ' inget ' tryck, .På många år. har änte” er! lika lugn och förtro- endefull- utrikespolitisk : : mtmosfär härskat som nu, s Men landets lika -stebil--De ekonomiska proble- merit änter de: politiska, har priori- Antar” sen, alltmer .framskju- å ner av ysk bol | För första gången efter Inge] känner Finland 'ingot som helst ryck: från "Moskva, och 'dét béror på att ryssarna måste hå fyggen fri under sin uppgörelsé « Men " "utvecklingen i Väst tyskland skulle i etp slag kun na göra dut på Sovjets nuva- rande: wänliga: inställning :till västerlandet, rapporterar redak- tör Norbert" .Zaba i dens | uppfattning, oj förlåtligt. 3 välinformorat finländskt håll, å att Moskva inte. kan förlåta" hect Leskinen,' att han spelade en dub- 'belrolt . och - Jurade fyssamna, .mär "Fagerholm för några. år. sedan bildade en! koalitionsregering, Dess- tyskarma' för Finlands dragen i de Gaulles politik — : men - 17 F Mi kan Salla de betänkliga I a beror p Se på tills -.som tende- med: arméns - EN han som kratiska parti - rréspektive för den vokför grenen FLO, Sådant är enligt mysk nia” artikel från Helsin Le u 3 Dyräste landet i Prisnivå Jr stigit med 7-1 sa. med Hill buds stående medel, - | Krafttag "är. nödvändiga, men -de ME eng eftersom det skulle. medföra | 4 vlket.å sin fur skull mogföra on kris för expontindustrin, ” Arbetarnas löner i. Finland är bundna svid prisindex, men jord- brukarnas inkomster: är |, beroende av vindustriarbetarnas in= Stiger prisema så stiger tanloe., Oc fjälper into ensiskk tnänger I si 190008 Skena cr At” produktpriserna skulle bli]? "lägre omen större del av proc ” duktionen ' ägde fum'wvid större enheler är tyvärr en utopi. Vid . vågar. inte' gå emot den politiska majoritetens fiende, ' har: inte bara dämpat sin kritik utan "också sträckt ut ars manna till försoning, dock än så länge "på : egna" gör Order till denna f en slug realist. Striden om Maxime Weygands ära "gäller 4 realiteten en hel grupps ära; en grupp som under den forne officeren de Gaul- le' känner sig mera' tillbaketrängd än någonsin tidigare ” di. » Frankrikes var att koncentrerag till den störs-. : ta” tidningen på, varje ort. Även om dess konkurrenttidningar | har goda' upplagor ;-och ' driver själv= ständiga och - kvalificerade åsikter, kommer de därför i sämre ekono- miskt', läge; "monopoltendensernia . minskar alldeles . betydligt . .både läsarnas valfrihet och opinionsbild- ändra sin politik gentemot Väst- europa —och därmed också fram- kalla en kris i : Finland. Därför följer man Då ör uppmärksamt” Lt djupt röta; : De är nikon mot historia. Dar . jallt;: tyskt, : inklusive Östtyskland. | --- os Dagens Nyheter. .. Om Tyskland fick atomvapen eller na NE. . en omsdet tilläts em alltför star: upp-|- De inflat diska dend , som | PIN rustning, skulle Sovjet delbart | nu : fö kits så krafti och för skarp. kritik" från ble LO-håll, bäddar -inte.. bara: för hårda varande känner Finland emellertid för första gången sedan rn kriget ing- et som helst tryck finländare persika det så här: ”Det är Kina vi har att tacka för den tryggheten”. I' en sådan situation anser många, att Finlands "Utrikespolitiska; ledning” karni bevara med Sovj utan att. vara . alltför umäfallande. ” Den kursförändri från Moskva. Den frlärdela väns- fem förfogar nu över Finland skulle komma 4 ellör starkt kor si av Sovjetunio- sell' som inte går att stanna. Ändå kan Finland notera en relativ kon- junkturstegring och en ing matiorialinlomsten på ' ett: år med 1 ' procent, Hur är detta möjligt? y | Våre än vid små Meri de störré Produk en "har stigit med.&— 7 Procent jämfört med 1963, vilket beror” på den stegrade efterfrågan på traditionellt "finländska export- « | artiklar, Trots ökad impont är: lä- "I get inte alarmerande, Så Jänge den kan. rekommenderas på lång i; Matt väsentligt öka: trävarvindu- : I strins nyttjande" ny: våra ' lj er: rationella Sverige” De populärt språk, DR är som; uppskattäs” Mat? skjuter; för | a säkerhets skull ett 'skotf? dill efter don sol redan är på flykt, Men |5 det faller ällan eller aldrig : 'nå- utveckling . inom. .de. fack som elterhand absorberar den arbets. kraft som ratlonaliseras' bort in- om jordbruk och skögsbrulk, '.I! inte” råd med: det, om vå skall et hålla på kravet om mationeljj; ut- fö ad av ledarew kommer - > tidningen” Arbetet! fram til några sorat, ty ide” småbrukare som . finns, kvar. är”? till största . delen | ”& ectingen :.dellidsarbetanide , endra, näringar. eller penisio- narer,, ” > i : DET. ÄR TÄNKBART ATT. .DÄGHEMSBYGGANDET. Met skulle: öka; om ++ de / centrala myndigheterna utfärdade ” normer för "eller åtminstone gav någor- lunda bestämda . rekommendatio- ner om det antal "daghemsplatser arbetet. för en i idé som "de tror på eller för människor som de kän- |: ner ansvar för, - småle åt en del av föreningslivets | ' Visst kan man yttringar, men. med fördel 'hög- aktningsfullt, Utan samhällsidea. litet blir det inget idealsatnhälle: I åtskilliga länder har man där- för erkänt sitt beroende av det |: som kommunerna: behöver : med Hrivilliga ideella arbetet genom - hänsyn till-bl a-- näringslivets] att införa en "skattemässig av- struktur och befolkni -sam-! d ätt för , gåvor till sådan |” mansättning, - skriver, . tidni har Arbetsgivaren ienkom. mentar: 5 ocotoeet ” I väntan på ett sådant initiativ kan dock företagen lokalt göra en insats genom att hos de kommu- nala. organen inskärpa vikten av att daghemmen byggs ut på ett sätt som svarar mot utveckling- ens krav, '- . « Den ' växande yrkesverksamhet, : som är oundgänglig bland- gifta kvinnor i yngre åldrar måste un- | derlättas. En god tillgång på dag-|- hem är en viktig och förhållande- I - vis enkel åtgärd, I det något läng- re perspektivet måste man dess- utom -tillse att barndaghemmen kan fungera med önskvärd elas- ticitet och inte bara slaviskt föl- jr den allra vanligaste arbetsti- "Samhället måste kunna ge. en rimlig "service även åt sjukskö- terskor och andra kategorier, som har sitt. arbete förlagt . utanför . den normala kontors- och bu- tidstiden. ” ". FÖRENINGSSERVICE XR. INTE PRECIS ETT ORD cv; "som: det lyser av- uppskattning kring. Men funderar man: på sa- ken upptäcker man - snabbt : att det talar om mängder av:oegen- nyttiga personliga insatser. som vårt land skulle vara bra mycket fattigare utan, påminner E's < kilstuna-Kuriren om: Det berättar om enskilda som varit upprauntrande. Bidragsgiv= |" ningen har stimulerats. Det har blivit lättare att klara ekonomin - i en tid som präglas. av. ständigt stigande kostnader, » Man har fått något mer — - med det slanten har säkert : ofta gått. en extra personlig arbetsinsats, FRÅN KÖNSTNÄRSHALL KRAVS dioh allt oftare att kommunala myn och ve LEV peta andra lek gan i praktiken skall” bortkopp- las från besluten om inköp av konstverk till offentliga platser och byggnader, Da g bladet (5) anmäler en viss betänksam- het inför själva principen i detta resonemang: =. Det är troligt att 'stadsfullmäk- tige : och v omm tige skulle kunna göra en del konser- vativa konstköp, som man sedan ångrar, men vore . inte det värt -. Priset om -man i gengäld. får i : gång en livligare diskussion om konst, en stimulerande brytning | ' mellan olika åsikter? Inköp av ett stort kommunalt ' konstverk ger ju härliga chanser till konst- närlig konsumentupplysning, de radikala och djärva konstnärerna tuellt gen "pröva " får chans att bryta ner ett even- |: motstånd ' och -: :-verklis sina argument och styrkan av sin konst Att hänskjuta konstinköpen till "en liten klick ä är ju samtidigt att låta kult sätter av tid, krafter och pengar i pas ner och däm; Vtterligare, tappa kontakten med +" stort intresse, F heter sker en "utjämning genom utländska efterfrågar . på de. tra- dr av ' ditionell "är stor "Det är ligen: en, utväg som | och. priserna fördelaktiga, - förelig- ger iingen . fara. för konj: turen. ft av alla röster, De kritiska "telationerna mellan av | Sovjetunionen och Kina har tving- » ryssarna” att följa er: fredlig bolitie- i 'Buropa, De' behöver : ha ryggen: fri. De. nya ryska ledarna är också av den” lingen, att socialdemokratiska : regeringar 7 högre grad är i stånd att säkra freden : än ; borgerliga nen, som man hyste för några. år sedan, hår: visat sig vara ogrundad, Endast 17. procent av ex- port gick" i fjol till Sable Det är en . sedan (1963, « Lika ogrundade wisadie sig for- hågorna för att Finlandg anslut- ning. till" EFTA skulle försämra relationerna. till Sovjetunionen el- iller, framkalla. en kris. i Av denna anledning har deras forna agg mot ”socialdemokraterna fått ge. vika. Ryssarna ida beredda” att Emellentid : är : det inte "möjligt produktion, då en stagna- tion håller: på att inträda i den | finkar. åkogsnäningen. Man har ef- ter - kriget ,. avverkat”. för - mycket | skog "och en. ny skog måste växa »| frama. Mogägarna. förhåller "sig katior; a p av och trävaror, ja' man kunde rentav notera en ökning av den, Samtidigt blev det tack ware EFTA möjligt att bekämpa prisstegrinigen "på in=- ikdar, : Dem största förde- terna har fått onder att verka för folkfrontspolitik, och "därmed kom- mer "också" inställningen: till" revi- sionister "soch inationalk Jen; ligger emellertid 4 att:man i Finland börjar vänja sig vid”att]: anpassa sig till. den internationella arbetsför att omprövas. : Dänmed ."skulle', ryssarna . också vara benägna. att acceptera entre gering & Finland 'med socialdemo- kirätisk> :samverkan,” "under förut- a tiets: £.d, starke om i att två lantbru- äre från Medelpad per, annons "uppmanat sina. kolleger. att, börja veransstrejk för att höjalpriset Än hålet I må vara hur Vv llov- ligt som helst, men det är väl än” "då inte så. det, ska gå till "eller kan, gå; Still, En leveransstrejk är "svår" "historia, skall denn någon utsikt att lyckas så "måste det finnas en organisation. ba- : skomysenixorganisation . som; har » makt över sinnen och " penning- | puhgår: Man. kan säga att: RLF I förr i' världen tog sig 'an fackliga uppgifter. som 'den här, .Skulle det ' lyckas nu, att hålla utbuden till- baka, krävdes nog. att. ekonomisk H "och facklig. ofganisation samarbe- tade, Men som sagt saken 3 är svår "under alla förhållanden, . i: + Frankrikes bönder försökte för : kort tid sedan med mjölken. Eko- 'nomiskt vänn''de sannolikt föga ” men symboliskt hade” helt säkert ”deräs' ”äpell 'sin betydelse, N (Ake Gullander), t n samtidigt" säger sig "i Det-vore” "kanske "mindre lyckat att. framställa ett allmänt ' enga- I gemang i ett konstköp ' som något |: " enbart negativt, ett offer åt den tarvliga .; »publiksmaken, : menar Dagbladet, « NM : Nodsrosl J JORDBRUKAREMIGRATION Ett. annonserbjudande om köp av. jord i "Guatemala har | rönt berättar " A n - nonsbladet i Lund Emigration leker tydligen | allt- jämt "många svenskar .i hågen — «även jordbrukare — och detta är " det i och för sig inget fel" på: Det är emellertid betänkligt om '.spekulanterna på jungfrulig jord "i den centralamerikanska Tepu- "bliken: inte är gripna av enbart ” äventyrslust utan även av oro och Pessimism.. för. framtiden som jordbrukare i gamla Sverige. Det - är fel någonstans om inte det eg- "na landet kan erbjuda ” driftigt | 2 folk inom en viss -näring ut- tt". älnö. Leskinen, förlorar”. allt j "Finland i: Allt detta : visar landets | kraterna ökar utgifterna med fle- nuvarande" läge har / "råd ' att "föra i vilka ' herr Sträng "fått uppbära” Stockholms--Tiäningen 3 för" radio TV-program, dragnings-, d. För när- | handli utan bidrar "också ' till att begränsa art knadspar= | listor, trafikpropagandarn, upplyse . Mos ternas möjligheter ati genom lång- | ni tsilotiga « ppgörelser: må resultat, | förmåner ningar. om sociala och kulturella. som" "kommer hela” "samhället till ”. En / klenare” opposition ' än den som i år uppträder i riksdagen har sällan ' skådats, anser: Folket. .(s) som ' också . avfärdar 'mittenmotio- tema "som ”våldsanyma: överbud”, Det är underligt. att regerings- pressen aldrig någonsin preciserar vad som” menas med ”överbud”, Regeringen' kan ju aldrig komma med ”överbud” eftersom man själv sätter ihop budgeten. Socialdemo- ra miljarder, vilket inte är något samma, överbud” när det ' bära 'rör sig om några” miljoner” från. öppo- sitionen? : --Demagogi går ”inite hem Kos” jarna hur: länge somhelst, +"7..5 Skånska Dagbladet. lands, ek en;' mer . nys vd än förut — en” politik som, sam- tidigt som der håller fast wid den traditionella: Paasikivi-Kek stället i salt mna skall mån : Kunna”. : nationella intressen. mycket” Jag skall ni, skriva” ner några vår- intryck: från > » januari 1965, ögls grad vårtecknens månad Den har | si värit mild och mycket niederbönrds- | b rik, Nederbördsdagarnas antal är Sjö in, | lämna en å söker uran. neråt” "stränderna där ' försörjer « Liminga en ' älg Avingades i höst ja. på grund av linjen,. värnar mer än förr 9 :om rent Pp Inet ” när alla vet. äte det lönar Sn at att årbeta mera, Inflåtionen]! att säga om med tanke på beho- |: ven, men varför skrika om ”våld- 1” Jande? del" av”. :konkurrensmedlen," omm. Här borde ' finnas Jen skyldighet. för Junhållet "lätt atnonsvägen sörja för att den= ” na information” når alla medböor- gara Vad tidningarna själva kom-' mer "att: göra. från” rena ”nyhetsö . och allmä ynpunk: ter Bör vara en komplettering ock” inte något som samhällets orga kan smita bakom ,,. Ett stöd inom” ' här angivna "ramar borde för där?" varande vara tillräckligt. Så långt karl mar gå utan att några vä sentliga - värden: kommer "i : fara ' Går man. längre, är iman -ute. på till Nöringsli ite opintonsnämnd en stor och enligt. hans mening växt? .”- kråko och "skator: "Så den tiden med sin fångstbur.” En” gång "hade regnet "oi den har nu upp av en välg på cirka två-tre" år egna, dels Tipp »ur & Tidningen4.och Laholms ; . Tidnihg. Def: ställer. sig sålunda: äredan den 2. jag-stora, svarta flugor "ute äggen 1 den varma: solen, | di samma; idag var: wintermyggorna ute ' och dansade i stora lockar, Sammå- idag. var även en het del andra ''sinäinsekbter -ute och luftade vingarna, samma dag började, grå- sparvar och pilfinkar. sin vårkons- sert 4. häckarna : Jag fick en hel del & röskavfall av jen lantbrukare i: Edenbenga och det har jag hela vinter ' hatt ; till" jämte] K som-.kalarar. på. höet nästan dag- ligen, L,T,., den 15. Hos familjer Elvir . Andgren; Skälderviken, har snödröpparna” redan. blommat, och han inte mindre :än 23 råkor och de, En sparvuggla som inneboende har "familjen "Simon " Dalberg :-- d > Ugglan ' flyger fritt. om- lilla . flickan Eva'' som de söta. Denna notis var följd av en Nac- ker bild ock: bar överstriften: Och så kommer våren .:. ST. den 15 Fåg Imekord; wid. » Vid e i Närke nåd- h 3 Am annat fall : som: .. tal nå fått, vid ett fågelbord. wid köks- fönstret, vid. detta bord har talg- oxar och haft! mat hela vintern och de. har även & de” man under” 1964 vekordsiffrån 5.800 "ringmärkta? fåglar. Ökningen av: antalet märkta fåglar beror. till Största. delen på, attt ovanligt många dit i mängder. I ogräsfröet såg övervintrande, där fanns även sto- ra skaror. av gråsparvar och Bil finkar. — tyvärr -— dessutom berg- finkar, grönfinkar, "domherrar och endast två gulsparvar, fulsparven har ju blivit ytterst sällsynt senaste tiden, 'Kråkor har. någon gång . även kommit fram, skator och kajor är omöjliga att bli av med, Under månaden ha har jag sett följande wovfåglar, fastän: «sparsamt: EP) jag redan den 3 bofinkar, troligen]! kunde fångas. Många: återfyrd har fedan rap- porterats, bl.a: en snabbflygande grönbena, Den. märktes 14 augusti och sköts redan 29 eugusti nära Balty vid Odesöa i Ryssland. S.T. den 21; Säkra: vårtecken, i: Skåne, den I Årets första blommor har ;redan slagit ut i Skåne, - Hos familjen s och > sävsparvar Låt va- | Långt ot ati iden små blomsterna - står skyddat och wid husväggen, Den! men "i alla "fall. På bilden är det |har. en "viss kring « i den: ”dalbergska villan. fyra barnen”: i "familjen kt. för ugglan, nisch när pappa Simon höjer ett pekfinger.” Simon Dalberg tog händ om. ugglan, mär. hon" upptänd av jaktiver jagade. en gråsparv: 5. T. den" 31.” Spelglad tjädertupp i an nuari; "En spelglad "tjäderbupp januari månad: hör” inte : till det från det naturliga : har” inträffat utanför Arvika stads gräns. En man som. var ute: på en skidtur hönde. plötsligt tuppens vårglada spel vid ett träd, Skidåkaren' pas- senade sefter en: etund' tuppen men 'den' var så upptagen av sitt för tidiga vårrus att” den inte. tog)? "minsta ' motig om den” skidande mannen." Sen" will: jag" sluta med 'att. krusbär och winbär och syren har stora knoppar ute i trädgården och lökbl rna "ha" stora: stjäl- Elvir Andgren i . Skäldenvik blommar vid en solrik vägg, snö- dropparna ; för fullt : och :snödrop- ormvråkar, fjäll sparvhökar, en enda duvhök, katt= ugglor, jorduggla och : bomwadla. Den 5 blev den ör åld t i Ängel- holm. : Mer > än Jen. månad tidigare |' än m normalt: har. de skånska fiske- med + 7 gr. Samma Hag. såg Jag björktrastar bland koltrastarna, som jag även matat hela wintern. + Den 19 började med nattfrost, månaden är slut och februari in- trätt finns snötäcke mube på fälten, ungefär 5 em: tjockt, så februari inträdde i full vinterskrud. Lärkan ej. Jag. hörde talgoxens vackra två tons vårsång den 28. Jag såg en Hock wildgäss den 31; troligen gäster. från Skåne, där flera ärter av vildgäss övervintrar. Jag kallar nad, färlkan kommer ofta i slutet på månaden så det är inget kons- -var åter här den 21, men 'sjöng kan” bitfisket, Jå de” första fångsterna fördes "intill Kattvik i närheten 'av. Båstad; Enligt ett gammalt ta- läckerhet — inte botten förrän om- kring Petter ”katt-dagen; d.v.s. den 22 februari. S.T. den 23:- Vi tecken 1: Lärkan i Glommen, Vå- ren är tydligen i antågande, Lär- har' hörts i Glommerr,. men den har också drillat £ Bäckarp på det är Pparna” lyser även vilt. i rabatterna : ; lesätt släpper stenbiten — en: stor |” gränsen mellan. Halland, och Väs-]I ett lande antyder byrådi tergötland. iOmitologerna säger attj tör ec CAS von. - Krusenstierna, tidigt att] Sprä Hjomlern, ett man kar ir uppstickande ur jorden. ' : ': Gunnar. Svensson... Nya. | bestämmelser | för. oljecisternerna || Nya och. skärpta” bestämmelser för underjo trätt i kraft, De berör bla hus- och villaä och avser'oiste ; som tagits i bruk före der 1 januz ari 1963, Bakgrunden är den risk för ' vattenförorening, som gamla, icke rostskyddade cisterner utgör. höra Järkan. å janivari, Häromdagen kar bli tvungen: att gå in för kor- äkra fann; "Liselotte Cervin is en utslagen blåsippa myläd familjens även : inom områden där vattenvårdsfrågorna f.n inte är aktuella. + Det är som är an= sommarstuga i Noresund den utslagna Ssippan öns flera gt. Nu börjar jag med utklippen: den 10 ur S.T. Bl i blom på Öland. En jägare fenm för ett par dagar sedan" ett tiotak'blåsip- pör i blom en -knapp mil. söder om Borgholm på Öland. L. T. Vår- tecken: Jingonen har knopp. Vi går mot våren! Trots att gamle kung Bore satte in en stöt under helgen. | — Från . Hallandsås rapporteras . att en skogsvanidrare och naturvän di hittade 1 is som på stjälken. Ytterligare ett vårtecken från kan rt Tre öd: 4 full blomning "finns" hos farljen An- dets Svensson i Vårgårda. S.'T. den 24. Den milda wintern gör att det börjar röra på sig i i fågelvärlden q. har nämli "De tillstånd. två skator i buren samtidigt: S.T.1'. den 31; Sparvuggla som: inneboen- |. som” snällt tar: plats på en kor- vanliga, men denna lilla "avvikelse|.. indiska cisterner har nu |. IKonstnä utbildning, arbetsstipendier el all. ära, men” ”ekall man” någonsin” tänka - gig att göra. livet drägligt för "våra " kultuirskapare, Tåta dem få. en famnt mark. att arböta på” och it. ge dem. en "trygghet som; hi tll enclast" varit förunnad grupper utanför deras krets så är "det all- deles nödvändigt ”att' stödjs Å sprida själva konsumtionen a tur”, ETT: ORD . PA VÄGEN Finnes det en man som "fruktar Herren, då undervisar han honom: om: a den väg han bör DS 2: ” Det är ånté lätt att Få vid ett vägskat och inte veta wvillken väg komma gi Ett felaktigt val kan a a ta: oarat di många Törspillda - år, ande och er den. som fru skall aldrig behöva rukiar sreren bör välja a honom om den väg han ” Fruktan niska 0 för Herren gör en män= svarig för : all förvaring ev eldningsolja, die- selolja, fotogen och bensin i under- jordiska cisterner, Detta tillstånd är tidsbegrfänsat till 10 år, vanef- ter det måste sökas på nytt, In«- cm s. kö skyddsområden, där fen stor öra setts segla över Mä- Få k 4 »tomstmöjligheter och framtid N lanerra på bl, a. jordbrukets > nerbantning till så och så många procents , [8 Upptäck är över- tygad om att det inte rör sig om fjolårsknopp utan embryo till sko. gens röda guld, som -aktiverats av vinterns milda temperatur, detta jag den 1. S.T. den. Ja på höhä "I Xlolal som trots allt är beredda till. en > insats, norr har en besvärlig winter, Gö ran Liminga i' Anttis i Norrbot- ten berättar. att. det "bildas, is på är : känsliga rekommenderas. ett c:a har be- kräftat att det rörde sig om en örn: Den flög. mycket högt och"! gjorde flera slag ej skator. och "kråkor är. > 15-årige : jordbrukaren Anders tå; och kråkor. En baddare att fånga] treårigt tillstånd Detta kortfristiga tillstånd ger cisternägaren rådrunm att besluta sig för. vilka Grundidén är att varje je komrnåun skall göra klart för för sig willcet eller Lomdön, Offerdal Han - hållit : på med. sitt krå i ä 15 år och beräknar ent han övenlistat 800” : vilka en, scm ligger så i i förhållande : till förhastar sig ag | ine tan ger sig tid att vante vägar inte ens träffa valet, mag är alldeles miss öm vil- Och. den som bida efter. Home s lämnas i willrådighet. Också i Guds intresse ligger det, Rör han äskar det och vil det" bara väl I det och vill När han ibland väntar en stund med att ge sin wink, är det därför : | bit. hans: barn bi behöver . allvarligt bolnna sig på om det nu verk- ar ormens väg det will så md iom: det - ti ts sin egen väg. ” allt will g Skall tänka" innan mary ken. väg jag stafna, hd eller "handla mg a, kommunens: grundvattenitält —. att ; speciellt skydd fordras; sö Vid: min Jesus will jag la > ch. på. lätet. som, fade vi Me 4
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.