"EAHOLMS TIDNING — 0 Fö skydd HM ”skatteärenden 7 "begär centern i motion att JO-ämbetet |” satt" stärka" "den "enskildes". So äldågen ter sig i det historis- » Det ständigt stigande antalet ska". förstärkas genom" äv? skått de: "kan "motivera befattningshavare :med uppgift en prövning äv I möjligheterna”. — att huvudsak stödja allmänh M tens. rättsskydd ”Jbl. /a. nand. i. fråga |” om ”.skatteärenden, 1963 års .JO- ligt: störa : behov av: bistånd.” i av skatteärenden ' bör.” decentralisering” av" "10-ämbetets allmännå bevakningsfunkticri" och ning av . lingen av JO-utredningens förslag 's härav framställes, , uppta den i cepterande” är ”emellerti : mera är tämligen allmänt... Detta ac: 4 fånga stycken. endast ett slags. princip-] ddidäration” "så, länge samhället]; den "rättsliga prövniirigén. äv:den: : och innan proposition på grund , .|ka perspektivet som en av de sto-. ra ; konströrelserna i Västerlandet strakt-konkreta riktningen. Henri rätt "få skulptörer av betydenhet som | anslöt sig till kubisterna. In- förde han under 'röre nombrottstid ett antal geometriska stilleben i relief men senare wän- de. han främst sitt' intresse mot lösgjorde £ig från den strikta geo- metrin och i stället odlade en lin- d> I jetöljande, mjuk stil som har åt- skilligt av sinnligt behag. Kvin- norna; blir ett slags 'mytiska .vä- sen, :stigna ur vatten och hav. I > fiska "blad "av en fen och upphöjd skönhet där närheten till det klas- finns” Lä wägen för. hel. aller . halvtid ägna se E att för] ång framföres i. motion. av, hr ännat. arbete än h ; Bristen på doghemsplatser och, A 3. familj verksamhet är 'alltjäms åtor: Det: | ta frots att man är väl "medver. ten om att. inte" minst utveck? thädnind c i Alvesta am. fl; cen-. " ferpartister " som" anser - att: man redan "till ännevärånde års riks- dag borde komma med förslag & öm statsbidrag hälE kostnader för den-' na viktiga" del av. v -daghemsverk” hete tställnis - ill- staden - har) va kommit igång på allvar: och "svårigheterna att följa nom-att-ytterligare några: nya -sa- longer, jett par för mera exklusiva ter, har tilll it. - Jag ska" därfi 5j ja sig med att dröja lvidnåera få av de. utställningar "L.sony mu ett par veckor fram" "Jåt. Mest fäste jag mig wid Berta Maria. Svensson hos De ”unga, en eh med”. al starkt "personlig prägel söm bygger upp sina land- skap. och "stilleben: med tunga, ofta impulser utgick både mot ” en-nyf klassicism och mot den ab- ' Laurens :(1885—1954). tillhörde de ' i spirerad -av Georges Braque ut-' lsens' ge- - kvinnokroppen. samtidigt som han. i Steckholm kan man nu på Svensk- .. sd franska: konstgalleriet och Samla- (ren fä del äv stora och små skulp- . > turer av Henri Laurens jämte gra- - med vad. som sker har ökats ge-| . Berta Maria Svensson: Stenar, . NE 2 Konstrond i Stockholm'med Arne Lindström 7 torparen från "Tönnersjö -- EE som blev. latinsk. skald I tnnslerit hel från ett konver del . Som erkänsla för den- 1847 är” följande notis hämtad: Lundblad, Johan, torparson från Tönnersjö i Halland "föddes - där den & mars 1753 och kunde ännu vid 6 års” ålder, varken gå eller ärgmassgr, mycket i svart, tala. Pn. styvfader" tog likväl vård om honom .och han lärde snart ej blott dessa saker, utan även läsa och skriva, erhöll 17 år . gammal, av, en. adjunkt. Lund, . undervis- räng å datin, kom; på. Göteborgs ' lingen : inom : "ötvir velaktigt' kommer: ett leda till att Utredningen om Hörsta som vi ät, : allt fler 'å rån "att sö. : ka', sig ill ett yrke som. de, ”ut-: rand "efter en” "mo- «tion från, venterhåll i höstas kan . = råubblds ”undör” 19602 den dåvarande kapacketen/av . ganda som förekommit bland ' fö] rfotag och 'ariställda för; att földes- sa ått så över till 5 ste iefy fört att bankerna nu, sedan kunderna, tänker kräva en betal- hälften ning som man förut: inte sagt ett knyst om menar Ar ble tan bladet. Entuslasinen för checklön' har inte alla gånger varit så överväl- digande och många anställda an= ser den fortfarande 'för ett: otyg. Att företagen önskat rationellare utbetalning är förklärligt, men 'checklön har inte varit enda al- ternativet och är det inte nu hels' ler; Det finns andra banklönesy- stem att välja bland, med girout:' ib K : le att: framkalla något. i ium, fattades med: väl: tid "så unikt. som värden, I 'blomstermålningarna ly- ser" färgen med en dunkel prakt och i några dukar:med sbjörkstam- mar: utnyttjas barkens mönster; med artistisk 4 Det ' naiva draget i'en"del målning ar "verkar: inte sartifiolellt: här, är sa någon Som verkligen” kämpar : med färgen vatt skapa" något” ur: iden, lör alltid” värit. i sitt håleri och när han) iu "öde lada 4 färgen B. vilja ” av. arkiater -Engelhart; ifiok understöd att. resa ut till Leipzig, beskyddades där. av hertig. Fred-]1 na. rättighet (L. levde ju under skråtiden) instiftade han det" s.k, Lundbladska priset för bästa skrift av . vittert innehåll, som under året utkommit. ör Eloqv; & poes. professor blev han år ..1787, . erhöll först: St: Peters kloster och sedan Hardeberga som Prebenide, Lundblad blev även teo- logie doktor, Ledamot av Nordstjär- Joan, och Vitt hatas d I eftermäle till -L., . som og den nien mied' vita--båtar: seglande i -soliga sund med, en bakgrund: av, prakt- full svensk ..: sommar " under "blå himmel: Han kommer ' bäst till.sin rätt, emperamålningarna där fär. gen är. mera. hållen än i [| sådana? berömd; män såsom Teg- Lindförs/” Brag," Heurlin; m skulle 'ju utdelis av den”; som över-| tog i boktryckeriprivilegiet, v "Denne kunde "emellertid ej i längden: ”be-' tala utan 1835 | ersattes det av v Karl Johans pris.» oljorna och, .månéret; möera ,tuktat. ' På” gränsen mellan” det” förestäl- lande och det informella står Ove Dahlstrand i; sin /andra utställning iet, Han iStockhol på Lilla Gall ling + målar han ' helt till ett. nyligen. fram Iningsmaterial. Av det bland annat att jordbru, kärren dd .genomsittligt får endast "bord, nu era enda varor. Jordbrukären bidrar. 'dess- utom allt” mindre till det som i vår, tid-står på svenskens: mat- till" cirka 80 av det” pris. söm: "konsu: I önt, mycket vackert, och lyser Som" ett, enda sonlig teknik som ' öppnar möj ligheter; ; olika håll. Hos Catha- ning” Nilsson på Konstnärshuset är däremot, den personliga accenten inte, så påtaglig. men hon besjälas aven "smittande berättarglädje i sina, bilder'i olja och akvarell från Öland, . Spanien: och Sicilien. Hen- nes förg. är. kultiverat dämpad. . renodlar färgen i en rad dukar: en |: att”. ket få” den, blir :wi besvikna, : jag förargade. Så myc- a n betyder -dagstidningen för. oss. | Det- har sagts - ätt. pressen är en ent -stormi soch' säkent är att den ut- 2 smycket 'stort änflytande 088. Em; dagstidning måste ha Lst Världshändel- serma måste iden avspegla och det scm händer i hembygden — i tid- ningens spridningsområde —" måste Fin je får” vår tidning pål den tidpunkt av; dagen wi är vana 1959. är. följakiligen skimrand inte på långt när så vållande till de påstått höga livsmedelspriser- .nå' som allmänheten ofta ges in- trycket av. 'Det är förädling 'och distribution .som' kostar . alltmer. Man kan lugnt påstå att det: är: » 'Den-si: Kalifornien » födde, - sedan Syerige verksamme- måla: ren "Albert Contreras - utställer i det nya galleriet Maxim i. Birger Jarlspassagen en ”hyllning till cir- ken”; eirklar på. stora dukär, e i skiftande färger, stör- re cirklar och mindre, ibland om- Fivda av ljus, stundom nästan för- svinnande : genom duken: Det är onekligen i ett par..fal ganska vackert att se på men mest wer- kar det förståss affekterat, -— '- ha sin givna plats. Tidningen. skall spegla" "händelserna ” dåg för - dag både hemmavid; och ute i världen. Så: långt är alla' ense, Sedan går väl meningarna, åsikterna om vad sori skall stå. att läsa i tidningen isär. Ö garna : är olika efter yrke, intressen och livsinställning, vill är fulli förståeligt. Denna mångsidighet i innehållet i en tid- ning är kanske dill förargelse för mången I — någon menar att tidningen har för mycket idrotts- n nyheter, en annen tycker att :tid- krav; d betalning som, ett äv de vanligas. ta. » Givetvis ä är bankerna i sin fulla avtal rätt att säga upp ingå eget På service som orsakat det mesta av de senaste årens prishöjning |' 'på livsmedel. Djupfryst, konser- ver, färdiglagade och förpaketera- de och nu kräva ersättning. Men till: skapar k good will, » Det: förefaller mera" "riktigt" ätt de: banker som släpar efter förr bättrar: lönsamhieten på: samma sätt som åtminstone en visat: är : möjligt, så me VAR KYRKA ' som utges av 'diskönistyrelsan, har varit föremål för masspetitio- ner: från präster som ogillat den hållni som chefredaktö an? tagit, Det har nu resulterat i att 'styrelsens ” tidningsnämnd = fast- . ställt vissa riktlinjer för tdning- ens redigering, noterar E s k il s- tuna- Kuriren å De avslutas med en passus som förvånar: "För Vår Kyrkas redi-- Eering i enlighet med här antyd-- da riktlinjer är tidningens chefs redaktör I första hand ansvarig”. Det är en k hukfi mulering 1 ökar snabbt sin an-. del i livsmedelsposten. Man köper .Ånte.' bara » livsmedel. när: man. "handlar mat i, sin butik, man kö- per. också bekvämlighet och ;de tjänster som - förädlingsindustri |] , och handel står till tjänst med. "| . När råvarukostnaderna blir re- Jativt. sett allt lägre medan kost- " haderna för "förädling," distribu= tion 'och service rakar kraftigt. i] höjden finns anledning att fråga om de' sistnämnda fyller: de krav på "rationalitet; som 'så flitigt höjs i vår tid; framhåller RLF-tidnin- gen och påpekar. att. ”småbrukar. sjukan” torde vara ännu mera spridd inom livsmedelshandeln än inom jordbruket. Därefter tar tid-' ningen upp ännu en fråga i sam- manhanget: ' Det är självklart att livsmedels- kostnaderna måste stiga för nor- »malfamiljen när alla andra kost- .nader stiger. Men hur har "klart för sig att stegringen i hög grad beror på ändrade matvanor. Vi uppl en ganska snabb för. | som radikalt försvagar tidningens: självständighet, ' I frågor där flera meningar rå der .skall ingen mening råda — det blir följden av det besynner- liga arrangemanget. Av rädsla för prästerliga rytanden ålägger man Vår kyrka att bräka, Den ljudar- ten ligger inte särskil dess nuvarande chefredaktör Carl Gustaf Boäthius, som, föredrar klarspråk. > Det är en ahikan att diakoni- |. styrelsen satt grimma på honom, a "skjutning från billigare och kalo- ririkare livsmedel till mera hög. värdiga men kalorifattigare. Och hur många vet att livsmedel som icke är jordbruksprodukter har i stigit ' mera i pris än sådana som framställs av egentliga jordbruks. produkter? Så är i alla fall för- hållandet: De sistnämnda har bli- vit 105 procent dyrare än 1950, de :förstnämnd; 119 - -— di, ningen innehåller ' alldeles för lite om: idrobten, ' Tänker vi lugnt och "del, .man;vill ha dessa alltmer in- - dustriellt bearbetade och pakete- . rade, och man önskar ha dem be- ”kvämt tillgängliga. Konsumenten måste, sammanfattar RLF-tidnin- gen, ofrånkomli, igt betala sitt pris för den högre. levnadsstandard :som detta innebär — men det är oriktigt om han då ger jordbru- "karen, främsta skulden till att matkostnadérna stiger," Han är snarast alltför oskyldig till detta. DE E NYLIGEN ÖVERENSKOM- A SPANNMÄLSPRISERNA " "inom EEC anses tillräckligt hö- ga för att ge jordbrukarna till- fredsställande inkomster, . men samtidigt låga nog för att avhålla från överproduktion. Är detta riktigt, menar An n ons bla- det ji, Lund att man nått "ett ideåliskt jämviktsläge, som in- "te är av denna världen: -, Det verkar litet för bra för att Vara sant: Den krassa verklighe- ten kommer snart att sikta fram sanningen om denna” ekonomis- ka vidunderlighet som varken är "fågel eller fisk, Ett kriterium på -Uppgörelsens värde kan möjligen Vara att alla är mer eller mindre missnöjda, Eftersom detta lär va- > Fra tecknet på en lyckad kampro- miss, ligger väl något i förhopp- » Ringarna att de tyska bönderna " skall visa sig lika duktiga som t. €x, sina franska yrkesbröder och som]. ålunda skall man producera + med 150 procent. Man vill ha högvärdiga livsme. inkomster. Fr UNde samma tid höjts / annmål till de nya, låga priser- na -. Nog: verkar det för bra för att vara sant t stilla" efter, .så är det nyttigt a att] inte. ringa grad även tid- ningens medarkbetare. Det gäller att servera idöt allra bästa på det allra. trevligaste" sätt. Det finns blommor som innehåller både honung : och | =: gift. Inte allt är honung & tidning- arna —' det finns även sådant som kan bli till skada för karaktär och livsföring. Vi- som - läser :Lahol "föratt ge "världsorganisationen enl ny; start i livet; men? "a tberot I v "President de Gaulle lar” siöaj: H = ny reform har aviseråts, den” Iuården: Om wi har. möjs idéer. Svårast blir det kanske:att bemöta hans kritiska synpunkter het, eftersom” verkligheter. är! om möjligt ännu mer vältalig på den- na punkt än den: franske presi- |: denten.'' Amerikanska" regeringen | är allt annat än trakterad av hans förslag om en femmaktskönferens det kommunistiska Kina. Under ti- dem fortsätter FN:s förfall: 'Presi- Staterna" i förlägenhet > mot sin vilja, förstås. > "Mai "kan: natärligtvis, diskutera bas för ' världens valutor, Det: är emellertid uppenbart; att både dolt larn och" pundet brottas med sto- peiska kontinenten på denna punkt håller på att irycka:upp i jämn- bredd "med "de anglosaxiska ! 'mak- terna. En : fortsatt utveckling : äv punkt den förskjutning - i förhållandena, : som" steg för” håller 'på att äga fum. to: "Nordvästra Skånes Tidning "steg "gäller dt lighet "att -på 'en gång —— rekommendationen av ' guldet som I-;' ra "svårigheter, och att den euro- | EEC kan till sist' ge Europa en] monetär nyckelställning; de Gaul- 1: les tal speglade. även. på denna - makte |: Tidning” wi må ha vilka poli- tiska,. kulturella, ideella och reli- glösa - intressen . som - helst .— må med, tacksamhet notera, att svor- domar och neddragande skämt ej förekommer i" tidningen, Vi har alla 'skäl att slå vakt om bygdens egen tidning: Laholms Tidning, Ju mangrannare vi fylkar oss kring bygdens egen" tidning, ju bättre kan dem bli, till: allt större nytta kan den ibli för . "bygdens framå- skridande. Är- det något som vi tycker tidningen mera borde upp- märksamma, så är redaktionen H sig tvingade att införa 'en viss avgift på varje utskriven check och en särskild avgift för varje konto, vilken senare skulle betalas 'åv arbetsgivaren, vad blir då följ- den? Jo, sannolikt skulle i "varje fall löntagarna reagera och kan. ske rent av begära en" återi "gång till kontantlöneutbetalning- ar. Härigenom uppstår 1 nya” svår tigheter för arb lö; över att kli 1 upplyst här- om, -c : /- Det finns ett I par r figurer på var- je bidningstryckeri som brukar ställa till en hel del oreda” och Mill Tedar, Hallands Nyheter: på sommarfenier. och & rasfördomar, a ' Jesus kom. i världen om nare. och å samma mån som tjä- naredraget i Kristusbilder betonäs; kommer :kyrkan att tjäna" mwärlden] - i stället för att sätta sig till doms över den. Den kristra församlingen måste mer intressera sig för sam- hällsfrågor,' inte för ett hävda sig, | utan för att skapa en timlig. miljö åt människorna, som är dem vär- | stadsmissionén: Ehicago, Pastor” Don Benedict, 'ci- teras ofta i artikeln och han fram. håller bland annat att den mo- förargelse, De ' två är Tryckfels Nisse och Ombrytar- Kalle. Varje tidning ibekämpar med alla medel de här två figurerna, men den ofta stora snålheten om tid” gör att de allt Kdå- och då 'kan ställa till en del oreda, Signaturen hade för någon wvecka' sedan: liten artikel som de två gynnarna vispat om ordentligt. Det var -alls deles omöjligt att få något sam- g i entikelns senare del Av denna anledning återinföres den nu, ; inne en derna ör fyra värl där hon arbetar, 'fritidens värld got ' sätt,” säger . pastor - Benedict, måste kyrkan tränga in 4 alla des- sa märldar, En lösning kan- vara; att i stället för att tillhöra en församling i närheten av bostaden, tillhöra tre eller fyra "gudstjänstfi- rande det, i arbetardistriktet och fritids- anläggningen. - En" annan lösning är att den kristna på del samlas i hemmet : eller - arbetsplatsen |, dar: den wärld” där hon bor, den |” och den allmänna sektorn. "På nå-1) I någon håller. idet-sig: -sånratt vå får betala detta" liksom - allt; annat; Tandvår- tolkas som" något slags ”antipati former, Sådana” måste. till i Men : änmiskor ” av I g för. att gå till att I d vara så "Säker på ätt komminis- ternå: överger kommunismen, även Men denna skatt håva « vii i Ierkärl, för "att "den översinnliga kraften skall befinnäs vara Guds och icke "något 'som kommer från ' oss. » 2 KOR, 4: 7. Ofta kan . vi. komma att' tvivla på att vi Över. huvud taget äger Den stora amerikanska wecki tidningen - - Time” h har å sitt jul en läsvärd och tankeväckande arti- kel om ”Kristen förnyelse”, vari fastelås att antalet kristna ständigt sl i förhållande till befolk- na, en del ntagare vill kanske behålla sitt checkkonto, andra vill inte betala en särskild avgift för att få ut sin lön. Checklönesystemet har .obe- stridligen vissa fördelar och det är väl närmast att betrakta som en servicesak från bank da. ningstillväxten. År 1900 war var tredje människa av -jordens be- folkning kristen. Enligt en fransk katolik. kommer år 2000 blott var femte människa på jorden att va- ra kristen, Inte ens i USA, där 57. procent av befolkningen tillhör något kristet samfund, håller kyr- kornas smedlemssiffra takt med be- sö! si- Genom =:checklönekontona knyts på lång sikt vidgade 'kon- takter med en större allmänhet, "som kan tänkas anlita banken även för andra uppdrag och tjän- .ster, . . (Sydsvenska Dagbladet). lar ”Time” om en | : else. Tecknen härpå ser tidningen i den ökade viljan till samarbete och samförstånd mellan olika sam- fund och kyrkor, Kyrkorna tar vi dare allt större socialt ansvar. Förmögna församlingar hjälper och tar ansvar marna emot Harn från slummen för att studera Bibeln och. disku- tera liv och r0- blem wur kristna synpunkter — någonting liknande konventiklar- na under 1800-talets väckelsetid å vårt eget land. Oundgängligen kommer ” guds- tjä att förändras högst väsentligt, menar tidningen. Ferm- dagarsveckan och den kontinuer-, liga driften vid fabrikerna har re. dan förryckt den livsrytm - som: gjorde söndagsförmiddagen till "det naturliga tillfället att fira guds= tjänst, ”Times” . medarbetare har talat med teologer som tror att torer och dekmän. Fö monologens form ' skulle, alltså - ef- terträdas av förkunnelse genom dialog, Det framhålles att' såväl de li: ne (Forts, å sid. DD. ”lerkärlet ty cks Oss "så 'skröpligt: Det - "förefaller så orimligt, att Gud skulle lägga ner sin" stora, dyrbara Satt i ett: så eländigt. kärl som jag äl : Lerkärlet är: skröpligt. "Det: be- hövs inte många hårda stötar, för et "skall gå i bitar. Ett ler- | Bräckligt. OA Nuför bräck- att. man : sl läg ner en dyrbar skaft i det. = Men: sådan :ärp "också ' jag, ' Hur Hitet behövs det JÄnte - för att jag skall märka” min 'skröplighet. JA tål. så litet, Jag är förgänglig och begränsad. Till sis återstår ju bar ra' en. handfull av mig. . Gud ske lov för trösten i: detta ord: han visste att kärlet var obetydligt och; skröpligt, Och än- då lade han ner sin skatt i det. Och "orsaken 'är' den: Den över- i svinnliga kraften 'skall befinnas va- mer från cal icke något som; kom-
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.