” iskatfelngssalkunigas . . yttrande, i ; , i v i i - ' så tycks ST ha bortsett frå ätt I. sådana hus också 1 viss gird”fun= a! ) 5 , : enskildes tillgångar: . som digger 3 ått.äga och; förkovra " hanidgemäng med . poliser. "Ännu LAHOLMS : TIDNING + Cd i : £ Tosängen den 1 nn. febr 1963 Dagar En) Sveriges: ungdomsradio-4" TV” ”begärs' i motion av, unge H fe centerledamoten Bertil Johans- ”. son-sm, fl. Motionärerna anser att - kontakt: bör. tas med ungdoms- organisationer och. berörda sam- manslutningar för att få till stånd "én "ungdomens egen radio-TV. - | Trots att dessa massmedia re-' t, sentlig del av den krati ; nödvändiga.” "orienteringen |. FÅ je- om de. politicka frågorna. "Många, upgdomår klagar över att man t. 'ex. i "TV inte så att -”Jevandegör” politiska frå- gor i större mtsträckhing än vad som sker. De vill -se samhälls- "pc dan, ägnar stort i åt un; belysta ur .olika' poli- domen finns . det anledning - in: tensifiera på: området: programverksamheten "Framförallt "anser ning är: befogad. . : "Utrymme bör ges åt debatter, reportage om ningdom, i "olika si- tiska synvinklar, men serverade på ett sätt som attraherar ung- domen, 'Motionärernas " önskemål | vä; om. ”Sveriges ungdomsradio-TV” skulle kunna inrikta sig på bl. a. dessa väsentliga ting plus posi- tiva tingdomöreportage, vilka fö- k så alltför" "Hiten utsträck” tuationer,” tid: , kur- ser av. olika' slag och , man "bör" ting . . tredjedel av kostnaden fört anläggande: av skogsbilvägar skall: ”(enligt” beslut av 1962 års tiks-|. dag)" få avskrivas méd'10'prö-- cent per år. I en trepartimotion med hr-Elmswall. (cp). som hu- begärs en fådan: re-| rt "avskrivningsrégler- > attr " avskrivningsunderlaget till -två . tredjedelas fas Motionärerna . hänvisar ”örlttlig grund för fördelning fäv anläggpi der på avd Es "oil och icke, avdragsgill. del, har ”stännat för den av vissa beskatt-' ningsnämnder | redan tillämpade . hetoden' att schabl Boet be-): d. laget til en tre ljedet!”, således en ee Ja - Däremot 'kan. detta anses” höja" fastighetens" långsik- > tiga .saluvärde' .med ' det- belopp som motsvarar - Investeringen si - vägen. : Rö it Skossbruket undergår en nm snabb omvandling ” genom: den tekmiska "snart ' våra föråldrade" och. lämpliga” för' de” fordon som" om bara några år kommer : att. an- vändas YT "skogsbruket, H I sokvenserna” av de - Skal : som åberopas. rd ” Anläggande - av | skogsbilvägar skapar förutsättningar för' effek- fivare” tillvaratågande av” skogs-] produkterna 'och därmed för höj-' . ning'av"skogsägarens inkomster: vi Tra håll -än' det är här i Sverige. ' en.” Härigenom "kan Mot de bärande -skäl' som :mo- tionärerna, framlägger ' synes 'det nu gällande avsknivningsunder- laget”, på en "tredjedel av kost], ? naderna vara" helt iv underkant En: ih , i ga, frågan ställer: sig rej ”"ganet, Stöokholm rn in g en i anslutning till en $ 's jskåffa sig, ån ex b ygg a. ett., eget” N Kd ör köpin Er kommentéraré tent LPA tål! öm det ekonomisk simma i, att äga ett eget fritidstjus i; I HI 1 TA | ”gerar som sparbössor:— vad man under åren lägger ner — i själva]. huset och i tomten — blir värdes höjs, « -vilket; skatteinkomste; : et frin val. när. de tys a vågäs med att föra 5 inte" alltid. Ett ökat skogs)” ' vägbyggande betyder att; avverk- ningsvärdet ; statens . ”skogsvägarna.v Slegeen i påståendet: att” han: vars”den 'sista Tpölägg har en Tsitioner, för publiken innan ens Tobegriplig mal' och banal”. utan mellanliggan- - publikdra ande NH sägs att genier , orsakar Oss "D | besvikelse. med ' sitt -utseende. : De” ser ut precis som vi. oss den besvikelsen: skilja geniets.stämpel. . Är "1865 tycks” man redan ha börjat fira honom. . I ' Finland har man d täckt en staty precis ett: är i f minne firas, och hela : året. kom-: kring Sibelius. litet mera. än van-. :; Det :verkar — fast jag inte ha saker: —. ulsam politik i vårt mu; sikliv: -att- presentera mya kompo-: de hunnit: torka. på papperet, för att 'sedan med en. mjuk suck' av git” till” il fr aller ,- troligt att.den politiken bär aldrig blivit så älskad av publi-' ken här som han länge varit främst, i England "och" Amerika. : -" flyttat: från kategorien '” "ny och: till / kategorien. ”gam-' de . stad mr; av. itförter; för”. efter. Tor ' Manns. idoga |” . pionjärarbete har åtminstone Fem- — "för ,att nu inte tala om Fin- landia, Tör den är ju en helt an- nan; Zoch; utommusikalisk - historia a speciella patriotiska loc- — Skunnat.- locka - folk. till salarna Fräven” här” ir landet. " fortfarande inte. wuxit av' att. de andra konstiga seller "Nåväl, =" innan ” -.hundraårsdagen konimer säkert "mycket. vackert att hå. sagts :om. Jean Sibelius — 'det > | hör ji till vid jubileer, — "och man £f il kommer att spela: honom : flitigt. Man -kommer--att -påpeka: hur han är den siste bäraren av de" stora tonala Araditionerna, man kommer att 'skälld må "kontinentala irigen- ter som apelar, honom som om han bara, vorgå en "yngre. Tjajkovskij, män 'ko rher :att dra fram: i ljuset store, symfonikern'$' mah kommer att. .etinrhl.sig 'det. säreget stimu- 4 ler nde dalituni > ”att' den «4 ter, sina. studier ; ir Wien P [använde isbm ”notskrivare ' nial "man! som .i sin ungd vit: ut; Beethovens" sista”. Ef anord och man. kommer alldeles TtigAt alt. en .fransk. dirigent i fågt att Sibelius-är- den. vi San "körpositör- som finns, + :Mycket / litteratur = om Sibelius 1 belius, un > gen. Samma” "dag som: kommunist. ledaren vid ett möte med väns- rn list, beständigt ,och ökar” därmed den Bare +. Här "ligger naturligtvis det ur regeringsorganets synpunkt 'mest . betänkliga, En miljonhövdad ska- ra'av fritidsbyggare på fri grund]. 'och i egna hus —repri esenterande I växande privat ägande — är tyds . digen "en: alarmerande utveckling. Den kan ju kullkasta teorierna om kollektivägandets "välsignelser och — än värre — ge allt, fler människor Insikt om de värden sig i stället för att överlåta, åt ör ,vérheten att fördela det stigande]; välstånd som ' snart” gör 35.000- 'kronorsinkomsten till en regel i stället för ett undantag. : LE N TILL DE ALLV. ARLIGASTE FRÅGORNA | - i. polisens vanskliga . och otack- "samma. arbete: -hör "dess rätt. att "bruka "eldhandvapen. "Den saken har ju aktualiserats genom skjut, » ningen I Stockholm då en despe- rat man 'skotiskadades under. ett är "undersökningen inte slutförd Må men, nog förefaller det som-om "den "skjutande polisen varit syn nerligen livshotad, finner! N 3 Tid: s "Ått från det fallet dra 'generdl- a slutsatser är riskabelt, Skulle . svensk: polis ta till. pistolen lika "snabbt ' och "effektivt $om exem- pelvis den amerikanska. kan "det ha . farliga ” konsekvenser; grovt våld föder grovt våld och eIdstri- |; der mellan kriminella och polis är + ingen. trevlig framtidsvy." . : ; Någon form av övervåld måste väl polisen alltid ta tilll Skottloss- ). ning är sista utvägen, Det är möj- ligt att en ökning av schäfer- hundsbeståndet ' skulle - vara en lösning. Polishundar under kom, petent ledning har alltid haft ett lugnande inflytande på terroris- ter och ligister. . Och det är ett sådant lugnan- de inflytande vi måste komma fram till innan vårt samhälle för- vandlas ' till ett laglöst träsk, ger. ut sin 'samexistens»; - Ö. samart 1 krater: och. borgerliga - vänster- grupper . skriver :Pravda ' att den politiska nya" möjligheter”. samverkan. : Man”, är; beredd; satt partisystem och demokratisk? der galitet 0. s, v. rr sn Hermansson är "säkert lika” pin- sam” för bi da ”pärter. Vill man i > Moskva ge kommunisterna i Sve- rige ett handtag, som "de "väl ör] tjänat, borde man" sluta" upp "med denna mjäkiga inställsamhet” och "|. starta: ett uppfriskande gräl stället, LO BLASER TILL . att.i den mån. en o "de politiska här i landet alls skall komma till stånd, så måste detta ske genom förskj Ini i just de samhällsskikt i gränszo- nen mellan medel- och arbetar klass-som det här närmast är frå- gan om, Socialdemokratin ” har . kunnat hålla och konsolidera sin " ställning till stor del tack vare röster från tjänstemannagrupper- na, särskilt deras yngre skikt Känner sig dessa grupper miss- gynnade i löne- och skattehänse- | ende på grund av åtgärder från LO:s eller regeringens sida, kom- . mer de säkerligen snart på glid ät oppositionssidan. Det kan m. a. o. komma att visa sig, att hr Gei- jers och Strängs gemensamma visavi" -utvecklingen Vest till, socialistisk. "föra en dialog "med socialdemo- ”, erkänner värdet av fler- . Pravdas - i Moe? a ”KLASSKAMP? 7 ”tror” Finanstidningen med anledning av hr Geijers ana- - tema över I ionstänkan- av, Johnsons att få en chock när de" i stället för: Ekmans "välkända | : hyllning får i händerna Harold E. Johrisön: " Jean Sibelius, ” en bok 1961. och, som "är minst sagt. ob- jektiv.” Den: är "allt annat i påvel rkas' till tvivel tid. gå och lyssna på musiken, Det brukar hjälpa — om: man nu inte En aktad presskollega i Norr- land Kar i en' ledare uttalat sig föratt staten, bör ordna särskild utbildning för politiker och före- ”slår att en” nifnansätredning” sna- : rast tillsättes. ”Näf” får vi” som det, Det förefaller därför upplagt för hårda tag både på det poli- tiska planet och vid .nästa om- gång , avtalsförhandlingar: Det förhåller sig juni nämligen så, mkastning av maktförhållandena i partiförd ation mot Jå skikten utgör ett lika svårt poli- tiskt misstag som högerns utspel i ATP-frågan. Vilket inte vill säga litet. ” . koll | så riktigt ånmärker, ”Joy att .' avregistrera —skygglapparna och -börja se kyligt klart på den > politiska” skolningen som en .sta- tens " ekonomiska angelägenhet | gentemot- partierna.” Ett-nytt an- - svarsförhållande . måste sålunda "efterträda dagens fågelfria förhål. landen” Grönköpings Veckoblad ber att varmt få instämma. Vill visserligen icke sticka under stol - med att en och annan s, a. s. po- "litisk amatör — som t.ex. hr riks- " dagman 7 Krökén i "Kröken, stats< "minister" Erlander, professor , Oh- lin m., fl. — trots bristen på sär- "skild" utbildning uträttat åtskilligt "äv värde å. det” pol: tiska fältet, men är det lätt att tänka sig vad de skulle ha kunnat åstadkomma .'om' de fått tillfälle att avlägga en : ordentlig = riksdagsmansexamen. "Skulle kanske "då mycket hava sett, ånnorlunda” ut i såväl nuläget som'i framtiden? - / (Grönköpings Veckoblad). ”' 3 —Det:här också sagts att bara tre . "I genier i vår. tid undvikit att ge : Einstein, The Svédberg och "' Sibelius. På dem ' har man "utan misstag kunnat ur- ne föddes Jean Sibelius, | och fast hundraårsdagen inte in- faller förrän den 8 december i år, - > Ved "musik - skall givetvis hans. : mer orkesterföreningar och radio-; . bolag att koncentrera / repertoaren: - ligt. l . Fö skall minnas : "mycket no- gta, a åns. namn: och rykte är. betydligt” större. utomlands på fle-: självbelåtenhet över att ha bidra-: . glömpa- bort de nya. verken och Å aldrig mera spela dem, Det före-, . skulden till att . Sibelius ” Det verkar. som om Sibelius iv vårt musiktyckande: skulle ha för- fonien, och Violinkonserten |. ge Si - som koi ut i: svensk översättning |. : bok kan man ju alll|" ius födelse (A sista i redan förut tänköris "som: den från: ske dirigenten. OT Genier sägs få sin kraft: från ovan! eller inifrån, i varje fall. för- mtsättes, de” ge liv åt. frukten av stark! inspiration. , rad. var det gå” "sol "inspirerade | Sibelius? .- : Det- hände" "sig en gång" "att jen. violinist. som hette Cronwall eller det: är Sven-Erik berättat det här för spelade. Somatin E-dur för Joch piano i'radio, och genast efteråt fick brev från Sibelius med tack: för den fina -prestationens .'. - Cronwall blev? i förtjust : Och smickrad, - förstås, : och han: visste "att Sibelius alltid” bru- kade höra” på . och ' skriva och tac- ka, så åkte han i alla. fall ut till Järvenpää för! att tacka för tacket. Och : för: att: passa” på och säga att .han: nog ändå inte riktigt blis vit: klok på sonatinen i E-dur el- ler" tyckte sig - förstå ' den fullt, I te" Farbror Jean: kurina kur han tänkt sig den, hur fått inspirationen? '. a Farbror Jean: ; vänligt, å, du förstår jag var ute och gick på strahden -av sjön härnere- öch > lav Sibelius. tören, mde symfoniken'; skulle ha blivit 100. år den 8 december SER: hade en fiol i. ena hånden beh ett gevär i andra, och så fick jag syn på en " trana - som - kom flygande och då la jag mer fiolen och tog upp geväret och sköt på tranan och träffade och tranan dog. . Och där låg tranan och jag tänkte herregud vad har jag gjort nu. har jag: skjutit en trana och där står tranmor ensam hemma med sina stackars faderlösa ungar. Och så" gick jag hem och slog upp Trana.i familjeboken' och där stod det att franan lever i. mång- gifte. V. ” : «Och då skrev” jag den h tingen. . "sona- "Karl "Sjunnesson; "PS; vi Kanske inte skall glöm- ma att Sibelius skrev annat-:än symfonier och sonatiner. Han kom. ponerade fina:såtöger också: Svar- ta, Rosor, Demanten : på ' marssnön, Korsspindeln” och-"så den beröm- da' sång som blivit-en berömd hi- storia i och med att enung, skön sångerska kom”in' i en "musikaffär och bad stt få: ta Ko — Ska a av Sibelius, | frågade expediten.f fö öra synts : "Affärsvärldens index, 1937= "Aktiekurser öch: nyemissioner "under ofterkrigstiden :100, är ritat på logaritmisk | | - skala, vilket Innebär att en viss lutning på kurvan Index; "anger samma relativa förändring oberoende pt 1og.skala av läget på skalan. > > - | "500 —— - - 1300 HR F VA Mkr i >. Generalindex, kvartalsvis na. 400 :200f IA Utbud i samhänd f] = el HN RN med börsintroduktion AR TT. EES = Nyemisslaner av aktier, , i 300 : el I Inkl överkurs” : ; | 200 | | 100 Ia , H: | De ä är tydligt att det är den ny- ligen framlagda statsbudgeten, som li givit näring åt. oron. för. inflation och bidragit, till der hausseartade på ”akti 60 64 nomsnitt blev 9 procent. Aktierna i "verkstadsföretagen, den största gruppen, . steg med 23 procent, gruppen ”Övriga bolag” "med 29 Ytterligare impulser: till kursstog. ringar kan väntas! inom de när- maste månaderna, eftersom en rad fina bokslut kommer att presente- ras, säger Svenska Handelsbankens tidskrift INDEX i sitt senaste-num- mer, Men 'kursutvecklingen : antas bli. lugnare längre fram på året, Företagens möjligheter till winst> ökning genom att ta i anspråk out. nyttjad , Rrgdviionskapaditet . 'är P ikterna är inte så gy som föregåend procent, dustrier och bruks. företag med 7 resp. 10 proc. och investmentbolagen med 22 proc. Bland enskilda företag visade Vol- vo för andra året i följd den gynn- kursuppgång av 65 proc. Det stör- sta kursfallet — 27 proc, — note- rades för Götaverken. Kursuppgången under 1964 sam- manhängde främst med den påtag- liga förbättringen av konjunktur- läget, konstaterar INDEX, Halv- år. 'Aktiebörsen brukar å god tid reagera på sådana tendensföränd- ringar. Under 1964 var aktiviteten livlig med starkt stigande omsättning och i huvudsak uappåtriktad kursut- veckling, heter det i tidskriftens ö- versikt av aktiemarknaden under förra året. Ki gen berörde samtliga huvuderun- årsboksl och lik de mnder- handsmeddelanden wisade i regel stigande omsättning och ökade ivins-, ter, även om vinstmarginalerna , i många fall minskade. På grund av rädsla för fortsatt inflation place- rade allt fler, såväl privatpersoner som institutioner, stiftelser och lik- nande, Pengar i aktier. Den ökande inte av en tillräckligt stor utbuds- ökning. Trots att nyemissioner och utbud i samband med hbörsintro- per av aktier med undantag av bankaktierna, där nedgången i ge- duktion Jäg på på en rekordnivå av 400 milj. kronor kan en del av N « | statlig: inblandning i presse : | nedgång: av aktiekurserna. med, 7 : . | bli 'en 'ekonomisk' black om, foten: sammaste. utvecklingen med en i efterfrågan på aktier motsvarades : . ”Vår försvarskraft måste fortlö 1 pande hållas intakt Vi kan inte våra försvarsförberedelser till alla skiftningar i det allmänna 'inter-' nationella klimatet”,' sekreterare Frithiofson fast. Det är värt att motera då han nu skall utreda. vilket försvar wi skall" ha under 1960-talets "sista år. ä - Dagens Nyheter. Som tidigare justitieminister bor-| de ; Ingvar -"Lindell;: ordförande i1': pressutredningen, weta - att ”prés- sens . självständighet” . gentemot statsmakten är en'nödvändig för- utsättning för att tryckfriheten | skall fungera. Ändå har. han öm. det socialdemokratiska förslaget att subventionera pressen uttalat, ati| häpnadsväck: ride uttalande av en jurist. En -annan jurist, även” hån socialdemokrat, > Lord > Shaweross, | ordförande i den. "brittiska press- utredningen, har: i samma ären- de satt sitt, namn under; ett. bei tänkande, wari” bl. ar hävdas att ”om subsidierna” vore tillgängliga för alla tidningar | skulle" dessas resp. 'konkurrensläge förbli 0 Ör, ändrat, Om subsidierna vore. di- skriminerande " skulle 'de, uppen- barligen.- dra med 'sig "faran för "En uppfattning som hr. borde fundera på.. se Helsingborgs D Mjölkinvägningen vid :mej na - minskade: ytterligare 1964, ' noga” räknat.” med” "3 p har proportionerna- mellan: tillgång] i och efterfrågan; förbättrats. de se naste åntiondena:' I 'stora” "delar av landet "råder ”e för 'att inte, säga b De stora konsumtion: rterna måste skaffa, varan : allt längre.” Sifrån. Bland annat detta" förhållande ' gör inte kan betraktas som hopplös, utan som tämligen ' ljus” på något arbeta - förslag / till : nya” regler” för beskattning . av. realisationsvinster | betydande på aktier ledde - till : kursfall. - En återhämtning skedde relativt snart, men Tör. den grupp som drabbades hårdast "av: kurs-| fallet, ” investmentbolagen, dröjde det. ända; till 'slutet av året dnnan det tidigare kursläget åter nåtts. Under 'den senaste femårsperio- den har. aktieutdelningarna i. ge-1>> « [nomsnitt . ökat med .. ungefär . en P tredjedel, samtidigt ' som aktiekur- 4 + kommen detta "inte är orimligt” Det är ett | under ä faktisk” ki net | ur Lättare i slutet äv april avi "len kommitté med” "uppgift att ut- 1 ho a ön ntar Ir Läkartidningen redogörs för en undersökning, som, visar :att: kro-' göra mågon följsam anpassning av |niskt sjuka" bilförare inte är tra= fikfarligare ;än ' andra. Tvärt 'om har de en: lägre. frekvens trafik- ' Jämfört. med en i undersökningen ingående kontrollgrupp. : "Vi har. alltid haft på känn, ätt kroniskt sjuka”. förare är medvetna om. att”de måste: köra försiktigt, vilket ofta" inte "är fallet. med fris- ka. Bland Bistnämnda" kategori: fö- rekommer ' "många, 'som tycks sätta en'”ära 4 att köra så hänsynslöst söm” möjligt. Varför / inte plocka ut en' gor grupp hänsynslösa "förare och "undersöka" dem: psykiskt? . Det ' torde. inte "vara svårt att få tag i ett urval I [ stolsprotokollen; kånska Dagbladet, | : NA YT Att döt är. farten som 'är farlig och att fartbegränsningarna .med- för. -minskad” -olycksfallsfrekvens, har. man enligt” trafiksökerhetsrå- det fått ' "ytterligåre bekräftat vid, bearbetning av statistiskt, materi- al' från” olika fartbegränspingspe- rioder, Mén. sedan ärr det förstås en: besvärlig” fråga, "hur dessa. ér« farenheter 'skall: nyttig ggöra Ex-' empelvis: Hur ofta och ”uride ; erfar tbegrä huruvida "ofta feksten? etc? "Det finns som bekant i: om” bara" motsträvigt rotester finner sig i mot; säjer? som börjat ta efter oar- mörkret Ny där. - "Kövlighet och går att "förena "Vår trafiksäker> pysslar ” med 7 rkultir has” 088, ” Ryssärnäs tänksas mbt, n Är serna stigit. med, i 32 proc, Genomesnittssiffrorna döljer. en mellertid. betydande” avvikelser för | olika branscher. Verkstadsaktierna |" ligger. sålunda . betydligt :över. ges nomsnittet med, "en: utdelningsöl ning med 45 proc. och en kurs- stegring på-70 proc: För aktier. i 'bruksföretag, .skogsindustrier .ochå> banker inskränkte sig däremot. ut- delningsökningen till något över 20 proc. Kursnivån' höjdes obetydligt Praktiskt taget . oförändrade : och | > skogsindustrierna- . redovisade en procent. . Det värsta en människa kan göra "I mot sig själv & är att göra orätt mot ; andra, Kärleken är en sjukdom = som ej läkes, Ne - " Dt för" med stora Pjärtan "som med världshavet, de fryser aldrig till, Än Den slavaktige > ser il att "han håller. sig i sin herres skugga, ! Den som. kan" konsten : ätt falla klarar sig alltid. - ” ' för ' bruken, ' medan bankerna "låg |” . -|väntar på epå dig för art få frösta ET äå och infl d garé försvårat hans belägenhet in- för. brotts igt” 'skrupelfria, utfrågare? gna Ffritidsstugkn för många en oöverlagd 'och över- gående modenyck — kan den "inte som ” hindra: rekreation. Ert. val: av. sfritids- Såsom I delen våra lidanden, & så delen I ock den tröst vi undfå. "2 KOR, 1: 7... Vilka tunga "levnadsvillkor skul- le inte: ett Guds bara : hade.: del 'i-.lidandena, . På ett eller annat. sätt får alla Her- rens: ” lärjungar del , i lidandena: Den inre :' anfäktelsen, Guds tuk- tan; världens "förakt, lidandena för [den ofrälsta .världen, Vi kalla- Tde till' lidande, "Genom mycken rövelse måste vi RUN SI a er bedn ingå i. Guds "Men ' Herren" sänder” oss ' aldrig ' lidanden utan att samtidigt ibere- da -0ss tröst: Annars skulle vi mista £frimodigheten; och glädjen, och missmodet skulle bö jorden." ”Såsom I delen våra lidan- den, så. vielen I . också " den, tröst versen står det: "Såsom Kristusr lidanden” till överflöd komma över .0ss, så kommer 'ock genom” Kris- tus tröst. till. oss i överflödande mått”; Haren Mar De di inté mäss 'erren - har" berett dig en här! tröst. ' till - honom. Han -ba a ör att inympa nåd . spåren” av västmakter- ” sämheten "mot "denne. och ytterli- | slår ' stats- olyckor + » och - svårare - : förseelser - ' - . . tern Meri "Störbritannien" är trots, ; latt mjölkens. ekonomiska” situation |?
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.