i t : råkade stadsfullmälktiges ordfö- = sämnian ädet red fullmäktige. i os märkning. Något ” offentiig " wälja: "ordförande och"? man Väljer" "och a konsumti- 'onsvanor ' man "har "ete.. Det an- : givna! "beloppet är ingen bagatell | | faner smed, .den "anförda ' in- a amma Då servicesidan att dö; där, ibland till en'enda' servis :oegren,. spelar” större ekonomisk om åch allmänt aktade i Béskattning — den” verkar: vinte "särskilt hårt. vid iden, inkomst”, en. "merkostnad" av 40.350. kr. ” Resultatet. Ckan. bli "lägre eller situation I. Laholm, hr. Folke” Will- rr efter ” decémber- fjol. Han upptäckte ' "nämligen "dagen "efter, att fullmäktige glömt ”ocd- förande för. 1965, Arend kelst tvekan om att hr Will strand -skulle bli återvald till ordförande och ' hr Anton Jöns-' "son . tlliwice i " ordförande, hörde sig. hr Willstrand: och : fullmäk. tiges ' sekreterare, hr Torsten ' Dufva, för hos” ledamöterna ” pr telefon, om man”'inte kunde ena sig 'om att förrätta valet pr le- lefon och så skedde det väntade. omvalet. Detta blev "i 'vederbör- lig. ordning infört i protokollet, ordföranden , och två justerings- män, | hr "Erie Nilsson och Tu d Elström : justerade - så utan; än” överklagande "av valet skedde icke inom. laga. tid. ' Stadsfullmäktige I har > . som bekarit sedan redan. kar a Stockholms-Tidningen' lånat 10-18 - skulle: bero-på ett'; "sjukligt sexUa—] .. alintresse, men" det är utan jäm- |” förelse' det. mest "utstuderat ohe- for ledamoten" Einar Ri En av; tidningens medarbetare har i en: slags ”presentation” "av: den mycket brett intresser: re lamentarikern försökt påskina att « han numera huvudsakligen skul: " 187 vara. fångad ' av ungdomens - sexualliv. Rebortern sa rdtidningarna”. för att nu åter. EE några: av de mest «cyniska "på- ståendena; å. Och Utgångspunkten ”försåtliga angrepp? Några :Jös- ryckta rader: ur fiksdagsmannens i inlägg i 'remissdebatten, som för |: tigt spände över vida fält; Det ärinte: dét:enda exemplet påjen ; tilltagande tendens ”att : påskina tt. ansvarsburet engagemang ; folkmoraliska: "frågorna derliga vi ; hittills: -fått: bevittna, ett "bottenrekord : i" svensk ;dags- pressjotirnalistik," som” endast" tor- de. ki älfa ved "DEN””RÖDA” LILLA STUGAN” är i svenskens hjärta en ”reali- tet, som samhällsplaneringén mås. te "tå hänsyn” till, om. ”samhälls- planeringén "skall vara en plane- "ring för människor, skriver K £ stianstadsbladet = Man håller gärna med om att svärmeriet för: den -”röda,. illa stugan” , för sommarbostaden är som alla svärmerier en företeelse på andra sidan det rationella för- nuftet.. Den som - kalkylerar-.1o- giskt och: klart bygger inte” en |: sommarstuga. Men skall vi ändå inte mitt i rationaliteten också. få lov, att vara, anse oss ha råd att vara litet: irrationella, - litet" na- tionalromantiska? Måste samhälls- |" planeringen" vara så logisk, att den, sopar undan” också den - da, lilla stugan? KM - Är det inte tjusningen med ett demokratiskt samhälle, ' att vi det: ibland: också får" vara i: grann, ologiska, lite gratin romån. "MÄNNEN SITTER” SOM REGEL :'på de ansvarsfullaste,' inflytel- serikaste” och. bäst betalda . pos>+ terna i vårt samhälle, har fil. "d:r Sven Rydenfeliuppt eva täckt i" Kontorsvärlde; ”Men den som föreställer sig; "att det är fråga: om orättvisa" man- | liga.: gratisprivilegier, + ser «inte längre än till ytan, I själva ver- ket får männen .köpa sina ”för- måner” till ett 'så högt. pris, att . det talats om en ”hejdlös Tovdrift va bang sägs: ”finläsa boule- | Hela artikeln går? allt Vv T missbrukare: på Isvenska! - De trycka i öve 1 0 exemplar och . utgör. fort-' nde” den dominerande läsning-' ens de gamla svenskbygderna, : fDet är ett alldeles unikt feno- nen, ' Bakgrunden 'är. den sven= ska ' minoritetens kulturella sär- ställning i Finland och dess ännu -—+'elter' mer än:150 år — levande känsla - av samhörighet med : det .gänmla, fosterlandet, « Det är naturligt att "Finlands äldsta ;presshistoria är identisk med Sveriges,-moderlandets. Den första svenska, tidning som fanns att läsa på åndra sidan Bottenhavet ;var alltså” Qqeinarie Post : Tijdener ' GG dag Inrikes, Tidningar) jade & utkomma. 1645... Den inland tryckta tidningen var också” svensk, ' Det : var -Tid- ningar. Utgifne Af. Et, Sällskap i Åbo, s tgavs från "1771 av det Notis-Tidningnr) rjade utges av der - nsvaret ' för” deras ' passning” sk - fostran.. Så är . det. ialla kända kulturer ochså kert "också ;att' + sakskvinnorna hä : ch kvinnans uppgifter. hä är utomordentligt. viktiga” och ” an” svarsfulla. Den som i dag kräver Matt: våra: ;kvinnor, 'skall visa, sam- ; may yrk ”rlärvi a,: sanima fedobogenhet tt " äxla "ansvar i: ledande befattning” 7 ar $om' männen, vill i själva" ver- 4 Skr "lasta, "dubbla shar förklarat att det är altör ljusblått: att. tro” att ”helä: folket skall bli absolutister, det är Mera realistiskt att inrikta sig "på att nå: ett ,alkoholskadefritt samhäl- + för ' att "komma från en . nykter] etsorganisation, '" Sundsvalls Tidning . Nykterhetsrörelsen' har - under la” sin mer än 100-åriga verk- samhetstid alltid” haft kritikernas ögon på sig, Mycket av kritiken har varit orättvis och illa grun- dad. Man förbiser : ofta nykter- hetsorganisationernas folkbildan- dande ' arbete och för att nämna : en av”de dagsaktuella uppgifter- rna, verksamhet i utvecklingslänz derna; i Nykterhetsrörelsen : har " också i de flesta avseenden mo- sd d: «och strömlinj ,'sina "verksamhetsformer och bli> s.Organ, Men det har inte hjälpt, "Den står längre än någonsin från målsättningen det helnyktra. sam. >” att den skall våra i takt med ti- den= sedan må man ha vilken äsikt man vill. om denna tid är god eller ond. vinna: spå en mindre ' snäv gräns mellan : mäåttlighefsförbrukare och: sä Vv sx "Acceptera medverkan i det: or- > säger |! . vit utåtriktade nykterhetspolitiska | - Nykterhetsrörelsen'” har allt alt SA ganiserade : nykterhetsarbetet av FE lius, - Tidningen måste emellertid läggas ner. efter ett år — av brist på "läsare, Svenskan 'wvar ju "vid denna" tid” det dominerande .bild- ningsspråket,- och » det . existerade helt: enkelt. inget enhetligt: finskt skriftspråk. Det dröjde. sedan mer än 40 år innan man "vågade göra ett nytt försök” med en finsksprå- kig tidning. G ET i u CEMENTERAD CENSUR "En dominerande svårighet för de första tidningarna i Finland : var den gustavianska censuren; Denha hämsko har f. ö. försvårat 'arbets- villkoren . för... pressen i Finland som : föresvävade ” Finlands : sista svenska monark: (Gustav IV Adolf) var att det inte skulle finnas nå- gon tryckfrihet alls i landet”, skri- ver chefredaktör Torsten "Steinby i sin tidningshistoriska översikt: Än- Jdå var det just en finländare; den litteräre" prästen "och ' riksdagsleda- "I moten - Anders : Chydenius, ': som signerade den berömda förordning- jen om:skriv- "och tryckfrihet .1766, När. Finland -1809 gick förlorat | till. Ryssland "och" blev 'ett'— : for- mellt. självständigt : — ”storfursten- döme cementerades den' gustavian- ska . censuren . och blev. sedan ett mer eller mindre "strängt tilläm- et ys : censuren flitigt för. att kväsa ' nationella strä- vanden ; och för . att ; främja. sina +" begagnade egna "syften. iDet syenska livet kände: emellertid inte"! åänh kulturs r- svenske kyrkoherden: Anders et långt in i modern: tid. ”Det ideal - första, ..rotationspressen, i språk, Vidare kom det ekonomiska genombrottet "som bl; av tog: sig uttryck > i att Finland fick: eget mynt; ' Och ':1865 "antogs en: libe- ralare ' tryckfrihetslag (som dock revs: upp redan 1867; då förhands- censuren återinfördes. : - Allt. dedta ' gav. pressen vind | i seglen. Debatten blev friare, den ekonomiska grunden « stabilare. Mer dan stidni N | Bobrikov till generalguvernör, | Aktuell nar rullats i samverkang väg! Höa spela på den'spontana skatteolus- Han]: mördades som bekant av frihets-| kämpar 1904; 1899 drabbades pres- sen i 375 fall av ””censurhinder”, Mellan detta år och 1905 drogs 15 finskspråkiga och tio svensksprå- kiga tidningar. in för alltid. En ri- gorös förhandscensur infördes. Den fria pressen tvingades under jor- den. Tidningar Tedigerades i Sve-j' rige och trycktes på hemliga trye- kerier i Finland, Så kom ' första mars! luti och hetsförklaringen ' 1917, inbördeskri- get 1918. Den gamla tidningscen-T suren upphävdes, -men: ersattes - av den, stränga. rigscensuren, fr. " CENSURMENTALITET. "1919 fick Finland sin :tryckfri- några tillägg ' till: lagen "där. den gamla bockfoten skymtar: fram ' (i ett tillägg från 1948 stadgas' straff för "offentligt smädande av främ-t mande stat; . men man” får intel speciella mtrikespolitiska problem). 1939 åntogs ”skyddslagen för: re. publiken” : som - var i kraft: till" - + Under ” fortsättningskriget!” 1941—44 granskade censuren drygt”, en "miljon ' artiklar," varav :30. censurerades ' och ' 5.000 .'drogs in abonnerade upplagor 1833 var, . .600 exemplar : (med 400 x;” på: den finskspråkiga pressen) hade de 1865: ökat : till: 26.000 (varav 12.000 finska tidningsexemplar). : FÖRSTA er z SJUDAGARSTIDNINGEN. " 1871 blev "Helsingfors ' Dagblad Nordens : första .:sjudagarstidning. Det var en reformvänlig, ”modern” och "snabbt populär . idning . som gärna tog upp känsliga ämnen, in- te minst :i förhållandet till Ryss=' land, . Männen ' bakom framgången var Robert Lagerborg och Anders Herman Chydenius, Finlands -för- sta verkliga yrkesjournalister. Huf- wvudstadsbladet, grundat :1864, kom med "sin , sjudagarsutgivning'. 1890. Tidningen är: i dag den: största svenska i Finland med en upplaga på omkring” 70.000 exemplar; 1896 » Hufmn det "den Jandet. ; : - UNDERJORDISKA : 3. syfte” (Ste= inbyr ”Man får lov att säga att: den under den ryska: tiden omed- vetet förvärvade : .censurmentali ; yeät ett tjugotal. svenska / 7 tidningar oÅ Finland en Det är beklagligt att nya ste € gern har. fallit. för: frestelsen att |t helt. ; Dessutom (utvidgades: censu- jrerst. bottnär + otrygghet: iman bakgrund av det' | svaghetstillstånd ” som partiet. för . bärvarande” ; befinner sig L Det NN på än i den ' ena, än'i den: andra Tiktning. en. Sådant. "verkar förvirrande, Det är nödvändigare än nå in att' de båda andra partierna håller en fast” kurs och : genom” en realis= tisk? politik! skapar, förtroende . för [oppositionens regeringsduglighet. Dagens "Nyheter, Itlonära "skälte' vi ' vilja "stillsamt | framhålla. att bornografi.. och ,poli- tik: inte passar ihop, Samt att vi hetslag;" där förhandsgranskningen. Por? äntligen avskaffades. Men det finns] glömma att Finland "har -alldelesly, Denna innebär emellertid "ini gon eftergift åt socialismen är ett - uttryck för, något; "ha något som garanterar trygghe- ten, men; så £ Den : borgerliga "presse kraterna” och - "kommuni bara ven: tidning var: den öcK är, tunnä. och föga påkos tade blad som kommer ut en, två få 'ges' ut sex' dagar, endast två måriga betydande kulturambitioner, och ' speglar i lokalpatriotiskt den egna" bygdens” liv. :För läsarna "är dessa" tidningar” en; påminnelse om d orosmola Upp. r. R åter. sin. allmänna Töli mot AN is arvet och: ett”uttryck land "och / utnämnde 1898: Nikolaj |'.;- kalt såg. dagens”. ljus. : 1824: grundades Åbo . Underrättelser; söm nu "är Finlands äldsta. tidning, ioch "1829 kvävas. Nya tidni Zachris Topelius.” som chefredak- tör., under ,många . år; Det. war i denna tidning han först publice- rade 'Fältskärns Berättelser, >: 1844 "startade Johan "Vilhelm Snellman den svenskspråkiga tid- ningen "Saima —”sdet, första kon- sekventa"' opinionsorganet', i:'Fin- lands press”. Han : slogs ; för det finska ' , språkets rättigheter, ' bestämmanderätt. 'Det "kunde, bara sluta på ett sätt. Saima” drogs” in för gott 1846. ; KULTURKAMP. Tidningarna blev. mer och: mer vapen i en kulturkamp. Så: små- ningom lättade också deras. situa- tion, 'sätskilt i. samband med den allmänna . islossningen på - 1860-ta- ler, 1863 var året då ständerna sam- mankallades, för första gången se- dan Alexander' I:s bragelöfte på Borgå lantdag 1809 att det rådande styrelseskicket. Sam- ma år jämställdes' finskan i prin- cip "med svenskan” som officiellt hället, Det krävs, ett steg till för | +" : Serviceandan" håller "långsamt , på "att ; förbättras inom -: vår” so- cialpolitik i vid mening, men | alltför många institutioner och" be- £ e. kan fortfarande som är tsför- kansa bristande individuell d. "brukare och :är intr : att motarbeta missbruk. Säkerli- gen finns i vårt samhälle .många - människor som är oroade av nyk- + terhetstillståndet ” en gång 'påsdet nya - året" under Chr Willstrands ordförandeskap: ': i så. kom "emellertid, saken till "kännedom, genom en " Malmö: tidning, I anslutning där- | "ull, har; hr Willstrand' förklarat; att valet Pr telefon 'givetvis inte! var korrekt utan att han', bort kalla till. nytt : sammanträde. med : fullmäktige före 1964 års utgång: |. Då isak därvid med 100-pro-]. -Gentig” säkerhet. ingenting föränd! "fats å teleforwalet, kän man för> moddar at saken nu är Wiragerad | "på halva mänskligheten”, Så snart def. "gäller" produktion, ” d älstånd, är det mä som I hämst ligger i i selen och som drar | det: 'ojämförligast tyngsta lasset. : Männen. sitter. inte på de" bäst betalda posterna, därför att kvin- norna i dag skulle vägras Hilträn "tt hjälpa till under liberalisera- de" former, Här har nykterhets- + rörelsen ..nya personella resurser, kunnighet och god vilja att ösa Jur. . Och det är svårt tro att nyk-. örelsens - sociala = och de, utan ör att kvi stort sett överlåtit åt männen Fv "slåss om dessa, befattningar. Där- för att kvinnorna känner ått de'l: måste spara sig för andra väsents liga. uppgifter som naturen. givit . dem, Könsrollerna i vårt le innebär en arbetsfördelning : "som kristalliserats ut under årtu= mänskliga syften inte. är betjänta av . och : som med i: .. glädje. skulle ta emot ett tillfälle |: « hänsyn > bakom slentriänförfatt- ningar från ” överhetssamhällets "tid, och andra hindras av samma Skäl att låta den hänsynen ta sig konkreta uttryck. Inom hälsovår- - den drabbas 'sjuka, ängsliga, des- 'orjenterade' och alltför lätt im- . de eller i skor extra hårt av förlegade auk- toritets- och slentrianvallar: de "av medarb som vid enstaka tillfällen läppjar på ett plas vin. .,--Intressena sammanifaller, , Och vad en. .omvärderad målsättning r, så är även en kapning , av., de; värsta missbrukstopparna, 'senden. met ' Kvinnan är av naturen bestämd en "högst betydande och tidskrä- = att-föda'” barn och ta det största - -vande uppgift. ; - 'k sig ofta inte för att krä- va det tillmötesgående de har personlig rätt till och behov av, Sjukvårdsförvaltningarna måste komma dem till mötes,' granska "sig själva grundligare och refor- mera sig friskare, (Magens Nyheter..: kom Helsingfors” "Tidningar. :med | - för sla wi få därför”? vidgad.” "follsupplysning och . själv- skol vicfå. ”Tråde ställs frågan om lön. . Den oss att lönetanken ideligen dyker - ställer lönekrav- på sina: gudar el- ller förvåna oss över. att den smu- " Jet sig in i kristendomerv här och ät bedrövad bort från sitt sam- Du ' smärtans glans "i , Mästarens ögon inför: en ung människa som försuttit sitt: livs största tillfälle? Men' såg Du också lärjungarnas blickar? De sade: ””Se, vi. hava övergivit" It och följt: dig; vad Det betyder. i. sitt "bammanhang ungefär ' som så: Han där som nu smyger sig bort, kunde inte över- ge" allt; när det gäller, - Men .det har vi tolv gjort... Och. så slår st. granna s ut sina: yppiga : -kronblad, 2 Lönetanken är vi verkligen inte främmande. för i dessa. avtalstider. Allra minst i denna tid, då löne- tänkandet firar sannskyldiga tri- umfer och vi lurpassar på var inem' nästan: alla stånd 'och + vill= kor. som : småsyskon som ska dela ea chokladkaka. Lönefrågan tycks sia främst på dagordningen, "Vi har ingen rätt att 'bagätelli- sera eller förakta den frågan, Den är dock på sitt sätt en livsfråga. : Också på det andliga livets om- allmänna - religionshistorien ' säger upp på religionernas område, Man ler sin Gud. Då ska vi inte hel- var. c ; "Vem får lönen?” höet och följer Kristus. " Den Som övergivit allt vet bara, att Guds kärlek tvingar honom. I Guds rike gäller den lagen att den som kräver lön av: Gud mister sin lön, men, den som off- rar sig själv ”utan tanke på lön, han får lön av Gud. » Förklaringen till att lönetanken alltjämt har så starkt fäste: på si- na håll inom de kristna leden är den att där inte finns någon full och hel Kristus-hängivenhet och Kristus-överlåbelse: « Kristendomen kräver av sin man att han så går upp i livet med Gud och för Gud att allt annat ställs i detta uppgåendes, denna ifts tjänst . "Personen måste vika” för saken, drunkna 'i saken d. v. si ”ärbetet för Guds rike, . Vari består lönen? = - "Svar: Den består | i tjänandet självt. : Kraft till. tjänst är tjänstens lön”. Något annat har wi inte att vänta och vill vi inte vänta än : å I pil: på Guds båge. = "det. manträffande” med "Mästaren, | Såg |1 är. 158.000 : exemplar; "Socialdemo. ; lisering ; LÅ '.hari upplagor. "efter , svenska 'förhållan- - sju "dagar . (Hufvudstadsbladet 'och|'| Abo Underrättelser). -”Trots'det han! & ru eller tre 'gånger 'i veckaii." Några EO egen Jöl Vis har ju i ha att pocka på. All. é Vi vet; att mär vi har gjol som har: blivit” oss befallt; vi: säga: ”Vi. äro blott ring nare; vi hava endast. 2 rt Ingen är färdig "och "ingen. & värdig och ; ingen har rätt till: Men för Gud är allting möjligt 1, kristaliklar nåd Växtföljdsproblem | Det är ingen: lätt. uppgift nume- ra: att åstadkomma en växtföljd, som är acceptabel ur alla syn- n: traktamentsersättningarna - fått en å Aranda. . | någon som inte sådan, utformning, att nan" frågar ra av olika föras” ut för” att efterleva Å behövas.” - Här : :har "| sarhhället "sin "kanske: svåraste un= derlåtenhotssynd, att "Soma, Men det punkter. Risken för växtföljdssjuk domar är en av. de faktorer, som man '.måste ta' stor hänsyn till.| led | Olika jordar är mycket olika käns- te svagt ut k liga .. för > wämtföljdssj Det ör därför i det närmaste omöj- sen' verkar ”stats- ; även utv de utförm- ligt att lämna några g la: råd | om hur ofta en” gröda får (åter, omma. ' Stråbassjukdomarna (fr. a. "rota dödare. och stråknäckare) 'angri- per mest. vete och korn,: varför man givetvis bör sträva efter. atti hålla så långt avstånd som möj- ligt mellan. olika wete-, och korn grödor. Då höstvetet angripes svå- rast, . är det särskilt. viktigt, att det får en skyddad plats i växt- följden. ' Vidare må noteras,. att kvickroten - är en. av: rotdödarens följdsåtgärder ' riktade 'mot 'rotdö-1 daren blir mer eller mindre verk- ningslösa, om inte detta, ogräs hål- les efter, På jordar, där havrene- matoden - trivs, kompliceras situa-J tionen ytterligare. Den - angriper] havre kraftigast, men” också: korn och vårvete utsättes för angrepp. Betnematoden : angriper, bl a. sockerbetor ' och; korsblommiga växter. De senare blir bara i un- dantagsfall - svårt skadade, varför bästa wvärdväxter, och att'wäxt- på bidragen avser”. ; För. biblidtekens del skulle "det. med största säker- het blilalldeles tvärt om. ning, som; en "mäktig stimulansfak- tor.” Dm :det försvinner så betyder det . "att i landsbygdens, stännar kvar" i in .underlägsenhet. Ingen. med. "kännedom om förhål- landena tror ett ögonblick på fi- för . att ekonomiskt.” svagare ”för; ide :. Kommunerna kommer det för- slagna. :skatteutjämningssystemet att,” möjliggöra .« ökade insatser å de åden som de d UNorälösten "Skånes Tidningar, "Den grå rddgén blir rikare om den delas av alla, Någonting att tänka på för hundratusentals se- mestrare' : :när.. de 'sitter . i täclkallelti fri- om Pa -och man i företa hand sig på att skydda betorna. Korsblom- striga väster efter betor är därför förhållandet, Det må påpekas, att ar el ä (liksom <wissa 1 mindre. utsträckning än vad vår- raps gi den lycka som ligger i att få JES sig själv! för Kristi namns? skull, NA att föredra framför det motsatta en den lilla föda stugan. : Upsala Nya Tidning, 7 Staterna bär faktiskt allt mänsk- ligare, Som alla anständiga mäns niskor lever de över sina tillgång- ar för att hålla skenet uppe, - - För "de korsblomstriga erödornas : . (Forts..å sid. 0 "7 Ekonomen, ” bibliotek .
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.