- . LAHOLMS . TIDNING oo = LT- Aorsåagen. den 18 februari - 1965: FLIT = Glappkontakt i 1 "Det "finns många" underliga I in- i: vårt samhälle. Den , ena 'håhden "vet ' inte vad den andra gör. o.s.v... Den ena myndigheten - kan - t.ex. ålägga kommunerna att planera för den -men den - myndighet som skall 'se till att resurserna finns är av; en helt annan mening när planerna skall l konsekvenser eller ' den'- reformen, sättas i verket: 2 Denna "disharmoni , mellan - drivande och | återhällande stat- liga myndigheter ställer till stora | r kommunal- problem främst, folkef. För att. försöka få -någon i härvan har. "Ferdinand (cp) i riksdagen "frågat finansministern om. denne 'yill medverka till ett förbättrande a kontakterna ; niellan' dem.” driyer, på, och de som bromsar. - : reda 7 Def skulle- 'väl' t.ex. vara - an”, geläget att- pådrivande myndig- heter som bostadsstyrelsen, .me- dicinalstyrelsen eller skolstyrel sen samordnade sitt arbete -samhällsmaskinen : ningens Plaråde" om Ifa att » svara' för, den ekonomisk dan av planeraridet, ” H "Hr, Nilsson tar” grundskolans utbyggnad sol hän menar; Enligt statsmakternas beslut ”. skall : "grundskolan - vara utbyggd ' under, 1968. " Skolans myndigheter har drivit på kom- - munerna mär. det "gäller . plane- ringen. och resultatet -har-. blivit en. omfattande” ”och kostsam : ola- nering för - "skolbyggnader. Man är begränsa: de "Uttag tr" eget företag förbrukning; bör Sundant | och b besvär, än det” är värt ij pengar. att "hålla" på med uttag |. "av bris på alla dessa småposter; ta | avi avsevärd . Förn ra källskatt. och ATP-avgift N städhjälpszt jlfällig” häshålls-" hjälp ller anlitandet av en hant-', exempel ' på vag frågar, sig. hur, detta skall. gå ij" Jatt skolbarnen. få femdagarsvecka, Semestern” nalkas” S I Ett. skolår. med te terminer och en" ”rullande”-- arbetsvecka är två långtgående förslag .som förts fram i debatten om" 'semesterspridning Joch allmänt bättre: utnyttjande, av | het på sommaren är ett avgörande; hinder för de: barnfamiljer där > |Höräldrarna , i och "för; sig. skulle ; vara une att' förlägga åtminstone” Ten: d Skolan och semestern / fila I England | finns: jä” av" Sgammalt . tre terminer per skolår. Enligt det i" förslag som; framförts för svensk. del skölle . Vvarjé termin” betraktas som ett'-”skolår”” och: det verkligt : SS långa. uppehållet skulle komma på” från. mitten: av 'd "och. med. den utlandsresan, ”båtköpet eller; vad” det huk för utlandsresan om bästa sättet att ordna reskassan får mani affärsbanken. Är man ute i till- os räckligt god' tid kan' man också ordna ett sparlån där för att finansiera 'en "resa" eller ett större - inköp. Så här. ser: tecknaren” svenska folket. i banken Inför sommaren.” Ä ta ' Här avslutas vår. see serie om semesterproblemen med en .snabbskiss över några. ak- btuella förslag till hur mån skulle kunna organisera om semestar- perioder och "ledighet.' Men' än så, länge är allt detta bara tre- vande, försök." I väntan på ett nytt 'system är vi kvar i som- marsemester-tänkandet. Planera därför | . ledigheten i god tid: résmål, färdsätt, semesterbudget. Inte minst gäller. "det att ordna seémestertidens ' >» finansiering. Närmaste” affärsbank . har goda råd. att: ge. «er om det, senare. uu "som detta är att ge. alla lika at- .måste man se till att ledigheten - derna... .. ' ; mindre soligt. Företaget träder här ;'gera' utlandsresor. på charterbaäsis . att man : klumpas ihop med "de omöjligt”söm uppnäendet av seger står. president Johnson inför. sitt första "stora utrikespolitiska prov. | JAtt han: ryggar: tillbaka för / de oöverskådliga ” konsekvenserna -av Ten utvidgning & av; kriget är 'uppen-' i : valmöjligheter andra än en förhandlingsuppgö- relse. med "Kina som: part har. -Han, ing” allvar "av ' sitt hot vara. Goda" råd ' | höjningen av; taxeringsvå dena: "har, även..på "inkomstskatten : kan: man räkna. med! en” "väsentlig skatte-li stegring för” Tnarstugeägare . med normala inkomster. veckors ledighet: från” maj. till tember; Längre fram skall man söka sprida . ledigheten över "åtta, nio' månader. - i iv Det . väsentliga med ett | försök traktiva . semesteralternativ, främst i hr Strängs löften om; "skattekom- pensation. ', så. I småningom får vi mera överblick på de. skattemässiga verkningarna av. de: höjda. faxe- ringsvärdena, 7. inte blir dyrare för den som ham- nar utanför de, tre sommarmåna- . Undersökningar på företaget vi. vi- sar att .80 procent av de anställda "I ett läge där återtåg tycks ” lika v egnahems och som- lt r jämförelsevis i Detta "är exempel på ihåligheten v / méd : blemet ', med. ''semesterspridningen nu blir" penetrerat” genom initiativ av” stätsmakterna.:. (Att fortsäfta med. koncentrationen av semestrar- na "som .hittills att vidmakthålla en ' ; slentFianmäss ” tradition, som bör brytäs, Den medför avbrott; i produktionen;: lénorm belastning ' på hotell och restauranger, fritidsan- +] läggninga ch ” kommunikationer anpassa produktionen arbetsstyrkan — ck på många områden ad öjliga ” att' övervinna. Nv Östgöta v Correspondenten ; : - Den erotiska. ”anarkien har, : sä- TJ vitt vi förslår; ingenting gemensamt Ksp : Hiberalismer: ir är villiga att semestra. utomlands]. Nordvästra | Skånes Tidningar., under : de månader: Sverige - är in och hjälper: till med att arran- klartext öm partiets” hållning, minstone inte någon: som slår ig nom" och kan samla. , Partiet har — . resor 'som inte skall innebära jobbark man annars gnug- ber till" mitten; äv februari, Tan- ken bakom är den förut framförda” ätt man" under" de månaderna "ans. tingen kan tillgodogöra sig: vintern, hemma eller resa bort till so=' ""skålle” givetvis "också bli I plats för ett ' kortare” sömmaruppe- håll. — en: vidare förutsättning är framnt” erkänt folkhögskol ans > SVA ra. situation, skriver ; sd. o" rd 2 fe i Många har varit Ela å framtid Pp enskildes frihet; med : Sam 8 och” skolväsendets krav'på effekid ; tiv ueplägling. Ett Annäl är? -+ samtidigt som samhället i övrigt || utvecklas så, att teoretisk" skol- ning blir alltmer nödvändig, Ett a tredje problem är den, alltför ti-+ diga specialiseringen;; mot ' vilken I'fackskolorna tänkts' utgöra « en ba- lanserande motvikt;i:Detta.!är ju]. I folkhögskolornas,: klassiska upp- . gift, och förhållandet mellan 'des- sa två "skolor. med € e , manfallande uppgift är - Jinte-till'allå delar "reglerat, vil- Åke gör situationen oklar. vi. en När uppgifterna för folkhögsko: jan, så -oförbehållsamt « erkänts är det inkonsekvent.att, så! uppen- bart snåla m d resurser. för sko- j.Jans naturl 'exbansion, SÄ nåk I DET VERKAR SOM OM SS - " SÄRBESKATTNINGSIDEN 1" uppbärs av folk, som endast har arbetskraftssynpunkter i tankar- na eller som drivs av mer eller mindre välgrundade före: ställ- ningar om ”likhet mellan ki nen” ” och: "likhet mellan gifta och og: fa på arbetsmarknaden", skriver Skattebetalarnas Förenings tid-- skrift SuntFörnuft », Men samhället består inte bara av människor som arbetar eller i och för sig skulle kunna arbeta eller på annat sätt skaffa sig in- komst, Varför skall herr A, | skattas. som ensamstående när han har en sjuk fru att försörja eller en hustru som inte kan: få något arbete på hemorten? Var- för får pensionär B. med 10.000 kr. Veckan bli verklighe "Då om inte "förr. måste. ; arbetsdagar; - i Därtill. tre veci Oss, vilken ' avlastning: det.'skulle RQ inte bara på frilvftsänoräningar är Bare” som "bärs Upp: en | rCdda att acceptera de 'oveder. . sägliga-förskningsresultat som'de- finierar.. des gängse, alkohovanor«.. Hä? När är de” beredda ”att”ta konsekvenserna avi t.' ex,; frans-- mannen. Sully' Ledermanns'? un- ” dersökningar,; som klart visar'att ..man inte kan. hoppås på att re-' , minska” alkoholkonsumtionén över: huvud taget: Det” gör ett groteskt ntryck,. då man påstår ”att nyk; . terhetsrörelsen. inte: " tvärtom ett faktum "att "är nykterhetsrörelsen, -.som" både ' i > vårt land :och:på' det internatio- " nella fältet har drivit fram intres-' . se och resurser för en vetenskap. ' Det :är också den, som i praktiskt Y arbete 'och ofta under, "hårt mot- " stånd har fört ut. de vetenskap- "liga resultaten i-- samhällsarbete och lagstiftning. . Vem är. det egentligen som har skapat opinio- nen för” en trafiknyklarhetsslag<. « stiftning, som tar hänsyn till ve- tenskapligt. belagda : fakta? Utan tvivel nykterhetsrörelsen, och det lig, forskning : på detta: område. | - ducera alkoholskadorna utan 'att.|”- örslaget om 'prispoliser ” det. 055 putsägligt. HEN « främmande; men 3 närvi: funderat . litet mer kom att det finns e : poliser” kanske - gift. att fylla Och den” uppgiften skulle vära”att” "hålla "ett öga på "de statliga' affärsdrivande företa. gen, "Svenska '"Tobaks "AB —- det stätsföretag som "avlöst det gamla "töbaksmonopolet + — kan på grund av "sänkta ' Eftatullar importera föreföll verklighets- införts” i de typiska vinländerna, där man länge förklarade: att al- koholen i trafiken inte var något problem, . Nykterhetsrörelsen är utan tvi- vel efter sin tid i-vissa. avseen- den; Vi har alltför Jångsämt ; an Passat oss till samhällsförhälla: "takt, Vi har värit för sena med i pension och hustru utan inkomst bara ett ortsavdrag, när :pensio- närsvän C. och dennes. hustru med 3.000 kr var i .pension får två ortsavdrag? Varför. får. sex- tioårige D; som försörjer: sig och sin jämnåriga "hustru genom dag- ligt knog bara ett ortsavdrag från den kapitalinkomst de så r skönt lever på? - Sunt?) Förnuft "medger. att. alla dessa ” varför” kän Verka tenden- tiösa och provokativa, men. att de ändå ger en bild av de minga problemen och orättvisorna "red särbeskattningen. : NYKTERISTERNA ÄR ALLTID EFTER ' sin tid. Den som gör detta sve- : pande "uttalande är Ivar Ahlstedt, och det är knappast förvånande + har med små: resurser försökt gri- pa Oss. an .med 'en' uppgift som + borde kräva samhällets ” insats. "Men detta är problem ' som mö-' ter "varje. folkrörelse som bygger På frivillig samverkan människor "emellan i ett demokratiskt sam- ”hälle” Det” väsentliga ä är atv vi I på ” de centrala. punkterna inte är en ter. utan före” vår itid,« f tillägger Refor atorn.” På : ; - i "VAD TJÄNAR DET FILL ATT ARBETA. : då | skatten tar "det. mesta? i lÖrnsköldskiks' Al lehanda (fp) har fått den frågan från. en. tvåbarnsmamma. | . den. som ändras i allt snabbare |: - : så lagit ft igenom. i pr; serna,. Barå: dån, & scm Sä äventyrs” själv importerar 'sitt : rökverk,' får glädje av, -tullsänk- ningen! Äntligen har "tar en "uppgift för de prispoliserna. är dess förtjänst att - problemet |" : både tobak och. cigarretter billi- ” numera. uppmärksamfnas över). garé än förr, Men denna kost- aa världen och att en effektiv dssänk ning har i lund afik iftning även "Tyvä r kan” vi inte gel henne -någon: ånnan. tröst. i bedrövelsen | än den, att hon och-hennes make inte'är €nsammå c om besvärlighe- terna utan att de här hundratu- sentals andra . familjeförsörjare som befinner sig i samma situa- tion.” —-- Vi: kan inte-heller - trösta dem med att. detär, fråga" om en till- sfällighet> Ingenting: tyder på att ” de behållna inkomsterna i klappz jakten med: Prisstegringar och höjda skatter skall avgå med se- . gern! Tvärtom förefaller- det som om" inkomstökningarna : i allt snabbare takt kommer att slukas ; av höjda priser och skatter. Vi har kommit in' i ett ekorr- jul, där 'vi tvingas att röra oss -allt. fortare. och. fortare ' utan att q Både hon och hennes man arbe- " komma ur fläcken. . y 'stå t titta på” ett "konkret. försök med "I | successivt utan också i: butiker: ete och bur mycket : jämnare vi skulle: kunna utnyttja ' dessa : nyttigheter. -: För ”helgdagsarbetarna” '-' "skulle ridet också betyda: en stor lättnad, : Ae Femi-gånger-fyra? Det här var två retatidspröjekt som ” Holigen. "kommer att . stanna ' Lå gas mot varje - .dag. För de: barn som då går i skola försöker man ordna. en ”vicesmamma”. . Många av de: anställda har säkrat. att .det räcker "med vecko- slutsledigheten : för att: komma ut i skärgården — Oxelösund : är. ett av Sveriges båt-tätaste samhällen. "Metall : har "två sommarhem i närheten som" man: ställer: till: för- fogande. Här; kan. de bo,' som i villse- mestra' mé ant barnen. går i: «skola tres gott om "fina teoretiker: och reso- I folkpsykologisk bedömningsförmå- gå." Både väljare och: behöver 'en fastare; — men d ingalunda "' mera ' ” 'mörkblå” att lösa” probl spridning. ; Oxelösunds Ji rnverk ed D 2 anställda: char, en- mycket dyr: pro- | i : duktiönsappärat som man inte. kan låta stå 'stilla.. Här har.man” nåttir långt med semesterspridningen ge- nom 'Vatt. "företagsledning "och: ån- strävar. mot. samma” : tter man: "igå på allvar efter några? "trevande försök, | Man "inför "det "s.k. ”fem-; -gånger- Eyrasysternet'; fen” "vågor åv fyra men” utländsk” turist. ett: utomordentligt "sam. TN inne: i Oxelösund: -—- företaget t or: nar. med: skolskjutsar; - förr” ler senare än jul Sverige inte-är « helt. utdö - komma dä frånsett en "och 'annan Den: Sr regnotikan arna: stagnerat och hur. snabbt h kan detta. leda till? balansrubbringar sätphällsekonomin, är ett par "professor Erik: Lund- il.” kand; Jaak Järv sö- ara .i.en. artikel. i. senaste ; Skandinaviska Bankens tionen ingsbetingelserna. - ansieringsgraden ar strins investeringsutgifter.; .. inkl. lagerför ndringar : ; utgjorde” Tll; 46 i genomsnitt för åren 1953-58 och alltså gav ett överskottssparande, hade självfinansieringsgraden sjun- kit till. ett sparandeunderskott för åren 1962 - och: 1963 på 10 resp. 3 a Förbättringen från 1962 till 1963 förklaras av en tillfällig -la- skning. Att. före --trots försämringen i br rgina- ler och därmed. i självlinansisringa- möjligheter kunnat ; hålla investe- ringarna på en: ganska stabil nivå 1961—64 beror på den överskotts- likviditet som företagen hade byggt upp - under. de -goda åren på - 50- : Medan indu. I driva visså 2 Hondeleer 1 i fö eliggande är. I » torde,: enligt - författarna |” i främst. få sökas i de förändrade. fi]: "dag... Det ”det: långa läge: och dramatisera 5j att länge , driva en ;illa utformad stabiliseringspolitik. > Erfarenheten | har visat att dé ansvariga myndig: heterna här 'i-landet saknar till] .; räcklig , uthållighet för, : att, driva den . svenska ekonomin" in i mer viljas - in SUSA.! Det: hade > »tett äe föga. rimligt att hon: åtalats ;efte Får hustrun spad ; av hushållskassan? "om. familjen" och peng- arna är i hög grad ett samlevnads- problem, I'många äktenskap kan man tala lugnt och sakligt om eko- nomin och hålla varandra wäl in-|, formerade;' men det kan också bli mera” tillspetsat.” Under - det hela ligger hela tiden ;en rättslig reg-!be lering' och juridiken kan komma in i bilden -på olika "sätt som” be- lystes i Radioskolans 'andra lektion | ' iden pågående kursen ”I: takt med tillgångarna” under” ledning som ju. lagstiftaren vid den - nya lagens tillkomst tydligen inte ” talet. Eftersom denna fi källa 'sedan '1961—62 torde ha ut- tömts, har industrin blivit 'mera beroende” av kreditfinansiering. Med hänsyn härtill kan den nu- varande starkt : restriktiva pen- | ningpolitiken, ” om den :bibehålles en längre tid, verka hämmande: på investeringarna :ooch: därmed framstegstakten. =” . me Ännu ligger svensk exportindu- stri” relativt wäl till: inte minst tack var den höga investerings- Vägen 1957-61. Men: kraven "på hög takt i effektivitetshöjning är : | också: större: än tidigare, eftersom Sveriges produktivitetsförsprång minskar och wvårt rela- tivt "höga? lönekostnadsläge består, s Även om : andra länders » indu- strier möter samma typ av svårig- heter. i form av minskade brutto= nens "egendom. "Sker sp randet med hans tillåtelse är det däremot av - Svenska sparbanksföreningens budgetkonsulent Anna-Lisa Hell- sten. fråga om en gåva och då har hon Intressant 3 var den medverkande äganderätt. till dessa. pengar. ;: juristen Svante Natt och Dags kon- | Lektionen tog som tidigare. ock- staterande att hustrun i den nulså fram praktiska exempel från de gällande giftermålsbalken får an- medverkande ”budgetfamiljerna”. ses vara tillförsäkrad en rätt inte! Där förekom bl, a. äktenskapsför- bara att få pengar för att bestrida | ord, Inte, minst på den punkten wissa. utgifter, d.:- Vv. sö hushålls- framgick det tydligt att- det är pengar, utan en viss rätti bra att få konsekvenserna klar till. självständighet. . Lagen anber att "hustruns självständighet krä- ver "att hon skall få ta aktiv del Hon har då rätt att få hushålls- pengar så "att hon kan ägna. sig åt en långsiktig 'plarering. Hur of- ta "hon skall få, dem blir: natur- ligtvis sedan beroende av i vilka perioder” :mannen får sina inkom- ster. Men någon utdelning av. hus- stämmer sig. H nås vinstmarginaler "och restriktiv pen: ningpolitik, är det emellertid tro- ligt att den" svenska industrin ut- sättes för . relativt ' större påfrest- ningar! Bland annat torde de svens- ka :industriföretagens 5öjligheter att komplettera en otillräcklig till- gång på egna sparmedel med risk- villigt kapital utifrån vara sämre än i en del”andra' industriländer. Den Svenska. kapitalmarknaden är ju i hög grad tvångsstyrd för" att dirigera sparandeströmmern 'i i prioz riterade ' utlåningsfåror, en gäng om” dagen ” behöver hustrun inte finna sig i, och har mannen må- nadslön bör det: fara fråga om en som dsskiftet : kring : skall täcka hela: månaden. Lagen ger hustrun möjlighet. att gå till domstol ' och få mannen förplikti- gad att utge hushållspengar, men det är: naturligtvis. en extraordinär utväg.: H Frågan om, "mitt och ditt i äk-1' tenskapet kan vara rätt komplice- rad. Är hustrun hel och som banklagstiftning och. institu- tionella ofullkomligheter snävt be. gränsar möjligheterna till aktie> finansiering. Den förda ' restriktiva "politiken ser ait att medföra finansierings. hinder som på längre sikt kan betyda allvarliga risker för' ex. pansionstakten. Det är emellerti menar - författarna, lätt att. över- för pengar I till hemmet så. blir: det . som .Förvärvas för de; pengar " mannen. tjänar faktiskt egendumn. Undant; vad, hustrun köper för de pengar som "hon fått av mannen för at ända för sitt' 1 — sådana medel är hon Borstad, att erhålla. Men spara 20 900100 d, lav bushållspengarna utan mannens. vetskap då nörer, men: det brister" i fråga om- hh artiarbetare]- grund: att stå på - Allt det. här | + ökat. därför: att ledaren heter Her- s i HL mötattack nu? lagda av en expert innan man be- fi er hon: önskar. let en sinnets mgänge, liksom Tron 'på komniuristerna här inte > protesterade mioralisterna - så: "att ' dick ställa in -repri- 7 servitrisernas t:ramaskri.' Ska nens tur att gå önganisatior. a upp det bli. 'riksdags i innes någon kärlekens hugsvalelse; finnes någon > Andens gemenskap, finnes” något medlidande och nå- gon barmhärtighet, gören då min |Blidje fullkomlig. ” Finnes någon ' tröst: Kristus, Men ..det sv : . Pröva själv!. Och nu har: svaret. "Behöver" du tröst? Sök: den i Kri u ad; slag din "sorg än den; är aldrig : så . svår. - aldrig” EV Personlig - och mänsklig >> Om" den är” aldrig -s Hos Kristusi-finns det trespplös. s honom finns. kä ekens hug- äl svalelse: Du längtar” efter. "kärlek — efter: att' värmas öch :hugsvalas, Du fryser på grund" av: all: den I: Kristus & förd jön: möter. ärlekens öppna” famn, medlidande, Är det "inte" fust "det längtar "efter. : En som - förstår dig. och känner med dig, En: som inte' dömer utan. förlåter. En som visar > barmhärtighet; : inte förakt; « Allt finner dui: Kri istus, Pröva! "Och ' din; slädje, 'skall ” bli Ikomlig, Kännes dig livet t och kallt, ; Säg Hononi allt! blir :de' pengarna fe han vänd ig Hill Jesus, ans sköte hela din sor, din trygga, EMlEn bong. =
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.