LAHOLMS TIDNING Ii ali skuggan av ett peesidentval [= den nuvararide presidentens, amiral Americo ' Thomas, efterträdare. Denna förmodan (resp. förhopp- ning) har nu sjunkit till ett mi- -nimum- av. sannolikhet, och. alla bemödanden går nu ut på att få Americo Thomas omvald. Efter lång tvekan har 'president Thomas nu tillkännagivit, att han är be- redd att än en gång låta sig väl » jas till statschef. Hans deklara- tion har t. v. 'skapat en viss inri- kespolitisk : avspänning, men den "hat icke löst de inrikespolitiska problemen, Den por NH gola har stimulerat Portugals ch KJ . = LT "Onsdagen" den 2 februari 1905 ke några ' i månader, den. 25. ål jul? skall Portugal. välja" en ny. statschef.'-Detta' val! kastar redan ' ru- en. oroande skugga över lan- det med dess, 11 miljoner invånare. ”statel skogsmarkslör "propositionen : har. .hr "Holmqvist .skrivit,. att domänverket,' d.. v. 's. staten, skall ha möjlighet att på samma villkor som" andra; i skogs- ägare öka sitt, innehav av "skogs. mark. Någon överraskning inne bär inte detta. ökat förstatligande av skogen" tillhör ju hr Holm- qvists. stora : ambitioner. ”Jordbruksminister . Erie Holm- qvist är envis på att brådstörtat "+ driva igenom 4 en ny jordlagstift- ning, ' När "jordlagsutredningen ” 1961 jade fram sitt förslag, sa de segeringen, att man borde av- vakta: 1960 års Jordbruksutre . ning, som enligt regeringens. egna direktiv skulle" få pröva äveri den Jordpolitiska " "lagstiftningen. Me 1 1964” sköt, <br, Holmqvist |" ”jordt ruksutredningen plötsligt åt ; sidan. ”öch” lät Bit eget "depar- "tement.« utarbeta en. ”jordlagspro- . -memöria "med helt" andra syftén än de, som jordlag haft... Hr Holmqvists kungstanke a är att framförallt skogen ” skall köncentferas . till de stora skogå- : "industribolagen. Någon . egentlig utredning av frågan” har, inte skett. Hr' Holmqvist har nöjt sig > med en 4 "i jordbruksde partementet; . Ock nu -är propo Ska "man «vari att komma” från: bör man Baner, älv Sovjetunionen, liksom "Frankrike och en rad ickekommunistiska asia- tiska stater, är positiva ' till för- handlingar om: Vietnam; men. det. är lika uppenbart att så länge bå- de USA och Kina, som" är 'huvud- intressenterna -i krisen, :inte vill acceptera ” förhandlingar kan det knappast heller bli: några: : Stockholms-Tidningen tigt . inflationsförluster ”långsiktssparan- som , fastigheter åa ne i. $ svaret till eri spa- a jag en, EB hy presidentval-lag; som ''- överlämnade . valet av statsöver- : huvud åt en församling av i runt tal 600 elektorer. ' Tidigare hade valet: av. president ägt rum genom > allmänna val, men genom den nya vallagen ville man" avvärja, att va- ät skulle ge upphov till en 'mäss- . rörelse. i valkampanjeris : tecken - med alla 'de oroligheter som - en .: & Tsådan alltid" för” med eig i 'ett'så I temperamentsfullt ” politiskt klimat som det :Porntugal' erbjuder...” na kr Nu kommer alltså i'Portugal-lik- som: i: flefa'" andra sydeuropeiska länder; presidenten-statsöverhuvu- det att: väljas: av en” 'elektor-kår, rav medl "av nar : Nu'kan. det förstås gå så att hr Holm vists" proposition fälls d 'ger',de besked? .. Jo, sidskriften- Ak- tuellt! som - är: organ för Sveriges liv, har |” di are sett hur: 55 jaratiska.. 'Arbetareparti; lyckats med konststycket att hålla |” vi har - ig rv Socialdemol inte "läst och hört Portugals valuta vid makt, trots na varit > fixerade. av. fanken i tt ” tt. det livs de hårda finansiella påfrestning. det skulle kunna uppstå problem i ä r sagt a da betor arna; som de militära ansträng- relationerna 'med Finland .— ' och liga aktieköpandet rigalun er niDgarna .jnedfört. Men Fortugal ingenting "utesluter att. fixering: an. att. skydda sig måste dock se sig om efter nya = A töms I inkomstkällor, om de pågående so- na. överflyttats' från en tysk ciala och ekonomiska reformerna i dargeneration' ill: en" annan. Rim- landet skall kunna fortsättas och |ligtvis finns det.”ett. samband . mél- fe lan” kommentarerna i Moskva och genomföras, ' al Jdet faktum att Finlarids. president Kekkonen just : inlett. en Sovjetre: > 1 ädel ratt. man: inte" skall föra någon ny jordlägstift. jördbruksutredning- Portugals regeringschef Salazar. Ännu. för några månader sedan betraktades. den som, säkert. att 'Nationella > Unionen”, . regimens tighet annars utgår vid” Kalvår = tionalförsamlingen och den Kor" eget parti, skulle förorda den nu- sannolikt, att: tanter - ett antal :por ca varande. generalguvernören i Mo- n i I provinspe är oderlandet: såväl som zambique, Sarmento Rodrigues, till i de transmarina' områdena i Af- STA fika: och Asien; une r N. P.S, Då kan "alltså hr Holmqvist nya borter borde sivionen -redan skriven och vida M :Förhoj ningarna om att det nya sa, Ett samband — men, inte nö FT dö rekor på grind, av . eobefordrad till. lagrådet. jordläg ” ramla, under "PPI t ;skall. eli a sådana J AKTA) ET AR AVSLUTAT HH vändigtvis ett, oroande” samband.” brits få förekomma ' Det har riktats hård kri tik nibt andra "kammaren; "där: inresa bry; tningar;: som” sägde, > rum Efter. "Kekkonen väntar "de ryska TIS motsvarande val för 7. år. se- : dan. 'har tillsvidare icke-r gått i - | uppfyllelse; :-De< upprepade ,stu- dentbråken Ander, de senaste vec. | korna . har. Visat,. att det, finns en opposition. "under ; ytan, - som är starkare än man trott. Det är dock år som brister. av. det slaget rimligen ste; kunna avhjälpas med: bl "åa mhälleliga. insatser. I det . oväl- somna . havandeskapet är. det. I bara. kvinnans: och vip: ssen, det g ler: Med he. Holmqvists "jordlagspolitiska ningssträvanden.:1 viss mån hå nn tviitgats vika” undan, ”jordbruksdepartementets promé- åokratetna, befinner .sig- i ledärna besök - av ' samtliga . Nor- , dens regeringschefer: Om de fram” för allt är ute efter att göra” des så 'visiter "till - trivsamma : propar' gandatillställningar; "måste ".de' har sist: ändå inte; ; Nu är jaktåret avslutat för. den- na gång. Förr var jag 'en ivrig jägare, i tyvärr : alltför ivrig,' för jag sköt alldeles för hårt och för mycket. Det: blev 'så att jag ja- gade: mycket och-blev därför täm- alla” ansträngningar härför har hit intills varit förgäves, men vi får hoppas ”att ' folk ' finner : på något medel som gör verkan, » Råkan borde fridlysas några år, så kan- ske stammen kan repa sig igen, hette. det, ju, att det inte med skilda . "till försiktighet med bildande sådana skogsbruksföretag, ”umivarande jordförvärvslag. demokraterna har: majoi i icke: från de; breda. lagren, som denna; opposition kommer, frå utan ån” de intellektuella - kretsarna Jock den liberäla medelklassen, det folkskikt : som altid "rekryterat Portugals. revolutionära rörelser. En stor del av denna' opposition . består. också, av.” kretsar, som ' stått om arande. regimen nära, Re- "Såälazar, 'som i nära 40 år 'suttit på sin "post, har 'åda- galagt 'en storartad, förmåga : att ; lyckel samla” "dessa' unga män- Iniskor omkring” sig. till | BBED "samarbete. ti rn dadlar Handeln. vare sig. dem met; skriver : "> Skulle. konsumentkt fortsätta att "uppehåll samma. enheter innebure detta, vatt. rörelsen ' dömdes » till; stagnation och" tillvakagång, Vilka som skul » le vinna på en sådari, .utveckling; inte, vore det :de svens å ”menterna.: s ngen, i men | kanske det. intet; är .nj grabs andra vägar att gå än att' konser.” » . vera, butikerna ute i:glesbygder=' na, , Snarare gäller det att på lämpligt sätt ge deras icke bil-: burna konsumenter möjligheter "att komma in till köpcentra samt att på rimliga villkor få. varor: d Vi sitter ingal in- " ne. med några patentlösningar. : Men dehär problemen :borde- gå alt' lösa: utan alltför” stora sam- «. ”hälleliga; kostnader. - Skulle. mun | » kunna tänka sig särskilt :ordnade shoppingresor? Kanske, skulle man kunna utvidga rätten för privatpersoner att mot avgift ta passagerare... med» i "sina bilar. -.Skulle möjligen lantbrevbärarlin«=] " jerna "kunna på ett obyråkratiskt > sätt utnyttjas 1" varudistributio= » hens tjänst? Vi har ju de senaste åren ' upplevat - det märkliga; att ” tälorterna fått en försämrad brev- ”» bärarservice, medan glesbygderna " fått den förbättrad i form av allt= fler bilburna lantbrevbärarturer. » Det här kan måhända vitas VM bort. som lekmannamässiga fun-" deringar.-Men vad man inte kan vifta bort är de problem: i fråga om varuförsörjningen, som gles- bygderna ställs inför, när avstån- vetvis bör, vara : 'söm, har. ansvaret Erik "Roos i Skånska Banken säger. :obetingat” ja -.och framhåller: vatt det” måste" ligga i " kvalificerat och ansvarsfullt arbe. förordas av Dal asDem k.ra € en åpropå den uppseen'; deväckande historien "med: Tord för sig, inte krit a” att duktiga idrottsmän kan: "tjäna.en slant.-E så'fall.skall det” emellertid ske öppet och inte un-: der' föreställningen att det är frå ga om; amatöridrott. . Som nu 'ä fallet blundar i viss mån den hög- re” idrottsledningen för vad. som sker., Det skulle. våra mera he- . derligt. och; även "nödvändigt . att det" sattes igång ett räfst- och rät tarting och att man tog konses kvenserna av vad som: därvid bes: klagas över att samhället inte ger idrotten. tillräckliga ansläg, - trots att:dessa uppgår till" mycket stora nomiska transaktioner som bryr ter mot .alla regler och som inte skall nå offentlighetens ljus. Det behövs sannerligen en:- "upprens- "ning, vt ..- Vad det är som klargör dock inte tidningen, Li-]” jär r det givetvis fördelaktigt att 1å-'] GÅ ta allt färre människor utföra. elt . te: i.samverkan med. en'allt' mer]. ö kräftades, Samtidigt som det. nu belopp, förekommer: det mellan |” klubbar och spelare väldiga eko, a all rehsas upp |: kunds” -äntresse" gä re att'skriva uk chec- le under tio kronör iobiljetter, tobaks- ariser han: vidare. a man 'en annan synd ak. och, bankdirektör. L harts Waern , sägertuoo dos ar, oberoende äv: : belopp. Om" en person” :inte: har "några . kontanter "lalls på sigiså kan det väl inte :| vara »okynne: om han skriver ut..en Peng: ikan så är det: väl. troligt ” utnyttjars "dessa . och inte gör sig bösvär med att skriva ut en check. Både' ji" Skånska! Banken och" i Skandinavjska:: Banken: ligger mer deltalet checktransaktioner per må-] nad, "öch "konto, vid 7 ; omkring. fem och .igiffran - torde: vara ungefär | densamma: vid övriga banker, : Är — Vi betraktar detta antal som normalt och skulle, det bli fråga om ävgiftsbeläggning så skulle yt- terst få, checklönetagare' "drabbas, g konstat rar ; bankdirektör Waern, entz. förklarar i ”Röster i Kadio- Satt” män: tillmötesgått all- änketens. iskemål och försett ä ska - aPläser i TV med svensk textroen, att detta inte skett utan en viss tvekan. Vi skall i detta lniöje "att:se på det vilda och 'gö ker :'ibåde:. på hand: och "Nu: jagar jag aldrig, dels. är jaktmarkerna nu för ti- den en stor inkomstkälla för lant- brukarna, där finns de: som : beta- lar nästan hur mycket som 'helst bara” de får 'jaktmark,- dels "har jag ej tid med jakt, 'arbetar' man dagligen Iblire aldrig - någon - tid kvar till jakt, så jag summerar | det sålunda, dels för dyrbart,. dels brist på tid. Nu har jag ett stort Ör: vad man "kan för. ått :det ska tri- vas. I min, fågelmatningsplats' har under” hela, vintern. några fasaner ätit” och! gl idjen har, varit” stor "| över "dem; när. de samsats -med -de andra" småfåglarna' 'och: ätit .av' det tröskavfall. jag -fått av .-lantbru- kare Erik Nilsson i Edenberga. . Men nu” "skall Jag försöka" sum- a "ihop "något om "tillgången på det”. vilda :'som: finns ; här ute "på öppna slätte strax” söder , -om Ia- men. ej. i. stor. omfattning: Svensk hare: z fi ungefär: normal "tillgång. Fasaner: tyvärr slider: de, av. deni kemiska -inye- ket .mer. ”fåtaligt, än. förr. : Rapp+ höns: alldeles : för fåtaliga, bori lysas under flera år fram- åt, "samtidigt som” kvicksilverbet- ; | ningen”, "upphör, i iså 'kanske- stam- [men kabc repa sig igen; Nildkani- ej så -kraftig:'stam som aninpestern; ».. har." skördat många; vildkaniner och på vissa platser ride nästan totalutrotade. i på |finns. ej :på ' slätten," Ringduva: - är i någorlunda talrik fortfarande, fast- än: oroande rapporter förekom- T om kvicksilverbetningen även på dem.? : INU: får man jaga endast räv, vildkaniner, . kråkor, "skator, : kajor, råkor, gråtrutar, fiskmåsar, 'sparv- hökar, : duvhökar, gråsparvar "och pilfinka Något ' "om -'dessa: djur, rävar: har: jag” förut: omtalat; ”vild- kaniner har jag även förut omta- lat, kråkor är mycket” ”fåtaligare än förr, skator förekommer: all- deles för talrikt och fastän de är vackra, bör de hållas efter 'myc- iket hårdare. än under sista tiden, 'kajor hotar att bli det största | plågoriset, de ökar och finns nu i otaliga : flockar runt' om ' både i staden «- och” på ' landsbygden, De är comycket svåra att: jefterhålla” och Isparvarna' en: det är en fågel som” jag med stor saknad - ser avta. år från år, för att nu ha nått nära utrotnings- gränsen. +" Gråtrutar är . faktiskt mycket skadliga i havsbandet, men den skada de gör på slätten |" är . minimal. Fiskmåsar . kan' man säga ungefär samma som gråtru- ten, man ser dem -alltid stryka på ängar. där höslåttern gått. fram, där, de. tar, allsköns mat. såsom: daggmaskar, skalbaggar, sorgung- ar, . men; ' tyvärr - även lärkungar, det har även hänt att de förgri- pit sig! på .fasankycklingar , och Tapphönskycklingar, annars. för- smår ' de varken ödlor. "eller ' gro- dor, "så". jag” finner ”ej? I skadlighe- ten : hos -déssa'" fåglar": onormalt stor, . efter ”traktorerna ' | daggmaskar; daggmäåskarna är som ni: alla »vet mycket > nyttiga . för : j åkerjorden,. men, jag har även:sett fiskmåsar segla: runt i luften för att ' fånga 'sländor,' fjärilar, : stora myggor. och" harkrankar. Sparv- hökar - är: inte . alltid. så . skadliga som folk tror, de håller efter grå- ; hel "del. "Duvhöken är så fåtalig så. den borde frid- lysas för att'ej nå totalutrotning. Duvhöken. är . onekligen en myc- ket..stor: : skadegörare under : vin- | ke tertid,.men då är det i regel in—'| be vandrande duvhökar från. Finland''q och Ryssland som härjar här, hur vore rdet om" den. finge” skjutas ve om: vintern; men" vore fridlyst res-1 ten avs året; Gråsparven ', är som! ni.'alla "vet "ejnågon fågel : utan : | en: råtta" med "vingar," för. att ut trycka. mig om. ter skribent Laholms, Tidning för, ett i gäl gråsparvarna,- dock vill jag göra” gällande att" de är betyd- ligt svårare att erövra andra; sm; fåglars: bon: än gråsparvarna, grå- sparvarna: bygger i regel sina.l i Peo medan. pilfin! säga «om .. jaktåret -just nu och våra” slättbygdstrakter runt Laholm, ' Hoppas min. maånin; alla" fågelvänner 'och jaktvårdare i ej klingar ohörd. SR Gunnar. "Svensson: . | verksamheten är "av nöden. Men | jag anser. att. den - största' | skada de. ,gör, är. när. de. följer i deras, 'vårår- |" béte" och" plockar" jorden: rei från | - par: dagar. sedan, den tål en deci- : - Stockholm (TT). |: När idet. gäller ån tekniska si- dan av polisarbetet har den sven- ska Polisen inte så mycket att lä- ra i princip. av USA, "konstaterar byråchefen Åke NV å viks- inte te mycket a att lära i i USA. > st den "amerikanska" polisen har, vi har inte ens relativt sett i sam- ma utsti ing. Tillgå på bi- lyssnat ; till" dåliga Fdglyare Pp att de statliga « och kommunala . ut- gifternas : expansion ” driver fram;j) det inflationistiska trycket 'och att en begränsning av den'offentliga vad skall man då säga om högern |; själv ' som beviljar - skattelättnader h utan 'att dra konsekvenserna: "och. göra motsvarande. reella. besparing-] RN ar i ett samhällsekonomiskt- bryd- ; samt." läge? . "Det är , onekligen” egenartad profil” högern visat. den: kommunala : självstyrelsen den kommunala -beskattningsrätten. Göres > denna .. rätt . endast - till -en rätt: för kommunerna tt formellt fastställa en genom ' centrala” åt- gärder bestämd utdebitering:vack- lar den kommunala självstyrelsefi. : I : enlighet. med : .sociald mokra- tins. idéer? skall. makten". vila? hos fel ministern i. de -Gaulles första ef- |. bt] vänstoreadinala 7 grundaren av; den lorat sin aktualitet. : Den. är lika läsvärd för civila som för militä. rer och -ger dessutom i r”all sin knapphet. en. god bild av: författa Ten. - Leo I ked v. Denna: 30 år gamla klas- lar är givetvis god, -radioutrust- ningen är högt utvecklad, kontors- polisstyrelsen "i 'en antikel i: tid- skriften Svensk: Polis, Han. redo- gör där för erfarenheter som 'gjor- utr 1 står på en tekniskt hög nivå, 0. s. v. I New York har man ' kontinuerliga och även till- fälliga TV-sändningar . frår: egen siker har ett dubbelt" syfte: den förklarar den ekonomiska 'histori- en genom ekonomisk teori och eko. nomisk teori genom historiens ut- veckling. Trots att den -inte, av- speglar de senaste historiska" "forska själv höra” ofta . han kaså saknas konstruktiva förslag] des" vid en svensk -tremannagrupps ltater är det ”en så strå- hemliga . TV-studio till samtliga poli: brister. den till Inköpsställena. blir allt till en bättre. tinge; ord "samma anhang, inte" diskutera .den besök :i USA nyligen. :' - ner i omgivni Sådana utsänd lande rolig bok att den bör kun- |för Ba TA din. tjänare längre,.. ne ns or dning.> saken även' 'om "man "skulle ] Mycket i' Förenta Staterna är av | ningar: används särskilt för polis-|na dra- til sig "massor av läsare] t med. åt dém icke icke "kunna påpeka att om det i svensk | stort format. Så-är det även inom | personalens vidareutbildning och | som inbillar” sig att ämnet är torrt fa ne . - "KOTTPRODUCENTERNA "Tv jåd. pelisväsendet. ..Den ” lokala polisen information men även i rent prak. |som fnöske”. (Roland Adlerberth). Också” för dina; he 19: 13. : TEKNISKT GAR DET MYCKET i USA > or : pelades pjäser, På genuint för" staden New York omfattar |tiskt arbete för t. ex, meddelandet | "Johannes Slek: Den religiösa . in- behöve: H omliga synder a» BRA. . . : å rsamål eller på likaså genuin omkring 30.000 polismän. Hela lan- |av order, utsändning av signale-|stinkten. ”Professorn i religionsfi-. > 1 fa oi förlåtelse. ">. för en- ensam förare ” att köra fick 1964” viäkännas prissänk- eller": : skånska, -så det "har omkring 270.000. Städerna | ment på "efterlyst person mm, mi losofi i Århus' ger en utomordent- or Ken att. du ningar med 25 procent, men den sku "de prissänkningen förmådde :blott' finga grad tränga fram” till k ligt tankeväckande och stimule- ramde filosofisk "analys av den re- ligiösa livshållningens och livstolk. |. i USA, även de allra minsta, har å medeltal. nästan två poli i varje tusental invånare, vissa stör .ett modernt snälltåg, kommente- rar Dagens Nyheter räva text även då — Vad "byråchefen Magnusson för vid assus 1 hans "artikel, sin rel- sen anser sig vilja dra nytta av olyckan i Skultorp: "un : ger att: denna ””upp- | re städer över fyra, ' ifråga om de "amerikanska erfa-|ningens innebörd - och. funktion g går ; är > Åtskilliga av snälltåg och " sumenterna, eftersom” slakteri-. . "inte "tinnebär någon Andra: siffror, som frapperar och renheterna är främst lärdomarna med exempel -: främst ur väster- |, : Eh vare sig alla expresståg är ändå bemanna- industrin passade på att öka mar- : förskräcker är att i USX förolyc- av, protokolleringen. av utredningar. landets idéhistoria., Analysen ger Synd är g EE Akta tiga" eller rg de med två man. Det ordinarie ginalérna. Jordbruka kas: årligen "omkring 1 Givetvis kan inte de amerikanska| mycket god hjälp till förståelse av | dery hemlig, ta di snälltåget, som följde efter det ox i tjänsten, ' Flertalet: av. Er blir | förebilderna användas annat än | den religionens kris vi för -.närva- näs Föreningsblad . gör en kommentar: | "Den. amerikanska slakterlindu- |” :TV-herrårna. > De" har. sina fasfa Principer, som brå "nära närmar efter omarbetning med hänsyn till ”lycksdrabbade extra : « snälltåget våra svenska rättsregler och för- mördade, Varje timme dödas. "fördes till exempel av två man. rande upplever”. (Sten Rodhed. såtligen "en person och - war for - Edgar Allan Poe: Sällsamma hi. femte På SJ uppger ma minut -inträffar ett rån; Men man hållanden. : : -- |Storier.. Bertel Gripenbergs sedan j å r åder nå ågon rå = vå an be strins 'vinstresultat 1964 var «fig fullkomligheten. Omi allmän- | måste -ha- ;klart för sig 'att invå-| =. ” "=. |länge' utgångna, översättning från Synderna och de: snarare tvärtom, och . att man mycket bättre än 1963, trots att tycker något -annat så har narantalet är över 150 miljoner,» | . 1923 presenteras här med ett' för- omedvetna: - syn des strävar 'mot att i allt större ut. | Omsättningsökningen i regel var allmänheten fel Skall: TV-her- Trots de stora; förhållandena a 4 : orå av Alfred Hitchcock" och 'med din själ, och - sträckning . göra snälltågen. enbe- blygsam, oftast inte är över, 10 arna. kunna” ändra på sig, så kände : den: svenska Sgruppen | Bertil : Bull "Hedlunds kongeniala Mer 'syn r dag "mannade, - procent, Enbart sex storföretag i måste. det, till en ”kovändning”, Tom leddes av. ril heh t illustrationer, - " Därför: "Vaka!" Ley anhanb 1. trafikflygplan sitter vanli. | branschen ökade sina vinster med ett.-ord >|Carl G. Persson — igen mycket sa 1 Smått-elt "varsamt! gen fler personer i förarhytten) ett.25-tal. miljoner dollar, vilket ord som linnebär en. förakt-|från den : svenska 'verksamheten, ' ; FÅGLARNA - uppenbart Samleti el hemligt, eller än som erfordras för. att för tills] för ett' par av dem betydde steg- "full inställning”: till: vad andra | Problemen för polisen wisade sig i - —'den tionde volymen i Sva-| Fr m get: t' eller ”ärbart” fället föra flygplanet, Inom 'sjö-| ring med över 90 procent, > .t ycker: , Är i inte, detta” att ha en | Stort sett vara desamma som lan/Life- "Naturbiblioteket, finng nu dd det var .trafiken, bilarna och nån vad. detta för med sig,' det var brottslighetens "väg mot yngre åld- Tar och det :var: utvecklingen mot allt svårare och grövre brott. t Tekniskt förfogar nog den sven- ska polisen I stort. sett över vad. i farten är måhända den tekniska : nivån : mer. jämförbar med snäll. tågen, . och där förekommer även på smärre 'passagerar- och last-' fartyg " oftast ' flera : personer -- "på 1: kommandobryggan, något som gi. :Det är med dessa fakta för ögo nen” inte så underligt att vår svenska slakteriorganisation. in- . Ternationellt betraktas som ett för -redöme, i bokhandeln och kostar kr, 32:50 per inbunden volym, Världens mest kände" ornitolog, Roger Tory Peterson, Har .i "samarbete med]: TLL BLINDA - Lifes redaktion skrivit den .fakta- Bind 23 900326 späckade och -underhållande tex. SM um a. (Forts..å sid, D : helt felaktig syn på TV:s förhål- lande ;, till -Ibmänheten. och. «dess önskemål? , pos (Si un a sva 1 1 s' Tidni 9 2 SOLGÅVAN -
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.