LAHOLMS: TIDNING: ten i tär kyrkohistoria 7 kyrkan AA ANSGARS / ANDRA RESA. n ; tel; ur tiden, och du |. Svenska kyrkan för Den i Bir- | . nordiska och nordtyska - kyrkorna nu firandet -av ”Ansgarsminnet | ka hade emellertid efter något : : ij . Fi tä leat otärninge minnet av, hans | vid en högtid ute på mälarön lens" cävelse, som Såimbort "hin ” Man? Bör” hålla rr "minnet ätt | ”Om”det ny: Favtalet” "ger : "jord- ; Tanken på en kristen a mission i Björkö 3 juni detta "är, Redak- - ver.” Prästen Gautbert fördrevs, | extratullen inte är den enda' från bruket resurser: för. att" rusta upp på I tionen: har anmodat kyrkoher- och er'svår prövotid började för t "sagts tvivel och läka ut såren: efter långvarig Nordanlanden,; "som utgjorde: ett p ar] Eftasynpunkt.” 'mins . hot : mot -nykristnade friser ' och | den i S:ta Clara, Sthlm, téol | den lilla församlingen på Björkö. tgård som . labourregimen förs 1 och te Dawid Svenungssån rd manhöllande Nå k rg dte: Dn hör även- exportsub- i Hergeir 0 (en fromma kvinnan | vidtagil självfallet "att: ungdomar: skulle] om” rätt: till skatteavdrag: på den aktualiserats. - Frankerrikets store att ge en historisk orientering Frideborg.: Av" inre kallelse och | yentionerna - till den brittiska in- kunna klära sig med'de förmån- | statliga , inkomstskattens- stutbe” var en av de: ivrigaste föresprå- Jering det märkliga kyrkomin- med. kejsarené.. uppdrag ställer dustrin- Eftak iv som ielån” fefo: 1 för riodiskt änderstöd ti karna, och. påven hade" också ut. | net. oa ISgår karln under bet d- Nea? a pr som men studerande - och . jämförbar. istu- nämnt: hohom "till. sin. legat för N — svearnas' land, och Rimbert ger en har det p Den 3'februari:865 gick | Fjolårets studiefinansie ingsre- förm, innebar ' "stora, lättnader för] liggöra! + dmgdomar. att, oavsett föräld- | påtalas i: motio: i ekonomiska: ställning, :be- |” son” och "Sundiri (båda cp) mi driva. -studier. Avsikten. varl Motionärerna' Aräver: utredning |sachsare, hade vid flera. tillfällen | lic. . räkna med vatt". de studiemedel £om nu står till buds i.vart och N ett fall: skall. kunna : täcka. lev-T hådskostnaderna förutom”. studi- F erna, Frivilliga bidrag, s, k. pe- rigdiska" understöd .. till istude- rande måste .-därför.. anses'.vara av, stor betydelse, Jan - Ko 'sEn. konsekvéns av samhällets engagemang för att underlätta "ungdomens utbildnin där ”mötionärerna;,: Våra att” sörja för: en. rimlig : skattemässig be- bandfing, av- de. - frivilliga .eköno- ” periodiskt. . de v uppgörände av deklaration. "Undantag | fostran.s ; Avdrag vid. taxeringen är alltså miedgivét för. periodiskt hö understöd till | Barn "som intel. j tillhör, familjer även "om "ba mét har... möjlighet - att; försörja , sig. i | saren sbehöll. -ehonom : hos sig. ”och Men: studerar barnet är ”avdråg H I skildring | anfall: att tillhändahållg” den direkta an- ledningen. : Den - fränkiske. kejsa- ren. Ludvig, som i historien inte nämns .den . fromme, ktivt engagera sig i det nordiska 7” "missionsföretaget, som ”Han "uppsökte. Hans ; Maje- |' ejsar.. Ludvig : och: begärde, uppmanade” horiom.' såväl i egen person -som genom andra ' att an- taga” den. kristna, tron, le vå att det Tät . Harald döpa sig, kejsa- & hang "fadder! och . upptog 4 | sin son, , Det : danska retaget ; i ; Slesvig, . som V iv ”Korveymunken. Ansgar, allt. satt. döma FT r. på hösten 829" som Arnis- gar. och' hans följeslagare Vitmar efter” en :farofylld. färd nådde Bir- ka » på! Björkö ' i Mälaren.” ”hamnstaden: i svearnas" rike” en- ligt Rimbert; 'som- ger en livfull |- "resans äventyr- med jare' och - regelrätt issionärernas' ankomst | var:inte oförberedd,' Svearnas ko- Norden, ; Danska | tronstrider kom ' Ansgar - fick uppdraget, och . han gick åstad med: glädje" - ."" FÖGA DEAMATISKT.:' Ansgars”> första. ;möte med "sSve- arna > innebar" föga av dramatik. | a Konung "Björn lade inga hinder i, vägen för: evangeliets predikan, och :-kristna fångar gladdes över att åter få" lyssna till kristen för- :kunnelse.. och : mottaga sakramen- : I'tet.. Birkas "prefekt. Hergeib — "den förste; kristne ' svensk som vi” känner. namnet” på .— lät döpa sig och byggde en kyrka på sin gård, den första 'kristna kyrkan i vårt land. Om Hergeir förtäljer "Ans- garskrönikan: : ”Han . övade -' sig själv med stor" nit i: att tjäna ”liGud.. I minnet bevaras . många lysande" gärningar. av. denne man och. många bevis på hans oöver- vinneliga > tro”. " Ansgar stannade hos svearna i ett och. ett halvt år och” återvände” sedan till Tyskland —' ”cum .triumpho”, ' som ' Mäster Adam” "Bremen ” skriver med poetisk: överdrift 7 i "sin historia. Att” tala. om "triumf war "överord, men" så mö hade skett: :kris- ten ” mission ade inletts vårt land, 2.3 se Efter "återkomsten still Tyskland. dare 'för missionen. norr. om Elbe 'och blev. vid :30 års" ålder innéha- vare ' av" den” Fygpprättade ärke-: irg, senare våren 831" utsågs Ansgar till: le, : lysande” skildring 'av denna andra resa, som ägt rum 852 eller 853. Bilden 'av Ansgar som aposteln med den' brinnande nitälskan och en tro som trotsar hinder är skön och säkert alltigenom realistisk. Läget i" Birka var förvirrat. De flestå "höll sig till fädernas gudar. Några hade gjort sitt val: ”Kristi godhet vill jag röna, endast Hans”. Med klokhet och seghet gick Ans- gar ånyo "till verket och lyckades förmå konung ' Olof. att hänskjuta frågan” om tror ” och "kulten , till tinget, "som efter ' delvis '. drama- tiska' rådslag . beslutade att ”vem som :' wille, skulle utan hinder. få bli kristen”: Brilioth framhåller i sin "Ansgarsbiografi, att tinget 'i Birka ger ett åskådligt exempel på hur det kunde gå till, då Kris- tus vann tillträde" till ett hedniskt land. För wvikingarna 'gällde det att utröna vilken som ' var den mäktigaste hjälparen — Tor' eller Kristus, torshammaren' eller kor- set. En verklig förändring av sin- ne "och. seder kunde" först .blilj märkbar, då evangeliet fått tränga | på. djöpet i hjärtan. och folkl TESTAMENTET. me "Tiden mellan Ansgar och acn]? nya missionen 'på 1000-talet är höljd i-dunkel" Brilioth framhål- |a ler, att det är ett obevisat antar tits- mellan: Ansgars missionsinsats och 1000-talets kyrka. Ansgar står gande, att förbindelsen helt bru- | ling har inte kommit - till - något resultat, och ' man" hade därför en formell anledning” att avstå från att ta upp saken' på. det pågående Eftamötets dagordning. Men det ger ytterligare en : påminnelse om att. Eftakrisen' inte är ur. världen med, de begränsade framsteg som "Mycket tyder. befinner ' sig "vid ett: vägskäl det" är”. budags”, att "göra halt och [pröva om. "Kanske : > besluts därom är betydligt, . mer. näraliggande än mari i allmänhet räknar. med. Sö- det åt de rivaliserande. 'generslerna ovan "vattenytan. Ett - omtänkande i Saigon har ,tärt "hårt 'på' USA:s - vilja att, hålla , sådana ..potentåter kan snart även komma "att: drabz 1 kronor” Regeringen I har detta klärt; för sig : — - och: vill. alltså. avbryta immarställe, st? att” .tpprätta ”statussymbot vu ; | nung hade ' genom: sändebud till p es 5d — "efter "stadens skövling ” av : vi- | som 'portalgestalten i vår svenska | den »f! : 23 ERE NTE satt det i kingar. me Nflyttad till Bremen. kyrkohistoria. : Nordisk. fornforsk- politiken. Skall: det: verkligen" ber] skade. antaga : kristendomen, ' Po. | Rimbért "' skriver: ': ”Under . detta | ning har inte motsagt men wväl gå' så?! Riksdagen” har: att ;; t Ilitiskä. överväganden torde: utan | Stift :skulle hela” den :nordelbiska | kompletterat: Rimberts. :trohjärta-|'v- kört 4r äffa” av örandet, -Cén- : I tvekar:: ha + spelat >en : stör s roll "i , kyrkan lyda, och" med detta 'skulle'] de skildring i Vita Ansgariti, alave sammanhanget: Hur: som helst — | vara förbunden: makten: över; alla | som 7 troligen tillkom: . fedån 865, dens "länder att' insätta bisko- Atisgars: "dödsår, par och präster; som ' "förordnades |. "| till -desså träkter för Kristi namns | Skull”; Ebo "och Ansgar. skulle nu : missionen låg varmt om: hjärtat. Kort ' företsin” död, sände "han ';föl= I d' som sitt tes den. -Ansgar "utveck. | mente :: til, «Tysklands biskopar: tivitet:: som 'förkun- | ”Jag beder eder” enträget att gå, "och" "kyrkoledare, z 311 förbön : hos: Gud, att denna ' mis- fick kri i fa sta] sion i "framtiden : må : växa : och Slesvig | och Ribe. på | bära ' frukt i Herren”, . Det' testa- mentet -har förblivände giltighet. ' man a esentlige svenska" kronan; skall; se ut efter len: eller ett par budgetstegringar : på: 3 miljarder, och nyg: kat. ter och .panikantade” -prisstegr ar och. en. planlös' flykt i er 18 pure = auolla prkska resultat > pts : från svensk iordbrksforskning fattare deepresenterände .delar:av. animali tio-i Eskil” och agronom | : nens, vidsträckta område har skri-' Bengt: Lindhé redogör för slakt-j denna” bok”som utgör 21:a:år-] kropparnas: sammansättning, kva- mv "Jordbrukets upplys< litet och klassificering. Agronom ids å [ ö- | Lars-Erik: Liljedahl "Skriver; om - I fulljoner. kronor. för : tro- - . pikutfustning. mi: meg styrka" på Li tilvelaktigt,. -om' . som: alltså nu spécia- I sin "helhet : ägnas problem. på animalieproduktionens område... Bokens inriktning på pro- blem" "av: praktisk betydelse .un- derstryks därigenom att bland för- - fattarna även. finns. personer som duktionens” ”om-J; är knutna till::jordbrukets eko- ras.. nya for ä - r I ; | nomiska ” ”föreningsrörelse.: Huvud- I resultat; Agr. ? dar Sven” Skårman misstänkt öar I d delen. äv ; författarna är dock ak-|skriver: om 'korsningsavel; labora- |] id ten, sköte tiva forskare” som” framlägger de |toör Arvid" Hellberg :om golvutfod- |'randet "genom senaste ;rönen på sina (forsknings- ring av' slaktsvin, agronom . Per- | Makteti: skall "koncentreras | områden: Erik Sundgren! öm ultraljudteknik | tens hand. För Boken. inleds med en översikts: och. :professor' Nils " Lannek' om | satser finns snart artikel av. professor. Artur: .Hans- muskeldegeneration hos svin, I Slut" "på citatet,” son om; utveckli inom da arfikel. behandlas bl "Vad tidningen N | animalieproduktioner "och vidare] så "intressanta saker somtre fak-|nés Tidningar, här anfört; ”S har. professor Sam ' Nordfeldt: en 1 torer av betydelse för uppkornsten ju mot varje normalt. tänkande, sSörA .| översiktsartikel om husdjurens 'ut- | av." nutritionell: muskeldegenerati- | och: är "icke Heller, med” verkli | fodring. Även om " blodgrupps. | on; nämligen fleromättat fett, svin heten" överensstämmaride. Det forskningen ingår en. översiktsar- tamin E och selen. i ju rena. fantasifos ratt vilja förs "lä tikel, som är. skriven: av agronom | Parasitbekämpning . hos får pe söka "påstå, "att den 'flitige" sparar "sedan," men därvid ' stannade” det, Bor ggahne, men i NE handlar | handlas Ra docent Göran. ; Jönsson "ren skulle," för att'”säkra: värdet” |; . | artiklarna om olika; viktiga sper ji en. artikel som ger fårägaren en |på sina sparmedel, vara en i Tége- iv kommittéordföranden blev par cialfrågor . på animalieproduktio- klar - bild: av problemet och enkla kr ögon, misstänkt fil nens område. ; , anvisningar vad. han bör: göra. gur. Vad "fakta har; tidningen niskojakt” — inte heller abortla: Problem på :mjölkproduktionens | -S Amold 'Kivimäe I för "detta? För ' en sunt tänkande | > Ett. medel att förhindra en allt- MANLIGT: 1 KVADRAT : område behandlas bl. a, av stats | behandlar broilerprodiuktionen och människa, så. kan ' väl inte vare] gg; EF omtnolikt kan det visa sig | mo- för hård "exploatering av. framför ]- En del har uppenb agronom Olof Claesson, agronom | redogör därvid bl. a. för resulta- sig. regeringen eller någon annan|- tiverat' med uppmj jukning av 'a- |. allt. stränderna finns 'i strandlä-|-- ppenbara svår: righe- Arne Roos och vet, med, dr Hans | ten. av "ett: antal autfodringsförsök, anse en sparare vara en misstänkt bortlagen. Mitt i all hysterin här |. ' en. Den har emellert:d inte ut ter att fatta att samhället utveck- | Funke, Veterinären Ingvar Ekesi|Man fäster sig -vid att i en tabell figur; Minst lika tokigt är påstå |: en. del faktiskt material I dagar. gZ . | emel ert; inte ut- Jag, att allt inte kan bli' vid det bo skriver om lösdrift och djur- angående: foderbehoven anges även] endet att staten-överheten.. 'skö- |: . na. tillförts frågan" för ny bel | nyttjats .i den utsträckning man | ; mila, finner T c o tidni in: hållning, ett ämne som han be-|behovet ' äv : ” åminosyror. | ter sparandet genom "tvån gsö "ning. > ys» | kunnat förmoda; I visså län har härskar, och: Som Fan: Pycsenterar Slutliga. redogör Seranom « Elis åtgärden. Det före er dålr ; Jar ie :oncent rerad : ar med I Jönsson ' för . kvalitetsfrågor inom] o å, att jag sätter in arme- St statsmakterna ' på ” allval | hän också :hanteräts ganska” val- :- "yvvtov]| mycket att ta på "Agronom Bengt äggproduktionen. - del på” banka: Och : jag ana för? skulle överväga att :godtå fri av nt, "Till dem" hör utan tvivel: til. ar | Lindhé. berättar om korsningsför- . Nils ”Korkman. säkra, att "inte vare sig staten borträtt har man "däremot "i ” Sven + Rydenfeldt..-I1 "tidskriften | Sök: med SRB för köttproduktion | eller” någon annan” tvingat:” mig skäl att anta, "skall utred. edan. 5) foenförsvärlden har: hån. fått ett Ban. mm årddogör. ger 7 > Ekman 100) jur, Jorå — Gröda — Djur därtill”. Vad vidare beträffar, att Dir. skall ät FN all utredas, sedan . tatens r » av en re (or motsvaran- ue] raktiska resultat | det snart int finnas. u.s å ORIMLIGHETEN 1 FRI A vad » orum för, siha ”tankar”; Ungdo- p ta t inte skulle fi plats er "eller låt oss hellre säga öbelf såt på fo fäknirgspröjekiet Klass. "Kärleken skall inte -behöva tänka uppgifter som presenteras i dessa | 2l:a årgången utgiven av Jords] sats ” humanistiska forskningsråd ' sat- |. "mar 'som "upplever Den ' Stora de; försök med SKB. De detalj- | från :svensk --jordbruksforskning, | för den enskilde att göra. en in-] 955: och trampa våra gränsade aborter kvarstår, inskär- | samhällets funktioner! 'som 'nyli- på nästa 'dags arbete, För det gör. artiklar är säkert av intresse för! brukets upplysningsnämnd. LT:s skall koncentreras i 'statens” hand, | kasta alla / i deras "synder . i. havets längtid,. d. .v, 3 att vårksamhib- : bundet Er heller I på det lan net hitta” Hågra ETT SKYMNINGSOMRADE . I SOM BÖR KLARLÄGGAS att' styra. dén skriver F: o r ket H tycks finnas i vår. lagstiftning, N Fritidshus” "och. fritidsbyar.” påpekar Arbetar bla de eti. ”att inte” tala; onv:små samhö i: anknytning till: debatten: om 'a- ; bar växt FAP Sätt andtalina och - borlresorna,. Det . gäller” vilken; rådvilla. På ' sina' håll: har mån | cr > räckvidd . svensk Jag har när det |: också. ryckt på axlarna. Att styra KH gäller 'svenskars handlande” på ”ut- utvecklingen inom; kommunerna | ländsk' botten: > : kostar, pengar. Planläggning,. vä- . gar, vatten och. avlopp" får man j Mon den fortsättning Obi ; inte. gratis. Och så har' kommu- "första hand on uppgift för åklagar I nalgubbarna” uté”i landsortskom- re och domstolar 'utan för lagstif. |. munerna sagt som så, att varför ture; Vårt land har ett rättsväsen ' ska vi planera för folk: som bara av hög integritet, och det är löj- I bor här ute hos ossi ett par 'må- ligt att tala om polisstat och Ge- k nader. på året, :.Vi: har så många stapo-metoder, Ingen. kan srimlis « andra hålatt stoppa: våra surt | gen , beskylla” vår "lagstiftning" för ; hopsamlade skattepengar, i. ' Och tiledaré och sckreteraren blev sin grymhet och brutalitet .— ”män- |' så har det blivit 'som det 'blivit,- | ' egen professor. : > t förljuget. Barn” och? ungdomar äger: en sund / Xx ” . FOLKRÖRELSENS "HISTORIA -: missgärning- samhället, utan "makten | ar "under :fötterna,- Ja, du ':; skall | Vint Ind många , djuruppfödare, Köttpro- förlag, 215” sid. Pris. inbunden 2 så är detta påstående totalt ” ka dju PerKatrine h o Yms: - Ku u- | gen rullats igång i Uppsala, Ini- också Nära Ne onesien., Vi "bör duktionen intar även i övrigt” Fen kronor. > ..- Pp verk=]. Jup. or H e ka skull bo » tiativet har välkomsthälsats inte. göra som man gör i Indo- ur ofta skulle: al rter kunna Jordbrukarnas Före ' nesien <- sända upp drakar?. a tillåtas? Varje månad rent av? Är 7 Det värsta med oss är-emeller- P DUK 4 det vettigt att samhället. skulle] ingsblad: Hr att:vi inte tycks ha råd med RO TION OCH; KONSUMTION. -. Ett syfte med det nya projektet Rn . enskilde, som så önskar, att. göra sträckt; -så r outtömlig åta ett ämningslöst utsläcs lyx som hi afruar” Å Kande' av liv bara. på bekvämlig- är att anknyta till. intresset för |: "är det. någon na hemmaf som i « djup;- så ; AV ELKRAFT: ÖKADE KRAFTIGT |" """! =" rrekttagåre |sten 2 havets "djur rg Sm 8 " hets-' och eller el soci. iven, Under ett ske- känner igen sig?) utan vi strävar - sten i. havet, djup.;: Ingen skall la skäl?. Och är det försvarligt att| de då de lokala folkrörelsearkiven | efter att ordna det så, att de hem- I Stockholm (TT): högkonjunkturer, dels den starka måttlig sker k skapa en ”frihet" som till stor del I på rund kh alla centraliserings- |. -mfafruar.som vill ut och förvärvs. I Industriell högkonjunktur, sänk- utbyggnaden" av" petrokemi i Sten- ternas FCktrokyspen one skulle. bli en frihet till press på MN d t hö dra sig i farozonen | "arbeta ; också skall få möjlighet ta elpriser och god vattentillgång d-'och briken "i | torde bli lägre z än något tidigare år. k innan? "Det må upprepas, och et hög tid att initiativ som |" att göra det. För övrigt är nästan | bidrog till att mycket kraftigt höja Sundsvall.” Samhällselverken ökade | Allvarliga fel på apparater och lin< det är bekräftats av' denna de- dett in te yförsummas. Samarbete | alla dumma: utom fil. dr Sven |elkraftproduktionen' i landet under | även kraftigt, trots bortfallet av janslutningar i några av de vikti. hn i att: de jar uvarande. "bestäm> givetvis ha iven och | Rydenfi Han vet hur: saker |1964, konstaterar tidskriften Vi i |Västerås stad, som blivit - egen gaste. stamlinjestationerna , förekom a humana de 2 anning ä är så kiv signaleras. ' Lefsernas egna ar. och ting ligger till. Kvinnorna är | Vattenfall. Den totala kraftomsätt- | kraftproducent. Däremot var ut-lunder året och föranledde. omfat. modig. och ängslig? Se att. ögon- uma a de gärna kan bli. En: annen ock" Je skapade för att föda barn och |Dningen steg 'med ej mindre än 5 vecklingen detta år något långsam- |tande "undersökningar och förbätt. | blick ;ner, i: Guds" nåds djup.. Du . gå längre skulle innebära av annan sak'som gillar är | stanna” hemma ' och- sköta dem, miljarder . kilowattimmar eller 12|mare på landsbygden. Samfärdseln, ringsåtgärder,' Med ' ett: undantag |; hlir "aldrig varsé . botten. Om du - att kvinnan i realiteten berövades | att. skall läggas på | Männen'skall vara ute på arbets. | Procent.” Hela . ökningen härrörde | som domineras av de elektrifierade ledde: dessa fel dock ej till sv. Aycker du ser djupt. ner, är den sakkunniga ” medbedömning lagarbete, ett samarbete över äm. | "marknaden och slåss om de bäst |från den starkt" stegrade 'vatten-- järnvägarna, ' låg stilla och vissa tstörningar, [Höstens os vare det. bara : ytan ditt öga ng och" det försvar mot av "henne nesgränserna, "främst "mellan hi- balda dete faingarna. ] Låter det även dförbriknin a A:l större återdistributörer. med egna ligt kraftiga stormar i Västsverige igenom —; ajupt s1ö en minsk; själv icke önskade ingrepp som goriker: och litteraturhistor:ker, Fil d:r Sven Rydenfeldis st stör- kraftigare än någonsin emo mcd förtligt sina kraftköp hos Vatten 2» Häll län Sverige föranledde på si. hon nu har, hävdar KK. orskningsrådets kraftfulla initia- | sta hinder i hans försök att göra 32: miljarder: kilowattimmar eller fall.” Den mycket goda vattentill. detaljaotre rara lokala avbrott på FRITIDSRÖRELSEN HAR RIDIT ÖVER VÄRT LAND. lighetsfrämmande, ” "Tvärtom, ' i 2 MIKA kan 'det' icke 'råda någon. bom sten 4 havets drup, helst tvekan om, utan att” det Försök att finna? den igen! ” finns mycket god plats "för 'den |; Guds:nåd är som havet, så vid- ” tiv är en glädjande händelse bå- till skavet över 8 procent till en tötal förbruk-' ången 'medförde trots de sf ibutionsnätet men ' må- de" allmänt sett och för vetenska- tyvärr h - 1 krona är ning på mer än 42,2 miljarder kilo.' fade fasta kraftleveranserna sioca ön ej de primära ledningsnä- pen "liksom för folkrörels on själv. Den söm menar | wattimmar (kWh), motsvarande |leveranser av. tillfällig kraft både| - . m. för folkrörelserna, | sig vara så mycket förmer än det |5 500 EWh per invånare, inom och utom landet, - e - | Han hjäl de honom 3 rön, motsatta könet, kan rimli in-). Industrin war under 1964” den | Det gångna året var även gynn- uti” a ia den. Eé te tillåtas resonera så dumt, =. år und av fel Sumenteruppen [samt ” ur " driftsäkerhetssynp unkt, ”"ågan; den" bevaras bäst: genom | "22" adel no | Ät på grund av dels den allmärma |delvis som-en följd av den relativt - sparsamhet; . or s precis som bilismen, på sina! dessa studiers föremål.. JF erin- håll kanske ändå mer lavinartat, rar 'om att en kommitté för ända- 3 & N : Det a är med lyckan som med vi
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.