”LAHOLMS TIDNING ” löste en "rad frågor i "fiksdagen, är ,man” alltså" inom- kort kan vänta sig en längre' SJ-debatt.; 17 en interpellation: till? kommuni t kationsministern,- utvecklar” : Börjesson i "Falköping (ep) när. märe de frågor "i " säkerhetså' seende; som oyckan enligt hans |- mening aktualiserat. - Det ställt - utom..allt..t ' upprätthåller.” of "trots! att topp- "belastningen: siV i "sig 2, själv.” torde ö ökade” riskmoment, bl ljd "av. att” ordinarie tidta- : beller ofta ;sättes'.ur spel genom H insatta -extratåg. ll vagnärna” i nuvarande trafik up- Sedan, -hågon” tid". tillbaka har man en känsla av ovanlig oviss- het när: det ; . gäller. konstutveck- lingen i: den närmaste framtiden; Det informella måleriet har domiå länge att det kört fast er; men vad som kan tän. kar kårimast s stället vet mar ing- ifenting ”om,, måhända - ett nytt fö- reställande 'måleri. som på grund- ” ja av.de tekniska erfarenheterna «två, decenniers - nonfigurativt a. - angriper. den penbarligen: måste” be -som som-. angeläget, "att ”.de. snarast ! tas. urv trafiken, .De- ökade in- ' der? som ett. for-. stått' helt” a stålvagnar.' Ett an- nat förhållande: som särskilt. bör uppmärksammas olyckan, lö jagnar. »Vid trafiktoppar, såsom nu vid: sk Lj dorhas vintersportresor, anvi trävagnar” i. inte. obetydlig. - vagnar och . 400... trä ; att i det. påkörandetr | extra - snälltåget > etjänades 7 avi vesterings cerat ”byggnadspfogram :/ för” 7méd sig. får 5 sänte.. betraktas : som en levande miljön från nya utgångs- punkter. Om ' man : försöker -reda ut "intrycken ” från årets Stock- holms-salong på Liljevalchs konst. av stilarter så. kommer man: till att” det” informella måleriet i varje fall har. nått en-kulmen och bör- ra: mark till. nya expre: "bör det. änder? alla: förhållandén stå”: klart, menar” .interpellanten snälltågslok. r; innebär; | olycksrisk » än ; dubbel -Personalreduceringen - LS ångt,- ätt -enmansber- tjäning av snälltågslok "behöver ". tillgripas vid: nuvarande trafik- 4 ris rätyrg séléd N : tiva ”sludentför bundet än) gymnabi sa ; är enligt. avlikelförfattared : åalande exempel på den ndsvilja” - Bärtiet € praktiska polilik.; m: "diktar . om" natur. oi-en: "uttrycksfull. Då. menar jag I självfallet unga målare som An- ders » Eogelin, Staffan .Lindh,-Al£' Olsson, - Jan: Hellström," .' Astrid Munthe €”Wolfe, Men. det är på tagligt att, också 'en'hel del äldre konstnärer. mönstrat” upp i denna "Isalvrg. gamla "intimister och verk- lighetsskildrare "som "den . 60-årige göteborgaren Fritiof. Berglund. och den. 65-årige stockholmaren Karl- Reinhold "Dahlaqv ist för att bara nämna” ett 'par.” Flocken av;nai- 2 vister blir ' alltmer" manstark med den verkligen” originelle ' 86-åring- en; Erik ”Persson' från Vännäsby 'Isamt' Svea Nyman i: spetsen: — sen: del" verkar "dock: mera bl: ffande ' vackert. Anna- "ILisavt Nystedt har" inte” placerats tillsammans. med dem fast hennes : blomsterskildringar. i : blandmosaik ästa - mening naiva; men ik är nu så driven att r .saloriger ;en provkar- ta. nå alit som, varit . gångbart un- der .de senaste ' åren och osjälv- r mån. med en viss am." nya ”abstråkt-konz- h nig, til ågra influenser av ameri- Apr Ren fe DE KOMMUNALA j dv e ter: korimönterär Tidningen menar att' ] munsala demokratin vidgas "ön kommunerna själva får "bestäms ma hur de skall anvånda'statsån= slagen och tror ätt kommunalpos litikens intresse för folkbiblioles ken "inte skall påverkas äv; det fall stimulansb: NN Agbts bort: all, "En så barnafrom to- på. del ct | kommunala kulturintresset. tycks få, av biblioteksarbetarna på fäl- tet. dela. "Kommunerna är inte, som i t ex Danmark, lagligen skyle |" diga att'sörja för bibliotekservice, och i konkurrensen med av staten prioriterade, för kommunerna ob- ligatoriska uppgifter kan bibliote- kens intressen näppeligen hävdas med tillbörlig kraft utan stödet av särskilt statsbidrag. I" varje. fall på landsbygden skulle der bibliotsksstandard som I dag uppnåtts inte ha varit möj- lig utan stimulansbidraget. . Stis mulansen borde i dag ökås, inta minskas; : s BETÄNKLIGHETERNA MOT... att riksdagsman . Nils Kell (s) utsetts till ledamot av svarsutredningen förstärktes när man hörde honom i Duellen i TV, Det hjälpte inte, att han åberopa- de” alla fina' utredningar som han tidigare Tåut sitta. med i, han 'vi- sade "lika "fullt en förbluffande naivitet och "okunn? shet, när det ' gäller värt försvar och dess för=], utsättningar, . pre ssen "framhåller s E xX- Det framgick > också. -klart -att . han 'ser som sin uppgift -+ utred=- ningen att försöka åstadkomma svensk ' nedrustning. ' Han visade inte särskilt stor respekt, för att ”vår lilla demokrati” måste grun= da 'sin "neutralitet på ett speciellt starkt försvar... Som ekonom kunde han :inte värja sig när motståndaren, nye riksdagsmannen Nils Carlshamre (h) talade om försvarets behov av långtidsplanering. ' Hr : Kellgren ville . naturligtvis. ha långtidspla= nering 'i försvaret, men å andra sidan ville han att försvårsutgif- terna : årligen :skulle kunna röra da, ströms. tidigare måleri understi'y) ks "Nordiska" .broprojektet när rådet med 40 r mög 8 beslöt” rekommender svenska” och danska regeringar na” alt: snarast fatta principbeslut om förläggning ' av : "den, första : indst "till Kö anh --Mal- mö,” :', menar S måland: Folkblad: j För det första. är det inte N diska rådet utan. ekonomiska och tekniska skäl, som bör avgöra var bron skall byggas" -— brokommis- | sionen har som bekant uttalat sig |; för en Helsingör--Hälsingborg- bro. Kommunikationsminister Gö- sta Skoglund underströk även un- der debatten, att den svenska re. geringen inte känner sig bunden av rekommendationen utan mås- te ta ställning på grundval av det slutliga utredningsmaterialet, :- . För det andra innebär 'rekom- . mendationen, en ny förhalning av frågans ' lösning; ” eftersom” dans- "karna måste bygga 'Stora Bält- "bron före Öresundsbron med: tan- ke på — Hamburg! + + >0 0 a Men. sundsprojektet ; får inte -tförhalas hur länge som helst. Om utredningarna - visar, att Helsing- ör--Hälsingborg-leder "är oden bästa, :bör Sverige ' ensam yEga bron medan. danskarna äg- når, sig åt Stora ”Bältbron. och tunnelbaneprojektet,. Tys sunds- bron är i första hand ett svenskt, i andra hand ett norskt och finskt samt först i tredje hand ett danskt intresse. ee . "Närtiden blir mogen är Köpen.. hamn och Malmö säkerl'; gen eko- skt kagabla' att 'själva bygga "sig en bro över "Öresund, slutar tidningen. vi HAR ALLTFÖR STORA SKILLNADER ' : "i inkomst” mellan olika grupper i vårt samhälle hävdar S v e n sk Po li tik (cp). Kravet på stör” re rättvisa åt de eftersatta grup- perna har rests i skilda samman- hang, Trots att lönesättningen e- gentligen inte är en politisk Frå- ga. kommer politikerna. inte från d hat en ovanlig TUI£ ] ställningen " var det ocksåve dk mlig. trängsel, avs >besökar ; kan iakttas, ' men | åtal, alt: invaderas av de - Ett". par ikolteckningar.av- den" 40- åriga . gotländskan . Inger; Gauthier kraft 'och: tust och almbergs: suggestiva ; sågade | etsning med 'de väldiga 'tusen-och. en-natt-figurernia ; tillhör. det” m- ponerände, Me öreföll" mig som om » köplus en är ovanligt' 'stark' i är. Den: söndag. jag - besökte «ut- fulls rnis- finns faktiskt ligt, att. beskåda gch' iden. minnesutställning | > hall /med, idess” kaotiska "blandning : . isig det sakliga måleriet från ,30- J alltid”; bunden : av --idenne EX ren som Sveriges allmänna korist- förening anordnat. på . Konstakade. mien.” Utan. tvivel har” dessa hans ed ;L ilder en utomordentlig; st ovane skönhét: skildringen av + begravningen i Solna, : av; Rörstrands ' porslinsfa- brik med "elden från ugnarna ly- sande i mörkret, ' av "Torsgatan i snö” med dess rundblick . över: en stor” del «av. Stockholm, den. för- älskat. valhänt ' avmålade” blomva- sert- Hans första romantiska norr. landsbilder. som : den stora duken från. Ramsele” har: samma lyriska skimmer, .. Vid :-sidan . av, dem :ter talets börjar: ganska” likgiltigt och själv: kände :sig 'Erici Hallström hårda skolning i-den spartanska. färgens tecken, ;- Man : förebådaa i torgbilden från Sund-. byberg; med den" röda "husgaveln i tavlans ; centrum,” Sedan flödade färgen , desto.: mera "ohämmat , och gången formupp-' lösning "som närmade sig den akt tuella : informella linjen... Men " av det > senare >. måleriet har. urvalet nog'; blivit en: smula snävt i för- hållande. till.dess..kvantitativa. om- fattning "och: kvalitet" Man saknar gouacherna ” och ;: någraf målningar från det. sista: decenniet a er får nöja "sig "med" att sådana ting som. frö Dorotea, Minne f de. folkdaa a mor utesoc livsglädjen”. Jever ”u' firgkaskader, : igarna känner. ''sig | 4 igt : över” den” 1946 avlidne: konstnä- |.. "verk utom de: monumentala har . | Men han var en mångsidig konst- + verk a] - länge: hört' deimoderna; "klassiker vilkas kommit. en 'smula i skymundan. när och en levande människa, som under 'sin :45-åriga', levnad fram till: 1925; hann med' otroligt myc- ket, "och en "hel del av detta livs- h idigare varit - alldeles ökänt för. en. större . publik... Med desto större intresse tar man där- för . del. av ' utställningen. Axel Törneman och kvinnörna” på Mo- derna muséet” som; "tar fasta på Jet hotade? fav. den k de läns- - .. indelningen... och.-'en utredning, tillsatt , av; "ländstinget,. försöker N faran genom att föreslå i annektering av ”områden. som nu tillhör andra län.' Skissen ter sig orimlig på papperet, ger' övriga parter i S/Landstingen i de: flesta län som? hotas av styckning el- ler? sammanläggning med andra, "Kommer ” åhtagligen att tillsätta + Kömmittåer" som med”iver visar att andra för länet förmånligare . alternativ - -är .väsentl'gt mycket + bättre "än ' länsutredningens. Om " någonsin "kommer +inrikesm'nis- «ter Joharisson att uppleva sin be- "sökelses stund, när han" kontron- teras med sina gamla ,vänner. i . landstingen I i detta ärende, ” - :(Handelstidningen): : TLönepolitiken måste ju i "stort sett ligga utanför politikens räck. "vidd, : Men. statsmakterna bör ju dock. kunna. verka för en minsk- + ning av de alltför stora löneskill.. "”naderna : inom 'den statliga” sek- törn”: Vidaré får det ju stå klart, att ”låginkomstsituationen till stor del har sin förklaring i bristande : "sysselsättningsmöjligheter. De re- gionala skillnaderna i sysselsätt- ”ningsmöjligheterna har medfört störa 'inkomstskillnader. Framför allt ein aktiv lokaliseringspolitik -)>. bör alltså kunna minska inkomst- . skillnaderna. :, Det är emellertid inte bara ifrå- iga om lönepolitik och sysselsätt- - ning som vissa grupper i samhäl- tet. kommit, att släpa eft När 'det. gäller. ATP-pensioneringen - "och bostadsstödet m. m. har sto- "ra sociala orättvisor konserverats år. efter, år trots upprepade at- sig upp eller ner — helst ner — sitt ansvar: - sr ”tacker, i riksdagen. kvinnointresse. Han : hade utbil- dats bl a i Mönchen . och infek- terats av den syn på kvinnan som demon och vampyr: som iman där odlade under fin du siécle-perio- den. Men samtidigt betydde kvin- nan för honom en väg ut ur iso. + sökta: vårliga Ustlningrond med. Arne Lindström löring och ångest, och hans téck. ningar. av kvinnor - pendlar .. mel lan ' femmes' fatales och” bordell. skönheter å ena sidan, och bilden av hustrun å'den 'andra, som in- karnationen av fin och förstående kvinnlighet.” Men alla dessa teck- ningar . utmärks av sin venergiska och karaktärsfulla linje. - På: Moderna muséet. visas. nu också . Rolf de Marés samling och nyförvärven ' som ' gjorts för fem- miljonersanslaget i fjol. Mam fäs- ter. sig. för de Marés ligt ” säkra . känsla för... skulle stå sig av det: - kubistiska måleriet -mot slutet av. 1910-talet, men: vad: som”. till sist - fängslar mest i: 13t Nils : Dardél-mälrängarna," främst . Begravning. i Senlis med dess 'ut. :grönska: och "Eté en Suéde med. dess dte. fängtans |. sjuka, nordiska: air. « muséet” ska . väl ändå hal en av Yves" Kleins, azurer. och någon, av George": Segals ' popskulpturer äv människor i storstaden, .som”>just Cyklisten. ”- Oldenbu: nedvink- liga 5 ping-pongbord väl sdärz emot lite väl vitsigt , för att tas” på allvar, r I ”övri r "act mycket att se ite” farstans ”stan, Einar Palme här en retrospektiv; utställning + i i Sveagalleriet: där en lång rad av dukar ., spelar. / ut. den blonda, vultna måleriska | skönhet :som ”zmålatens' största . tillgång lärdomar : från: Japan” avsatt. förfi- |1 nade. artistiska.. effekter: i ett 50- fal teckningar i: tuschteknik,. Till de "intressanta utställningarna” hör kalmarmålaren Edwin - Lindholmz Houges "hos. De unga,: en finstämd kolorist . vars, interiörer i en däm- pad. blågrå ärgskala lyses upp. av fint" insatta” röda - accenter, : "=". » Till "de ' mest : kultiverade och aärtistiskt: medvetna bland våra in- formella ' målare hör : skåningen Anders, Österlin. som utställer ett || antal målningar i Galerie - Pierre, varierande . likartade teman, med återk triska fori mer, lagrade över varandra "med |: en ytterst subtil teknik som' dock fordrar "en särskild lyhördhet hos betraktaren. , Desto. lättfattligare tar Torsten Bergmark upp föres ivria | ställande motiv i en form som väl inte är helt främmande för infly- tande från amerikansk pop-konst i sin utställning på Gummessons konstgalleri; Kroppar 'som tumlar genom en tom rymd utgör hu- vudtemat. NOT Totalproduktionen sjunker : 0 cc I det svenska. jordbruket . SYSSELSATTA I JORDBRUKE > 1940 '— "19507 - T. "1964 EX - SYSSELSATTA IPROCEN'T >>. Banktidskriften Ekonomisk Revy "översikt om aktuella ' jordbrukspolitiska jordbrukspolitiska ' debatten kan väntas bli intensiv - under året, . kring utredningsförslag och avtal Ci 1975 "PROGNOS" 4 innehåller. i ” februarinumret en. frågeställningar. Den ' " här ovan visar hur antalet sysselsatta i svenskt jordbruk . har: sjunkit kraftigt sedan 1940, då 28. procent av de förvärvsarbetan-. . de fanns i jordbruket, 1950 var andelen nere i 20 procent, 1964 i a 9 procent. Prognosen för 1975 pekar på 6—7 procent bara. Den, jordbrukspolitiska debatten kan väntas bli intensiv i år, kon- staterar, pol." mag. Arne' Thimer- dal i 'bankföreningens tidskrift Ekonomisk Revy. Jordbruksutred- ningens första delbetänkande om dagsläget och utvecklingen är att vänta och i höst kommer” troli- gen slutbetänkandet med förslag ill utformning av den framtida jordbrukspolitiken. Förhandlingar pågår " också om ett provisoriskt io uksavtal var act för nu lör e sexårsa som ut i september i år, går Dagens - svenska dordbruk kan karakteriseras som en småjordbru- karnäring med ett flertal mindre brukningsenheter. Man ' räknar dock nu med. en avgång genom nedläggning på 7.000—8.000 ningsenheter årligen, ' : Krympningen av jordbruksnä- ringen framgår om man ser på : antalet lsatta i jordbruket, ' syssel 1940 gällde det 28 procent av den ta; förvärvsarbetande befolkningen — 1975 skulle vi enligt långtidsut- redningen. vara” nere: i 6-7 pro- cent: - Produktionen -har under . många årtionden. ökat, men nu kan man 4 H svenska regeringarna. Jatt omstörta det : ländskt" storkavital fria I kurrensläget " Samtliga fyra” nordiska ; stats- ministrar har. nyligen inbjudits att "besöka Moskva. Köldknäppen från den ryska" huvudstaden - antyder att det kanske. inte -: - uteslutande blir . fråga -om" gemytliga Ppropa- gandavisiter ' utan påtryckningar, med skrämelkanonerna redan .av- lossade, för att göra de nordiska länderna mer intresserade av ex. . Kekkonens, plan på :en nor. disk atomvapenfri zon, som vavvil sats av de' danska, norska > och . Sydsvenska Dagbladet; . "De" enda Cnågorlunda: fast sö sam- mansvetsade — organisationerna i; i dagens Italien utgörs av, dels ett revolutionärt parti. med över en fjärdedel av . väljarkåren... bakom sig och :det 'klart -utsagda- målet italienska sam- hället, . dels : en ha vmilitär: kår med uppgift att värna” "detta sam- hälle,. Det inger knappast + sför= hoppningar om att de. italienska, framtidsproblemen kommer" att lö sas på gängse parlamentariskt vis. Nordvästra” "Skånes Tidningar... I Jördbruksmint tern : gjort stora ändfingar i : departe- mentspromeniorian: om; jordför- värvslagen 'i det -regeringsförslag som - han ' sänt till lagrådet. ; Allt det som retat RLF, hr' Hedlund Bolagen : kommer, om lagen | igenom" att få - ' köpa. skog. da som”, vill ägna sig åt; bete, en. som: ma klar” ”utvidgni genom: '"bolagsköp ' bli: ägare-räv skogar,” gruvor och vattenfall.” Kar pitalintresseria ” i” pappers ustrin inom ;EEC: skulle helst -se att Sves område, medan förädlingen skulle” ske inom, EEC,' Man må kalla” det ett. :känsloargument;” faktum. .kvarz står att man, änner mer för; jen." än för utomståen- inner mer för det egnå Stockholm ' (FT). Här riktprissystem [€ g självt, frågar : tidskriften ' Järn handlaren : med anledning av att ett försäljningsbo i den :elekt- riska - branschen ' ififönt nettopriser frysenheter, .: vättmas strykmanglar. — När det g för hushållen har 'det visat sig, att systemet med riktpriser överlevt sig självt, säger en direktör i det axtueila. bolaget i en kommentar till förändringen. Det hårda kon- inom kapitalvaru- branschen har gjort det" öjligt för . den enskilde återförsäljare, som vill konkurrera med hjälp av priset, - att lämna ' stora rabatter, Detta har stundom skapat irrita- tion hos andra återförsäljare, som inte önskat arbeta med priset som enda konkurrensmedel, - : När : fabrikantena riktpris ä praktiken 'endast fungerat som. en riktpunkt, : på vilken" det. varit möjligt att hänga upp höga, ra- batter, har "den stora. Alektriska emot” konsumenten riktigare pris. information. Om mutförsäljnings leras på verkliga kostnader bör det kunna leda till 'en sundare prissättning på detta lag av ka- pitalvaror, ot För. återförsäljaren Blir den vik- ligaste skillnaden att han i fort- lägg på sitt inköpspris istället för att som en del kanske gjort hif- tills endast räkna sin rabatt procent av: ett från fabrikanten engivet riktpris, oo oo. HH - 000 bruk- :ningsgrad för landet :gäller - Priserna - framhåll benten, . : notera en ) svagt. minskande” total. !'produktion. med en självförsörj- Procent, räknat efter ”kalorimått'; .Produktionsminskningen beror in- te på bristande teknik ' utan på tag Hggning av arealer: och före- livsmedelsförsörjnin; skulle innebära att vi fick updleve en våldsam slänggunga, när det ; er. skri- "dden- och! magiska : och " smålänningarna ” finns ..med; |- rige bleve ett: "fåvaruproducerande or landet än : för; andra, änder; -Det 4 ch hbetyde; sänte på något sätt ; i främ för vissa” kapitalvaror. Det” gäller | 7 "+ |firman för att undvika alla miss. |. :" | förstånd "valt : att . slopa. riktpriset. N Därmed vill man uppnå en gent« priserna i möjligaste mån kalky- V sättningen måste arbeta 'med på | I Att helt lita till världsmarkna- M :den för vår "rande betydelsen : utveckling, BOM a industriinveste- 2 ringarna har, men' det gäller ock. så att i. handling” omsätta denna insikt, något "som, hittills : rieke skett. Vårt näringsliv: är nämli-- gen icke. någon. modern upplaga av. de "gamla" "Asa-gudarnas ; ber römda ' galt Särimmer, vilken : féstligt lag uppåts på kvällen och nästa' "var! åter ånde igen "sedan + de; avgnagda i -benen. slängts på ;der : ”renskrapade . hu: krafter: sedån verkat under natten. Svensk: Andustritidning. avs katt. abort i Polen känna: sig helt trygga, förkunnar statsrådet. Rune det. förslag, om: regeringsingripan- taffrätisprofessor . Alvar Nelson fört. fram: :Vad menas med tt- känna sig helt: trygg. tills vi- manssons mening satt "ugn kvinnor, som. kanske, oroar sj ningslöshet obegripligt, Eller” ock- så är. det ingen mening: alls med”, vad hån: Säger. Och då kunde hån az låtit bli.att. uttala sig. > : [offringar. lyft. bort. ekonomiska bekymmer. som: ung- fen, > får” "konsumenterna : ;överjäga. ätt” tar saken "i"egna. 'händer.: Det . ankommer, rlärmast?: på slöntagar- organisationetna;; som: ”representes- tågkatastrofen i | Skultorp... Det:.är! alltid 5 Ö nedrande att. se ”narra kring tragedier, . För att: redovisa. sina Aroféer: -. ”Tänk: det” dog tio människor, — och det här « kom Hag. Över?,a Loc . Eåilstuna-Kurire a ljer mig i sin. hydda. " olyckans "dag. e a hån NS 2 PS27: 5 . Hu de inte. att. omma in i en" hydda - er Trött efter” .strapatserna,- fr ölden. får 'man. av Jägga. sig ner 'och ila..— och. värma- Ute : hörs a sig) vid elden, ta stormen, . den. pisi och.” "sliter i ” hyddan, lagarna komrimér- 2 hog. SR äv sond nd kasta på. ca 9814ti mitt äkyddanan 00 s fä är jag fo Å try, gehet fö tg. farorna Upsala; Nya” "Tidning. ” dä har han” "uttryckts sig: still me”
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.