N NN Av: fil. lic. Karl Linde era nr d 5 ?ofter eh "nycket 'dr åtlsk avslus! "tatidé session. Albanien sökte gren :”Konjunktursuppsvinge naste året i Finland :å klart i kraftigt" ökad export 'ofH import, Det totala: handelsutby-"., . sätter. l : "tare" och fem” lastfartyg - på 12.200 ton,' och. enligt det nya ramavta=.i existens I bör "Iryggas. Men. de Väg, r. att låta FN:s "verksamhet; 4 ingen inom FN-skyskra-! ew-'York har 'värlt minst; dov ” Ludwig” Erhards ” dilemma ' för- | | | lagt! dovt under hela den tid ge-: ” lut om ålergång Id al j 1966-—1970, skall Far I pressa "fram! "bes - "synnerhet ' "dess" fredsbevarande! djuj av "att - arabvärlden re H tet vyäxte aned rs säledeer land. bygga & ”neralförsamlingen” varit samlad till" | till 'normal arbetsordning, vilket. ”aktioner,” dirigeras av ' växlande! pol iskt Be tyder mer ' för - "Vä åt stöpningen ” av: din svenska” bi- till' ett värde av Si ; |- sit nittonde session, Församlingen, "skulle ha gjort det nödvändigt att. majoriteter inom generalförsam-! Tyskland än Isradl.: Men M gt hot "inte, åtföljs av trikeshandelns:« expansion : » lastfartyg på över 12.000 ton... rr srallertid = + åtföljs" av -ett | <Ett: för hela den. finländska in-" våxande importöverskott på ca 500 5 dustrin och sämhällsekonomin vär : miljoner mark,” Att io= ' sentligt p blem har nyligen" ber : nen inte har. blivit :allt för an=" röts av riksbankschefen : "Klaus! strängd, beror. i hög "grad: > Waris, Han / påpekade; att induz landet fick utländska än på. över. . ' stristrukturen inte på länge är; 700 miljoner senaste år.,.; ; undergått' väsentliga föl ändringar ? .—Der-för-Finlands - ekonomi .vi= : — de stcra företagen är oltjämt ' tala träförädlingsexpörten. visade ' stora och" de små har. förblivit en jämn > uppgång. Trävaror 'ex- I små. I "alltför. liten grad har u pörterades för "930 miljoner mk, ' der" det "senaste decenniet ' up : pappersmassa för 800 milj mk och”, siått företag; som skulle ha. vuxi päpp och papper för 1.265 miljonér' |, till medelstora och därefter Sör ij mk, "På importsidan svarade" bil» Di Waris: "framhöll, att -ocks om; handeln : för den kraftigaste” upp ” "man här klagat på statsfinanserna” gången. Dess värde var i-det när- 7 och”? i”, , synnerhet”, skattepolitiken, : maste 570 miljoner mk'— 170 milj Y får” "man inte invagga” sig 1. den mk 'störré; än 1963. I övrigt bi- 7 won att allt: kan klaras upp: bar. ad. införsel "äv" skiner, "" genom ärog ör : och mineraliska i iden favstingustelt starkt..be ett - - klarläggande! av ' dess: syftori, Hur hjälpen skall: fördelas, och "t» vilken form” iden bör ges — det r "de. verkligt allvarliga frågorna is et, De. att stå obesvarade ' tills, man har fö; retagit ” en - . värdering av redan I gjorda insatser. Det hade onekli- gen varit” önskvärt "att få "bättre besked om. ” ånnehållet '. ännan” "de. nya äglarna; tas i bruk, . . tandelstidningen: "votera' om tillämpningen' av arti-; "kel. 19: Albanien; som; sannolikt handlade” på "uppdrag av' Kina, vil-: le driva, fram den fruktade bryt-' ”ningen mellan” USA ' och, Sovjet. Då situationen blev som mest till- spetsad visade det: sig emellertid har: inte-kunnat följa sin normala -"arbetsordning, eftersom .en :begä-" - ran om: votering I .någon fråga: ” skulle 'ha framkallat den sk kon-' frontaljonigh a ; mellan Förenta Sta-,; - terna. och Sovjetunionen om röst-. "rätten iför:den sistnämnda makten ' » och, åtskilliga andra:stater;. som, -”häftat 1 skuld till FN.; Enligt FN-: ädgans' prtikel 19 skall .den med-! - elnsstat” förlöra sin 'rösträtt i ge-' ingen, ' som inte inbe-: avgifter; som debite- | lingen. Ingen av 'de' båda -världs-" :'makterna' vill heller: tillåta. den : andra att dominera FN. -. om ; En k itté av medl aler,'. "1 vilken troligen även Sverige blir” medlem, skall nu tillsättas för att "söka finna en. lösning på FN:s " att de båda äntagonisterha kunde "finanskris, innaa genevalförsam-i i ehas på sämma linje och desarmé- lingen: åter! sammanträder den 1' ra den albansk ber: Det är kanske en fn-: " Praktiskt | taget "alla andra med-=. | te alltför djärv! gissning, om man ; lerasstater gav den sitt stöd, även. | vill påstå att denna kommitté inte' ; or detta i endel fall bestod 'av; | kommer att lyckas med sin upp-! "nedlagda röster. Det blev till slut gift Däremot är det mycket väl' "alltså! en votering "men' endast” i tänkbart, att Förenta, Staterna > frågan ! om generalfö "och "Savjetuni genoin. direkta, "ajournering? ! USA"; betraktade! "förhandlingar med ' varandra | kan, "denna fråga som en procedurfrå- löse . denna ' kris. Ingen. av: dem . ga, som inte behövde aktualisera' torde: på alivar önska att den 's k' frågan "om "rösträtten "för de sta-; » konfrontationen skall bli verklig-! ter, 'soin häftar i skuld till orgar: "het. Det kristillstånd, i vilket FN "-nisationen.: ==. i för, närvarande befinner sig, har' :; Det spekuleras "mycket om FN:s | gjort slut. på många illusioner om! framtid, > och, spådomar om, dess' -FN:s verkliga betydelse. Den illu-: »död har då och då framförts. Man sionen, att FN, utgör en garanti utgår då från den uppfattningen, för världsfreden, har krossats. Det "att", Sovjetunionen :, kommer att | 'är stormakterna i FN:s säkerhets- » lämna "FN, -om en votering om "råd, som bestämmer världspoliti- " - artikel 19 skulle gå ryssarna emot, ken;' och "därvid väger" Förenta ' en -utfalla ,. till ; USA:s t| Staternas och Sovjetunionens ord » nackdel, . skulle: väl Amerika stå tyngst. FN kan göra en insats för kvar i FN men: bli likgiltigt för att bevara fred i. någon : del av -dess' fortsatta ' arbete och . vägra världen, endast :om. dessa båda att lämna så stora bidrag till FN:s makt är énse om att tillåta FN har. Västtyskland ett speciellt mos -+ jraliskt' ansvar då det gäller Isra- idel Vad krisen.i Bonn:blottat: är kanske inte" så mycket” Ludwig | ä Erhards "bristande : utrikespolitiska handlag, som svårigheterna för Bonn att i det känsliga fallet 1s- rael föra en: klar och entydig por litik — för. att. nu inte. tala” om | vilken förslagen politisk utpressa- re e president Nasser visat sig vara. Västerbottens-Kuriren. N på vå” åren. ISovjetunionen'. han: lik-1 som Frankfike «och, några mindre” - stater: vägrat - att: betala ”avgifter' | för FN:s fredsbevarande aktioner i! Ghaza' öch- Kongo, som general- försämlingen' beslutat om, "Både - ; |. ryssar och fransmän hävdar, att t |- generalförsamlingens- beslut icke binder. :medlemsstaterna, det' kan, inesiska ledarna är inte fredliga och. ofarliga, tvärtom. De kommer visserligen att vänta och le i alla sammanhang, där de för ögonblicket befinner sig':i undér- läge; ty i Kina är. tålamodet tra- samhällets: s båtnad. Det behövs dition.. Men de. kommer: också - att kanske nya” och” djärva” grepp. på” : hänsynslöst" begagna sig av våld: i lämnt hela den utsträckning de inner fördelaktig "och ” ofarlig "för deras egen. säkerhet. Och 'en iman med ett' gevär blir, inte ofarligare för att han tålmodigt väntar. med att begagna. det tills han får bäst aut sikter att träffa.- Nordvästra "Skånes Tidninga i mon fördelar, och : om. det. handhaves ” på "ett klokt sätt. både från! ban kernas "och "allmänhetens -sida kan” e | det bli! till "båda" parters ”och-t » » kommer i år att'fi efekter": Ar kunna : tö "delse för .den. totala » ekonomisk tillväxten; . I fjöl,'s rörten inom” denna, sektor"—' d har" under; de två” seraste” åre uppgått till drygt 600' miljonér" mk > genom. noggranhäre: ”Invictering: varje år; Det, väntade uppsvi planer, och öm "att: je ku el beror - i hög grad, på. exp ; ga'upp exporten på önsketänkan= fn av' fartyg "och maskiner; till r dets grund." Redan dessa åtgärder : företsgsaniheten” ny! - Få. Sovjet och -Frankrike'- har, av; politiska, skäl ' motsatt. sig FN-in= Sav: "produk« : "som ofta är allt-, ; 3 ;eripandena : i Ghaza:och; Kongo: ; Konflikten äller inte pengarna Så och g utan ; var - makten all ligga, inom, sär: :. En i$tor "del a påtsportens' folk anser att” frivilliga” kurser i na ,pation.- och sjövett . samt ” Pröpa="= församlingen. Dessutom är den en prestigekamp mellan Förenta Sta-' + terna j'och.- Sovjetunionen. I det ämnad Men. med” den i och för sig: ul märkt värdefulla" frivilliga atbild-. : Dr Waris A framhöll också. att för. smålndustrin och den > förs t har dessa | hjälpverksamhet som hittills, me- detta. Der av Dag Ham-, -Man kan "förvänta att” bådé det” ningen når man, ändå : inte : stora - 2 |: industrin 'har kreditmöjlighet båda: världsmakter 'samma intres-" | "nar man. Sannolikt är dessa an? |. marskjöld' inledda och sedan 'av |tyska och ryska' intresset för Nor- grupper av vårdslösa eller .omdö- Yjusnät "på stone: Industrlalis sen. De; villratt de'viktiga beslu= | + den för . Det | uy Thant. fullföljd a metoden att |den. tilltar. Det bör ställas mot |rmeslösa : båtförate.. Mycket talar 'ringsfonden? och ändra. pennin n i FN skall fattas: i, säkerhets-' | "tysta. samförståndet mellan. USA "med stöd "av" majoritetsbeslut 1 |fjolårets besök "av Pompidou o ch för att den snabbt tä oa trafi- och Sovjet inför det albansk-ki- nesiska intrigspelet visar, att bål, stormakts-- intressen, - kan. alltså |. da världsmakterna anser-FN var . stoppas; 17 rådet... Både USA och | ra så värdefullt, att dess fortsatta ' Sovjet:i är starkt kritiska och miss-" [TT ådet;" "där? varje stormakt äger! torätt. Beslut; som; går emot en " generalförsarnlingen "' genomföra - vetorä | "fredsbevarande aktioner har fö vvunnitur realiteternas värld. : den franska inriktningen i år på speciellt” USA" och Sverige” (ifråga [om ;affärsförbindelser). fot vv . Helsingborgs Dagblad" | v kei av: allt snåbbare' — och ff ligare. — fritidsbåtar s I .skärgår. darna kommer att. framtvinga ab - inrättningar. har kunnat ge också långfristiga krediter, för: vilka nu kana ges. statsgarantf; ost a : bondebygdernars x ;Följden Pe skulle.: kunna; bli att stora delar :: " av”den bondeägda jofdbruks.. och skogsmarken., om en: "generation &zglidit över från exiskilda ägare till bolagshänder” Härtill kommer" -lir Hölmavists "klara" ”uttalandew:att staten, bör. få” samma . andra”, skogsägare” markinnehav om d nofå att - -mera" pengar: -" överförs till fiarkfondena; Her. älv alt en "säger" " tigt: sätt styra den: av alla” efter: strävade: "rationaliseringsverksam: ett 'konsumentintresse. :: I > Vilka ytterligare i in ver'B och us. lä j Den nya: skolan. försöker. heder ay vad sqm enligt öbpställ- da. pressetiska regler "närmast 'är | att: betrakta som journalistisk 0-1 heder. Alt' ge en livfull: men så'|/ "exakt bild ' som” möjligt av en « händelse," ett. .skeende eller" en. tendens har inte längre'tillräck. ligt "med ' ”sting”, betraktäs” som' blekt. surr. 'Tendentiösa överslag, ängrips inte! får : möjlighet att ge : . sin syn på säken, tillhör d dag-. liga. rutinen. 7 H H är det derma högröstade! |. journalistik som, driver: debatter' av olika ' slag, i hu senast -abortdeå' ibatten; >därhän” att: åll sars "och, måtda: tappas. Man stormar: djupt Cavokitorder på . Expressens le-: arsi day mänskliga problem med: och Se det är: att skriva med, Sting..:Det behöver -kna; knappast sä . Bas, att denna nya form av jour-' nalistik "till stor del-står i sstri med de etiska Principer som tid- |] ningsfolket : själva arbetat” fram, de s. k, publiceringsreglerna. Des. faär är dock ganska allmänt formu-' erade.. :« z reglerna överarbetas och ges me- ra "distinkt utformning, framhål 1 $ qvists kärvare attityd: mot. hållit att": ävsikte a re skall kunna överblicka" förhål" " pruketO forumen hår-nog Tockså :jördbräksminister ;Holm- 2 bruket: skyn : noggrant pröva vad. ett avbrytän. » de" av” förhandlingarna” 3 - nöjda ”med! det; växande - -inflytan-' I > det”från de nya medlemsstaterna "i. Asiensoch ; Afrika,” som . . enligt. " deras. mening är alltför omogna, |. och ;ostabila: för, att "spela. några framträdande" roller "i" världspofi-' tiken. :Der'vill.; vånte - -acgepterar att .: som: :kan få ingen både bölitiska - och "3 ekonomiska. | även för 'stormakterna I i säkerhets-' "konsekvenser. gi äl der arbetar "under hård 'kon- kurrens. Hur "hård Konkurrensen i i + 'Brisnivån, inte "ans "rimligt | krav: Men; | STÄNGNING under: "| ” Bän att: ha: lördagsstängt. Frågan ' är " varför andra” s.k. serviceföretag" fehvisas med att hä. öppet. Varför . inte lördagsstänga även alla and- | Ta butiker, testauranger, dagstic " ningar, bensinstationer, ”trafikf ' retag av alla slåg osv. Folk-får j ju ti alla: fall inte ut några: pengar i den :dagen. Om -' allting : stängs : kommer - "man dessutom inte åt att ' göra någonting på den lediga lör- ler. tidningen. . er DET VAR EFTER MYCKET KN HÅRDA FÖRHANDLINGAR !- :'som'den aktuella jordbruksupp- dagen, som därmed. verkligen pb r ledig. 3 rå "Att så inte skett 3 måste bero Bättre organisatorisk "förmåga in- im berörda "områden: Vissa be- drifter kan inom Jarbetstidslagens" " lägst; vilket: inte över. raska. Men” att samtliga" de övri- "gå bolagen hamnar” på exakt sam- -| apparatur, som : "New sYork: (LT): -"Amerikanska forskare är ständigt inbegripna i ett intensivt arbete: på att öka säkerheten i våra bilar :och pelar, bl. a. de ”konstgjorda” | olyckorna en betydande roll. 0. "Samtidigt ä är man mitt uppe iett oräfattande program. för utbyggnad av landets 'motorvägnät som för en kostnad” av' 46,8" miljarder ” dollar skall 'ge' amérikanerna ett sammän- lagt. 60000--kilömeter -långt' system örre och”säkräre' motorvägar. Kollision i i | Californien et Tyå bilar rusar. emot varandra | i ög h fart, immanstötningen blir våldsam". åda. bilarna totalha- vererar. .- Kollisi onen far uu Long Beach i Californien.' Kringstående specialister irusar fram till: bilvra- ken... Inne. i : dem ' ligger. dockor ' i naturlig storlek, ; försedda med in- strument som' "Tegistrerar' reaktio- nerna vid den våldsamma samman- stötningen.. Liknande instrument är / lämna å de, kollid rande bi- :' Händelsen spelas på fil träfik- "och! tränsportinstitutet'' 'vid Californiehuniversitet 'körs .' filmen upp i, ultrarapid och.studeras' noga av forskarna,. De: följer minsta rö: relse hos. bilarna och, dockorna o- medelbart före, under och omedel. bart efter själva ötningen nal å | km-tim;'' ökar: ständigt. Teknikeria | hoppas--kunna .stödja , denna. ut- veckling genom att, ge trafikanterna större, säkerhet i en värld på hjul. ” Men det är inté' bara säkerhets- anordningar i bilarna" och förarnas skicklighet som. kan. bidra till den allmänna , trafiksäkerheten". Våra | vägar lämnar också ofta en:hel del Stockholm: (TT). Der ”svenska' " elkräftsproducen. ternas samarbetsorgan ” Centråla .driftledningen har i' Teknisk "Tid- skrift" lagt fram: en "prognos rö- rande ' 'elkonsumtionen'- i' landét den "närmaste ' tioårsperioden; ; visar - art. Sveriges totala elkoh- övrigt att önska i säkerhe hä AM lycc kats lösa problemét med vägräcken genom, att få fram 'ett räcke. som, oavsett - med , vilken hastighet. ett fordon kör in i det, ganska mjukt studsar. tillbaka” det på sidan av vägen så att det inte -kastas tillbaka i den förbirusände' träfiken. i För att få: fram" detta ide vägräcke: har ; man använt, rån av Dr bila staten New. York." Unde er kördes” bilarna "mot ' räc- hästigheter på :upp till. 100 registreradé: krascharna: som också filmades'i ultrarapid. Försöken, låg sedan till grund för de matematiska, iska Elektroniska "instrument k att öka med' sex procent : per - -år” motsvarande: en fördubbling . av, 12 år : "Industrins "relativa skar' kraftigt -ned "till. 55 procent äv konsumtionen och samfärdselns andel sjunker” sil hälften." Detalj » För: första gången har- man s kt förutsäga ”- utvecklingen : regionvis. Ej 'överraskande : har! Sydsverige den ': snabbaste :- tillväxttakten; Där beräknas , den totala tlförbruk- ningen öka från 13,1 till:15,5 pro-1y cent. : Norrland "och Bergslagsom= | rådet minskar däremot från 'sami- manlagt 43,8 ' till: 38,4 "procent men med" hänsyn . till att befolkningen i dessa områden - 1975.'utg dast 23 procent är förbrukningen per . capita fortfarande ' åvsevärt över! ittet, Detta 'förhål- beräkningar' ' som nen använde sig äv vid bedömnin-” gen av olika räckens beteenden: vid : "”Konstgjorda” 'bilolyckor är in- te: någon: nyhet," Ett 80-tal har re- dan företagits av.institutet. vid Ca- lifornien-universitetet och även på andra håll:har man gjort liknande undersökningar. Det .nya/ är den en ning. . es Försöken" och ' "beräkningarna - ”re- sulterade sedan i studsräcket , som består av. ett:20 Xx 15 om rektan- gulärt och, ihåligt Frö” av :sex 'mi-' limeter. tjockt stål, ' Räcket är, placerat :, på. ihåliga Tidigare fick man; lov att bogsera de kollio derande fordonen. eller -också var man tvungen ; att köra dem emot varandra. i rasande fart och sedan |- hoppa -ur dem -före .sammanstöt- ningen, Dagens testbilar fjärrstyres å |bel. radio eller" manövreras med ka- el I - Denna "slags. "undersökning ” har redan resulterat i en. rad -skyddsåt. gärder när det gäller ritningarna av nya bilmodeller; 'Det var t.' ex. bilar 'som : nan :kom "på iden med ; säkerhetsbältet, " Madrasserade. :-in- vialens: ram hållas i Igång. in-' te" bara ”alla; dagar, utan rentav" på ' nätterna, > Obekväm arbetstid. + brukar kunna kompenseras med t. : ex" annan” ledighet: eller "med : pengar. Folk. som ”engagerar sig i serviceyrken .-brukar vara med- ,.:vetna om vad det innebär och ta- ” nackdelarna med fördelarna; Frå- gor som ' jourtjänst : och” sådant brukar "kunna lösas.- Jertid ite så enkelt, enär .de-or-. ganisatoriska problemen därs ä- des är ”olösliga. - FT SOLGÅVAN TILLBLINDA : ino 390 03 26 str är en annan säker- hetsfaktor. som tillkommit ' på 'lik- nande sätt. Enbart när det gäller säkerhetsbältena'' här:' en ''ameri- kansk undersökning--gett vid. han- den att: de. reducerat: riskerna. för svårare "skador . vid ”bilkolli. ionér med hela, 3 procent. "Olycksstatistiken har . också - de senaste åren : förbättrats avsevärt genom. ändringar i bromssystem, styrmekanism, strålkastarna samt: punkteringsfria däck; Många" 'olyc- | kor beror emellertid: på faktorer som -man ännu inte. lärt sig göra så -mycket åt, t ex. "misstag från förarens - sida. -; : Vetenskapsmännen på detta, område arbetar nu på att försöka skaffa sig ökade kunska- per om förarnas fysiska och psy- kiska: reaktioner i olika situationer; Amerikanska ' = medicinalstyrelsen +: |har i samarbete med de amerikan, ska bilfabrikanternas sammanslut-. »: ning startat en undersökning av tu- sentals trafikolyckor i. USA, En:tröttkörd säkerhetsexpert på- "| pekade för en tid sedan att ”trafik- olyckor skulle kunna undvikas helt och" hållet .om alla stannade: och inte. rörde sig 'ur fläcken”. Ut- vecklingen pekar :emellertid åt helt motsatta "- hållet. Efterfrågan på "snabbare och Iveftektivare transport- : på | . grundval av tester med kolliderade med flata toppar : vilka passar. in i uttag. på räckets, under--| sida, Räcket vilar på stolparna utan att vara fästat på dem. >” När en bil kör : emot . stolparna vräks de ned mot” marken, men drar inte med sig” själva räcket som alltjämt hålls uppe av stolpar- na på båda sidor, om . platsen - för k äcket absorberar tryc- ket genom att böja sig och sänder sedan iväg bilen i snäv vinkel 'i stället för tillbaka i-trafiken, .. -' - En : variant av detta .studsräcke håller för närvarande på att. in- stalleras : på. flera ställen, Vi. New. York, -r - Den ; ; amerikanska .- köngressen godkände 1956 ett program för ett förbättrat. motorvägssystem 'i' hela USA som, skall - vara genomfört 1972. ont ' Mån: är för" närvarand, i: färd med 'att bygga ett vägnät på sam- manlagt drygt 60 000 kil som lande' blir än mer accentuera öm I endast - | traktas; : si Den "starkt ” ökande: energik sumtionen beror till övervägande del på den "snabbt stegrade- olje- | 9 förbrukningen, som” nu "svarar för mer "än hälften" av : den! totåla energikonsumtionen.' framträdande: inslaget är . olja" till "bostadsuppvärmning, '"scim - under de, senäste fem åren ökat med inz te: mindre än 12 procent per år; Oljeeldningens ' > kraftiga -"" genom brott: har medfört: en nivåhöjning av . bostädernas värmestandard, vilket orsakat en ökning av ener- gibehovet långt utöver bostadsbe- ståndets volymmässiga ' tillväxt: - Denna utveckling är ej avslutad utan "kan väntas fortsätta under hela 1960-talet, "men på längre sikt får ökningstakten liksom i USA Tigatoriska ” förarbevis, "åtminstone antas återgå: till. ett värde: under tillväxten i 'bruttonationalprodukt. Mot denna, bakgrund kan.en. års lig "ökning av 'den' totala energi- konsumtionen :' med 4-5 procent som - medeltal under . tiden ' fram till-1975 synas. rimlig, Detta skul le innebära att förhållandet mel- lan elkraft och: totalenergi "inte ändras så ' mycket : att man . har anledning ' "att. tro att : den; nu -Inär, det är färdigt skall täcka be- hovet för hälften av landets städs- och ' ländsortsbefolkning, Tretton procent av' det sammanlagda. kilo- meterantalef kommer att ligga. in-. ne 4 städerna och utgöras av s. 'k. ”freeways”., Större delen av ' det nya systemet kommer att bestå av fyrfiliga ' motorvägar ' med ”flytan- de”” tillfartsvägar. Systemet byggs för att tillgodose den vägstandard man. väntar skall vara gällande år 1975 och ett bra tag framöver; "När. kongressen godkände" pro- grammet beräknade man att det skulle komma att kosta omkring 41 miljarder dollar, men enligt U, 8. News Report har det redan konsta- terats att det kommer att bli nära sex' miljarder dyrare än man ur- sprungligerr trödde. Den - nya siffs ran publicerades nyligen i en rap- port från. amerikanska handelsde- partementet och lyder på 46,8 mil= jarder dollar. "De "ökade ' kostnaderna : tillskrivs. huvudsakligen .det högre markpri- framlagda - elprc A Kl osan- nolik. . i se set,' främst" då beträffande tomter | ; i och kring "städerna; ' men -'även byggnadskostnaderna » här: mer än man beräknade, Den högre siffran 'beror också delvis på: att. man förser. vägarna med” ett tjoc- |; kare lager 'asfalt och på sina håll med fler filer och bredare vägkan.; ter än: som" ursprungligen plan rats, , [d Håndelsdepartementet bar ännu inte rekommenderat några åtgärder | för att finansiera ökningen, men U. 5. News & World" Report nämner bl'a.:en lindrigare höjning av ben> sinskatten som en tänkbar utväg. En annan metod som enligt" tid-' skriften diskuteras i sammanhan- get är att höja skatterna för tyng- | re - lastbilar och på- dieselolja mot bakgrunden av att den kommersiel. la. trafiken tjänar. -mycket ' på det nya systemet och"i stör utsträck. ning bidrar till dess "slitage. : U. SP, stigit in. SA värdelösa måste rensas ut. imon, Simon! Se, fgårt att:få eder i sitt våld. ör att kurna sålla" r såsom, vete; le; men jag har bett för "dig, att din tro "icke må bliva 'oni intet: Och när dn ev gång har omvänt dig, så. »styrk: dina bröder, krafter om en 'människosjäl, Satan begär! Jesus" Sena Och" Petrus” slant "Varj I vill förinta själen. J rädda” det: "som ; : inde. te Det: finns särskilda vårar så Prövotider; De Men” aldrig ge de "måste : vara, Då befri
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.