ARON TIDNING tv ISituiationen, inom ” Högerpartiet | "synes; ; vara synnerligen” förvirrad. Man vet 'uppenbarligen inte Hur] man” egentligen skall ha det. Rivaliteten mellan de s.k. ljus-]' blå ger intryck av att ha skapåt reit kaos. De 'tidigare pålitliga högerorganen Sydsvenska. Dag- bladet och Kvällsposten i Malmö bar ju sedan: länge slagit in på "sin ”egen! väg. och mängder v uttälanden ”' från studentklubbar' och” "andra - . ungdomsföreningär. med konservativt förtecken med : avståndstaganden från : : högerpo? litiken har sett: dagens ljus: Allt |; fö tyder på”att högerpartiet; "skakas 1'sina grundvalar. . Det : har; ju för -framskymtat teorier "om att sprängningen" »av : > förestående. tict. NA har. ju: detta inte kommit ” till” någon” 'användniiig | 1 men' som sagt det kan Kkomsmnå att: passa ”den -éna högerbiten,”:. "Högerns riksdagsgrupp; lär- file heller gå, fri från de: ideologisk stris gheterna,. Inom” den" syn ju.f också MbS primus mori tor hr. Regnell; och. "ytterligare ett” par - personer, som. de mal- möiska. tidningarna brukar be högerpartiet |. se a oroliga hör Medborgaren ” konservaliva "veckotid- Nu "ser! emellertid ” ner” , teckna” som” MbS-are,: ingå i'hr |: i Heckschers : riksdagsgrupp. "Man m I i 'gån 2 "vidgas, "på. sOmrådet hidet 2 satt echeblongrändent in: dexrpegleras. geriomv "attvanknytas "till ATP: "basbelopp (an 5000] må När : u' Iyckats.£ för kommu | nisterna att på bred front -erövra en stärk position-i Europa-parla- mentet: i' Strassburg.; Denna hän- rl delse kan få konsekvenser, vilka Jännu, icke fullt. kar överblickas, men desto: lättare är-det att för- klara; hur denna” seger för öst- in kunnat åvägabringas. - Det är resultatet av det senaste italienska presidentvalet, som ru börjat taga gestalt. "Det italienska "Då man måste e räkna med, att även Nennis- vänstersocialister får en andel.i delegationen, som möot- svarar deras antal väljarröster och alltså torde få utse 5 till 6 dele- gater, så kan de ti med kommunisterna bilda en stark ra- dikal fraktion i 'Europa-parlamen-= tet. Det faktum, att det franska gaullistpärtiet" kommer. att sända en- delegation på blott 14. man i stället för den tidigare 17, man tiet. har pr sinå krav på "inlösen av de' Iöften och) utfästelser, som" kristligt de- mokrätiska: partiet. och socialdemo- - |kraterna gav Kommunistpartiet för dess medverkar vid valet av Gui- seppe”Saragat till posten. som Har " | liensk Vstatspt t förlide 2 år; : Som "bekant var, SE tödja : ”Saragäts kandidatur, ”ekandalval "efter: icke td mindre”, än” 21 valomgångar. :slut- t ligen "resulterat e" i” Saragats seger. beropande- av, att de nu tt” si tatsbärande” parti, b ” | krävde kommunisterna omedelbart, än de skulle få' bli representerade N den” 'tregeringsdelegation;: som | Rom” .sänderatill Europa-parlamen- |” tet i: Strassburg, : till Europarådets e. konsulterande. församling - och till ropeiska unionens (sju- parlament i Brässel. "För första gången i de europeis. i ka” för li na fattande -gruppen,. kommer gi- vetvis "också att: nisterna.£.=.-" > NES Saken” har: också en annan as- pekt.- LD nya kommunistiska fraktionen + .. Europa-parl I | och ' försvarsutskott -.kan få -möj- nerna i Europa-parlamentet får din sitt 'förfogande och "som "främst avser att bestrida kostnaderna för deras. resp. sekretariat. . Då I na nu k att framträda icke blott i Europa- parlamentet utan också i Europa- rådets "rådgivande församling och i: Västeuropeiska ' Unionens parla- ment, så. kan man tala om en inbrytning på bred frörit i Europa- rörelsen; Härvid är ej minst att beakta, att kommunisterna i den Västeuropeiska Unionens rustnings« ligheter att taga del av många militära hemligheter, vilka t.o.m. av .de. nationella lbart i åtnj d parla ::försva l >icke av: det ricke- irekdliga finansiella understöd, som "de skilda fraktio= har en aning. om! .. CIN. Pi S] TOTALT ANTAL - RÄKNINGAR za a plats" bland de demos iska Partiernas delegerade", dessa”: församlingar. Hittills "har :| detta- kunnat förhindras därigenom, att då 3 de”skilda' nationella par- | lamenten” "alltid har; funnits starka |. t | slutnå”majöriteter”? > -mot ” tl gällde att? nistpärtiets ; - representanter, då detl” tse Europa-delegatio- : ienska ”d atiska ”gplittring och tve- Å dräkt här hu” åstadkommit: en .to- p jtal” omvandling avi denna . gamla 3 Det Htalienska. komnrunistpart ets andel," av; väljarrösterna' och... par- h' sena går ctill> gott "och" väl :25 procent Som Xföljd "därav kommer :nu:9— 10: kommunister vatt ingå i fosmannadslegation, kon vatt. ? AG som förr va "re ed 24 medlemmar av lénska delegationer, Ant 1964 : till: 841.000. Därav. 'var 620.000 ning /kan' beräknas ' till mellan 35 och 55 kronor: per år, hävdas i en artikel i Ekonomisk Revy av bank- direktör Olov Ernsell, redovisnings chef i Svenska / Handelsbanken. . I beräkningen har antagits 85 trans- aktioner per år varav. 72 checkar och -en. genomsnittsbehållning på nomisk Revy , velat: ge fakta och båkgrund till den debatt, som den sénaste tiden förts kring! räntabili- teten. i -checklönesystemet,. Ett be- slut om en eller annan form av av- för härvarande inte någon ej checkräkningar i i de svenska åffärsbankerna steg under i a visar hur: eesystemet har utvecklats: ne ningens tid mot kunna minska de: förluster, i checklönesystemet, , som beror på deh ökade: normalt hög chockför- brukning.” ckeckkontot av 765 kronor samt ett tionsavgift'- lägsta saldo under en. månad om ca | finns: dock' én allvarlig invändning; 415 kronor. Med'artikeln: har. Eko- | framhåller" "bankdirektör ' Ernsell. Bankerna har under senare 'år fört er: livlig. propaganda för betalning |t med check, En: begränsning av 'an- talet checkar per räkning och må- nad "är "ett steg bakåt i utvecklin= gen, ' Dessutom - finns” checklöneräkningar, Diagram. - iTransaktionsavgiften. skulle däre- —' Mot tanken ns i checklönesystemet | ”vanliga” en pekpinne till hands för hög och föra. låg i hela världen; har. riktat 'en lär skarp warning. till Finlands ,presi- dent för att han i Moskva" kritis serat..det 'mångnationella : kärnva- penprojektet MLF. Kekkonens ut- talande, föreslår tidningen slugt, . konimer ätt rikta en allvarlig var- - ning il samtliga. dessa” potentater.. ” och. kompensera det sociala handi- " kapp som "själva främlingskapet -| det svenska” samhällets angelägen- Thet. -I genom "samverkan. med de. företag "Isista "hand : kan” "| Jinte undslippa ansvaret: för bla. TT. språkundervisning, yrkesutbildning 5 och. orientering. om den enskildes - | nadsutredningen ' väjer, undan . med Svensk Dagbladet "(som bar v ”måste i hög grad ha behagat de ryska värdarna”; Man kunde na- turligtvis också anse, att han gjor- sident "de Gaulle, . premiärminister Wilson, : regeringarna. .i: Norge, Danmark och Turkiet 'samt. många inflytelserika” "amerikaner, ” "(troli- gen" även den "amerikanske. presic "| denten), vilka alla är. mot MLF. Vir utgår : "dock" från att. SvD : Stockholms-Tidnin gen ' sil I möjligt ”. educera innebär "för utlänningen:; är hela Mycket. kan endast ; klaras där utlänningarna” arbetar, men i rättigheter : och skyldigheter i det samhället. "Arbetsmark- fraser. och, fromma önskningar, Det n till:"en '”aktiv och om” nya? topptj ister” och” vadmi” nistrativa” förstärk ingär som: ald- i "detta." Men: : ändring ' och em" "ökad: het, beredd på att det måste få. kosta. något i vakning, kad: fartfrihet,s vill... man: "en trafiksäker. då. måste man. också - vara form av" strängare”. ver” hårdare. regler. och ing. Västerbottens-Kuriren A de uttalandet för att behaga. pre-|- lig översyn av det. energiprogrammet. ; - tycks stor. "försa naturligtvis: situation prestigebundna '; vid. linjen, för att kun samhällsorganen |” " snabbare och mer lönande Tarriär Od inom; näringsliv: okspsmån” hal vi "Det. skulle! svenska atom-. - Sannolikheten : att "det hela är. en... det. mesta + möjliga av en'nien måste vara "alltför. i :den "svenska e klart, de ten, en. "burk: köttbullar: "eller" lik. nande,” "utgör ett. fullvärdigt” "mål om Tiden: kombineras med” "vissa ” sådan" ibplysning förekommer Te dan” men, "tycks oftare - ta. hänsyn” > prövas bör hänsyn dag tilll bara "inkomsten utang, Ckså Una -bankföreningen.. fram- checkräkningar med hög uttagsfre- |" kvens och lågt medelsaldo, som på derhållsskyldighet;: Av: affä bankernas Isåmmanlagt samma vis som checklöneräkningar |. "reä skuldsättning In. an Bl 000 /checkräkningar utgör i dåg | går "med förlust: Det är emellertid finns någor (ret tone a fått fri rättegång 20.000 ” checklöneräkningar, '. .Lik- | troligt-att man i framtiden vid full- | gerar kraftigt" mot: trafikolyckorna eniå å al ständig.. automatisering får tänka | och Kräver" 3 erksamma motåtgär- ska samma förmån ” ärendet "fullföljs till , Här, man: omellertid. erlagt f nadsbidrag i, den: lägre» rätten bli "ri skall » nytt ' kostnadsbid -1e lämnas. SN | Skyldighet f ag, slatsverket för” dess" kostnader ; tior skall meddelas i den” dom eller bo vä der.: "Trafikdöden' håller på att bli sig ett. generellt system 'för check- . en. av. våra farligaste. >folksjukdo” g räkning där” kunderna 'gottgöres ränta men belastas med kostnader ja- |i förhållande till. "transaktionsfre- "I kvensen på kontot, Möjligheterna. att-öka inlåni var motivet, när. bankerna under senare, hälften av. 50-talet: började intressera, sig för, : lönes; utbetalning. och erbjöd sitt system för betalningsförmedling! Man hop- | pades :..vinha nya ”sparate genom ATT KULTURENS VERKI GAN fiåns” i provinsen; folk hår |. tid. att aktivi tillgodogöra '« sig in- trycken, medan dsbol tor "de förhållanden "kö nen arbetar under. «tA ; Det talas ofta öch 'med rätta om "bedrövliga ”ock ria hemfaller åt en: ytlig: och mör passiv "kulturkonsurntion = detfa Jordbrukarnas Före ningsbladsumme- rat "ur. docent ' Lennart - Hohns uppmärksammade". debattbok ”Strategi för kultur”. JF, exemp- lifierar med den . livaktiga tid « skriften: Filmrutan:. .- 7, i - Som startades av den mångsi digt verksamma filmstudio, och landets största filmstudio är inte att söka i nå-: gon sydlig eller mellansvensk universitetsstad utan i Öster |: sund. = x Denna aktivitet" är I och för sig en dementi 'på talet om landsof: tens kulturella utarmning, dar JF. NOV rt BEROR TYSTNADEN I VÅRA, FULLMÄKTIGEFÖRSAM - LINGAR. - ” på att flertalet ledamöter. inte har tid eller praktiska möjlighe« ter att sätta sig in4 de komplice rade frågor som + numera hand- läggs "av. kommunerna? « frågar | Sundsvalls Tidning]: "Även på "detta" område har' ins träffat en explosionsartad utveck-- ling, Svårbemästrade, tekniska och ckonomiska frågor avgöres av de förtroendevalda, Se bara på skol- |]! byggnadsfrågor! Efter vilka peda- £ogiska principer skall man byg- ga en modern skola så att den utan större förändringar också kan användas om 20 år? Hur skall ett modernt sjukhus utfor- mas så att det tekniskt kan till- fredsställa aktuella vårdkrav om två decennier? Inte ens dagens experter kan ge någorlunda hållfasta riktlinjer. Men för . Örnsköldsviks]; | ; den; skriver ;- Hur "många fikspolitiker här för I övrigt det sveiiska "samhället ' fått > genom "riksdagens 2 "friskare der '; batt" -och.i vilken. - utsträckning]. , « har riksdagen ökat sikt ansceride : med sin debattlust? , =. "Men innan man. anklagande an- . mäler Kritik" över. der kominunäla -tystnaden” bör nog alla sidor äv den kommunala. demokratins ar? b tsformer” öppet” granskas, Även + där. påträffar man en .djupnande | H klyfta” mellan ' krav: och” förutsätta ningar, > VÄRDERINGAR ' yr 17 v Y fock allan? Xönservativ förstoc- kelse är inte de'enda hindren :av . betydelse för:en utökad: insats |. från kvinäorna: på 'arbetsmarkna- Sture; Eskilsson i S ; tidningen A r.betsgi Fk ne nav Bamhällsekonomiskt « sett ä är det H ingalunda självklart att varje ök- + ning av kvinnornas förvärvsarbe- + färd, 'För att 7 "småbarnsmammors' yrkesarbete skall löna sig ::får inte vårdnadskostnaderna. översti. 8 produktionstillskottet från mo- : derns" förvärvsarbete, Generellt ]' i sen torde man kunna ” säga" att en all handiksppade arbetsförhållanden, | : ARTÖRHUNDRATALSMASSIGA | te utgör ett bidrag till ökåd väll: . hembiträd att. "möj föra rationella. val bör kostnadsrelatio. » "dahållas i iden utsträckning ” "de efterffä S DET ÄR VERKLIGHETS.. +: FRÄMMANDE «lö olAa ey P "av attitro'attsdet blir mindre su- pet ärför att det' finns ett” gott ; 'mellanölet, I menar. S$' yd- sfräcSveriges Dag bBTa Det” är: lika Verklighetsfräm- mande som det var, "när det pro- Pagerades för. vin . med motive-, ringen, att starksprit j0- "1; |met genom missbruk såsom över- : I dragningar ' och. checkbedrägerier. checklönesystemet. och: att: få- kon- takt med nya.grupper av 'bankkun- der även på andra områden, än in- låningen. ' Att. checklönén var en dyrbar serviceform visste man, men : Räntabiliteten 2 : > Chécklönesystemets - räntabilitet | en har undersökts 'i olika samman- hang. Man har då på inkomstsidan haft att räkna med intäkter i form av, räntemarginalen på de insatta medlen .' '—; skillnaden ' mellan av- kastning, och räntekostnad. På ut- giftssidan'., står . anbetskostnaderna och kostnader för förluster i i syste- Kostnaden för missbruket uppskat- tas nu till 3 kr per checklönekontö årligén. "Transaktionsfrekvensen på checklönesidan har ökat med åren och man kalkylerar i dag med ett medeltal av 85 +transaktiorier, var- av 72 checkar "per checklöneräk-" ning och är, « o> När .det- gäller möjligheter "att förbättra checklönesystemets rän- tabilitet nämner. Canddirektör Ern- sell två möjligheter: . > En. > nen skulle gå ned om folk. vande sig att' dricka "vin. Det resultat : man härvidlag har nått är, tycks ' det, att folk dricker både vin och starksprit, Vilket väl dock inte så : - mycket ä är ett resultat av vinpro, : lingen med snabbt stigande kosts'- . nader för personlig service inne= I bär att'antalet fall" då -arbetsbyte |: lönar sig är i minskande, : Detta : kan man iaktta på hantverksom- ådet där Privatpersoner får allt 'vårare att.köpa: hantverkstjäns- .en'do it. yourselfverksamhet. : På : motsvarande sätt kan dagens me. delklasshusmor köpa disk-. och " tvättmaskin, men hon har inte råd " skall tas av dagens förtroende. ; att som på 30-talet utveck. |' ? ter ' och istället. får "övergå ' till |. utan därav att både ins "komster och smak har förbättrats. "Dessutom är vindrickandet en an- : Passning: uppåt ”kulturellt”, - ot vå Men tidningen: tillägger. - också att det' fordras bevis för att nyks hetstillståndet i landet I att försämras, om .vi får. ett öl, -Som är ,0,8 procent starkare. än X .iPilsnern; men 0,9 procent svaga- re än det starköl, som riksdagen vgift, skulle utgöra ersättning till. Ban kerna för det avlöningsarbete som de påtagit sig och som tidigare å- vilade arbetsgivarna. För att täcka förlusten även vid en hög automa- tiseringsgrad skulle denna avgift i dag behöva sättas till 35 kr för vars je checklöneräkning. , + En kombination av. arbetsgiva- reavgift och transaktionsavgift, Den senare. avgiften skulle belasta lön, tagarens g. Man :har diskuterat ett system med ett visst antal fria checkar per månad men avgift för varje check. däröver, . en skulle alltså, som det har framställts i debatten "behöva ”be- |i tala för att få ut sin lön” — ett an- tal fria checkar per månad gör det la sig med. begåvat. det svenska folket med, möjligt för var och en.att utan av- man räknade med att saldona' på ; | checklöneräkningarna skulle kom ma .upp:i en storlek, som. medgav tillfredsställande avkastning. Sal: dona » på: checkl jönekonton: steg. e- - | mellertid inte så snabbt som kal- kylen: förutsatte. Nu: förefaller: de :| ha stannat på er ur lönsamhetssyn- [punkt otillfredsställande låg N som f mn | terna; - till: vilka man helhjärtat . De senare årens utveckling in- 'om itidningsvärlden har 'sagt oss att de" mindre" tidningatna;, : orts- tidningarna, : endast har en” be- gränsad : framtid, Atskilliga ” små- tidningar. även med 'daglig utgiv- ning ' har gått i. stöpet. Och - fler blir det med den utveckling som just nu” råder," Och,' handen” på hjärtat, då blir frågan wilket vär- de du satt på din' lokaltidning, För några decennier sedan; innan landsbygdens folk stort: värde på sin ortstidning. Den gick ofta som en. budkavle från hem till hem, från hand till hand, och lästes, tills' den föll sönder. Den - var främst ett nyhetsorgan, men . dess ideologiska förkunnelse wvar-: också av, oerhörd betydelse. Orstidningen betydde åtskilligt, då det gällde att samhället. Den forma det nya hade karaktär av nyhetsorgan, po- litisk idébildare, kulturell länk. - Vår tid täriseras äv lik- riktning, låt-gå-idéer, slätstruken- het i alltför hög utsträckning. :Det är” bekvämare : att matas av" TV och: radio... Ortstidningen får vara, man. ”hinner inte läsa den”. sådan bekvämlighetens utväg är En lömsk. > Bäst det är har de ideal man . en : gång - haft, : suddats ut, Man har. matats med . sådant ”dropp”, att man till sist förlorat sin individuella åsikt, Den tidning, förmedlat de . politiska åsik- varit förbunden, får vara. -. Det är detta som jag vill föra in i bilden, då tidningarnas öden och framtid kommer på tal. Vi måste -lära 'oss att räkna vår tid- ning med cp-etikett som den som för vår ideologiska talan. Detta tycks vara svårt att få vårt folk |' i vårt parti att begripa. Man lägger alla möjliga konstiga" syn- punkter .på hur. en' tidning 'skall se ut, men nästan alltid förgäter an- man att räkna med att. den först och sist skall föra fram våra po- litiska idéer och försvara". dem inför offentligheten 'och 'motstån. darnas angrepp. Jag menar, att vi cp måste vakna upp "inför, tid- ningsfrågan på allvar. Det måste börja inom CUF,- där: en klarare -bild av tidningens vikt- och värde ännu moderna massmedia som ra-" "Idio och TV: fanns, satte särskilt bör” präntas, och" sedan. "denna delar av CP och CKF. En. sådan väg torde vara "framkomlig.: Med en sådan. väl. formad grund, bör provinstidningens . utgivning kun- na säkras, på annat sätt är mi ligheterna mindre, ...... ', Vidare kan sägas, att CP:s slö - rei tidningar, - Skånska Dagbladet | : och; vandra; bör - kraftigt stödjas | av. vårt eget folk. Frågan är ju deh, "om inte - Skånskan bör. få bli "ett mer. tydligt Tiksorga vad fallet är, me En viss stidningsleda: är märkbar hos 'allmänheten.: Det kan :bero bland annat 'därpå att vi har en på tok-för svällande facktidskrifts- och reklamskriftsflora här i riket. Brevlådan fylls med tryck i. snart sagt alla möjliga, former, Man kan inte undra på om folk får leda vid tidningar. Men "ur detta på- Ben sade jtycköverflöd får ju var en lov "att. plocka fram 'e dagstidning, Det betyder att som p CP-are bör jag ha en Cp-tidning, även om den kan Synas vara av ringa omfattning. " Den betyder dock mycket, "Den skall 'i varje fall hävda den fria tanken, ge flykt åt det fria ordet, knyta kon- takter och skapa gemenskap för åtskilliga. Den stora tidningsdra. ken förmår inte skänka det som |. den lilla ortstidningen kan" ge. ' WILBORN ÅGREN : N minä Var leker Ditt barn? ENE Nn tanke lov att förnyas inom 'stora |" i Wennerströmaffö en, hoppas man : aldrig. mer, komme i skulle det wara radikalt: ätt; "skrika'3 öch skräna och” ställa åklagare. och I Poliser. till svars "fi f oa | SYESSKA LIYRÄDDNINGSHL LEK Arr . h »” " LUK... a tag vid Dass "ett stenkacti Det var:ett stenkast. mellan Je- Sus "och käraste. lärjungar, nE Jesus i den pj: å val "med" aan sitt ag ee AT "I "andra: -änden av t: låg lärjungarna i djup Han: hade bett j ärjungar! . yttre vär det ett 'stén= em; kast mellan OM smära var. de et mellan de åa var” det så - nkas
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.