"LAHOLMS: TIDNING" "Det. är. ”anbeläget att” ”kultari f historiskt värdefull. äldré bebyg- gelse "på landsbygden "ägnas all|. ärk het i. ; ad med fritidslivets.” snabba - "utveckling med bl. "a, ökat antal fritidshem som tas i anspråk ute i landet. . I en motion av hr Börjesson i Falköping . m, fl: (cp) begärs att” statens naturvårdsnämnd och den. statliga fritidsutredningen får i uppdrag att. föreslå lämpliga åtgärder - i. ,dötta” syfte. eat " Många torp, .ö . årdar, ned: lagda. skolhus ..etc., ,som-, efter- händ- upplåtes för fritidsverksaro. het representerar" åvsevärt, kapi- ; vilket :kan” besvaras genöm bilkdstostttingen: Men mån'sér ofta an "dessa fritidshem, under- går en ur. kulturhistorisk syn- punkt sett” 'beklaglig omvandling med en förflackning och" 2 >pål Jand bys » om, en. "ödesdiger - brist på sinne -. heter. mc tverka skadeverkningar « De yttre... moderniserande in- greppen vittnar.- på många ” håll för; : den. byggnadskultur -som bygden seprésenterat, hävdar mo0- tionärerna, .som ”anser, det möj- ligt att. genom. viss upplysnings” . och- Tådgivningsverksamhet/. via "lokala". och -regionala”, myndig- därpå "hyras ändamål. En annan flighet vore att. lantbrukaré : med överskottsbyggnader finge ”Comlerpariiot återkommer iotion” om riktlinjertia aysett att. "genomföras i inom, 3 år. I motionen. krävs: 1) höjs ning av de" allmänna barnbidfax d gån" till) 1200 "kronor per. barn mäner: till” familjer ; med; lägre ” som": skulle" ersätta Nn det . enligt; centern. ha tre: huvudsjf- ten. Det ska. medföra en: utjäm- för för rmånerna” att.de b -debständiga - och -ståndardbestä rar ianed ' båmn: till: förslägsvis » uppnådda + 3 år, (högre belgön till e sam . förälder) NE AT Re ligen Ansögs 'den, senare. snart alltför: högerbeton — slopades.: Def: blev. älltså och' social politik”; Så gj Berpartiet &tt uttalande ”konservativ och social Därefter blev även. "socialt m reitilltalande för! IbS- Jedaröny Nå heter .det ”liber, . och pros, Brebsiv politik”, Skall 2"'progfessiv't uppfättas som en särskild" ärebed tygelse :åt den .storé, samlings-' mannen "Gunnar Hedlund? "Han - brukar ju” presentera : mittenpoli= or " tiken som -progressiv. Harl använ, dér inte 'beteckningen' liberal; som efter 'vad som hänt på senaär kanske, inte. har så god kla månge MbS nuvarande” agbrande - kant ällvärligt skåda ”" 'samlingstanken. Rörelsen;arbetar inte i den! ända av, förståelse och måste vara grunc er ling äv. dettas] go ALLT” STÖRRE MÄNGDER alt "kommunalt. och industriellt av- loppsvatte "tillförs, mer äller r 2 it, våra "vattendrag, konstaterar. Ti CN ning. På summa 'sä utnyttjas luften i stigande utsträckning som av- stjälpningsplats genom rökar, som » är ofullständigt . eller praktiskt taget inte alls renade från fasta | och ibland giftigå partiklar. Sam- tidigt - medför bostadsuppvärm- ningen 'och bilarnas 'avgaser: att klimatet blir. mer ohälsosamt i framför allt de större ' städerna, En" glädjande "omständighet . är. att man inom industrin börjar bli alltmer medveten om' dessa pro= blem, Ett tecken på detta är ini= tiativet att söka få till;stånd det forsknings- och serviceorgan, som man nu även Jyckats intressera regeringen för. > i En mycket kraftigt ökad sats- ning på forskning är: nödvändig, om man skall kunna komma till- rätta med de problem, som indu. strin' har på v vatten= och luftz vårdssidan.” ” FÖRLUSTERNA r Liv. oc >” | | HÄLSA os Moe "är givetvis den tyngsta Posten på 'trafikens olyckskontéö, : Men likgiltiga & är naturligtvi: inte hel. ler 'de enorma ekonomiska” ”för> luster som måste föras uppidär. |. De är omöjliga att exakt beräk- |. na, Men närmevärden kan åstad- kommas. Ett sådant presenterade kanslichefen på Statens trafiksä> kerhetsråd. Hans. H när han häromdagen. tog upp, : kost- psala Nya syr år efter år anslå sjusiffriga bi | kh 0. my riskera att Fo verkligt” positivt resultat. + .atikonrekerpa i for har kostat ” 055 1 ruhd tal: 1500 miljoner kr— fin .produktionsförluster; egendom " vibetydligt: bly; sammare, I: årets . DET. FINNS I DET POLITISKA I Elijah : Muhammads ” "gå fram. vid . nästa; val, - skriver " gonting avgörande på riksplanet "förrän 'inför "riksdagsvalet » na kring en liberal: och social po- .om' de inte är; te bara för att nadsfrågan: vid - en- föra KT sparbanks« 25 RT900326 skadör;-sjukvård, skadereglering- |, lopp. ill trafil : ” James "Baldwin är 41 år och fick; sitt” första . opus, ; N bö : | hår. : | huvud ”.med: h : | och" vaselin, ; | terhalvåret.: ar "etc," ”Ansträngningarna att öka : t " James' Baldwin bevarar minnet :lav en'scen som han aldrig glöm- mer, En sommardag flanerar han Hå en .landsortsstad. Från en solbe- lyst "gräsmatta hör han. ljudet äv ett barns glada” skratt och' han ser. en vit man hissa sin. lilla, dotter upp. 'mot det blå. ”Det vara- de... endast, ett” ögonblick, ' "erinrar ” han sig, men' det var.en oförgätlig” kontakt . med lyckan, "glimten av” en "annan värld. Jag sänkte blic- ken och såg en skugga. Skuggan” av'en nigger — min egen skug- a”; Det är den skuggan;som nu har fallit över Dramatens scen; där Baldwins skådespel ”Blues for Mr' Charlie”. har haft uppmärksammad premiär. - Äsikterna om” James. Baldwin ” har skiftat. Somliga har: velat hud- å I flänga de förläggaré som "har pub- "licerat Jat upphöja honom till en av; "vår! Andra har ven. tids största: amerikanska" författare. - Under '- alla cmständigheter ” kan man inte gå, förbi hans författar- skap," om”. man. vill bilda "sig en uppfattning” om USA:s allt mer tryckande, negerproblem, som förr eller senare måsté lösas ” Ur" värsta - slummen född i Harlem i New Yorks värsta negerslum.. Fadern var.:en' sinnes- sjuk "; frikyrkopredikant; "modern mm födde «många . barn," nio stycken. James var äldst; det yngsta. barnet föddes "samma. ”dag som 'farnilje- fadern . dog, en julidag 1943, då blodiga” rasupplopp, "grasserade -. Å "Redan som liten gojke ade Jä mes "Baldwin. en utpräglad. skriv- klåda, Han var bara 12 år då hän en" novell vita > larna: Xppmunträde den: gryende "förfettartälangen. och. tog Gripande '' beskriver han den känsla 'av' förnedring " som han hyste .:över .. att; vara född neger. Det vär' en- skam att. ha krulligt Förgäves, .angrep;; han; sitt rda”', borstar, kam Och -man-'smörde a: ben och armar ”och sittj' ansikte. med ;.salvor :för vatt. man inte, skulle” vara. "askgrå under vin. Man. skrubbade ' och tvättade "sig "i ett! i " förhoppning om" att! kunn; utplåna . färgen, men vad, man: än, gjorde, stod det: klart: för eny att man aldrig kunde: utplåna ' skamfläcken ' att man 'vår neger. Ansträngningarna endäst ökade: skänslan . av skam ochi raseri”. "Under många år: kun- de : han”, "förmå sig, "att ' äta vattenmelon som": hans". far 'bru- stätsverkspropositio ägnas < i träd ”fiksäkerhetsforskt ngr "upplysning och" propaganda a; sammanilägt en- dast 52miloner Krlva co [I vetet ”indi- | så .i andra vägväsendet, I i rock: fordons- . NULÄGET 7; tivt många faktor er av ,ovisshet, "åt- skilligt/ måste klaras, upp. på det? ena eller det ) på alv kussion: om. lämpligaste sättet att! Kristianst d e, t(fo):l. -Bla- håriga” blekänsikteria : I hade skapat allt. : De hade" 'gjort . alla uppfin- ningar... och ' alla upptäckter, . och de hade , makten. världen, > it satte 'sin ” prägel år Ffeligionen; : Svart är "syndens färg, vitt: är 'renhetens.. ”Två 'mig : Herre, två så. att jag blir vitare, vitare än 'snö”! : Men" James blek- , nade'inte 'och med åren kom han SR hysa. djupt. agg 'mot:den bleke Jesus; .som inte kunde hjälpa: det svarta - folket, '. : » Det är inte" "ägnat vi cka förvå- ning : att "de. 'svarta muselmanherna i behåll slinka ut ur lokalen, - : +: > Jalla: gav honom: den första kontakten rv) med dramatiken... ov James Baldwin | randiga probl James Baldwin: Blanda raserna! ' verkan; som . inte . en dag: i velat krossa varje vitt ansikte han mött, av grymmaste hämndmvotiv skända vita kvinnor, slå alla vita sönder och" samman och tvinga dem i stoftet, ner -i'- det stoft där" han själv förtrampats”! . Till . all . lycka . inskränkte sig Baldwins. mordraseri till att. han, ursinnig över att ha blivit nekad servering på en vit lyxrestaurang, slungade en vattenkaraff mot en i vit servitris. Han missade, blon- dinen, krossade 'i stället en vägg- spegel, men lyckades "med ' livet En neger” i Paris : Under : några ” år praktiserade han ,som ' predikant. men övergick snart till. författaryrket, - till > en början "med" föga framgång, men »han fick ialla fall ett stipendium så satt, ha" kunde" resa ” till Paris, » I där han -1953 avslutade sin första roman..”Go: Tell. It on the Moun- tain”,; översatt till svenska under titeln Gå och förkunna | det på bergen”, hans kanske bästa roman i vilken har "ger: er målande bild himläjazz., och; handklappningar. Med endast '40 -dollar på. fickan anlände. han ; till -Seine-metropolen, vilket dock "inte "hindrade hönom från att förvandlas. till en ganska odräglig "litterär ”sniobb ' med :djupt förakt + för :. fransmännen... ”Folket som” vid" hans "ankomst till: Le Havre .. var. :arvingar till, världens rikaste "kultur, innehavare av värl- dens .mest. utsökta - esprit, är i verkligheten dekadenta," snåla, egoistiska " och - falska, utan ' spår av. amerikansk spontanitet och helt renons . på tacksanihet för. ameri- kanska favörer”. 3 De: afrikanska | ; |negrerna; som han! råkade i Paris, stod dock: på. en ännu. lägre .kul- | in på sitt favorittema, > mosexförhållande av, ett ”frikyrkligt .megerhem ;med | hi stadsförhållandena var urusla, lik: dåliga :som hemma i Harlem. CJ Blanda raserna ' ot Trots alla missräkningar och vedermödor fortsatte han sitt för- fattarskap. 1956 utkom hans nästa roman ”Giovannis Room”, som ger en initierad bild av liv och leverne . i. homosexuella: kretsar, Boken fick ett ganska blandat Större fö ång hadej han med sin tredje roman ”Another! Country”, . 1962.” Där kommer han rasbland- ning, representerad av:åtta perso- ner: kärlek mellan en neger och en vit sydstatskvinna, förhållandet mellan en negress' och em vit man, ett vilt äkta pars rutinmässiga sexualliv, samt 'slutligen ett ho- melan en 'ame- rikan och en fransk yngling. Den boken väckte uppmärksamhet och "satte: sinnen i svallning. Baldwin har även givit ut tre essäsamlingar, ”Notes of a Native Son”, översatt till svenska, ”No- body. Knows My: Name” samt ”The Fire Next Time”, ursprung- ligen införd som. essä i "The New Yorker”, i . Gnistan som tände Om : Baldwin . hade anledning klaga över att ingen kände hans namn, då han gav ut ”Nobody Knows ' My Name”, så blev han desto ': mer ' känd "med ”The 'Fire Next Time”. Det var gnistan som tände. Kontentan är, att den vite amerikanen aldrig kan bli lycklig, förrän han har mörknat. Baldwin tror inte' på + politikerna, ”Bland merikaner, misstror -negrerna politikerna mest, mer- än andra amerikaner är negrerna ständigt medvetna om det enorma svalget mellan. vallöftena och den dagligal. tillvaron”, Likväl, har Bobby Ken- nedy försäkrat att. en neger " kan bli: president i USA om så där 40 år:—, den dagen måste de väl i -Baldwins lyckoland vt "Baldwin '/gör gällande : att ' iden vite: mannen måste :”become; black |. "själv :bli svart — för «latt: hårrioniska -levnadsförhållan- den skalf kunna ;uppstå i Amerika. Detta: lyckliga förhållande" skalllz skapas "genom ” att: den «vite man- nen låter - negrerna. befrukta.” de vita kvinnorna; - under det att "den vite mannen: får "trösta . sig' i'ne- gressernas svarta famn. Då först; säger" Baldwin, kommer ' den vite manrien: att tppleva. den. sanna lyckan: Detta, äl "Baldwins- lycko- formel. ,Kruxet” är 'bara' att' den överväldigande delen " vita ameri- alls; - turell nivå än fransmännen, Bo-l' ;' har fått förlig 'vind i' USA, "och |: -N att negrerna gärna". :lyssnar till att. negrerna är Guds' egendoms. olk. och "inte judarna, som lömskt har lagt "sig till: med denna he- H dersbeteckning, - Baldwin . säger: " ”Det torde inte finnas en enda neger i Amerika som inte känt rent naket, impera- tivt'- hat, 'flyktigt. "eller länge, "i skärp eller dov'-ångest, .i varie-|. | rande : grad och med. varierande : Det -är «också » int likt, att, det inte kommer. att ske nå- 1968 och att, man därför .vid kommu= nalvalen ; 1966 kan .bli hänvisad att söka lokala lösningar, som måste ta hänsyn: också -till före- liggande lokala. faktorer, : -Om man ser en närmare 'sam- verkan mellan ' oppositionspartier- litik som: ett «önskemål, finns det till och. med anledning att inte förhasta 'sig: Går man bara käckt på i ullstrumporna' utan att ta hänsyn till. realiteterna, kan man "De alltför ivriga gör ir klokt i i att dämpa sin” iver, närmare bestämt laga ballad, och - oväsen” utan om de är? ute "för att söka nå ett ; SOLGÅVÄN . NV "TILLBLINDA : Frågan om: ) yddet förkunnelse | : General: de Gaulle: kunde inte » | gärna ha varit något "annat än fransman och .presidant Lyndon Johnson annat än amerikan och båda "är högst ovånliga som frans- . [män och. amerikaner betraktade, «-;|sade talman Erik Boheman som led disk e vid spa kan få stor praktisk vikt när . Svensk Bilprovning nu. kör i- gång på allvar med den obl:; gato- «riska- kontrollen, Antag att en - bilprovare : repar lackeringen . på "en flygel under testen. Bilägaren ” observerar inte: detta när han får tillbaka sin vagn. Först nästa dag : upptäcker han skadan. Det blir då - orhöjligt för honom att bevisa att Bilprovning vållat repan”: . : > Inför den skärpta polisövervak. - ningen och -Bilprovnings start i "stor skala borde” myndigheterna "utfärda. nya. -instruktioner. "som . inskärper vikten-av 'största var- - samhet -med de' fordon. som un- ” dersöks samt medger full ersätt- ning om' skador . ändå "uppstår. ' Det blir en ringa' merkostnad för "värdefull goodwill för dessa båda - viktiga trafiksäkerhetsorgan, (Svensk Motortid ning nas konferens ”Vårt » dkonomiska läge” under lördagens avslutning på tre konferensdagar i Medborgarhu- Chefredaktör Victor Vinde t.v., talman Erik Boheman och redak-. tör Björn, Ahlander talade frispråkigt om .de Gaulle joch Lyndon Johnson, om fransk politik och amerikansk politik. fälet på ett sätt som jag aldrig upp- levt. Han är en man som i allmän- het är djupt underskattad i Euro- pa., Den första bild man får av ho- nom — en väldig figur från Texas som skakar hand med alla tills hans egen är svullen och ser ut som ett köttstycke, som talar i en stor me- gafon, som dansar med alla natten igenom — visar bara en del av set i kh 'alman Bi ledde en - estraddiskussion om ”Johnsons Amerika och de Gaulles Europa” "med. TV:s. Washington- medarbetare Björn Ahlander och chefredaktör Victor Vinde som öv- riga medverkande. . Det blev ett. lika fritt och: fri- språkigt' som sakkunnigt. samtal mellan tre experter på internatio- nell politik, Om president Johnson sade Björn Ahlander: Han är e- gentligen ett vänligt. monster. Och Victor Vinde föll in med tanke på ett möte mellan de båda presiden- terna: Om två monster träffas vet man ju inte vad som I händer, . Björn Ahland spekt å p En annan bild är den av en utomordentligt dålig offentlig talare — men i små grupper. är han ofta kvick och' rolig, gärna med en dragning åt det burleska med ibland en, elak spets. Men det mest fabulösa är hans förmåga att övertala folk. Han kar ett sådant register för övertygelse och vädjan att det har sagts att han är en na- turkraft. Egentligen är han ett monster, ett vänligt monster. Ja, om två monster träffas vet man ju inte vad som händer, sade då Victor : Vinde. Och jag är inte säker, på att denna oerhört skick- lige "amerikanske politiker, och n som Björn Ahlander över hur det hade varit i dag om John Kennedy fortfarande varit ameri- kansk president och de Gaulle till bringat sin ålderdom på sitt lant ställe "utanför Paris. - Problemen |skulle ha varit desamma, sade han, men tonen en annan, Lyndon Johnson är en mycket komplicerad man, Han har tagit be- skildrat för oss gör ett så djupt in, tryck när han kommer in i presi- dentpalatset i Paris. I de Gaulle har vi att göra med en man som inte förändras. Det går inte att rubba på hans syn på Europa och världen. Därför tror jag inte på värdet av ett toppmöte mellan de Gaulle: och Johnson, Framför -allt "Jom hur "den: amerikanske ' ”stats« Aktuell. i Nordvietnam nyligen, hade som mål att, få des- sa. små och Kina-beroende stater att inta: en mer positiv hållning gentemot Moskva, att'' återerövra något av det diplomatiska initia=- tivet. i Östasien... Den kinesiska bredsidan : mot . Sovjets :”revisio- nism” och det förhållandet "att varken. Nordvietnam eller Nord- korea deltar i Moskva- mötet ger vid handen, . att den nye sovjetiske regeringschefen inte haft någon större framgång -" "på sin: första verkligt betydelsefulla , utlandsresa. : Västerbottens-Kuriren Den amerikanska" "ihsatsen å Vietnam har” "stigit till" en nivå där det blir nödvändigt för presi- dent Johnson att'ge något besked chefen bedömer ett till synes allt- — bedömer utsikten att USA skall kunna” komma ut ur detta läge... ;: Dagens Nyheter. De " häftiga utfall, som, Pekin gjort mot de nya ryska. ledarna just.i dessa dagar. visar endast; att. de.-kinesiska » dogmatikerna med . Moskva "om. ledningen”. över världskommunismen, STA i Sydsvenska Dagbladet : se + Både från Barcdlona.. och Se villa rapporteras studenter ha gått till” aktion; Eftersom ' oro bland . studenterna i länder av Spaniens typ ofta brukar. vara "tecken. på ett” djupare politiskt: "missnöje, "har onda” aningar. på högsta ort. Det betecknande” att: är olikheterna i upp: at stora när det "gäller "Europa. » Victor + Vinde erinrade om att snart sju år sedan trodde inte mån- ga. att hån skulle”stanna' kvar sär- skilt länge. Nuw är'det inte tal. .om omval söm presidant. Han blir å- "I tervald med stor. majoritet och kan a sitta kvar tills han tröttrar — om "I han någonsin gör: det. Av hans do- I och minerandes« maktställning och popu- laritet. framgår att det i praktiken inte finns något alternativ till” hans ligger nu -i händerna" på :presiden- ten, Det. blir sannolikt aldrig frå- ga om någon återgång till den gam la tidens franska parlamentarism, Att de Gaulle är en märklig. man är praktiskt taget alla fransmän eni- ga om 'han är så märklig som han själv tror att han själv är eller som De 'Gaulle är ingen ideolog.. Han har ingen politisk doktrin och tror inte på någon ”Jära. Är han något » lär han nationalist. Om de Gaulle tar ledningen för oss alla så skulle |' han "på sin' egen och vår gemen- samma flagga ha devisen: Nationa- lister i alla länder, förenen Eder; -. Debattdeltagarna bidrog med fle- ra andra försök att karakterisera de båda statsmännen och deras politik: 'Talman Boheman menäde att det är få män som troligen har svårare att tala med varandra "än de Gaulle och Lyndon Johnson. Om de' båda tillsammans "får dela. på världen tror jag att det skulle gå mycket bra för dem att komma överens, ansåg Victor Vinde, Men förutsätt- ningen är då att de Gaulle får hälf- ten, : som man inte kan diskutera och mötas kring så länge den ena par- ten tycker att den andra inte be- griper vad det rör sig. om, fram-. höll Björn Ahlander, Man kan frå- ga sig om det inte finns någon form för att bryta igenom denna: oför- ståendets attityd. Under Kennedys tid' sköt man varje dag pilar mot Paris men här har det efter John- sons maktövertagande dock :inträtt en klar skillnad, Lyndon. Johnson, som ' själv -är" magnifikt . medveten om sin egen värdighet och nog tror att han borde sitta åtminstone lika nära Gud som de Gaulle förbjöd kategoriskt alla "meningslösa utfall mot den franske presidenten. 'Det har åtminstone bidragit till att ska- pa ett bättre klimat. or Var leker I Ditt barn?: att "han: skall: dra” sig tillbaka och;, Than Kommer i år att ställa upp till ga om. Sedan är det en annan frå-- "kommen Regeringschefen" Kosygins besök | dags kväll under gåneral, Francos och Nordkorea personliga ledning: mer: förvirrat och- förtvivlat lägejav när de Gaulle kom till makten 'för |... person eller hans :regim. Han: har |. totalt. stöpt om. det parlamentariska: styrelseskicket:-. och «: » hela.» makten : folk tror att han tror att han'är. |t€ Det finns” "sakliga motsättningar s Svenska Dagbladet. Sånningen är att press "och par- tier behöver varandra för att. vår demokrati skall fungera effektivt. Ett stöd. till. partiernas - opinions- bildande verksamhet . behöver inte. förses med några särskilda villkor för att motverka” «monopoliserings- tendenserna - inom. pressen .av "den enkla anledningen” att partiväseri- "kunna verka är bero-- ende”, äv, -tidningar,. som i. fram= tiden liksom tidigare: inte slaviskt öljer sina" partier. men -vill- verka för” "dess idéer. i en "lojalitet ' som utan. bygöer : på siktsgemenskap.. — Eri: partitrohet. av detta slag före- kommer "redan 4, dag inom. svensk. I "därför "inte ut- spekulånter; med alltjämt är redo att ta-upp striden >tal;' som vet hu markvärdena . sti. ger runt. tätorterna, . håller på "att kamma hem vinster: bortom ' all rättvisa "och :väsentligen. utan egna gramna hör få fler aljer . under utbild- | städning. eller” lik, Tjänstgöringen . be-- frestelse, att, att nonchalera och "helst ;slipr ningar "som: kän: föranleda. "Man. ska blunda ' för "att dylika stelser också ' finns inom. arbetarrörelsen och V socialdemol vatin. re Så Kv blid sig. själva nog, Men han: hade” ångest och” bad ul hans svett blev Par, Som föll Ad i döds- It ivrigare' och såsom blodsdrop-” i jorden. minne det som ' e två omstän-" säjorde: Jesu död så "- Och. öere ” dig en kamp. et-fara, för. Jesus > dag an göra din Frälsareå Åt all om Mystik och all skön- Läs äre var inte skönt rar, Det är väl käll- äre fall kall, he Ppar stilla, drop- r På jorden. Me- "5 kämpar; lider —: sCÖsemang | so” rr di lödsvana oc män 2 2 I ölsvett: delar for
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.