AME A AA rst KARNA Kr NÅR > PRI RN ÅREN RR RR SR ere Lönsamhet och sorrationalisering i Strasbourg (ur S Vid: , den trädskuggade Place Broglie' Jigger- ett bankpalats "i ;gröv' >.,natursten, ungefär lika: chatmfullt som andra bankpalats - från slutet av 1800-talet, Det ut- strålar. lika mycket poesi som låt: = s sägan Riksbankens hus på Hel "Det, låter, föga övertygande & att jordbrukarna " i allmänhet skulle möta - försämrade : prisrelationer iv ren. N Tid hår i sitt januarinummer 4 fört en tämligen, ingående iskussion om . inflationen och” därvid: : mycket riktigt kommit fram till att d n | - starka” ”penningvärdeförsämringén - skapar problem för.” jordbruket. | Allt detta är i sin” ordning, men] An E ”poliseras ill SR fåtal vaktier. Re- dan nu har högern: soch- folkpartiet cirka, 70. procent, av : dagspressen, En ytterligare koncentration skul- le.ge dessa "partier ett pressmono- skulle ' strypa deny Det I är "överflödigt att: "upprepa hur den västtyska" regeringen har gjort bort sig i samband ined Ulbrichts besök i Egypten, gjort bort 'sig både gentemot" Jerusalem och Kairo. Ulbricht har. inte gjort |pol; som. helt; EMen- autér på "serveringen : under träder sitter .turister,' slår. i sina guideböcker, . pekar, på huset: och. bruksdriften. Det finns. något som hoter - riskt Locka RE . PRE apr” ; 2 Dul-var då äsen: dik- t och kallt fria. debatten; ---"/v den faktorn” gö! mer känn-|-:— Det-var där Marseljä dik- bort sig. Han satsar hårt o I . Skå ka. Dagbladet bar. ju : större. Fragen blir. tades. + på och har i still] ans! övers för judarna, vare. sig i form « Och "så får det” trista” bankpalat- av gottgörelse eller leveranser till samma rätt Man. kan nog med. sä litet skimmer av >poesi ill ökade - I tvosteringer enheter? + Kanske. A- -mågot' under , «speciella .. RR SN hävda, -att. den. bästa. grogrunden ” emellértid. inte. med. att "kunnå ef. skaffa. kapital.” Det. måste; först hr Sjönell (cp) I mi. fl;isom! hä en skyndsam utredning och förslag till innevarande På en. bostadsmarknad « méd "god? tillgång ”kan : en - sanering F vara önskvärd - på ett : betydligt ; tidigaré "stadium stad: ) -som; den 1 om års i] de med. "stor, hostadsbrist.. "Kände ilmerä”så” serveringen»: va si I med Guide ILittéraire de la France Sh ; under "ett, besök .i g "fö dd. Gensfleisch? Ja, för: över 'sig trots allt. Rn pe se here ROUGET DE” LISLE” uationen. . var...denna:.. knakade.. i: fogarna ' såg. hån: tare. Bay avskedsbal och . kom. ;. han gav. 'en ung offi. som "hyllning till de segrande'trup. perna, En natt vandrade de Lisle fra - in och . sjöng sin sång, : för Rhenarmén”: Den 1 I trycktes, ändrade ut över landet, ! hamnade" i Marseille och apterades till ' vandringsvisa av de "500 frit villiga som marscherade ”mot . Pa- revolutionär: glöd: --- "Nå, huset där Rouge” de Lisle för första -gången: sjöng sin seder- fömda sång: är borta och . ersatt. av Franska 'National- bankens ' massiva » byggnad: "Efter en kaffekopp eller ett glas öl på vandrar. . man ' vidare och . eds rg Strach franska. revolutionen bröt ut och hela...det franska ståtsmaskineriet" Erannarna Tyskarna bröt in. i. ce t' vid. namn , Rouget de : Lisig dä uppdrag att. dikta en sång : [ ris för att driva fram än mer av : : | ger" katedralen - dess alldeles "spe- SK] moni. "Just från Place Gutenberg och åter, i sitt rum, skande- E rade "och: gnolade. Och. på morgo=' I nen klockan? Mo gick. han till en: matrisen ien gjätform och "kunde på så sätt få hur många: avgjut- ningar han önskade av samma typ. Och detta skedde alltså för första gången .i Strasbourg ; jomkring, år 1440. "Ungefär samtidigt- som” | Guten- berg - gjorde " sin "revolutionerande uppfinning mestes : den: spetsiga tor på lens: norra. torn, ' den - spira som ciella:: profil av -osymmetrisk har- har man en utsökt vy av fasaden, som. bildar. fond till en liten -gat- hn pav, charmfulla korsvirkes- GOETHE DÖ Mellan dessa gavlar: vandrade ij den unge Goethe, när han"stude- ” reverensg «för. Johann : Genafleisen rade k g år 1770. För att träna " tiér. kan, det få mycket allva sämhällsekonomiska Ba och; 'medelstora : företagen” genom äv aktier i ett annat. likar sering, ' Sådana aktieöverlåtelser |: blir givetvis -.mindre' lockande om det allmänna i samband - med dessa |: transaktioner uppenbarar sig. för att. lägga, beslag på: en. del 'Inté sällan måste de 'små' och medel-]' stora. företagen, «som: har större |. svårigheter än storföretagaréen skaffa pengar, sälja en del-akti för alt, finansiera. som, blivit oerh :dyra, just ” grund av inflationen.! De: mindre tågen” därför. komma . lett. ännu. sämre läge och få svårare att finansiera , sin fortsatta utveckling. - Jakten på skatteobjekt har' & långt i detta land, slutar Före garen. Nu vill man t. 9. m.ska tebelägga inflation PENGAR UNDER. BORDET . INOM IDROTTSRÖRELSEN är en "skum . trafik, Amatörbestämmelserna: förutsätter att man tar också till deras mening. Klart emellertid att den smygprofessi nalism som va har här hemma och förmodligen också på andra håll —vinte kan fortsätta hur: länge som helst utan att situationen blir ohållbar, Mycket tyder på att den redan är ohållbar. Under sådana förhållanden förefaller det me- ningslöst att fortsätta med skumi rasket och hyssjandet och till och med hota med åtal mot dem som vili lägga papperen på bordet. Det enda vettiga förefaller vara idrottsrörelsen på allvar tar med problemet som helhet och | söker åstadkomma bestämmelser |. som det är möjligt för idrottsmän och klubbarna att Jeva efter. Uppgiften & är svår, men det ser ut som öm det vore absolut nöd” |. . vändigt att lösa den... liga jeföretag. "Detta sär: vad som vesteri ingar, skriver |! Värmlands Folkblad: på tal om de nya uppgifter och pår ståenden som förekommit i.sam-. band > med " en fotbollsspelares ; övergång till annan klubb: «+ | borde för länge sedan ha skattat åt för-' gängelsen, men eftersom de har |. internationell "räckvidd så kan . detta inte ske i ett enskilt land. Idrottsutbytet- med andra länder hänsyn n. tat j serna 'i Sverige. stigit med” unge: är, 10 'proc., medan stegringarna: i USA, Storbritannien” "och 'Väst- alt] ter b " par procent." Den 7 "end c' rimliga < förklaringen; som. Åke Liljefors! i Ekonornisk' revy ' kan finna : -till ätt allt ” fler L.. människör ... genom ...aktieförvärv, velat: gardera sig för prisstegring- ar. Han drar den: slutsatsen, att det är dags. för regeringen att ta initiativ till en'seriös, öppet redo- på El " tonen, , arbetsmarknadens - parter ; och. näringslivets 'organisationer :i H övrigt om vad som kan göras för att trygga en. balanserad expan? - sion, , A +: dag lagt fram för- "slag. om sådana. verläggn: ngar. > Det lär väl knappast vara någon undermedie!n' män Arek - Ftill Stäsbolng m någon gång på 1430- r | smed, "och . : handling: äv metaller » utnyttjade; R i ]i,. sin iDya; hemsta i handlingar: från "de 'q ” tyskländ' stannat vid "em eller! ett I; visad överläggning 'med '' opposi- 1. talet, «Egentligen :wvar han” sina "kunskaper: om be- han, "så h satte” "upp. ett tryckeri han. upp sin "viljestyrka' klättrade. han regelbundet upp i katedralens torn - Tack ”. vare. "övervinna den; Han lärde sig älska de: stora höjderna, : de” wida, tt- BUGkarmnar Ueber alles. Gipfel ej täta. utser till . den . lilla: P senare, invecklades ? i wet: vi” unge vilkas ena ände em: Foka r "ett: tecken g finnning. Han gjöt sfansar äv "hård etall, 5 0 kr norr om Stros- bourg, där. an uppvaktade den unga ' prästdottern :'Frédérique, I värdshuset. ”Zum 'Ochsen” finns samlade" eri del minnien.- fran dens tärisen trycktes ' mot - - El teyok av; bokstaven.” 5 lade han | sis" och.igav. ett :nedsänkt. av. na: ungd också satt pår i | skaldens diktning. (Forts: ”å sid. i7Y. .vägara äro, icke mina : vägar”. Det 'bibelordet känner många; Det var om kom med. lisa och Filivet: ett” ord, som. hjälpte en» människa att: kunna "sein i den skenbara meningslösheten utan att förtvivla. Ett trösteord — men | det: låg också i det en förebråelse mot människotankar och männi. skovägar,." som ” så . ofta , gick så fjärran . ifrån» Guds... - När Herrens lärjunge”. : Petrus enligt denna "dags heliga berättelse en gån om söker ställa sig i vägen för ' Frälsaren på hans väg mot" lidandet: och: :söker hålla ho- | SLiknande” Jinkegånga vår sta- av ed stränga "ord: ”du . biliseringsutredningen ” inne: ' på, en” stötesten; ty' dina och folkpartiet : och. centern hår tankar äro. SA Guds” tankar: utan som vi” nd: på nytt Upplever, ' den. påminner oss just om denna klyfta mellan Guds tankar. och. männi. |skotankar,” En: klyfta" som uppeni rar, "Men det skulle kanske” till och med betyda .« en del” bara; att ARRESTUOKALERNA FÅR INTE GÖRAS”? : H till legaliserade ; väntrum för talvårdps r, förklarade bl. a. rikspolischefen : Karl: Persson häromdagen i i TV i.en kommentar |. till. propån "att" mentalsjuka skall är |. io] fyra dagar, i vissa fall ändå läng- re. Det var ett "välgörande klar- » däggande, anser A r.b eta bladet och fortsätter: . « Vad hr Persson yttrade var bå- de klart och bra sagt. Arrestloka= lerna är förvisso ingen lämplig plats för sjuka människor. I det skick. de befinner sig på många » håll i landet kan de i stället 5 saka sjukdom, både fysiskt och att itu = kunna hållas i arrestlokal upp till]. inträffat. öörioner. "avlidit på "grund av att de inte kommit 1 un- -"der läkarbehandling; Un or -isEn'-lusning i: omhändertagan- :det" äv mentalt sjuka kan möjli- gen skönjas på längre 'sikt: './ Vid” sidan. av. utbyggnaden av . våra mentalsjukhus skapas vid ett flertal större lasarett psykiatriska .kliniker och avdelningar. Det går inte särdeles fort och avståndet mellan dem blir stort, men 'i. nå- gon mån bör de kunna bidra 'till en avlastning, Vad -som är minst lika" viktigt är emellertid. att sjukdomen' ac- cepteras som en .sjukdom : bland andra; -både. av. läkare och all- 'mänhet,' Fortfarande har vi kvar alltför mycket av om inte precis . medeltidens så dock - nedärvda och snedvridna syn på ” de "drabbade, Något :av det går > igen. också. i det av rikspolische- ennen 7 Psykiskt. -Tyvärr- har - det också" "fen n-påtalade förslaget. barar, ett männi: iskolivs att. komma bort .. från: Gud "och söka . reda" sig i: livets kamp" på egen band. Men som också uppen-' barar . människolivets enda... kraft; Guds "kärlek, så orimlig och an- stötlig för fåkunnig . människotan- ke, Kristi kors, skammens tecken som blev till segerns , och :-livets; Skall jag kunna se detta, då måste jag först av allt.se med Guds ögon på synd 'och frestelse, tänka Guds tankar om hjärtats, ondska. nt Och. Guds tanke är nu denna: synden, "frestelsen, är farlig i min egen tanke. vil- jag gärna ringakta -båda.. Frestelsen, det var det « ondas "front mot:..mitt ; liv. Obruten så länge den bekämpades i egen krafb-allena. Ständigt för- sedd med nya reserver. Varenda människa vet en -hel del om :fres- telser.;— men hur många var det som betänkte deras farlighet.” 'Om . korset. har människor haft många. tankar, Redan i den tid, då det. vestes' syntes det många som en dårskap. och en stötesten, Och om man i denna tid över- 7 | huvudtaget ägnar : denna fråga nå- gon som. helst tanke så upprepas detsamma... Stora ' delar "av den kristna "tron menar” man sig wäl kunna bejaka — men korset, lidan. det, Kristi försoning det är -dår- |, skapen, stötestenen, NK Guds tanke och wåra tankar, — hur stor, är klyftan mellan dem i våra liv? ” Aldrig. kommer wi helt |. att kunna förstå Guds tanke, ald- rig helt att kunna. fatta, korset. Men lever vi i lydnad för Guds ord på Guds. vägar då skall stän- digt -så -mycket..av Guds tanke. få ljus - för oss som -vi: behöver. för att få kraft till kamp mot fres- telse "och synd." Må det vara en tröst för oss inför livets många gåtor och frågor att Guds tankar och vägar är andra och högre än våra... Men må wvi också låta mer och mer. av Guds tanke. taga ge- stalt i'våra liv.- Må wi enkelt och av hjärtat för var dag söka Gud i den bönen: Herre, visa mig dina vägar och gör mig villig att vandra dem, Hjälp mig att se mer och mer av din kärleks tänke i är den berömda katedralen i Strasbourg,” i vilkens hä så många författare under seklens . lopp hämtat. inspiration « juridik vid universitetet i|' > spaltgolv m m, >" ;latt häftigt” Israel, Vilket inte' hindrar honom angripa regeringen Bonn för dess verkliga eller fö re menta underlåtenhetssynder ie | .iga om nazismens offer, i + Dagens . Nyh er . Det första” villkoret I på allvar skall kunna ' tala": om möjligheten -'till - en återförening | av det, delade , Tyskland är att '"Iskapa en mer avspänd . politisk atmosfär :i Centraleuropa. : Kraven ställs "inte enbart på. den: tyska förbundsrepubliken.' Men ; med 'den utrikespolitik som hittills förts-ii Bonn slår Västtyskland själv un2| dan de realistiska värderingar som :| skulle kunna bilda grunden för. de "| första stegen mot en verklig av- spänning i det, .dentraleuropeiska |. : området. EN i Stockholms-Tidningen "Det kan into vara förenligt med demokrati att & r mono- ESP partiernas betoondemönster. 'I. de demokratiska. "partierna har de förekommit ».ytterst ”& "så- vida "det i ånte :: gällt. att. avskilja - element: med ". ;antidemokratiska böjelser. ,' Men : nu. rusar; höger- ungdomar "fram 7 ock” kräver ”att processen ! görs - kortiömed? MbS-: folket. ; Man... försöker mana fram samma 7 'kampanda". 'som' mobilise=. rades mat” de” -mazistanstuckna' på . 30-talet.: tivt för .den' interna” debatten inom: högern, må "högre - makter bevar, : partiet för ”Mdess' vänner.” NM andelstidninge in Au inrätta en Unaturvårdsdomstol — som en det cänferpartister före. slagit'—'& r ett "intressant uppslaj Till" 'domistölar' av 'detta slag kun- de man; menar; "motionärerna, . även, hänskjuta vattenmål samt” hända” att "nian så . fmåningom fram: - en sådan. ord-" "Halland får organisation. - IT för bygien idjurstallar?.. ..>-Hygienen i många. halländska. "djurstallar är inte, vad den bor-' 1 de. vara. Den saken har man inge varit medveten om, bla: ;'på -veterinärt' håll, "men ' nu” - finns det vissa ikter till en:- Vid den efterföljande "diskussio- nen underströks från flera håll vär-" det av en liknande rengöringsve samhet i Halland, både med”h syn till lantbrukarnas arbetskräfts-- förhållanden - och + med ; tanke . på bättre tingens ordning, Då Hal- | lands. läns hushållningssällskap : på onsdagen inledde sitt årligen st återkommande, "jordbrukareve- - - nemeng i Falkenberg, hade man just. tagit. upp Tadugårdshygie=. djurhälsa och: produktionsresultat. När .det. däremot - blev. tal. om: ar- tion, var det just ” ille hålla” i skaftet, ch slakterihåll ansåg, ;.Centralföreningen” var: - som” huvudman, medan - nen som ett huvud bå pro- mpli grammet, På förmiddagen var ' i man från HLC:s.: sida ansåg de föl det d tration: i Visning; ämnda organisati < hallen, av 'bl 'a. mekanisk ut-" H röstning. för ,.: Jadugårdsrengö ” .:xing, och på efte; i d konferens kring för Grand, Hotell.” En kom . sattes för att utreda f ruvida , särskilda 'rengö > .truller kan organiseras i länet, "I 'samband, med bekä av nötkreaturstuberkulosen i vårt. land utksm det bl a påbud: om årliga rengöringar:' och desinfektioner : djurstallarna, -men : de bestäramel- serna är numera ur kraft. Då det dessutom är ont om arbetskraft på läntgårdarna, blir .stallhygienen of- ta: eftersatt. Detta gäller f ö inte bara ladugårdarna utan också svin- hus och hönshus. > > Många - anser det också ”otidsen- ligt: 'att rengöra i ställarna . med enbart borste och handskrapa, och de tekniska, hjälpmedel som finns, är i allmänhet för dyrbara för 'den enskilde. djurägaren.. Tanken har därför väckts att man skulle enga- gera : maskinhållare eller särskilda rengöringspatruller ; för rengöring av, djurstallarna . under. sommarsä- songen, Systemet har prövats i någ- ra län i Sydsverige, bla i Kalmar län, där frågan blev aktuell i sam= band med en 'salmonellaepidemi härom året, För att få närmare in- formationer om erfarenheterna där, hade. länsveterinär Folke Karlsson i Kalmar inbjudits till onsdagens ; evenemang i Falkenberg. - Utställningen i Visningshallen : öppnades" av: tf direktör Birger Blixt från Hushållningssällska- pet i Halmstad. Så följde de- monstration av en del teknisk utrustning för ladugårds-; ma- skin- och annan rengöring, Det .. var dels .högtryckspumpar för kallvalten "och dels motordriv- - .na och oljeeldade ångtvättagg- regat, 'vilka visades i arbete. I övrigt ' omfattade utställningen: :. traktorer, tankvagnar för' flyt- » gödsel, - stallinredningsdetaljer, Enligt vad demonstrationen visa- de kan man uppnå en mycket god stallrengöring med vatten eller ånga "under högt tryck. Det betonades dock att resultatet kunde bli ännu "bättre, om smutsen blötts upp. nå- gon dag i förväg. Den bästa. ren- gör är på nu hade man, bl a besvär med motorkrångel och Jgenfrusna vat- tenslangar, ”. en — SVART FINNA HUVUDMAN Vid konferensen på Grand hotell lämnade länsveterinär Karlsson :en utförlig redogörelse för de erfaren- heter man gjort beträffande stall- rengöringen i. Kalmar län, "vilka | spruttyper, som gett bäst resultat os v. Lantbrukarna där har i all- 'mänhet" varit mycket ' nöjda " med '| rengöringen, även 'om både resultat ditt kors, ett böja und att. leva av dess km nn er det, och kostnader . varit högst. varie- rande, | ken får föra frågan vidare. Ordfö a nia mera nä stående; Förslag "väcktes också om, att utlämna. arbetet på. entreprenad... gjordes vissa” vändninga + Mötesdeltagarna' enade sig till slut om att. tillsätta en; kommitté, . vil rande -i kommittén" blev: direktör Birger Blixt, hushållningssällskapet, disponent .. Sven. Bjering för HLC, i | platschef Hans "Wesser' för ”slakte> : rierna, lantbrukare "John Jönsson; ' Trönninge, för mejerierna, föreståria': "dare Gunnar | Johansson, : Vallber> 7 ga, . för -ägghandelsorganisationen, länsveterinär +; Tore. Halmstad, ', och - husdjurskonsulent I Sten Löfvenber Falkenberg. Sn "Företagen. här haft glädje ' av det smidiga systemet och lönta- garna har sedan det första mot ståndet övervunnits. kunnat ». ta "vara på checkkontots många för- delar. När "systemet nu syns väl murat varslar. bankerna om av- ” löntagare eller enbart "för --de förstnämnda. Bankerna har vis- . serligen haft att" möta .en -.svår konkurrens: från Postsparbanken, "vars verksamhet gynnas av sta- ten genom ' bland. i Nedström; | gifter "för - både arbetsgivare och |: ning. som.: : motionärerna ' vill ' domötolsorganisationen är icke orealistisk. Om motionärerna "fick" i ill: skulle? ”naturvårdens nn > "ganska organisation'.; efter någr: månader: giltighetstid. ; Detta: icke” vara: med :om? synnerhe . skälen: är så läng r äv dd: sformer "bland L och att ge de unga. ett ' mer. i poler: personligt" "uppträdande, Det. .S kunnå bli en. hälsosam lektion f et vidunderlig makeup . eller". västerländsk: Han drar, sig inte- för att : driva "sina meningar vingen "med poströrelsen, men” trycket får dock. inte ta sig sådana ut- tryck att bankerna fångar in' nya verksamheter under erbjudande : av gratistjänster och sedan när systemet institutionerats kommer | : och kräver betalning. Saken" blir knappast bättre när .mån från "bankhåll skjuter över skulden på de få löntagare som låter checken bli' ett allmänt betalningsmedel . och använder den-:också för små belopp. Gör man reklam. för' ett betalningssystem så får man finna sig i att inte alla handlar på det för systemutställaren billigaste sättet. : (Arbetsötvären) i i med hjälp "av ett inbördes- krig, bara han” "blir. övertygad om a det: är. ärmlands” . Folkblad; Med ” varaktig kongumationsvara förstås "sådan "ward söm v överlever avbetalning - jAr i tonläget representa=.. Just" . vårdsz: och bullerfrågor. Det kan / a all framtid given. Men” "för märva- ' -|randé.lär «väl tanken; svära. ganska” genomgri ipande ' "förändring, + redan - syfte "att" skapa snyggare. um-1 le unga "flickor som Sridigt att göra "
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.