. LAHOLMS. TIDNING Jordbruket och inflationen. en 1 <, som ingår såsom en. verksam -komponent i trepro= centsregeln i jordbrukets. sexår: avtal, Regeln. kommer : som be- -kantatt bibehållas ; under provi=: ; soriet.. Teoretiskt fungerar - .detta.. : -Gränsskyddet , för ”jordbrukspro- ”dukterna. påverkas" efterhand -vid. ; tillämpningar av, regeln och hög: re. priser får” tagas ut; men. det : finns, alltför . många - exempel -på att. detta i. praktiken kan . vara: förenat med svårighete; «Jordbruket, har.t o m: år haft: årsavtalets :: ink segel t vd: funktion.--Den” har I - t ning. av: gränsskyddet för : att el : Sedan dess har | vö knappast; viss del av intäkterna, motsvaran någon. ekonom 'trott på möjlighe; i. .de brukarens 'arbetsinkomster: p ten av-en ny-stabilitet,-Det' må; gårdar med 15 ha åker, skulle föl erkännas-.att-..den- överfulla.-sys- H ja »med .i'.den allmänna löneut selsättningens, politik: inte är "lätt! wecklingen,. Detta är :tacknämligt. att förena, med, något, som kan: Inkomstregeln:har varit: till'stort > kallas" stabilt "penningvärde; "Lös! gagny för-:jordbruket;-toch :dess:/ nehöjningarna sprider sig tämli- | verkningar. har förstärkts. med: "gen likformigt. över! hela linjen," åren. Det blir emellertid, oftå svårt >] och..där. rationaliseringsresultåten : att;ta,ut.de avsedda Priserna på ej räcker till,- kompenseras ' ge-) jordbruksvarorna; "när ' den”: enå'' och ; pri öjande' effekten skall” staplas... på demandra. Mn senenr 0 Nås RR 0 Nysst. har "ett. åvtal "shitits vett sprovisöriéår :efter: sexårsavta lets: utgå 3 Inko, ti Ir "hå komma"; att; påminna "om. Jäget 3; sim utgäng.7 mstrege början av 1950-talet. Ett: tvåårigt ; löneavtaly som går. .ut: i början; a 1966, verkade moderat enligt: talstexten. Det har emellertid bl vit-en nästan 'självklar sak att den ; s k löneglidningen' (lönehöj in=? vå "de områdena under. den senare- tiden. påminner” i'viss mån om läget i början' äv -1950-: talet, då ett 'rela- penningvärdet.”vid” makt" under den sk: stabiliseringsöverenskom- : : melsén avlöstes av en från 'stats- makterna ' sariktiorierad s k en-: gångsinflåtion.. Då var. man. all-- mänt ' inställd " på ' en betydande försämring av penningvärdet; ne z Försämringen ägde rum i.syn-. kronisering ' med” lönehöjningar -under, två. år,..somp sett torde ha varit de: . hittills. X.. j 2 é Under de senasté:fyra åren far; den: allmänna : utvecklingen ; H timförtjänsterna i industrin” stigit! si lugnare förändring i 1623. . och priser. i Troligen är! "detta . Sava a att” endåäst St betydande im= pulser: utifrån = främst . i. så fall försvårade T konkurrensförhålla den!';..på ” v exportmarknaden skulle: kunna ändra bilden." gen" har; tagit: sin ! andel” '' Det "ser också ut'som om årets i komisthöjningen,: » och Fr a poerealvå rn osa en” kommunala” sektionen I m Hallånds distrikt” av' Center? / artlet: hade" på "fredagen 'inbju-" : "dit till kommunalkonferens i Fol-, ' a hus i Falkenberg, och mer'; än "1100-talet intresserade 'hade ” mött upp. "Fyra av "partiets ”riks- "randen i den: "kommunala" sektionen; Harplinge, : fa” deltagarna. "kvinnliga 7 i från” hel som" hälsade. de mån- om”de: konimunala broblem = = bygg- nadsfrågor, skättefrågor, skogsorgani« satiori och socialvård — -som just nu vid:c cent lörko | Det är värdefullt. med en långtgå- ende framtidsplanering,' en. rullande |: h | blicka : framtida "| teringspolitik, framhöll hr Hansson. i vare inflationen kan återbetalas med fy Komnaunalinäri på skolbänken van det i stor utsträckning vid! centerns kon i . , på fredagen. a -Jandsting" "ofta "ställs "inför" finansie” ringsproblem; då de skall genomföra nya byggnadsprojekt. Valet står, då mellan” att betala. projekten genom direkt .skaltedebitering, att låna — eller att vänta, tills man får bättre råd. De kommunala organen har of. ta varit allt för snara 'att.låna, an- såg talaren, och det är därför som lånemarknåden blivit så ansträngd. femårsplan, så att man kan. över- I .skatte-'' och "inves- ” Under” den ” efterföljande debatten mötte. ' talarens 'synpunkter "vissa | genmälen.;' Somliga ' ansåg : alt lån kunde vara förmånliga, då de tack "pengar, . men, i "stort. sett. var överens ',om' att olika finansie- kan. väljas, . allt efter de förevarande förhållandena. Alvar” Ande 4 [Knäred "gav. i sitt "föredrag en "rad åferens sen 1 iF alkonborg | Synpunkter på samarbetet inom Kom- ”. k Många k har : redan tidigare samarbetat i olika de- ' taljfrågor, men de senaste årens ut-. veckling "har medfört ännu fler ge-" mensamma problem, framhöll" talar ; ren. Genom de nya samarbetsorga- ” nen inom, "kommunblocken har man fått ett. forum för detta samarbete, och det är viktigt att ärbetet där kommer igång... Rik nn i Dahla slutligen orienterade om de : förslag, ' som framlagts ; beträffande” ny. Jänsindelning, Enligt de centrala ' myndigheternas tankegångar skulle: Hallands" län utplånas, medan däre-' mot en lokal utredning, I vilken. hr. A varit dfö funnit ' att. Hallands län, mycket väl kan hävda sin ställning även i framti- deni'. . De olika "föredragen följdes a av frå” geställningar och 'debatt, och. intres- set för de berörda problemen visade sig överlag vara gott. «cc. - inflatiopsbädget” "med "en" ökhing i! att ;plarierha” slägit fel Känsk der ” statt : :penningrullningen ? "det då i'många fall livsmedélspos-, . dér: kronor, skäpat |” - ten' som, får. komma; på. undantag, ” rö: på. stark, inflation, ;” I'; haussen: på: aktiemarknaden s dån årsskiftet. ": «3 oz gör ”det'svårare att ta ut, "vad av. I + Fö talet"tillåter” Det är ingen absolut : "regel att. det blir så, men det: kan - t; "sin i Uppstå | i konsekvenser ; och : situa- i häntering imsätter stora "vä ärden | tioner av här antydd art. Troligen" il 1 form”av. 'produktionsiedel,, får. är det. därför lättast för jordbru-:' - snabbt. känning, äv. prisstegringen ket-att följa med i utvecklin; ne på. varor och ; vid ett lugnare tempo t lönehi : koräpenseras i i ningar och allmän prisnivå örhållande' ill. deras! nuvaran- dard > dö - i Försy inlade" Rotlost. att jordförvär lagen inte skall förlängas + om riksdt : beck om ppske " med jordlagsfrågan i vvaktan på jordbruksutredningen e kritiseras 'starkt av R 1 F ningen, "som blad. framhåller. de praktiska Töljderna av - alt Jordförvärvslagen ; helt skulle försvinnar . NT De praktiska Följderna av. ett sådant riksdagsbeslut skulle allt-- så bli helt fria förvärvsmöjlighe- ter för fysiska personer men stopp liksom hittills för bolag. Det be- tyder att myndigheterna - skulle förlora sina möjligheter att. 'på- verka : 'strukturrationaliseringen ; kasernrenovering- Jar är; ”den. nävarande' Utrymmes- "standarder låg: -till normer” som gjordes: upp 1942, alltså : för :23 år 'sedan.. ' Om" nu' försvarsministern,' alltså fullföljer sitt förslag och' anvisar" 25. miljo- . ner'årligen till en fortlöpandé re- « novVering; så :kommer. landets -alla förläggningskaserner: , satt. redan: 1976 'ha.:.-en:;; utry - öka äftaget: till 8 kbm Dr. sekund, måste den i "skulle bli nödvändig.” ' ch: 'på.2000- talet kan det gam- . la vattenståndet bevaras; om- man "ordnar-en överledning. av, : vatten från, Vidöstern. d. "gäns” huvudfåra. ; Under sådana fi rhållanden .nes'det. inte föreligga några far- hågör beträffande Bolme; : självfallet! ä allsidig. t d som svarar. mot 1942 års krav. Till de "värnpliktigas trivsel, Det: är, alldeles. utmärkt; Vågar "bara -hoppas "att.den: nye t llkallade; försvarskommit"-' inom jordbruket, Detta "skulle. självfallet i oerhört” många fall medföra helt andra fastighetsbild- » ningar än som: kan" anses ratio- nella med tanke på den fortsatta offektiviseringen av jordbruksnä- ringer — men . lantbruksnämn- derna skulle likväl vara dömda, att helt maktlöst bara. se. Oavsett vad man "tycker om år nuvarande ”styrda”' råtionalise= ring måste "konstateras 'alt detta skulle bli ett säreget. slutresultat av en aktion, som helt' motiveras med behovet av aktivare insatser för. jordbruksrationaliseringen;." RLF-tidningen erinrar om att hr Holmqvist själv i sin propösi- tion: kraftigt -understryker-- nöd- vändigheten av att ha en jörd- lagstiftning i syfte att. » hindra markförvärv som motverkar sta- tens insatser till stöd för: jord- brukets och skogsbrukets rationa. « lisering, Ändå är han beredd att helt offra detta oumbärliga in- strument om han inte får sin vil- ja exakt igenom... En sådan” at- tityd hade vi inte väntat av hr "Holmqvist, säger tidningen och summerar: "oc nå Denna fråga måste — som alla andra — få behandlas förutsätt- ningslöst utan att den best instansen genom ultimatum ställs inför en tvångssituation. Vi gissar att jordbruksministerns uttalande vars förhastat och att han :- inte . framhärdar med en så : orimlig ståndpunkt. sor De framgångar man "kan vinna med hotelser blir nog både högst tillfälliga och ganska, dyrköpta. . Jigen, tén också accepterar. denna hår- da. jupprustningstakt, skriver. tid- tillsätts för den översiktliga , väg- I. planeringen fram till 1958. ej fått i uppdrag” att dckså utreda” ” de "-därmed-- -sammanhängande” finan- sieringsfrågorna, finher Ö ste r- sunds Posten. En . sådan" utredning synes :. ; vara så mycket mer angelägen som, spörs- - målet om statsbidrag till tunnel- ”banebyggande tagits upp. i årets > statsverksproposition: : Då " Hr Skoglund förordar att stats- bidrag enligt Principöverenskorm- melsen mellan företrädare för samt. Stockholms .stad. .och län skall. kunna utgå för 95 Procent -av kostnaderna för s. yk. under- "byggnad för de i överenskommel; sen angi orna, Stats- bidragen -skall - enligt ”. förslaget :täckas med bilskattemedel, = Ett "sådant : finansieringssystem : inne- bär ett avsteg från hittillsvarande principer, Der? ledande principen i med ination av ”bilskattemedel till" väg. och -+rafikändamål har varit och är att vägtrafiken skall svara för de kostnader den förorsakar det all- männa. DE VÄRNPLIKTIGAS ' : FÖRLÄGGNINGSKASERNER » skall. nu 'göras beboeliga, . om inte i civil mening så åtminstone sn Riksdagen beslöt, 1963 att "varje rafikgren i "princip borde svara "för sina kostnader. Inte'kan det väl sägas vara i. överensstämmelse "Spärr” mot fildsöfie. överliggare, läses i en vubrik. Det ä är universi-. tetskommittén” som sägs. vilja resa den, spärren. Studiet” derna är ge- nomsnittligt avsevärt längre” planerna” förutsätter,.. särskilt. in- om: filosofin, « menar : kommittén |? som ställer upp ”en tänkbar åt- gärd: om någon efter två år vid fakulteten inte kan uppvisa nor- mala studieresultat förloras rätten att fortsätta! ; i Att överliggäre kanske med fe. ta "statsbidrag "skulle fördriva” år efter å år utan synbara studieresul- tat är inte rimligt. Men mån bör "akta sig att i i" nivelleringssträvan få alla in under samma mall! Det kan” dock tänkas fall där fullt Ie- gitima skäl” föreligger för att re- sultaten'- inte ' låter: visa ' sig' så snabbt som kommittén tycks ö öns- ka, Inte skall eri sådan studeran< de ”fockas” från universitetet. Det finns vidare människor som behö- ver längre tid att smälta sina kunskaper men som därför inte behöver bli mindre nyttiga i sam- hällsarbetet, — « (Helsingborgs. Dag bla ä Slant -Blan debattåmnen, Ul som ikg eldar 7. dt älg för dan än mångfärgade. irrbloss - -som- förvil- lar: synen. på det hela, finns ofta några: ord; eller. ordkombinationer, som stannar .kyar:i det undermed- vetna för att i stilla stunder tränga sig fram och. bli' föremål för. tan: kart'och' reflektioner; : 1 + En sådan ordkombination' är den el just i. dagarna. ofta framförda. me= ”En. kvinna bör; ha rätt bestämma över sin kröpp”. Vilken "allvarlig sanning ligger te :i sde: orden; Och" vilken: "bety- delse , skulle. det. inte :'ha.. om kunde: besinna, vad det ooeniligen innebär, Sin egen! kropp: var ' det. Detta; borde; ju: varje : människa besinna, - » hon, ännu har bara sig själv att ta ansvar för, > Varje” människa har rätt att hål- 2 la på sin egen personliga integri- tet,.: sitt : människovärde : och" inte i'småslantar plottra bort det, som kar "bli - inseglet" till livets - högsta lycka. Men - har mu detta likväl ä har det hela flyttat till ett helt annat plan. "Man 'har möjligen ' rätt att bestämma över. sitt eget. liv men inte sitt barns och inte heller över en / annan ” i barns liv, är i-lika hög grad en annan män- niskas och först och sist. är det en » fristående - individ, som har full "rätt till sitt. eget liv, ett liv som det är ett rättssamhälles f för- "| nämsta” plikt att .skydda. - "För att samhället. skall. kunna fungera fordras, tatt människor känner ansvar för det, som "blivit dem anförtrott och" hand. dlar där: efter, '. Detta gäller . på" alla" andr: områden, '- varför skulle -det-- inte gälla” även det, 'varpå människo- livets - fortbestånd beror? - Vilken skillnad är det” egentli- gen på en diktators rätt att be- stämma - över sina undersåtars liv och en :mors rätt att bestämma över sina barns liv? Är det inte i båda fallen en eftergift för my- ten om den starkares rätt att röja undan ten: för sina egna r obekväm lindivid? Blir ett sådant handlande rätt i och med 'att' det upphöjes -till : lag? .”Sexualdriften hör till människonaturen och - bör tillfredsställas”, sägs. det." Det gör hungern också, men inte får den därför tillfredsställas hur som helst ielst,:-. -Om ' en. människa Känner "begär efter mat och med våld eller list tillfredsställer detta begär, får hon finna sig i att stå för de följder detta kan få för henne, och: ja har : inte > märkt, ' opinionen finner något fet i. det eller tycker, att hon, varken av liv för att slippa upptäckten av det hon gjort. Är det värre för en aktningsvärd fa- milj. att få veta att den ogifta dot- tern väntar barn än. att få veta ati sonen varit med om en stöld- : alla, områden, Då . bör ju bilstöl- begreppen. 2 Det är mänskligt att fela "och en människa: kan i ler: i men. Pp | [råkat . utför. göra a något ännu vär- -re för. att - a' vad som .skett, men . att. friska människor ' fullt medvetet skulle stifta. lagar, .som direkt gynnar ansvarslöshet' är. väl ändå. alldeles på tok. Kan: man undanröja: något ont: genom. att göra det i lag tillåtet, så bör man väl konsekvent. genomföra. det. på allvarliga ' skäl för sina" farhågor, | uteslutande "erbjuder en frist, , ” gend debatt blir det sista slaget'i i "den" "stora. snårt.” tioåriga : "pen-; endast att” politiska ' .källarmänni- ' Högern, skor älskar”. att” "maskera sig är som blåst till Fate 2 1960 och 1984” det: SK "måste" också ko statetra att. pastö- : tydligt "att situationen” i Vietn: är ytterst betänklig. Om det "will sig riktigt: illa 'kan den tänkas resultera. i ett" närmande mellan. de: i' dag - rivaliserande kommunistiska" ”pärtierna,' Den franska regeringen har. onekligen att det tills vidare lokala kriget kan "komma att spridas :”över hela Asien” ,. såvida man ” inte medan tid ännu är: söker sig fram efter förhandlingsvägen. Men. frågan är om "ent förhendlingslösning - inte av" kommunistsidan 'utnytt jas för” att . infiltrera -. hela — Sydöstasien. Problemen. är synnerligen betänk- liga ' och en felbedömning kan" få katastrofala” "följder; REN El Sydsvenska. Dagbladet - Man kan fråga fig "om onsda- | stonsstöiden. "Sannolikt. : utspel vid stämman i Östersund | som: en blixt från en klar. him; mel. Men ett nytt försök att söta. försäkri i g Nej, det måste anses muteslutet; Det. högern. nått genom sina fadäser är sakligt ingenting. "På negativa sidan :' står. ”misstro : och oppositionens partier. ”Vinnarri socialdemokraternas strateger, Det är. möjligt känske troligt. att det: "intima: samarbete som etab- CUF och FPU köm”” lerats mel någon gång i framtiden - kan bilda]? ett mittenparti. De' som tycker :att det går allt för sakta bör betänka att ”skeeridet långsamt” måste mog- na fram; Att med: konstlade medel . och : allt ' béstö närin anslag: 4 hö ierhet högern” Fr med” sin « budget annat dragit mannatjänster. allt tyder 7 på” "att: de, gör så | ringslivets "ovilja mol tänkta ATP förslag = —i skärpt” ”konkiirsenisén > på "kredit. lägga” mer. vapnen. Man . har fok-" börrat | É tiskt svårt. tro. att: "partiet. med blicken; men kna past” oe testupa. |” Visserli/ det har sinar solidaritet och. iitet mera, "lugn; för att” lyckas.” Helt ' kömmer. vi väl mer ” att . fördjupas så; att man |! MN oftare återkomimände dare uppgifter här gslivet "bör at reducera | sina : ”oppösitionspartierna; dd lär, ha. tvingats och - bland ett antal ombudg. I mi tänkbara” -motiv utveckling söm "de'nu” at en politisk tt "vara antipolitisk? -> z | Handelstidningen. - , splittring mellan den' demokratiska vä driva på bet kan i bära, att man tiver : ner allt". som: upp- nåtts. -Det. skule också "betyda att båda - ungdomsförbunden > plötsligt skulle tvingas- överge en rad åsik- som ändrar" åsikterna genom. 'att förutsättningarna bli annorlunda. 2 H Skånska: Dagbladet” - der,, bankrån, ': checkbed m.m, göras i lag. tillåtet; eftersom människor "ändå inte kan låta bli att: befatta sig .med.-sådant : Det :I skulle ju onekligen underlätta li vet för dem som har begär till sin nästas"- 'egendom; ' Och ' dessa - har väl. lika : stor vätt till : lättnader, som. de som har begär till: sin nästas person. Men hur. blir livet för oss: alla under " sådana ; för- hållanden? ' Fast nog tycker! man att : människovärdet borde . hållas förmer än egendomsvärdet, Det "är ; klart: att detta ' att ta emot ”ett' barn kan under. vissa omständigheter .- vålla - tillsynes oöverkomliga svårigheter men ' ett s, Kk. väl älfärdssamhälle. bör kunna ordna den saken på ett bättre sätt än att ita' livet av barnen, Varför fött barnet och sedan omedelbart ta hand om barnet? | Då . skulle ju modern slippa barnet och sam- tidigt slippa att' hela livet tyngas 'av medvetandet om ätt: ha ' dödat en liten försvarslös människa, Har talats om att «det :wvore » bält för ett ovälkommet barn att' Slippa js att födas, men hur. vet mean att det. blir -ovälkommet? Det | finns adoptivhem,' dit- ett : barn: "skulle vara . både, efterlängtat: och. kär kommet. så "Hur en” människas . " blir, 3) vi ingenting . om .&- förväg, så "der synpunkten : bör: vi akta - för; att bestämma, . vilket barn som skall dö och i tillåtas att leva... inte ta hand om modern, tills hon] So ora :FRÖVRAR Stockholm” (TT) En svensk byggnadskran har Un- gefär tre fjärdedelar av kranmark- naden i' USA, : uppger. civilingejör Sven-Eric Norman i.en artikel i tidskriften Byggnadsindustrin! Han har. vid ett studiebesök. i' Amerika konstaterat att svenska byggmaski- ner är framgångsrika där. ' , Byggnadskranarnas "och: bygg- - | nadshissarnas. stora frammarsch i Europa under 1950-talet har ända till senare år saknat motsvarighet i USA, Visserligen har även ameri- kanarna' använt kranar på: bygg- nadsarbetsplatser, men "det har då uteslutande varit fråga om mobila kranar, truckmonterade eller larv- bundna, -Och visserligen har man haft ställni som medgett personbefordräån, ” men "betydligt vanligare har: varit att arbetarna fått gå i trappor och på stegar. Det som i Sverige i många fall va- rit drivfjädern till utvecklingen av 4 SVENSKA - BYGGMASKINER Ett barn är aldrig ens eget, det |. USA- MARKNADEN: sninig och nästa steg blir. då tillgripa: hjälpmedel. som tornkra- nar, person- och materi/alkissar. etc. Dessa maskiner har som bekant ut- vecklats i Europa och framför allt i Sverige. Det. är- därför naturligt” alt några europeiska" företag, som haft försäljningsframgångar, på den amerikanska. marknaden är svens ka: on » Ännu : måste" örsäljningen gas. vara i sitt inledningsskede, ' En. jämförelse mellan Sverige och USA" visar - att vårt. lands drygt 1000 klätterkranar . motsvaras en (endast ett 300-tal i USA, Vid ett bygge. som ingenjör. Nor; man besökte i San Francisco var svensk industri synnerligen väl re- presenterad, De bärande väggarna' till två 15-våningshus glidformgöts' med svensk utrustning och'varde-']. ra huset betjänades. av en svensk: porterna i det ena huset. med. en svensk hiss. Det är med en viss för-: siktighet de amerikanska byggarna prövar dessa svenska byggmask' ner: rationella ' och ' arbet. rande hjälpmedel, nämligen bristen - på arbetskraft, har heller ingen mot- svarighet i USA där tillgå 1 på och der. Det är dock tydligt att de som vågar :sig på ”nymodighe- och kostnadsvinster. Det kan'där- arbetskraft är stor. - Den snabba ”byggtakten i. USA imponerar på en svensk; Ibland är viktigare att ett bygge blir klart fort än att ett optimalt ekonomiskt resultat erhålls. Den snabba bygg. takten fås snarare genom en ökad insats av arbetskraft än genom tekniska hjälpmedel. Men möjlig- heten att med hjälp av ytterligare historia eler en. förskingring? Iarbetare öka byggtakten har sin be- > frestas man kanske att tro 'att det | ' för väntas att efterfrågan ' kommer att öka inom de närmaste åren... ter. "Det. måste: bli: utvecklingen vad' antalet" tornkranar . beträffar ' jär Jesus,” kran," Vidare skedde persontrans-' han Iter” snart kan redovisa klara tids- |. | med sina puckar Jä mindre stress, desto" lugnare” Men då försvinner. kanske spän- ningen och dramatiken” ist . emöttes med äkta vänskap. En hycklandé kyss :be- svarades med vänliga, ord. Sådan . Också - Judas var älskäd! "kallade ; honom < : vän! « Även: Jesus | bittraste fiender - "och bödiar pande ärlek från - Jesu RA All trohet ex fötterna: Sin. "Mästare ' Trots. all a och. alla : ofö Elömliga” Upplevelser, då: han' hade få tt "se Fr Tälsarens” | härlighet, var esus inte ;.mera' värd: för - honom - än 30 silverpi penningar. O, så uselt! Och ändå var, han: id: "Ända [Tudas still. helvetets - port: följdes iu” kärlek: Men - när villigt smög in genom älsare. med två aatanför: med.- ett dd”. j
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.