on Srtesn ån = UT: "Torsdagen den- 11: mars 19857 LT ven: mindre” > Många läns” "och bygdevägar 1. uppvisar en standard som är di: -rekt . trafikfarlig. 'Uppr på ee ombyggnad "vägar kräver - behöva .. "medföra . altför ” stora kostnader. Mot många människo- liv som :' härigenom kunde .räd- : av. vägväsendet, inriktas 'i' hu- ” vudsak på de större riksvägarna "vilkas standard äv naturliga skäl "måste förbättras i takt med den ökade, "bilismen." > vs : vIen motion av hrr Eriksson. i : Bäckmora och, Olsson, i Järvsö, båda "cp, begärs en. länsvis ut- « förd inventering över sådana vä- gar som i avvaktan på en fram- " tida ombyggnad redan nu. kunde | menar "motionärerna, förebygga : uppenbara" olycksrisker; - : De. av motionärerna. "begän äs das ter sig kostnaderna säkert Inte minst påkallar den vän- tade ' omläggningen till högertra- fik: att farliga kurvor. och andra olycksfällor. undanröjes. "Alla dessa ' vägar. torde inte. kunna "Mycket" har hänt inom "svensk varuhandel sen början av 50-ta- let... Allt fler :affärsmän har. bör- jat inse: att massproduktion inom industrin måste byggas vidare med massdistribution. Varorna = måste flyta så lätt som möjligt genom handeln på sin väg från fabrikant till konsument, : När, lönerna ”stiged för > warje år och arbetskraften är svåråtkomlig, drivs handeln: in på ett: rationali- bli ombyggda till tidpunkten för högertrafikens ikraftträdande. Det vore därför - välbetänkt, , menar motionärerna, om tt, ex. vägför- valtningarna i länen redan nu fick i. uppdrag att. upprätta : en plan > över, sådana , vägar -som snarast borde- bli föremål - för enklare förbättringsåtgärder, a 7”, I en snotion av her Eriksson , Bäckmora "och. Carlsson i Vik- . "manshyftan, båda cp, påtalas låg- " lönegruppernas - ptillfredsställan? ”de situation, Motionärerna begär |. en utredning med ' uppdrag ait jutarbeta riktlinjer ifråga” 'om | j Hämnda problem. ”, | I motionen hävdar - man u trots den allmänt sett "tillfreds- Posen TT Även, om frågan. slälvtatet tällande lön eutvecklingen - "upp- lada att låglöneproblemet trots ' stora — ansträngningar kväårstår « olöst” och löneklystan växer” år från år; rn I « ”Skatte-: och gocialpolitiken härö + verkningar av” inkomstutjämnan- de "effekt, :men' möjliggör ” ändå inte. för "de .eftersläpande .grup- - perna att ernå en önskvärd och » rimlig: utjämning. : = Några ' avsteg : från” principen om" den fria" avtalsrätter: får inte as men,; hävdar motionärer- a, frågan är "om "det inte "vore : på tiden för: samhället? att igna "låglönegruppernas ' problem ett : | Iblagd får då ovett för att 'de inte är på plats, ibland har deringen- att göra för" att "regeringen. "' "Statsministern - skyller - på att tiänstemännen i Kanslihuset ar- betar iunder hård press för ätt hinha någorlunda med, : Förhål- landet är-alltså" rätt" likt vad uns « der år. och årtionden arbetande > utredningar brukar” kläga' - brist på sekreter are som kan sl " wä, Hur som helst tycks det. vara ' omöjligt": "att komma ifr ån. den” väl” diga renden' i maj, ett ayvita" förhål« » lande' inte minst för pressen, som » har ambitioner att tala om för allmänheten vad: riksdagen” Jiyssa sekreterare tillhåller u skottén att uppskjuta så många ärenden som ol möjligt är det förstås en utväg — " men är det den mah vill s6?-. I " Talman Boheman har bebådat' : ån utredning av riksdagens per« , sönal, "och förvaltningsorganisas "tion, vilket låter bra, men nu yar det ju regeringen det gällde, '-»-- > Hädavna föreslår ' förresten xi= |: i bland sen, utredning om :utred< | ningsmaskineriets, självför örjan= - de mekanik, a i DE "AKADEMISKA" + UTBILDNINGEN |. e Den föreslagna spridningen” av , den lägre akademiska. undervis- ! ningen' är: troligen något billiga- re: än "alternativet att skapa ett' själte universitet, som skulle växa i snabbare och bli allsidigt utrustat =» lin någon av de föreslagna filia- lerna, men detta har inte varit avgörande, för utredningen, skri- .verDagens Nyheter” + Huvudskälet tycks vara att man inte vill splittra forskningens ma=- teriella . och " mänskliga resurset genom att bygga upp nya försk- ningsinstitutioner vid sidan av de befintliga; det vore, antyder man, slöseri med den knappa kvalifis cerade personalen att skapa ännu . en organisation för forskning och vetenskaplig : ubdbildning, åtmin- stone under de närmaste åren, Synpunkten är säkert djupt berättigad beträffande en mång- fald av discipliner, Men det finns ämnen där tillkomsten av en ny . institution skulle betyda en fri- görelse av hämmade forskarkraf. ter, ett brott mot slentrian och vetenskaplig skolbildning. Splitt- ringens nackdelar måste vägas. .« mot den förlust ur de studerandes synvinkel som en definitiv hori- sontell klyvning av den akade- miska utbildningen vid tv: åbetygs. nivån ' skulle. innebära, ” Kommer de studerande vid fi- lialerna att få samma chanser till fortsatta studier som kamraterna vid moderuniversiteten? Vem ur- . "skiljer" forskarbegåvningarna : i ' detta massklickningssyster? HÖGERNS PROFILPOLITIK KAN BLI EN BELASTNING inte endast för högern utan för hela oppositionen. Den bygger på misstaget att det enda som kan garantera framgång för opposi- senar. Bina propoåitioner: ”' äl. nät än den socialdemokratiska ri geringens . politik, skriver . rik: : . H Gustaf äÄTterbötten ;De volitiska motsättningarna 3 vårt land är:inte så stora att det; "finns resonans. för en 'sådan' fö! kunnelse, inte minst beroende på att regeringen försiktigt nog -lagt' 'sin kurs mot mitten, Missnöje med dustrins- efter. - Under. konkurren- [sens tryck måste nu. industriföre- tag utan åtskillnad hålla. igång en ständig klappjakt - på - kostnader och nöja sig med måttliga vinst- pålägg på de flesta produkter. standard heter "långa serier -och aktiv”: priskonkurrens, En aktivi- sering - av de. konsumentvänliga makterna önskade åstadkomma för drygt tio. år . sen, när. den nya konkunwrenslagstiftningen trädde i kraft. ' Förbudet: mot bruttopriser gav .med« en gång handeln "fria möjligheter att använda det kraf- tigaste.. vapnet; nämligen priskon- kurrensen; - : Sen : mitten : av- 50-talet. har vi varit: med om en snabb omdaning | ingar av -innerstäder samt . förorternas expansion ”-och . bilismens - genom- brott, Varuhus, snabbköp, postor- derföretag och hemköp har. eröv- rat förgrundspositicner i handeln med standardvaror, sn SVENSK PIONJÄRINSATS.' Det: om är; på gång här i Sve- ge är? inte unikt; Delvis följer vi: amerikanska förebilder, liksom resten av det nyrika Västeuropa gör, På den här sidan Atlanten har vårt land dock: varit en pion- jär inom handeln med standard- varor. Det hör dels ihop med våra höga löner, som både ger ett gott 'köpkraftsunderlag och dels tvingar fram rationaliseringar, men. också ed tatf' konkurrensen tagit sig ivskilt rogressiva former just. i har vi ”haf "strid på niven, om ' "konsumentens gunst mellan : privathandeln "och. konsu- mentkooperationen. ingendera käm- pen har, kunnat tillåta. sig att vila på lagrarna, om 'han i någon del av landet lyckats vinna ett över- vissa sinsläg 't regeri ingspolitiken | finns nog och framför allt medför, risker som utgör 'skäl nog för ett byte, Men talet om en-helt ny. pos litik innebär risk för”att männi .- ställa till med. Det är fara. värt att högerns politik: skapar misstro ter, att den är mera" oroande än samlande och. att "den därför- gag< Har socialdemokratin. . + + + . Det vore” hb ” om den .bösi I ningsfulla. delen av! "högern "kun? de" öve iyga 1 dningen, c om detta, X »gits som anledning till att för: påverka utvecklingen abort, : 'ånser Bohus gen: re Och detta ”Wrots. att han "själv I i utredningsdirektiven påpekar; att . frågan: är starkt "kontroversiell och. att: den nuvarande" . lagstift- ningen 'representerar en. mellan- linje. I detta 'senare avseende har br Kling säkerligen rätt, men själv har han tagit steget till fri aborträtt och det innan utrednin- gen ens hunnit börja. — ' . Efter att tidigare ha utvecklat! tor : diplomati; 'så snart "aborter kommit på tal, har justitieminis- » tern således tagit ställning: :. "7 "Vi kan inte tro,.att. han i detta avseende har ett folkflertal bak- "om sig. Det är visserligen, sant att ivrarna för fri abort 'på. sistone " fått stora möjligheter att göra sig gällande i debatten, men därifrån . är steget långt till den förankring i allmänna rättsmedvetandet, som en lag bör ha. ' Skulle — utredningen komma fram till ett förslag i enlighet med de klingska intentionerna, bör — innan frågan” avgörs i riksd. g an- ordnas, En så så uppseendeväckande ; förändring av lagstiftningen bör inte genomföras med mindre det i är säkerställt, att- flertalet av . medborgarna står, bakom refor- men, " Ett "befogat förslag, - An . Olyckorna i trafiken" har med all. rätt karakteriserats som vår nya stora. folksjukdom, . Man kan verkligen fråga sig om vi gör tillräckligt för att hejda . utvecklingen, om vi satsar resur- ser och krafter nog på forskning, . tionen är en politik, som på vik« tiga avsnitt är någonting helt an-- säkerhetsåtgärder, rätiva' . etc, På experthåll är man i varje tåg. .I båda lägren umgås man med ambitiösa planer. för, fortsatt. struk- det långa maktinnehavét speciella | turrationalisering: På sistone har strålkastarljuset även "fallit: på tvekampen mellan «två nått miljardstrec- ket för' sin : årsomsättning och de- ras snabba. frammarsch: torde forts |: beträffande -oppositionens . avsik«'] sä år för dem. Fear så : i Det "för + allmänheten” mest; tressarita är "att de båda största privata :varuhuskedjorna " är,. så pass jämspelta. Ur. konsumentsyn- punkt förefaller kraftfältet på va- J ruhusområdet att vara rätt gynn- samt beskaffat.. Medan de koope- « varuhusen -,landet har Ähléns och Tempo si- na flesta varuhus i östra och nor- alra Sverige och Epa' sina i Syd ; |och Mellansverige. En stor del av "| konsumenterna kan välja mellan Tempo, Epa, kooperativa varuhus och snabbköp samt åtskilliga and- ra. afärsföretag vid sina dagliga inköp, NN H "-! PRIS- .OCH KVALITETS- | MEDVETNA KONSU- I + MENTER. . : | Bästa sättet" för konsumenten ätt hävda sin Position i kraftfäl- tet: är att systematiskt gynna det eller de företag, som: tjänar honom bäst, Den som följer denna 'maxim bidrar. . nämligen . till att göra marknadsmekanismen effektiv. Vi dare" gäller, att ju ' mer informa- tiv reklamen är och ju bättre den opartiska ' konsumentupplysningen, desto större är möjligheterna för den” pris- "och kvalitetsmedvetne konsumenten . att "hävda sina 'in- tressen. Idealet torde: vara en marknadsmekanism grundad på progressiv konkurrens inom han- deln, vägledande annonsering och annan reklam, kunniga konsumen-. ter: och god konsumentupplysning. De stora varuhuskedjorna har utan” tvekan hjälpt till att sanera handeln ' och att få våra slantar att förslå lå, ..Deras återverkan går mer på djupet än vad mången föreställer sig. Från dem och and- Ta" stora affärsföretag ' utgår stän. digt impulser till fabrikanterna att höja sina. produkters : kvaliteter, gå in för bättre design och mer praktiska "förpackningar, standar- disera "och förlänga ' serierna för att pressa: priserna - ete. | fall inte nöjd med den nuvaran- de trafikpolitiken, tvärtom under- stryker man "att det behövs ett radikalt? nytänkande på åtskill:ga punkter, Man har exempelvis be. » räknåt att fjorårets trafikolyckor uppgick" till omkring 1.500 miljo- ner kr i direkta och indirekta Produktionsförluster. Som jämfö- relse kan nämnas, att det på tra- fikforskning under innevarande budgetår satsas 0,3" procent av denna summa eller endast 5,2 miljoner. Det. är siffror, som ger klart besked om hur vi missgyn- nar.de förebyggande åtgärderna. (Östgöta Correspondenten) som inte står in-. Kungsvägen till högre levnads-. konkurrensformerna var vad stats-' av: handeln i samband med bl. a.' och de stora ; varuhuskedjorna |' skorna tänker: vi, vet vad vi"kar I Tempo” -Ahléns och Epa (Turitz). .men; inte vad "ett, ombyte skulle , Båda har just Domus, | i Kvickly — är spridda över hela [reflexioner över. "märknadsmekanism; AE | nistolpar a och. konsdimentintresse Professor ” Anders Öst- linds bidrag till den aktuella ekonomiska debatten' har varit talrika” och uppmärksammade. Särskilt har han intresserat sig för disttibutionens problematik. I. vidstående artikel h - terar; han varuhusföretageris snabba utveckling och ' kräver ökat pris-. och kvalitetsmedve- tande . hos "konsumenten. An- ders Östlind är professor i na-. tionalekonomi och socialpolitik' vid Stockholms universitet. Wu $ . Överallt "inom - märingslivet där det händer saker: finns det färg- starka ledare och färgstarka före. tag. Ahlén & Holms historia fram till miljardgränsen för årsomsätt- ningen är ett exempel, Sagan om hur det började är klassisk :vor- den: den lilla röda stugan på 80 kvadratmeter, varukatal na, : färgtrycket ' inflation” är med i bil Sovj närmar sig allt” över k familjen och avbetalningshandeln i premie- obligationer. Stugan" blev. snart för trång. Lokalerna växte i takt - med . varukatalogens omfång och upplaga. I början av 30-talet öpp- ”nades såväl Åhlén & Holms va- -ruhus på Söder i Stockholm som det första Tempo-varuhuset, Tret- tio år senare lades postorderrö- relsen "ned. Från år 1962 är det varuhus för hela slanten, till stor del baserade på självbetjäning och med : rikhaltiga :. livsmedelsavdel. ningar. På sistone har . Tempo även öppnat varuhus i Danmark. > Ledningen -': av - varuhuskedjorna blir alltmer kvalificerad. En viss centralisering griper omkring :sig grundad på . datamaskiner, opera- tionsanalys och andra finesser, Man undrar när nästa 'milstol skall nås -— ttvåmiljardstrecket, Den ' första miljarden brukar: vara svårast. att. nå! Kanske nås miljard nr. .2 redan 1971. eller -72, om ledningen ' håller ed ölae "och Ntet len. . MARKNADSMEKANISMEN "FUNGERAR BRA. cc . Vi konsumenter' ser "naturligtvis gärna, att de progressiva -affärs- företagen expanderar,: dock inte så 'att. den utvecklingfrämjande konkurrensen = avtrubbas, Risken för sådana komplikationer är obe- tydlig, mänskligt. att döma: Fak- tiskt. "har . marknadsmekanismen börjat, -fungera. rätt hyggligt, fast man alltjämt får se upp med pri- set på pepparroten och akta sig för omdömeslösa impulsköp, inte minst i snabbköpet, En” kompe- tent. konsument kan numera, åt- minstone ifråga om många stan- dardvaror, utan större möda skaf. fa sig hygglig. överblick över till- gängliga inköpskällor, : deras sorti- ment, priser och kvaliteter. : | Tre tyskar. kring I Hamburg (LT). > : Tre tyskar Michael Blumenthal, Otto Eckstein och Herbert Klotz hör till den amerikanska presi- denten Lyndon B,. Johnsons när- maste rådgivare, Deras föräldrar blev nödsakade att lämna Tysk- land :- under. - den nationalsocialis- tiska tiden på trettiotalet, Famil- jen. Blumenthal ' emigrerade från Berlin när sonen Michael var 13 år "gammal, På äventyrliga vägar och efter plågsamt lång väntetid i Shanghai kom. de till Förenta Staterna 1947. Herbert Klotz sän- des efter nazisternas makttillträde av sina föräldrar från. sin. hem- stad Berlin till Zärich att stude ra där, 22 år gammal lärde — snart efter sin ankomst till Amerika. — känna en 'jätnnårig ung man:.John F.. Kennedy. Och Otto Eckstein som nu fyllt 37 år lämnade med 'sina föräldrar sin sydtyska hemstad Ulm strax -ef- ter det andra världskrigets utbrott och fick asyl å New York, +: Michael Blumenthal, idag 38 år gammal, har en ambassadörs ti- tel och är första ställföreträdare för Christian Herter, det>ameri- kanska ombudet med specialupp- drag för handelspolitiska : frågor, förhandlingar i förr Men hans väg dit har: varit törnbeströdd: hisspojke, - hotellkypare, nattetids studier, det var Blumenthals liv innan han nått det efterlängtade målet: = immatrikulationien = wid Princeton University, Efter avslu- tat studium blev han snart stats- tjär och de tillll av den "nyvalda prösidenten John F.' Kennedy 22 år' efter deras första möte — han blev minister Luther. H. Hodges 'kabinettschef och personliga referent, Innan dess hade Herbert Klotz förvärvat sig ett gott rykte inom det ameri- kanska näringslivet såsom bankir, mäklare , och .investmentrådgivare och inom' armén hade han nått rangen av. major vid signaltrup- perna. » Otto Eckstein, den yngsta blanå de "tre, torde för närvarande va- ra den inflytelserikaste rådgivare, | &å till det kabinett av sakkunniga som har ett bestämmande - infly- han tande på presidenten beträffande frågor om konjunktur, skatte- och handelspolitik. På wvälunder- rättat håll går det ett tal om att detta tremannakollegium har stör- re inflytande på presidentens nä- rings-, "social-. och finanspolitiska avgöranden än de vederbörande ministrarna. Före sin statliga kar- riär hade Otto Eckstein blivit namnkunnig ' som professor för nationalekonomi vid Harvard Uni- versity, främst inom sina speciel- la områden arbetsstatistisk och frågor rörande "näringslivets till er. Och det är just hans idéer om produktionens expansion och näringslivets tillväxt som wun- der senaste tid gjort. sig märk- bara i Johnsons politik, - Med tanke på de tre tyskarnas ungdomliga ålder — Michael Blu- menthal Otto Eckstein har; inte fyllt 40 ' år. än TI kan deras | inte - ha Pe | sovjetmakten, kommer, att ' i sti- + | ligare J taktiken”. följs dock" 1 . latt konsumenten får én: bra vara j' . Den röda lilla stugan på 80 kvm där Åhlén &: Holm startade sin Postorderfirma i Åls socken i Dalarna finns fortfarande kvar. Se- dan 1932 har Tempovaruhusen aktivt bidragit 'till konkurrensen inom" varudistributionen.-I dag finns det 56 sådana varuhus från -Kiruna i norr till. Vejle i Danmark i:söder. På bilden den vac . H cs Fra -varuhusfasaden i i Karlstad. = mer ett vägskäl. "Moskva "måste välja . sida —, för. eller. mot ” Pe- king. Ur normala synpunkter bor- de valet inte vara svårt. Men nu spelar de ideologiska hänsynen en väsentlig roll. Herrarna -på Kreml står” bokstavligen' mellan :Scylla och Karybdis. Hur de än vänder sig, råkar de ut för trassel, — Det är väl” heller inte otänk- bart, : att "detta: läge får inrikes- politiska | konsekvenser. Belast- ningen på sammanhållningen inom ledargruppen blir. allt tyngre. Be- hovet. av en stark man, som både inåt och utåt kan .förkroppsliga gande grad göra sig gällande. ' . Nordvästra Skånes ; : Tidningar? > Strängs” lappverk till skattere- form har nu passerat bevillnings- utskottet, "som åstadkommit”. del förbättringar. - Ett par av des sa "kan ' betecknas . som « rejäla framgångar för samverkan "mellan de båda mittenpartierna: Höjning- att en st mot dess ”pibliotek får nästan katastrofala följder. Även om dessa” inte slår, igen tvingas man räkna" med att deras expan- sionsfart bromsas Upp, bokinköpen skärs kanske med, nya wverksam- hetsgrenar krävs. Det är en konse- kvens i rakt. "motsatt riktning mot” 4 ex, Filminstitutets . filmveckor runt om i' landet och rikskonsert- verksamheten.” Men "den verkar också anmäl; ningsvänt otidsenlig - nu när den' nya "skolan skall bör- ja fungera ”öch eleverna skall sti- muleras , till fortbildning på "egen hand. ' Kanske "i bibliotek, :. vars standard ;sjunker, i samma. takt som skolornas .stiger.: or nå Bonniers ;' Litterära Magasin, 1 > Hr Heckscher har haft en orim- ligt svår uppgift — det inser nog inte alltid kritikerna i' de egna leden,.: Vi betraktar honom som en betydande tillgång på oppositions- sidan. Hans” "personliga : kvalitet kom fram inte "minst när han var hårt , trängd” 1964 års, val. Det en. av förvärvsavdragen —. som överhuvud taget: inte togs, upp. i regeringsförslaget — beslöts när- mast ' i enlighet med den gemen-; samma fp-cp-motionen. Detsämrmna ; kvinnor som deltar i familjens : rörelse eller jordbruk. De ökade avdragsmöjligheterna ' för icke- vårdnadshavare för underhåll. till eget barn beslöts efter förslag av hr Olle Westberg (fp). Mittenlinjen fick" alltså på ”des- sa punkter socialdemokratiskt stöd i utskottet, :och man bör kunna räkna med att "det skall hålla också vid slutavg ande rarna, .: NN Västerbottens-Kuriren.. ” ” Oavsett vilken uppfattning nån har om hur olika vart för sig be- rättigade” ..och'.- rimliga .. intressen. Iskall avvägas mot värandra i det I svårhanterliga " problemkomplex, "I det här. är fråga om,”så kan: man hålla med justitieministern om att ; det. är "angeläget ' att.' legal "abort I; kan företas på ett tidigt stadium. På något ; sätt "måste" man - : bringa - tiden, från abortframställ- . I ningen till. beslutet.” Det bör. inte! vara omöjligt. att åstadkomma 'en'i; "I snabbare handläggning ' utan” att för den” skull" göra prövningen av : | ärendena mindre” effektiv. Om så I behövs får. man "kraftigt. förstärka . personalen i den abortförebyggan- de verksamheten.” På polatissidan . råder tyvärr, "ett nas sida, Trots alla goda ansträng- . ningar, från föreningssidam'” bjuds] potatis ut på alldeles fört många händer. Ha till billigt "pris. Den" organiserade potatishandeln bör satsa främst ' på odlare med egna lagerhus och som kan -odla- 'kvalitetspotatis, Dessa producenter bör, anses det; beta- efterlikvid — vid Därmed skulle rätta "med de som "beror på : brist,” DV en) Exon . säsongens slut. | man komma -till panikförsäljningar; 'odlarnas .penning-: Tlavva då i Jordbrukarnas Dn . Föreningsblad. ' Glesbygdsbefolkningen har 're- med i städernas kulturella rytm, KN postatro 900 1006 sakkunnig för frågor rörand - varor och världshand AN e rå Herbert re 4 år gammal, nått höjdpunkten ännu. Tyska be- sökare i Washington har för res-" ten Luknat. övertyga sig.om att alla tre- fortfarande behärskar sitt modersmål lika perfekt 3 sol sekreterare i'Bonn, -«- m stats- so Mario Lang, : nighet, gäller ' de särskilda avdragen för! visst: köpmotstånd. från grossister-] fas "ett: grundpris på hösten och; dan så stora svårigheter att hänga | VEDEENOoENN ä I hjärta finns, hos: honom betydande kun-. "snabbhet ” och. - djärvhet, " 'gom..skulle” komma "ändå mer. till "sin rä et' "politiska under- i laget varit fastare.. Han borde än- nu ha mygkot” ogjort i svensk po ” iti , "Dagens ' Nyheter. : ha lande” ledare, räknat; upp” alla hö- germän som skulle kumna ta led-' ningen | partiet. Dej blev 43 styc- ken "Dessa personer "kännetecknas av ”mörk- olika” särdrag. En del är blå”, : några; representerar : ] sidan”. E1 ektor och : :kultur- koriservativ (han ligger. bäst till:i KvP). En: annan vär professor” och. mår har. uppträtt : iUTVi han: är hända" -något för" akademis n” som en. industriman” som”. matematiker; 'och. flitig ”ekrib Göteborg : "finns 'det ett sem verkar” bra.-E: Lund £i ; fl; "led, fotogra-" gi Usammans' méd praktfulla Yorkshivésvin.- Britterna har. varit” föregångare att. utveckla '] boskaps-' och 'grisraser.' "Detta är måhända. en ;av. orsakerna till att en. riktig earl med anor, slott och tografera ” tillsanimans > med” praktfull fargalt än med sin -lika- jledes praktfullå Hädy.. Göteborgs-Posten. ETT. ORD. - PÅ VÄGEN | Petrus - följde efter på avstånd, : LUK, 22; 54; Gör vi Petrus” orätt, när wi sät- ter ' hans förnekelse på Överste- prästens gård i samband med det- ta lilla "yttre: "drag: följde. efter. på avstånd? ' Knappast, För "det 'wvisar något av 'det' inre” "tillståndet hos « Pet- rus. Han kände, att han borde ha följt. Jesus och - stått: honom- bi. Han hade ju ock han > - vågade al ;ookså lovat det, men å varit så stark — Jesu mod och hans skulle oförmärkt ha ätt öre än Tan. skulle helt enkelt ha Akta i stånd fi ett svårt fall ra ra långt SN för att. komma på av av- "Då wäntar . dig fpatora: sord, kan t vara Tta, «en. fängs- . - lika är boskap m,' m.. hellre: låter sig fo- " en att Petrus , inte riktigt, Det stod et
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.