a = 1961 «till 'november 1964” s' "svenska konsumentpriserna. 'runt tal 12. procent.. Den. giften har Statens pris- och kar-. tellnämnd räknat fram, och även om vi tidigare inte visste "procenttalet, har vi dock haft själ-. 'va utvecklingen på känn." Vi har: väl' alla någon skuld i den pris- utveckling 'som 'skett, men lika fullt tycker vi att den'är på tok.” Atminstone då. vi :'skaH betala för - olika varor och, tjänster, och pen- . garna tycks bli allt sällsyntare i plånboken. . ., - Inför de relativt. stora. kostnad är det. na- ökningar, som "sket turligt om, vi. böj orsaken. Har allting fråga wit ”d; eller är "det: bara visså' "detaljer, ” som i gengäld :stigit ' dess Pris--: öch .'kartellnämnden, bekant ett statligt utrednings- och. informationsorgan, hari detalj un> 'dersökt förhållandena: och presen= ferat "resultaten ” i”' en broschyr, vilken i dagarna. utkori = mit från trycket. "+. : Man finner i broschyren . 4 41. under den | Måndagen den. 15 mars 1965 > Under - tiden: från november me teg de' 'por sjönk råvaröprisets andel: med i; Uupp-=.: själva ” "Procent " rö " Att brödpriserna ; medförde.' svaga :skördar "både maproducérade ' 'spannmål; ” : sförsta- M procentuella ” : ringarna har annars "noterats: (efter yrare,” "mer?" ; som": h. na på marginalökningar inom för: ädlings- och detaljhandelsledet. on "emellertid att för otempelvis I Jims”. N totalpriset från 44.0 till 39,5 ”pro- " "cent, "medan detaljhandelns kost--. 'nadsmärginal ökade med 27 pro- cent och .varuskatten med ett par . tigt hänger i övrigt intimt ”sam- man med förhållandena på världs- mårknaden.” Aren : 1962 'och 1963 i Enoropa; och Kina, och detta-satte” fart: på den internatioriella :spann= målsha; ideln med stegrade priser - | Genom. det svenska - jordbruksavtalet. påverkades i i'viss . mån priserna även på vår hem- > De "prissteg- ” kött, men även här. kom en be-" >; tydande. del.av kostnadsökningar- 24 i betyder i "liten. tre årsperioden' stigit” med I medel” tal :19 "protent, sprit och med” 13. proc, kläder "och . med 9 proc, inventarier och ”geråd med.7'prot, bostadsköstna-= - -derna' med :6. proc och gruppen; ; övrigt. med .12 proc. En. del priser: + har dock, stått stilla, och i några. + fall har mån t.o.m 'nöterat pris-; fall. "Frukt och ' bär - har sålunda i blivit 5 procent billigare på de tre: - 'mäsikin> " åren.', Rådioapparater, ' strument, mopeder; cyklar - mindré prissänkning. cs : Den konstaterade prisutvecklin- ! utifrån," av" "jordbrukels prisavtal : eller av ett köpmotstånd , från kon umenternas” sida;' Det. är : emel " lertid ett känt förhålländevatt. b tobak. skor" hus-3 ch detaljhandel hittills varit un: NS samhällsgrupper, 'och att de" istoi ' ligare, inkomstökningar, kan S ochi säkert bromsats av. konkurrensen. dérbetalda' ' jämfört med ':andra : utsträckning är det ännu," Ytte re ert”. nås geriom- -förtsatt rationalisering,' men det behövs också ökade. pen- : 4: ninginsatser,-om en sådan rationa- leksaker? har, också" undergått. en... Hserin g- skall bli lönsam och” mö 14 ”"Det är emellertid inte bara ifrå- gen har redan gett eko' i pressen, .- ga om livsmedel, 'som'kostnåder- de, som är verksamma inom den- : ” nä ”sahihällssektor, gjort. sig oskär " de"'jordbrukets' eget. folk ' och de . anötällda' inom. livsmedelsindustri ' bl a I vissa fackföreningstidningar,' | . Det är särskilt livsmedelspriser- « nas stegring: man vänt sig emot, ” och "genast drar, man fram / det + q och rekreation” : blev, 23 "procent . . gamla, kravet; om "att: 3 pålitligt ”slagträ,'s faller lika ”nyternissat. ' inte :veta "> eller: minstöne inte: erkänna jordbruket! Man ck” om"'den . enorma oralionaliseringer- process, . som pågått inom.det sven-. ska jordbruket.sedan många. de-, 1940-talet har: konsumentpriser: cennier. tillbaka, .och som under., de senaste åren varit än någonsin. >> nte; are: na stigit. Utgifterna för hemhjälp, är sådan står att få, rasade ihö de n med. hela 35 procent.” Nöjen”” ra år. strax, efter. krigsslutet” på. undergålt en nästan ständig steg- ring 'ända ' sedan :1933,' hämtningen, efter. de DE böjda Ii I nebär inte alltid”at a till konsumenten "genomgår: flesta livsmedel en ofta Jenna gel härpå. utgör Brödet, ' pris. och kartellnämndens' 'undg sökningar steg -priset' på ett stan ”dardsortiment bröd under den' a tuella treårsperioden: med 33 pr cent.” Då man delade upp tillverk. "ningen ÄÅÄ. detaljer, visade deta i pr -bärj di > köstnadsökningar. a märk; Holland .och Frankrike; - man. under de” "senaste: åren -haft ka "måtitullhet 4 4 sina söråke: så"att inflationen inte drivés' fram "senare - hyste; | inte. besvära: regeringen. När. "han | va "till :Hitler,' 1 ler GLESBYGDERNA . I samhällsplaneringenv fins - åst I onekligen en "tehdens att inte med tillbörlig. .ehergi beakta glesbygs - dernas problem, påpekar” G efle Dägbrad' "Det är visserligen ' en mi - äv vårt folk.som bor råden ' men för. den" t i dessa om- skull. finns] = det naturligtvis” ingen anledning att ägna dem . mindre intresse är den' stora majoriteten. De stora flyttningsrörelserna tycks” emel. lertid ha: skapat. .en föreställning hos många planerare att en ödes- bestämd”. utveckling” "pågår ”som det gäller för samhället inte bära ”att anpassa sig efter utan också att driva på. Vissa bygder. blir därför försummade, 'De får inte alls den samhällsservice sc som män- niskorna i tätorterna åtnjuter, . Det tas inte särskilt mycket hänsyn till dem som vill öch kän bo kvar i de s. k.' glesbygderta, Men än så länge är böstadsor- ten valfri i vårt land och då är "det också samhällets skyldighet att se till att, denna: minoritet får de förmåner som tillkommer övriga skattebetalare. Förslåg som läggs fram för att:reducera 'eller stöd. utjämna” olikheterna, är SKOGSÄGAREFÖRENINGAR:. värda I NAS ARBETSUPPGIFTER 1 framtiden lär inte bli, lättare än. dem de' hade att ta itu med vid starten, skriver J or d b ru- karnas Förenings... bla d med anledning av att fler- talet föreningar nu fyllt 25 år: i Befolkningsomflyjtningarna ” på landsbygden kan bli. försvårade för bygdenäringarna ombytliga ”näringspolitiska ' styrka samhällsgrupper darna,' över. vil riktning andra. liksom "de in- v alltmer söker "ensamma få: råda. Möjligheterna för. bondeskogs- bruket och dess organisation att hålla utvecklingstakten är bero- ende av det som i fram- tiden kommer att stå till förfo- gande för enskild företagsamhet på det skogliga området i vårt | lands näringsliv. ” Tidningen erinrar vidare'om att | Visserligen vårksamhet . sig bara i böfjan av utveckling, men "den har vi "sig så "ändamålsenlig-'och 'ut- ecklingskraftig 'att den jämte de industriella initiativen borde'va- Fa” ensav..dk, vägar som 'skogsä- garna har, 'ett hålla sig till i fort- - ssättningen,.. 'vad, som än. händer och ;hur.. än utgången. blir. i den slundande ; i t politiska avgörandet ordförvärvsfrågan bli att bon- ”deskogsbrukets 'nuvarande'” årea- der bit efter.'bit- kommer att. ö- verföras till storskogsbruket stun- "dar en definitiv: och slutgiltig de- .cimering av. "böndeskögsbruket, Bondeskogsbrukets- innehav byter regelbundet ägare inbördes 'gene- " rationsvis,. men arealer. som” en gång övergått i stats- eller bolags. hand kommer inte tillbaka. Det är under. sådana förhållanden. ännu 1 'I'ser måste. vara 'sällsynta, om ' de. I de och att förtroendet i landet för || Kom Gustav Vv spelade c en "viss, icke , alldeles - obetydlig roll. i spelet om "Sveriges. oberoende un= der kriget. Att konungen under det första världskriget hyst starka sym- patier för Tyskland, att han" ge- nom 'sin 'mor, drottning" Sofia,. och genom drottning Viktoria med star- ka : familjeband "var . bunden - till Tyskland, att han 'stod i; spetsen för. en uråldrig. rent ”arisk” mo- narki, vars militära egenskaper givit genljud ,.i historien, att han nått en hög ålder efter en lång rege- ringsperiod, allt detta 'gjerde "att även Hitler torde ha betraktat ho- nom: råed "en :viss respekt." Såvitt jag "vet "finns' intet belägg: för att Hitler någonsin ' uttalat" sig 'förkle- nande-om den svenske kungen. Och säkert är nog.att exempelvis Gö- ring och de högre tyska militärerna betraktade." honom" 'med . en: -viss| vördnad: "till det -' mycket rela- tivå värde det Kunde ha, : i" tyskvänlig "gjorde "Honom ingalunda till någon "beundrare av nazismen; Han betraktade Hitler som en. :pör belaktig ; uppkomling "och ”så” små- ningom som en livsfarlig dåre. Na-| 2ismens metoder ingav honom av- sky, inte minst ; darna;' kungen hade" ju åtskilliga svenska > judar i sin närmaste um- -gängerkrets.” ” Hans "allt överskug- gande "intresse ' under : kriget: efter ockupationen: av: Norge':och' Dan- "mark var att medverka till:ätt 'Sve- rige icke skulle dela broderlandens öden, . Ständigt. funderade han . på vilken : ;personlig insats -hän skulle kunna göra för att hjälpa sin ,re- gering att nå detta: syfte: Han över- drev kanske: ibland sina möjligher ter i detta hänseende, men 'vid någ- ra' tillfällen gjorde han "efter 'sam- råd. med stats-' och 'utrikesminist-' rärna 'direkta hänvändelser till Hit- ler, som Nanske i alla fall hjälpte I något.; Han hade: "stort förtroende för” såväl Per - Albin "Hansson 'som för :Gänther,' och "särskilt för den ;han bersonlig la -dessa ganska" konungen” relativt "ofta under, kris get kallade” mig .till samtal eller än oftare” telefonerade till mig, iblari sent 'på kvällen. eller tidigt på mar- gonen, föratt delge mig, sin oro och sina funderingar! Han hade ett be- hov ' att hålla sig” "helt; au, courani med utvecklingen” och ville ibland funderade på hågon åtgär att "skrig att kalla upp "den tyske : ministern eller. : ;dylikt” ville”. han' icke-:sällan, .innan' han talade med Ginther, pröva bärkraften' av sina idéer på. mig: Jag; minns" hur : han åtskilliga” gånger; ringde". mig; vid. sjutiden' på morgonen och" sa-: jag har mest" legat sömnlös inatt - funderat! på om: jag: "inte kan : något: :tror "du" att det skulle ' vara till” någon hjälp; om jag 'skrev : ett "personligt brev till'den där Hit-: ”.,.I'allmänhet ansåg "jag . mig avråda, . kungliga” hänvändel-= skäll ha någon! som. helst ' effekt, Men jag tror att det var Cen: viss. lättnad för honom att få prata ut om. ER: ALBIN DOMINERADE 4 ! Per” Albin Hansson dominerade regeringen både i kraft av sitt. äm- bete. och. sin personlighet;. Att. den ganska 'disparata samlingsregerin- gen, höl! så. väl ihop som den gjor- "den; ' trots "vissa allvarliga kriser, i stort ', sett "kunde : bevaras "under hela "kriget är" väl" i" mycket. stor. utsträckning "Per ”Albins. förtjänst. Bredden "av, hans personlighet,; den. trygghetskänsla som han förstod att' inge; hans fasta förankring i i arbetar: klasseri' parad med ' en. med” åren större förståelse för borgerligt tän- kande gjorde honom till. en” sam lände' person, "Jag kan? inte tänka: mig någon annan. som skulle ha viktigäre vatt - "skogsägarna... söker bygga framtiden på inbördes . sammanhållning 7 ; och + ; fördjupat samarbete. Västeuropa" egentligen, bara ' är i "Sverige. det finns” utrymme för ö- kade , Mttag. ur skogarna framstår "a början” till en” V kämp. öm” ”äppdel- "ning! äv. den” Sveriska” skog en som fotalt inte "större & än som odlarna själva inte har. tillräck. ; ligt grepp om "marknaden. SLR I har "på. senare år engagerat sig e- nergiskt även; för potatisén "men : har” ännu; endast hand 'om, unge- fär en fjärdedel av -matpotatis- "handeln? Och' potatisödlarnas rike. > förbund; SPOR, har inte' ännu fått ' den. allmänna . 'anslutning av od- lårna soi behövs. SPOR har ån>- "hars- gjort". aktningsvärda rv an- ungefär imotsvårar. k ions- ; strä ; att. försöka förmå |. behovet inom landet; - Ändå har, |. ”Påpekår R LF" äningen potatismarknaden i vinter irrite- -srats åv.onormalt stora utbud; « Resultatet "därav -har blivit att producentpriset legat mycket lågt, . hela tiden långt under nedre pris- gränsen i jordbruksavtalet, Od- Jarna” har för prima matpotatis . fått nöja sig med ett pris omkring |; 23 öre, ofta lägre, vilket ger ett "mycket klent utbyte för en krä- 'vande odling. Samtidigt kan kon- stateras '- att konsumenterna i Stockholm f.n. får betala” 70—75 ; . samma potatis i — Händelseutvecklingen under i in- "odlarna att hålla igen på utbuden "så "att inte -marknaden. i onödan «översvämmas, men när. de organi- serade. odlarna lytt den maning- en har andra — med privata upp. "köparens benägna bistånd — i : : stållet sålt så mycket mera. Och har vi under nästan hela vin- tem” kunnat "notera ett onödigt : stort och Pristryckande” utbud: i; '' Potatisproblemet är 'ett lärorikt exempel på hur utlämnad en' pro- ”ducent är om han och hans kol- | ileger. inte har; tillräckligt inflytan- :.de .på marknadsföringen. av. det han - producerar, - sammanfattar RLF-tidningen: och - ”anser att po- hevarände. vinter. har” bekräftat ” sig” på "tatisen i det fallet ännu' befinner kunnat intaga en: ställning liknan- de hans: «+ > - : Under "en viss period av kriget, efter Frankrikes fall och. under ökade tyska påtryckningar att för- må Sverige att förklara sitt intresse för 'det nya Europa”, den 'pe- riod som var, den otäckaste, fanns Av talinan Erik Bobeim an ON . I mycket sena nätter han tillbringa de med sina' bridgevänner, Dessa. hörde mest till vissa kretsar inom näringslivet. Jag var ibland med i hans bridgepartier men drog mig . i allmänhet, jag orkade helt enkelt inte sitta uppe till fyratiden på morgonen. Per Albin var en pass sionerad bridgesp e, skötte sina det inte så obetydliga strö jag » skulle. tro ' koncentrerade ' till Stockholm, som gick ut på att nå- got måste göras för att stämma Hit- ler välvilligare mot Sverige, Det ta- lades "ganska allmänt om att Per Albin i'sin' egenskap av socialde- mokratisk ledare i spetsen för re- goeringen utgjorde 'en fara för Sve- rige och att. han borde 'ersättas' äv någon annan, som kunde tänkas va- ra mer. '”persona grata” hos tys- karna. - Intresset. koncentrerades kring Torsten Nothins person. Han kort väl men var stundom mycket ” djärv " och föga ' ortodox,: Spelet var för honom tydligen en utom= ordentlig avkoppling och varje dis- kussion om politiska frågor” var ta= | bu. En ochzannan av hans bridge- vänner ur näringslivet var väl gan= ska stolt över att landets statsminis=, ter kom hem till honom, åt en god - middag och spelade bridge. Det gav också vederbörande :en air av att' sitta. inne med bättre" underrättel= ser om läget än de som, inte åt- själv var :väl' inte helt frä för tanken att han under vissa om- ständigheter skulle . visa sig vara stundens "män," De: som förordade en sådan förändring” var väl delvis personer, som verkligen trodde att Sveriges oberoende; hättre'. skulle kunna ? "bevaras - -genom ett dylikt skifte på regeringschefsposten. Men till dem 'sällade 'sig .också- de som jag redan kallat anpasslingar." De var på den tiden. inte så få och innehade i åtskilliga fall betydande poster i samhället, Efteråt. har' väl inget velat, vidkännas, att han nå- gonsin. hyste. dylika -tankar. Hela idén var ju absurd. En i så måtto förändrad -regim skulle inte ha vun- nit förtroende 'i landet, den skulle ha ytterligare underminerat den vid denna tid något 'anfrätta motstånds- viljan och den skulle bara ha ökat de tyska påtryckningarna, > - "Per Albin Hansson syntes. under kriget. besitta en robust hälsa, Jag tror .inte, att han var överdrivet |- arbetsam,” men han brände 'sitt ljus i båda' ändar. genom ' sin > förtjus- Ja "kategoriska omdömen. beror på att . ””30-talsnivån”, Den - är ning i' mat och dryck och de ofta . njöt detta privil . Men i själva verket var det definitivt så, att om någon. sökte pumpa statsministern eller plädera för något av sina in«= tressen blev han omedelbart och slutgiltigt avsnoppad,; " Ne BARSK, SUR, BRYSE Per Albin ansågs ju allmänt vara ' en fryntlig.'person, Utåt för 'den . stora allmänheten gav han nog det intrycket, men mycket ofta var han ganska "sur och. kort i sitt sätt, ' Såvitt jag kunde bedöma preside- rade han över regeringssamman- :' trädena med. stor auktoritet. Han -. avskydde 'långrandiga " inlägg ' och hade. föga tålamod med den som inte strikt höll sig till saken eller . framförde synpunkter som han an= : såg mindre vägande. Han kunde på ” ett ganska bryskt sätt avbryta sina - kolleger eller bringa dem till tyst= nad med att sjunka ihop i sin stol och se bistert ogillande ut. : a Han hade utomordentliga nerver, Inte ens under den . värsta tiden verkade han någonsin .hetsad eller : N a och ' drivningsförhål.: ningen ti jordförvärvslag. Man : ka 1 ägarna att dandena får vi-vara t för onödigt att mera orda dock alltid aktuella. Avsättningsförhållanderia här" ” Västsverige '» för ; vissa "Sortiment framför: allt massaved av tall och lövträd är' dock inte tillfredsstäl- lande, och "därför har alla skogs- män och skogsägare i Halland med tl vedsställelse : noterat” , planerna en 3nyv sulfatfabrik. i västra Sverige," Genom ' pressen har man de 'seriaste' dagarna erfarit att öka- de avsättningsmöjligheter "snart skulle--bli "ett faktum genom spånskiveproduktion > 'i Rydöbruk och Oskarström. ' Detta är synner- ligen glädjande ; för "Halland, :som naturligtvis "då | får. möjlighet att leverera en; stor del av: det'däri- genom "utökade behovet av massa- ved just: av de sortiment, som vi behöver få" avsättning - "för. Enligt uppgift, blir ökningen ” 180.000 mst obarkad ved. ' Det: är' alltså ' bara att hoppas; Jatt produktionen snart kommer" igång, . 'Avsättningsproble- met! i hela dess vidd fö ifrågava- rande" sortiment". löses "dock ' inte härigenom . för -hela. » Västsvej Betydligt mera "behövs. " Det: finns : även "andra ak ting såsom 't.. ex.: jordbruk medan tid är, Det förtjänar att i detta "sammanhang nämnas att. i ilsamband med strukturrationalise- ringen , kostnadsfri hjälp» kan, er- hållas ' för ' upprättande av. skogs- bruksplan' för såväl tillköpet som den” förut ägda delen; därest till köpet är av: större betydelse ur rationaliseringssynpunkt. '- Denna förmån borde vara en. bra stimu lans för tillköp.?” Inom wissa delar av dJänet, fram- för allt i norra delen, är skiftes- d | förhållandena minst sagt bedrövli. ga och kan inte bestå i längden. En ändring till det bättre är ofrån- 'komlig, Men: hur skall detta ske? |: Det torde stå klart att radikala åtgärder "måste till. I vissa fall torde gemensamhetsskog vara det enda alternativet till den sociali- sering av skogen, som så ofta ta- las om. Skogsägarna måste ta sig samman ' och ' ordna ' saken. Man har "inget att förlora men allt att vinna genom samarbete. Det torde inte” 'vara . omöjligt. att..få kost- nadsfritt upprättat skogsbruksplan för : gemensamhetsskogen, och även : borde -kostnadsfri förrättning erhållas. för utredning om de en- skilda - int; "arealer och terns förslag till ny jordförvärva- lag,. som ser: ut”att' bli verklighet. Dessbättre synes man ha tagit fas. ta! på en del: av den kritik, som framförts mot det : ursprungliga skogstillgångar, så att var och en vet -med ' vilket värde han . ingår i gemensamhetsskogen, Det . vore verkligen roligt om hallänningarna ville wisa vägen i denna för skogs- förslaget, Hur en ny lag I att '" påverka "Tationaliseringen - i skogen får man. väl se, Det är väl troligt "att. den. kommer att ”på- skyndas, "och detta” är synnerligen önskvärt. . Vi" har i. Halland | c:a 7.000 brukningsdelar: med skog "och |- och I. medelarealen ” är ! e:a. 25 ha, ofta är skiftesstrukturen allt an- nät än lämplig, Här behövs en så- väl strukturs som” storleksratio- nalisering. Det är ägnat att för- våna” att' skogsägarna hittills visat så klent intresse för tillköp':. skogsmark när . möjligheter yppat sig... Rationaliseringen har; därför gått. för långsamt, och man kan nästan säga att den hittills varit betydelselös "Detta är. nog: ahled- Svårhdnterliga rodukter,: men : med sammanhållning mellan od- Jarna och fortsatta” aktiva .insat- organisationerna bör det i :'vara möjligt "att få' ordning även ”på det marknaden. ; : i] kallar tidningen Fö öre i a ve a- ren 'den "påtänkta skärpta -be- ".skattningen av. :Värdestegrings- > vinster på ”akti "> En. av..de, ur. prince piell. syn- . punkt tyngst. vägande! änmärk- ” ningarna är :' givetvis att det är Tull. stor del fiktiva värdesteg- "ringar — inflationsbetingade värl den -—' som drabbas. Om: den tänkta skärpta beskattningen blir . verklighet ' får: man hoppas att - : reglerna utformas Sa att de vär- -destegringar, som enligt prisin- ”dex direkt ' och ur Uppenbart . mot- : svarar inflationstakten, - -undanta- ges från beskat - Om inte en sådan bestämmelse " införes . kommer ' medborgarnas « möjligheter att "skydda sig mot > den 'stöld från ' Spararna, som all inflation innebär, att ytterligare : beskäras, bruket ofrå liga ' nationalise- ring. Tag kontakt med lantbruks- nämnden - och .skogsvårdsstyrelsen. i Ja, man drömmer ibland — och tyvärr slutar det nog vid dröm- mar! ov : Halmstad dén i mars! 1965; Nils Wieslander och ” bärplockning i Sibirien "får —'1i bulletinen från ryska” presstjänsten "APN -+— en mera framträdande plats "än .kommunikén från det nyss avslutade ”mötet' i' Moskva mel- Ian 19 kommunistiska” partier, : Trots. att så många oliktänkan- de partier uteblev från mötet, "lyckades den återstående försam- "lingen inte enas om annat än någrä till ytterlighet urvattnade formuleringar. "Till sin glädje ha- . de sålunda delegaterna funnit att ” ”det som -förenar de kommunis- |” "tiska partierna är betydligt star- > kare än det som i ett givet ögon- . blick skiljer dem”. Och det låter " sig ju säga, så länge man undvi-|' ” ker att precisera vad det egentli- | gen är som förenar partierna. Att N aktivt och alltidigt förbereda en . ny internationell konferens . vid "lämplig tidpunkt överensstämmer med den kommunistiska världsrö. ”relsens intressen, Vbägs det i kom= : Nordvästra. S hr Heckschers 'sätt att föra. hö- gerpartiets talan, men man skulle kunna säga. att "han | war” alltför fin för det hårdföra gäng han haft att bekämpa. "Det är - endast att beklaga ' att " han tvekat då det gällt att hålla ordning på de egna deden, Han har inte haft det. lätt, sannolikt svårare än många före- gående, högerledare: haft. det, ity att han mött splittring . inom sitt eget parti!” - Jen, Man a må tycka vad man will omresurser är goti "årbete" men "det. räcker inte, Här” behövs snara re- former, . om wåra lagstiftare skall. kunna fungera effektivt. br "Sydsvenska Dagbladet. | a Fem ' stora. bestämmer ' alsmäk tigt: väd". konsåmenterna skall: få köpa i livsmedelsbutikerna, påstår: en .artikelförfattare -i St. T., som fått ett föredrag av professor Fol- ke Kristensson om. bakfoten. Lika: besynnerligt” är ett påstående ' av för Industriförbundet;, I nrots våra väldiga socialutgifter händer det ju att människor för- nästan får gå” under, innan :dej räcks en 'hjälpande., hand, ' Man behöver bara erinra: om bostads. läget; Både 1i- storstäderna och kanske" inte.” mindre" på "landsbyg- den : får även stora barnfamiljer alltjämt : "dras med bostadsförhål-' landen som” är. , helt, odrägliga. Skillnaden ; mellan; ." storstad och landsbygd i det avseendet är wäl bära att landsbygden inte” har för- måga alt krika så högt" som stor. Frågan är om Båstad och Ängel. |v holm känner sig ha så mycket ge- mensamt med Halmstad. Det kan på goda grunder betvivlas, Tvärt- om inriktas" detta' områdes, -intres- sen helt "mot Hälsingborg. ''. " Men, hallänningarna har rätt ätt spekulera och föreslå.. Flera : län är : i. farozonen,' minst, och hallänningarna är ute i ärenden som” förtjänar respekt. De vill behålla. sitt: län och för att motivera. ett” halländskt: län 'måste de inkorporera I sig självt" är nu- ovisst 'om got . utrédningskansl; ten har 'som regel inte "några stör> fe. "sekretariat. "De" enskilda” riks- dagsmännen har ingen” institution, som kan hjälpa :dem : vid. utfor- mandet av” utlåtanden i. besvärli- fa frågor. Riksdagens upplysnings- ör ” med” sina: begränsade djupt "nedslagen. 7 Jag. koni "aldrig änder fund med 'om han hyste någ- . djupgående sym” eller' antip. de: inte - intryck. av att: han Ivar starkt känslomässigt "engagerad. , Att kan” betraktade. nazismen "med 'av= sky och Hitler: som "en, för Sverige livsfarlig fantast är" emellertid sä. kert.. Hans: omdöme var klokt och snabbt och han föreföll mig ätt våra en utpräglad realist; 1. Jag tror” att han: roll av landsfader som'alltme; delades honom. .I själva ' verket, jag säker på "att han. efter” kriget helst” skulle ha velat fortsätta. med att presidera över :;en. samlingsre- "gering, det passade" bäst med .den inställning han med tiden fått. Den socialdemokratiska. ivern att inhös= ta '”skördetidens' frukter” gjorde emellertid som bekant en dylik tan= ke orealiserbar. ' i Under vissa "perioder. av. kriget ser. måste ' därför. angripas förutsätt- , ningslöst. och s radikalt, om. man skall få" någon" ordning på "den förvirrade : barnhemsdebatten,'-Den I delegation : :inom den: av Linäström ledda :familjeberedning- en: som "sysslar med: barnstuge- att ”handeln. tuggar sönder” 'in-=. dustrins :. investeringar. ” borde wara 'en för allvarlig sak sätts i nödsituationer, ja t. om. fö Ekonomin ;; Samhällets: ätgärder.: måste. : få generell karaktär, så att alla små- SS barnsföräldrar : "får "samma -chån- -.och .: rättigheter. ... Problemet :-Ulla ha. 1, L "Hallands + inte; r, men jag ha= |; lär. 4 daga ökats ut méd sakkunniga "och fått vidgade direktiv. Man' får "hoppas" att det betyder, att den ämnar ta ett. mer realistiskt grepp på dessa frågor, Det är lika: angeläget 2 heten i landet som: äpprätta år 1963 framgår "att de st ks sj frisknar ”föret ett dygn: senare. äl - Förklaringen till; "detta" fenomen frestasy” i - lite» var att fundera andelstidningen. ; ågot. mycket "märk" ligt, > : Förluster skall alltid bort- förklaras inen kän också vara fall” framåt, och ' winstmatcher ' är -an-- tingen botten" eller världstoppen.” Oavsett "resultat > skall .de- idrotts-- liga tilldragelsérna stötas och blö- tas i det. oändliga. Hur skulle det' varg, "öm man någon gång nöjde sig med att könstatera : att matchen gråblå, > å Dia 2 "Med ” anledning av. kaptenéns - kraftfulla. javståndstagans pärtil d träffade jag. så, gott som varje dag. Som jag: förut ån= tytt. umgickt vi också 'privat... Men jag lärde nog 'aldrig' riktigt känna honom: Jag tror, aldrig han läste en bök, "och några kulturella” intres= sen hade han såvitt jag kuride mär- ka inte.” Han var helt och hållet Politiker. Han skrev; väl inte" myc ket brev men författade med" egen hand allå tal som måste skrivas på förhand. 'Han var: emellertid” inte "alls som C G 'Ekman;” vars na ja enda läsning var |riksdagshand«< lingar och som även "privat uttryck. te sig som ett rikdagsprotokoll, Per Albin var naturligheteri själv. ” ; .Han var och ville vara en folkets man, Han levde ju personligen yt- terst . enkelt," ja "spartanskt, en om han | gärna lät sig bjudas; Han hade väl inte 'den' charm” och den inneboende" storhei som utmärkte Hjalmar Branting, men han passa= gets påfrestningar, " 'munikér,” När tidpunkten | kan tänkas bli lämplig har man. "dock "att en konferens måste föregås av ett förberedande möte och detta förberedande möte i sin tur före. "gås av korisultätiöner med” 81 kommunistparti EB allmänt kommunistiskt ärldsmöte före- faller avlägset. = precis. Så av. -lägset som kineserna kan önska; + (Dagens PNYyheten. de kanske bättre att stå i spetsen |! för Sveriges öden under världskri= 3 s s inte någon mening om; Däremot är man redan på det klara med |: till: hans ' karr som » örlogsman, kommer vi r vvår idel att källa" « honom marinblå, 3 pi ilatus "pekar. '» Och fölkanängden rent v Din - brodert'; "Se. der människan! | Som. du' FEL ade . hönom "och bli skam- | sen, , fö gott örödmjukad,. och D på ållt | El | - öd
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.