+ LAHOLMS TIDNING > - 0 staden den 7-maxg- 1985: H Ett flertal, kroniskt, sjuka I 're-] ;'kommenderas annat klimat än > det "vårt land .erbjuder” för” att antingen - lindra ,deras- plågor - el- :1er. i bästa fall bidra till ett till frisknande. På privat initiativ | Onsdagen: den 17: mars 1965 redning och k ket behövliga hus- ”"Handikappvården vid Casa Siié- .cia har; givit goda resultat; I-en tidningsintervju förklarades att anledningen ' till att man inte grupp - handikz di prövat bidragsbestämmel för "har. . en. svenskar uppfört ' ett hem" i Te- neriffa '—: kallat Casa Suecia ”— med ' plats" för ' tiotal: patienter. Till hemmet' är 'en svensktalande ” jäkare” anknuten: samt en Jegiti- . merad sjukgymnast och 'en. sjuka | syster samt husmo . Btt. 40542” sjuka svenskar, inz " ackorderade i samhället, kan; få behandling vid hemmet. samt” till- . 4 gång - tilll terapi. ':.: : Vården /drar,- en. "kostnad ” på 14:50 fronor per dag och. patient, | som bor. hemmet. Motsvarånde : nårdkostnad äri Sverige. 50-—75 kronor. . Trots de. relativt blyg- - samma "kostnader det här gä får hemmet inte bidrag från mer är två landsting; nämligen Kri- stianstad- och Östergötlands, r. "Detta har lett till att. hemmet ]- "inte kurmät mibyggas" i önskvärd . utsträckning. bl. a. saknar Heräpilokalerna " nödvändi g in-; vård utomlands och speciellt vid Casa, Suecia var, att man "vunnit ring i eller i inga alls erfarenheter -Ulämingerma: i Jand.: 500 000, utlänningar har på knappa” 20 år sökt sig hit.”I den- na "ström av ”mämniskor kan. man anskilja- två. kategorier dels flyktingar från öststaterna och dels immigranter från väst. De senare hitlockade 'av : ryktet om Sverige som ett - Schlaraffenland, där ; allt gott" -X tillfaller invånarna . . utan egentlig ansträngning. Under förra ' århundradet var Amerika-febern den stora" händel- sen; 'Sverige utsattes för en blod- Ten "motion "tar. "centerpartisten "hr? Börjesson i "Falköping ' och " Hyltandér "upp -av- omkring 1 miljon människor västerut. Den emigra- tionen har blivit uppmärksammad Har strömmen "vänt. ”Ett förhållan- de ;'som” knappast ens .- uppmärk- sammats,. trots. att” det, är fråga om” ett tillskott, i "svenska sam- - | hället: som" aldrig ” tidigare i" vår |” I N sr | historia. En:; invandring som wur|: - 2 | många ynpunkter : behöver -tagas |: upp till närmare skärskådande. Inte minst därför. "att, det är fråga im 2 "nytt ”be- finns” det ingen". ”anlednin; staten. att. snåla med; bidrag.” En ”I"det följande vill. ”artikelförfa = taren taga : med, läsekretsen "till Västerås och Västmanland, där "de procen buse sett festa utlänning- " Orsaken: härtill tt petysa vi det: av in q rån; ” några ' siffror. från Asea ' vältaliga: Vid . bolagets hu- . NYKTERHETSVÄNN) GICK MED PÅ + att slopa- -motboken mot: ”att dett isådes ordentligt på: förebyg- ye Sä blévi det” nu inte; Filhoed 3 ”att' köpa spritdrycker genomfö des" men” satsningen på positiva åtgärder skedde styckevis. "och dels, halvhjärtat och" utan rejäl planering. Resultatet ser vi i-dag. Aftonbladél "har också Konstate- ” rat.att det. är illa ställt, och. före: underlig medicin: «. 1 verkat ransonering+ sspeglande av alt det jär "friheten och "det personliga än= ' gvarét som 'det-lönat sig att sätsa/ ! på; då-får vi nu' också se till att > det: verkligen + satsas, -Den' friket som tål att vi säljer starkspriten orarisonerad, men som inte tål att dei säljes mellanöl i "speceributi kerna,' den friheten är: inte -- så + värst: mycket värd”... . Frågan är. då vad. AB egentlis gen" vill satsa på. Från nyktera hetsrörelsens. sida har - man / utz tryckt” tvivel" på att ett mellanöt : skulle våra nyttigt ur nykterhetss synpunkt, Snarare .skulle. det få samma funktion som"? ”vinpropa- "gåhdan; att vänja: hya, stora "ung- Idomsgrupper "ill”den alkoholkon<: ”sumtion som" med. tiden leder över till starksprit och missbruk,” v:'.Ur? Altonblådets resonemån; Å 'allcoholfrågan kan" änt ”någon annan rkonsé ; "monoton : förargels om samla - HÄNT på en! och, samma linje: i väsentliga - frågor, tv ex. presstödet och joids förvärvslagen, skriver; S m år -. lan dsposte. (hj «Under sådana förhållanden är Vv det ganska meningslöst, att, ute.i landet — i 8- och kommuni "föreningar —: söka åstadkomma] -' ett lokalt politiskt samarbete. Nya partibildningar i'detta syfte fr sig skäligen onyttiga. - Det : . inte bli någon lokal: medborgerlig "om samli inte kan förverkligas på högsta nivå |” » Försöker: man likväl, med: lokala politiska åtgärder, kan resultatet . lätt bli blott ökad splittring hos borgerligheten fyra i stället för tre borgerliga partier.. Nej, det enda som för närva- rande kan åstadkommas i fråga ” om-samarbete mellan de borgerli- ga partierna är valteknisk” sam- : verkan inför nästa val, tings- och kommunalvalen 1966, - SEXIMPREGNERING - + På" senare år har vi i det här laridet underkastats en sexim- pregnering, som gjort oss gan- ska härdade mot de ständiga chockförsöken, skriver E s k'ils, tuna-Kuriren' ” "Dessa börjar - därför bli” an« strängda. Det hindrar inte "att också en betydande del: av all- mänheten börjar bli en smula an« strängd inför all den pikanta brå- te, som vräks över den. De som med all rätt ivrar för en öppen och saklig syn'på sexualfrågorna bör se upp så att de inte själva presterar en ”förträngd och ensi- dig, ' med en. skygglapparnas re= aktion 'som följd. « Risken för en rejäl pendelsväng inom opinionen skall inte under= skattas. Men det är bara en av förlustriskerna "med den pågående sexbehandlingen. En annan är den utarmning, som - kan - följa med den energiska banalisering- en av detta livsområde, Möjlighe- | terna till nyanseringar och över- toner försvinner om det inte längre skall finnas plats för disk- retion och återhållsamhet. ---- Det . deklareras med emfas. att man måste få ett slut på den för- f "ovidkommande: pe lands-]'' ' stik: utan” sinne för; al: mänskliga” relationer, Hvocnirulisering.+ räv universitetsundervisningen ". inte kommer. att försvåra » en senare "utbygg ett, sjätte: universi- värd, det” återstår | offentliga: planerna jskullet dock. f överkomlig ”Kostriad förbättra? våra universi- ; telsresurser högst, avsevärt, vilket kommer: ätt göra den lärda vägen lättare att:gå för landsörti ns stu 'diebegåvningar,.. vilka kaft. att "dras me OR i skol : : gtvis.: räknar” med; | somm näringsliv och” kultur ot versitetstillal inte. enbart 'en; fråga om att Igodose- - utbild- ! ningssamhällets” behov: åv ”specia- lister, :., :Akademierna : ” fungerar dessutom” som kulturhärdar, värz mande och lysande 'vida omkring. De är andliga kraftcentra. ” Förslag :till' spridning - av dessa "LO här | i ett E yttrande över en riksdagsmotion . hävdat :' att. det inte finns någon ; anledning ” att timulk a till ökad ib d av "utländsk ' "arbetskraft." "LO hänvi- sar till en arbetskraftsreserv på "flera hundratusen” "bifta kvinnor, men ”hänvisningen' är inte" annat än ett slag i luften så länge den fesérven inte kan fås” att-gå ut på arbetsmarknaden! Och . även . om fler hemmafruar blir yrkesar- betande räcker inte den framhåll- ' ha reserven till för de behov som riu framräknats.: Skall LO dess- » utora driva kravet” på arbetstids- förkortningar” utan "att räkna” in ökat övertidsarbete” måste arbets- kraften ökas väsentligt. Det lig- ger i allas intresse att vår stan- dardstegring” inte skall stagnera och det vore därför olyckligt o om man inte' effektivt kan ta "vara på de krympande möjligheter; "som finns att stimulera utlänningar att söka sig. it "och hjälpa” till med det "gemensamma .framåtskridan- "det no moa M (Arbetsgivaren). . Det är taktlöst att utsäga sådant! ljugna romantiken. Men hur för- | Mer: även i den. andra 4 finns två skilda "kategorie, [ena har: tagits ut, av "arb vudverkstäder 'i' Västerås arbetar i: runt, tal. 10000 personer; Av/ des- ågot: över 1500 utlänningar. Yr: kvot av främmande och 7 tjänstemän "talar sitt : om: ihvandringens' be- tydelse.: Om .man. därtill tar :i ber (Bana satt "det "i;'stor”utsträck- is sen om?! redan utbildad med hundratals »flyktingöden ge- nom åren. Särskilt gäller det män- niskor. som flytt från. resterna - av Hitlers ' urarva: konkursbo: , i-Även - bland : dessa" öststatsflyk- H tingar. kan" man. urskilja -två' helt olika, grupper.» De:-som' varit i Lå koncentrationsläger; -respektive 'de som. varit -förskonade. från. direkta : | kroppsliga lidanden, Den förra ka- 3 | tegorin blir: aldrig :fri från skräck- Som 7 en = följd . "härav kommer - ofta” anpassningssvårighe- | ter "och : bristande : möjligheter: att på- ett- naturligt-. sätt hävda » sig bland 'medmänniskor.. Endast". .med förstående . "omgivning . har "dessa lyckats finna sig” tillrätta. le -Den "andra gruppen, : som -und- sluppit ”koncentrationslägren, -haft.; lättare :att ' komma ; in.- svenska: FRV Bara " g " Svorige har blivit e Einvandråre 1 i böcker ' och " "TV-reportage. "Nu ' |; gori” bondgård irS rerlje- jrablén eller. lin? T | Har vi gjort tillräckligt klart för oss vilken omfattning till- skottet av utländsk arbetskraft i vårt land har, undrar 'för- fattaren till genna debattartikel Förstår vi i allmänhet vilken tillgång denna arbetskraft är för vårt land? Gör vi vad wvi T kan för dessa ”invandrares” ännan gång frågade. en in- dustrdakslälld > mig till råds. Han hade en idé. om hur en, arbets- process kunde förenklas och där- med förbilligas. Men hän wågade inte nämna om sitt, uppslag, ris- ken ”att' bli dömd som kverulant om: han: ifrågasatte sin arbetsledn nings' kunnighet genom nya idéer avhöll honom från att tala ut. . Själv. kunde jag . inte "bedöma 'värdet av Hans uppslag. På min " i gjorde han en skiss). ing? Nej. Huvudsakligen överlåter vi åt dem själva att söka förstå svensk livsstil: ;och svenska traditioner. : i dessa undergrupper gäller. att de kommer från väststater. kö Varje invandrare ett > livsöde vv - i ”I Västerås finns i' stund 27 mationsklubbar. Allt som allt finns 54 'nationer represente- rade, en del, länder med bara någ- ra" få, andra i hundratal, Att var sjuttonde människa man möter: i staden är utlänning kanske också säger något, eller i" andra siffror uttryckt: av Västerås 85000 invä- nare är omkring 5000 utlänningar, skrivande | "över "hur idén skulle fungera i "braktiken, och jag skrev ut något de” om en ning? En "tid efter: kom han med uy pplysninger ätt han fått en be- "löning äv betsledningen ' -soni tack: a Vad kan göras för anpassningen? sa at Ju högre. upp. i | instanserna man vågar sig, desto längre etid får man bereda sig på, innan man får sin sak prövad. I1' regerings- rätter anses en behandlingstid om | , tycks 'man mena, helt "i ;sin ordning : att --skattebetalare ligger ute med ansenliga summor i åra- skall : sägas. Det "skulle "bestämt inte skada med litet större karsk- het ide klagandes ' uppträdande. Konstruerar statsmakterna 'skatte-| -> Här i" Sverige saknas garböcker, ' Ändå förefaller det vara .eni ganska enkel sak att ord- na. En: sådan.bok kunde med för- del 'även utlämnas till alla svens- kar, eftersom + frågan : om utlän- fråga: om. svenskarnas anpassning vis-å-vis utlänningarna; -En' myckenhet inskränkt bytän- ah 3I wår. relativt ”isole- " Som "en Hiten” . att: för. samling är en "av dandets största med 3500 medlemmar. (Detta allt- så i Reformationsstader;, där. Gus- tav Vasa' vid 1527. års riksdag 1o- vade var och en att bli ett huvud kortare som inte höll sig till. den sanna dutherska tron). För att exemplifiera” talet” om skilda livsöden skall: jag ur min- net återge några av dem, Det är personliga. hågkomster om utlän- ningars' . inställning > till för oss svenskar självfallna saker, =>. + Vid återkomsten från en segel- tur. uppmärksammade jag och min ".| seglarkamrat ett .par män" som fångade tama "änder med ; hjälp av metkrokar och brödkanter. som agn. Vi lät dem förstå att det var strängeligen. förbjudet och - : straff- belagt.” « Det. troskyldiga svar vi | fick röj- de en:för oss nordbor obegriplig uppfattning : trots. logiken -i' män- nens ' replik:.' ”Så egendomliga - ni svenskar 'är. : Låta så mycken fet fin mat simma : omkr ; nytta” Aled ör. | rade del! av” världen har: vi nu . | hälle är: lika viktigt som att .ge- gare,: genom 'våra :invändrare- fått 'till- fälle : att : tillgodogöra oss erfaren- heter från - en : hel världsdel: ja, ännu ' längre ifrån. Att rätt bruka dessa tillgångar: är lika mycket en informationsfråga 'för oss svenskar som för - invandrarna. '' "Med Sveriges” "skriande brist: på liggande prognoser att döma ine vandringen att fortsätta. Vår stan- dard beror av om det finns villiga armar vid wåra exportindustriers maskiner och arbetsbänkar. : Genom; ökade kommunikationer krympér '. vår wärld för var: dag som går,: Och därmed ökar också folkomflyttningarna. | Abt . anpassa våra internationellt. inriktade flyk. tingar till vårt demokratiska sam- mene man -bland . oss svenskar får upp ögonen för att det är en frå- ga om.r vårt. gemensamma "bästa, Och ett invandrarland som Sverige |, måste nogsamt följa förändringar. |]: ningarnas anpassning också är en ljja: kande: -häftar: vid många - svenska NM arbetskraft kommer : av” alla: före- | vär " bladet, Så han lär inté ha några lagar, "mons i sin krångligi: het, så måste de också ta. konse-|! kvenserna. Men warför skulle re-' geringen: bekymra » sig om domå fartstidning talar ett hotfullt språk inte tyder på samarbetsvilja; Tid-' ningen tror att ”besökelsens stund” ite inte sätter OG en rn hotär GHT, Härtill kan.sägas, att Hed-= lund: aldrig haft god press i det störré förväntningar. Men! det ty dör” knappast” på samarbetsönskän att” "komma. med :ett så: hotfullt språk i-en "fråga . 'det- gäller än år-:'som tämligen normal Det |: tal i väntan på att det sista ordet/t för” sig finns : till veklagan över . att minimikra= ' ven i ”gymmasierna "sänks, Expan- i mot centerledaren,” ett "språk! .som t . OM, ban blir | äv i tillfälle att "visa om ' det är storfinansen' "eller ” mitten= politiken” "som, är det wäsentligaste. "Vimmerby » Tidning (cp). å tal om skogslagen ju” att man -får gre , stadier, även” om .. genomsnittskompetensen . hos dem - asiet är. lägre Sven” Georg "Örebro . såsorn ” kommer. denna säsong — bör man” vara. särskilt: försiktig med.” Dju= ren "bör: inte” . heller” utsättas” för: lugnt ', icke” under . hot om of na i befolkningssammansättningen, Vane Carl: LoHarfvig "Senter;” | Månchen: (LD). Sedan . tio år. tillbaka finns < Västtyskland | en" organisation” som har till uppgift att skicka lands- bygdens ' ungdom ' -till utlandet. Varje- år" flyttat bortåt 500 lant- brukardöttrar och söner” till - når ga bönder lä lertåd ' EEC- länderna: Holland" och Frankrike: för:"att. få: lära känna sina, konkurrenter inom EEC samt Sverige... och Danmark, därför. -att dessa länder är kända för att vara mycket avancerade jordbrukslän- der: samt äga, en: föredömlig - an- Höll avr vår 'svenska. standard; Denna utlandspraktik varar minst sex. veckor, oh Men . innan ungdomarna släpps äg. till det önskade landet” träf- fas: de på lantbruksskolan i Herr-' sching, ;Bayem: 1: uppdrag av Rap 'Bauernverband”. (Bay- förbund) tar. där andra är kommit på -eget i2 | tiv försatt. söka :sin . lyckar. ofta lockade av. "uppgifter om Sverige som något av ett socialt föregångs- land, . där -ingen "behöver: lida -nöd ch: arbetsförtjänsterna.. är. goda. är” väl närmast: denna grupp som ger näring åt talet om. att utlänningar kommer "hit -och” bre- der: ut, sig, Dess bättre” är den. | gruppen inte. i majoritet. men ty- värr. mest. synlig. - Och -.för:... båda inaön: hand. om Ice ». Edelt ”utland d, England eller” Frankelke k föratt där lära sig landets ar-' k, t.delsrörelse. Med. befolkningen vår ungdomar : egentli- tycker ' fru Harzmann; språket ibland lägger hinder i vär gen”,, Men; med - hjälp av panto- mim "och. en. ordbok för lantbru- med sig' klarar" de sig ganska bra; :-Före och efter: varje resa träf- fas alla på den' idylliskt: belägna skolan. Före resan . för att genom akti- kanter” "från ' héla Bayerns lands- I bygda-Det blir varje år bortåt 140 ungdomar som på ett informativt seminarium får' upplysningar om de länder i 'wilka. de skall: till- : Det: mest omtyckta” "landet är England — för språkets 'skull.” Men det händer numera allt oftare att även -'Turkiet och USA söks. Fler- talet 2v ungdomarna väljer "emel- dogörelser r:och .' föredrag med ljusbider, och .Äfrågetimmar infor: mMmerag Om : jordbruket i. de länder det om andra länders "matvanor, ågön ny metod att uppföda | I i ch "om ”den 'stränga-: gräns- dragningen: mellan ' bondens och bondhustruns arbetsområden. Ung. kare "varje seminariedeltagare - får de "skall Fästa, 'Och' efteråt för att skilda." utbyta de under: sommaren sam i 1 vånade - andra -länder, bar. inc hus,- knappast 'i --ladugården - absolut inte ute på åkern. I Väst! "Tyskland 'är ' det inte -alls fallet; Om "det vill till, .så får. bondh Strun. köra traktorn 0 höet. R Principicllt skickas. bara" s i ungdomar som” är ”utexaminera- de” till utlandet; div, s. de får Hå och skolutbildningen. Var och en av dem får lov att förbinda sig" till att efter "hemkomsten göra. sina erfarenheter tillgängliga” för det förbundet, Medels "detaljerat ifyll-' da” frågeformulär, redogör var 'och en för sina iakttagelser ; som" sé- dan: vidarebefordras : till. de: en- XPORTPRISER PÅ SKOGSINDUSTRIPRODU KTER ön Index, 959 = 100 [ER AK RK KG . I mindre + stora "elverk i: den syd- "I västra delstaten. Baden "Wärttemz- ' Hamburg (LT). oh i Västtysklands första stora atom- kraftverk i. Grundremmingen vid Donau, Sydtyskland; skall vara färdigt vid detta års utgång. Ett alvt; år.senare. skall - det: .tas i drift, Två andra stora el-bolag ikraftver- ket : Lingen vid Dortmund-Ems- kanalen med en effekt på 250 MW. Det största västtyska projektet — etomkraftverket .: Obrigheim har ibekantgjorts '” "dessa dagar, 13 berg är: delägare i detta atom- kraftverk. - 1 en -u "av | Exportpriserna på. kogsindustri- produkter visade en avsevärd ök- ning under 1964 i fråga om trä- varor och massa men låg i' stort sett -oförändrade för papper och Papp; - "visar: ett diagram i ich över- a "Sveriges ekonomi 1964”, Ex- Portvolymen däremot steg på alla skogsindustrins områden. = - ;.-Aysättningsmöjligheterna för trä- varor” förbättrades betydl: un- der 1964 både på heminantirkna- den och utomlands, heter det bl. a. vidare: å översikten. Exporten av sågade” och hyvlade "trävaror steg med 16 procent till 12 milj. stan- dards, den högsta nivå som upp- nåtts. sedan slutet av 1920-talet. Tack vare de höjda" priserna steg expartvärdet mer än kvantiteten, nämligen fmed 22 procent. ”För 1965 räknar man med 'en i "som "det vore taktlöst" att” "nofsäga. stort sett ''oförändrad trävaruex- port, Vid'åreskiftet hade c:a 600.000 standars: sålts, d. v. & nästan 0 2961. Svenska [.10.- 1982 > N 1983 för trävaror. och n Massa” procent. av den” beräknade: "åsen Pp Exporten' av dräfiberplattor öka- de med 4' procent till 439.000 ton; Sverige Svarade därmed för "drygt n av denna produkt. sr Efterfrågan på massa fortsatte att öka under 1964, Massaexpor- ten steg med 8 procent till c:a 3 milj. ton. Det höjda prisläget bi- drog till att. exportvärdet " ökade med hela 17 procent 'till 2,3 mil- jarder kronor. För 1965 beräknar man en avsättningsökning på 6 procent. . > . , Efterfrågan på paj - lig under 1964, bås Kv pan och leveranser till" rk- -I konkurrensduglig på den västtys- pinäntiska tyska (experter vara ka. energimarknaden vo Oc Mm, 1970. Fram till vårt sekels utgång beräknas över 50: procent av. värl- dens . energibehov - tillgodoses av atomenergi. Men kolet torde kom- ma att behålla en avsevärd andel av el-produktionen inom Väst-, Tyskland ”- jämte --atomkraften och de relativb nya råämnena mineral olja och jordgas.- De senaste årens snabba tek- niska utveckling har lett till allt större ''produktionsenheter vid energiproduktionen, .Produktions- per kil i har kunnat hällas stabila trots löne- ökningar och stigande ' kolpriser geriom att elverken fått allt större dimensioner. Ett wvärmekraftverks produktionskostnader per kilowatt. timme går i Västtyskland upp till c:a 3,6' Pfennig.' Finns elverket: i omedelbar : närhet . av en gruva med = förstklassigt stenkol, kan kostnaderna sänkas ända ned till 22 Pfennig. Men böjes .lönerna naden ökade be Fö De ör” 1965 av: Pap] och papp. Både rodukkio dapper ex- porten väntas öka med 6 & procent, I fråga om Priserna vän och priserna för' rå blir el- strömmen dyrare: Produktionen av en. ” kilowatt- timme i atomkraftverket Grund. remmingen blir. för ögonblicket äyraren, än. i: ett "konventionellt med st -som bräns- uppjusteringar, '” kösknadetna för" en WE vid 'en Egen” ligger. vid 3,8. eller'.4 pfen- nig.” Fast. detta kWh-pris inte in-: kluderar "än "alla "tänkbara "risker, torde 'atomkraftverket Grundrem- mingen inte kunna” konkurrera i med detta pris på energimarkna- effekt fr, o..m, 600 MW kunna ' sänka. kostnaderna ea 3 pf I denna I beräkning inbegripes 'enbart ”in- vesteringskostnaderna: med. 60 pro- cent, C:a 30 procent kommer' på på löner och lerhåll.. Elbolag | : med konventionella värmekrafit- verk anslår sina investeringar till bara ., ytterst 20 Procent av sina kostnader, : : Vid stigande "kostnader för ”kol- när kolet skall stryka på foten för den billigare vatomernergin,” Om gruvdriften i: Tyskland i så" fall alltframgent' med konsilade medel skall hållas wid liv som wid stri- torde vara tvivelaktigt, Ytterligare äg västtyskt elbolag över: väj på var att bygga ett atomkraftverk i storleksordning om 600 MW: En tysk sakkunnig anser till och med att atomkraft- verk med en effekt på 1.000 MW om tio år redan kan mäntas för. sörja Västtyskland med elström, s Peter Eller. - le Sokkunniga fö beräknat” att! tyska jordbruket och lantmanna- |. " Mammutatorkraftverk med en]: skulle |; kWh med närapå. 25 procent: till S bränslekostnaderna och 10 proceni | elström” går det lätt att beräkna |.” den mellan kol och mineralolja, | : ne ”miljonatfär”, : kan "anses mer genomgått de praktiska : läroåren ua effekt "på "237. MW. och" en 'nör=|iven mal driftstid på 6.350 timmar år- CE När Pilatus såg, att Kan intet kunde uträtta, utan att larmet blev allt starkare, lät "han" hämta vatten och” tvådde' sina "händer i' folkets - äsyn och sade::”Jag är /oskyldig till. 'denne ättfärdige. mans blod”. att> hans. händer” så tvådde han "sj . . Säger. sig: wara Posk Åad till ch rättfärdige "mans , Mod — Vr i överlämnar honom att kors- 1 och .dödas::—' efter att ha gisslat och pinat honom! Han ut- honom” till döden och från- säger: sig . varje "ansvar! Han vet, ti Jesus" är. oskyldig, "och" låter och Lä få ; son förbrytare död — tvår . sina ilket älvbedrä- st spelar dig: ett . ; vSpratt.+ Dina händer är märkta av: 1 blod, och vatten .räcker att göra" dem rena; 2 blodflä arna” skall a ”
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.