: den: Infekterade debatt I som förts.om den av. skogsägarna pla- ”rieräde "massafabriken på Lahalls>,; ” området £ 'Värö,' kar åtskilliga mycket 'oubjektiva' omdömen och” påståendeni fällts, Fakta är 'att ett : - betydande -virkesöverskott lämp- ligt för massaproduktion: finns i >+ "västra Sverige, vilket inte nu kan. utnyttjäsg.', Följaktligen ”brik: på "västkusten. -ÖJ ur: samhällsekonomisk synpunkt. - Väröborna, som är närmast be--: - rörda ”av--en: sådan industri inte. - bara under 'viss del av utan un ' der hela året, vill ha fabriken och "fruktar inte några olägenheter g nom 'dess tillblivelse. En mass: "produktion i" denna "del av lan=: det betyder arbetstillfällen för tu sentals " människor ' i "skogen i" kommunikationerna och i fabri-. : ken. Som komplement till mindre . bärkraftiga jord> och "skogsbruk M träde åt "den bidustriella exploa- - ;-lérligen'- i väröfallet: Och” dess : c latte na utnyttjas - -ratio-+ > nellt... Ställer «man . de" högljudda - och "subjektiva : opinio: syttringar möt. den planerade. ”väröindustrin, som "framförts tillexempel i Gö- : tebörgs-Posten 'av: redaktör Ake: Hall" och somi understötts- av tid-" ningens chefredaktör, väger dessa” ; fjäderlätt z mot: hembygds- och > + öv na: + synpunkter, framförda i "remiss- .” yttrandet till Kammarkollegiet, . "Samfundet. framhåller . även. att: fritidsbebyggelsen. inte heller är. till fördel för "landskapet. , Och det sm äl alläå som sett "den på ' mn ställen” "oerhört fula bad-' sf Bebebyggelsen” jvist mai. Pla-" -kan' denna” sysselsättning'"bli" av mycket stor betydelse för befolk= ningsutvecklihgen ; och . "därmed ringen -av en sådan "industri. att ingrepp, måste göras i landskapet - och naturen. Det är därför syn nerligen glädjande att hembygds och landskapsvårdens officiella fö reträdare” så” reservationslöst tills? styrkt t uttalande" Samfundet .z Ning” så. för henbygdsvård ; estetiska värden b bevaras, I för hembygdsvård . och Riksför: bundet för Bygdekultur och land-, > 2 skapsvård gjort. till Kammarkol-"". ”neringsv "för denna ' "har satts in för. sent," Hembygds- . "och landskapsvårdarnas o organ har, tt säven” Aultarella = .och ; : Ack 3 ds- . och 1 darnäs" tillstyrkan "för. väröfabri- legiet, och 'sorm publiceras på an=.+ ker betyder inte:'endast.att de- - nan plats i dagens tidning. Detta. tillstyrkande :är dessutom grundat '? på mogna ;verväganden om de : följder industrin får, dels för land="" skapet och naturen, dels för män- batten krin; detta projekt åter, förts ill, rimliga "proportioner: utan ” "dessutom att de . män,. som ar- "I betat för dess: reäliserandey nu I £ lugn 'öch ro kan fortsätta härmed niskorna . bom, bor där: och som V” i medvetaride om ätt'de inte även- " måste ha sin försörjning -genom : det. "näringsliv" som finns, Hem-' + skapsvärden än som är, försvarlig tyrar.. större kulturs och :.land= ' i på den svenska årbetSmärkiia= den togs upp:i: ett TV-program 1 H förse tid, sedan; Bland”de'. inter- vjueri som” tjordes' i iprograrmmeét var, .inetallord föranden "Ake 'Nils- sons inlägg”, värdefullt, framhålle Svensk. Hotellre iDet gav ett klart: ibesked "om fäckföreningsrörelsens inställnin; tjll. 'den ”åtländska arbetskraften) Man måste:, inse att de: fackliga" organisationerna! inte'- har. något . minst sagt besvärlig. : fackorganet.'' sets I t : KE > MISSNÖJE I LO-LEDEN”, a es : dar ee vt i Men det är lika: klart” att! områden ' där .man "genom rati naliseringar kan minska efterfrå gan på arbetskraft, där ska man inte tillåtas: fylla, hickorna "med utländska arbetstagare. .En import för ju. ändå. med sig. andra proz blem; det behövs ännu fler bo> städer och "ett redan . ansträngt s samhällsmaskineri, ns ökat tryck, ” TAtt de fackliga organ även kräver, att ar andra lärider tidigt blir upp ysta om hur: vår arbetsmarknad, fun- gerar är: också självklart, ansor utsätts > + Enligt. uppgift är det: missn e med... lönepolitiken, > bakom de ;senaste . missnöjesytt- ringarna i em del fackföreningar, där "man antingen valt kommu nistisk ledning eller överväger att övergå till syndikalismen. .Upp- |. giften förefaller > inte osannolik, skriver Y sta dö 'Allehan- : Men . förnjodligen: H riktar sig missnöjet i 'minst lika hög grad mot: regeringens prispolitik, » Men regeringen. rår man. inte. på, och hr Strängs senaste : åtgärder sat- tes: ju inte in förrä Jet. var avklarat... N Man förstår missnöjet. Det är en fullständigt orimlig . ordning, att arbetsmarknadens parter först skall. sluta -ett tvåårsavtal på; "do premisser som råder vid ! detta |: tillfälle, Därefter kan.r Friksdagsva- "som! ligger N ål- 4 Om ' fem; år.. är vi uppe 'i "siffran'v140.000: och" efter -ytterligare.-: en” - femårsperiod i 1:185:000: De här prognoserna gjor. des js förvåna 'om inté, den resul. pt " terade i ien snabbare” ;gållring och ” att-invända mot att vår arbets? bot ,rande försedd"röed vissa: hinder.” roblemet, ligger. delvis däri-att få skrötningspro- i cedurén- lönsam; .:: Det. krävs en frätionell:: hantering : som medför ”"betydånde ”” investeringar. ; Bil- "F.skrotningsutredningen" tänker , sig ven" ”skrotningsavgift, men idén är ti en' slår. ifrån sig > Innan” den: försöks Bör "VÄRT LANDS FASTAST OR- - "GÅNISERADE FRIVILLIGA. en ÖRSVÄRSÖRGANISATION. å emvi irnet, som skiljer sig från "om ”att.det är en del äv' armén, | | fyller i'år 25 år, ”erinrar' ö 5: ts - 'göta Corres, ' "Kriget drog” förbi ” och freden kom, Man hade. undrat, om hem-1 värnet skulle kunna samla intres- set även under fred eller om det skulle-gå mot sin upplösning. Det "har emellertid visat sig,-att hem- värnet består. och är livskraftigt, även . om livaktigheten / kanske åren och dessutom "något varierar från" ort till ort. Organisationen .är emellertid bestående och fylles -till:stor del av en. kärna" med med ett enda penhdrag stryka ett . streck över de, små förbättringar, som löntagarna lyckats uppnå — och vända det'hela' till' en bety- dande försämring -av -levnadss standarden, Det är nämligen pre- cis vad som har skett. : Varje sådantshär' avtal. borde haturligtvis vara försett med” en av regeringen och riksdagen god " känd klausul, att inga förändring- |: . de avtalstid, . ' ar i priser får göras under löpan I 'det stället har "regeri skyndat sig att sanktionera diver= |” se prishöjningar, Det ä är nämliged inte val i år! VART SKALL ALLA. GÄMLA > : BILAR TA :VÄGEN - - : ! sedan de rullat färdigt, undrar Eskilstuna-Kuriren och ' understryker att denna, frå” ga börjar vålla ett allt större hu" vudbry: . Man behö på spä - skrotningsprognoserna” för « att gripas av panikartad omtanke om "trogna ”v och nytillkomna |. entusiaster. Detta' betyder, att om ' det 'skullé gälla "kan hemvärnet mycket snabbt” .bringas i: högef= | fektiv. funktion,” eftersom!” man ”också kan” vänta att i ett Sllvarligt läge. tillströmningen liksom: 1940 . skulle bli stor. Även kvinnorna är för övrigt engagerade i hem- ' värnet' som lottor. och samariter, och det är inte: ovanligt med hela familjer, som går upp" denna. "verksamhet med liv och lust. ef ; Hemvärnet bidrar i” hög grad 'svarsviljan le- - Just: för ögonblicket & är- det inte! utan att jag undrar varför. Det är 'inte..mer. än.-en.-timme»--sedan husets "pudelpojke . vår” ute, och rullade om i nysnön med en gläd- jeyr lekkamrat, och nu tigger han om att få gå ut igen, Han förstår inte varför matte envisas med att sitta vid skrivmaskinen-när luften är” hög ”och” lätt att andas,” . solen. s) ae det nästan doftar drar: vå "oss så ' mycket! ”| bete,: så mycket pässning :och om- |: + sorg "som .t. ex. en: hund kräver? |: I synnerhet gäller "det väl oss som > bor i: stadsvåningar" och" — som" det kan ityckas — direkt praktisk: nytta av en "I "Storbritannien" finns/ det om- kring. 12, millioner "husdjur. .- Detta -vart'; (fjärde hushåll d någon form av ig | sällskapsdju: Någon liknande unz ökning har väl kn st före- tagits i Sverige, mel .om. så. skulle ske kom vi nog ganska högt på HAR NI HUND? '. 7 passade vi. nyss "på. att. fråga några: av de" mattar och hussar som rastade'sina, hundar Å parken: så Vill: man "åldras + stilla 'och IR snabbt > ska man ” aldrig skai und, sa en ' gammal: dam. mej - ständigt - "sysselsatt och jag har "alltid : någon "att prata: med. Tänk, förut kom" jag. mej aldrig för "att gå ut. Jag. satt bara” hem- ma” och . väntade på att någon av barnen skulle få tid.att titta hem. Nu' har jag fullt upp: "Genom hunden: ' har jag | också: fått: så många” vänner. Andra hundägare; Vi träffas inte bara på promenaz derna" utan i hemmen..; . "Inne ; på "liknande : tankegångar var en ;äldre militär - som” med spänstiga - "steg 'sneddade över par- ken med yster och lekglad aire> daleterrier i hälarna. — Tack vare den här' flickan håller jag mej i form, Jag '. kommer upp i ottan Precis som "förr ,;., Det är så lätt att slöa till då man inte längre är :4 aktiv. tjänst. Inte skulle jag komma ut på sådana här långpro- menader varje dag om jag inte hade hunden... — Det är hundens förtjänst att vi fått frid i huset, sa en mamma med: n ”rödblommig . fyraåring ' 1 "och st "Bkepticismen kring ' de 1 stora ch: moderna > företagen. vållas "Kanske ”av” "att "nan ” har? en känsla ' av ökat. avstånd . mellan "ledning ch anställda, "Trots . vad alltmer klasslöst sambälle vet vi ändock mycket bestämt att grän- Ser. finns. Inte minst inom företa- gen. Även här & är det utbildnings- - samhället som drar upp skiljelin, ”jerna."De unga specialisterna har "inte mycket till övers för de un- ”derlydande, de: ivet inget: om "dem och deras miljö "och vill kän- i ske ;inte: hellér. ha sina" cirklar rubba ad Den akademiska miljön trycker sin stämpel på dem > människor låter tyvärr inte han- tera sig 'som siffror och datastyr- -da' personalkort och : då det lätt att bli irriterad. : - Vi har flera viltnesbörd om här "överlägsen "synen på de anställda kan vara, Vi får tydligen ägna oss åt att inpränta att en människas ; värde varken. sitter i hans pengar ”€ller i hans examina — personlig- heten - formas, . å hand. när | É nom” säges om x vårt; land som ett]: > otire silkesmjuk ”taxtröken A å släptåg. — Min tonåring är som en om- vänd hand sen hon fick hunden. Jag vill, inte” ens tänka på förra året. Hon skötte sig varken i sko- lan eller hemma, Surade och grä- lade med /”lillpojken. Det är. litet långt mellan barnen och :det är väl kanske ”så "att släkt 'och vän- ner gör litet mer affär av en sås dan - här . liten. knatting än av. en långbent . tonåring . ». Det var det. vi tänkte på då vi skaffade hund: Men att det skulle gå så brad det kunde vi: aldrig, trois. i "DEN "ENSAMMES VÄN EM socialpolitik? ! ? Begriper: verkligen | « punkter » vi tid ut på vår fråga varför man:skaffar sig hund. Eller sällskapsdjur . överhuvud ' : taget. Kanske. det helt. enkelt är så att vi människor har behov av. en vän, En riktig wän, som håller av|. oss trots våra fel och brister; Som vädjar till. det..'bästa inom 'oss genom sitt sätt att vara och sitt sätt. att.. oförbehållsamt: visa sin kärlek.. Som. vi lika oförbehållsamt kan «visa kärlek tillbaka - utan "att behöva ,. hålla . på» vår-. värdighet, Mellan. . oss -. människor « kan '. det som- bekant vara" litet krångligt ibland på : den punkten; «. - Kajsa Rud: Jå, det. var några av de. syn- SN > Bisjukdortarna kan" indelas. i så- dana” som” ”angriper ibiynglet : och sådana som angriper : de; fullbilda- de, bina: Det finns. blott. något .en- |år; staka exempel på att en och sam- ma "sjukdom" går på båda dessa åldersgrupper, ”. Flertalet; av. de fullbildade .binas » sjukdomar före- kommer hos” såväl arbetsbin” som, drottning och -drönare. :Drottining. en är dessutom:; utsatt . för. speci- ella sjukdomar; som är ' Jogalisen, a rade till fortplantningsorganen. na örsakas av” olika” rilkroorganismer, såsom virus, . bakterier; svampar och- encelliga djur.« En viktig, i Skandinavien "ännu - ej " förekom-. mande. , sjukdom ' hos fullbildade bin," orsakas "av "ett kvalster, En del”. mer eller mindre vanliga sjuk |" domstillstånd ' hos -bin inte smittsamma": och har sin grund i fysikaliska störningar" ell ler: |. BINA SOM : "> SMETTSPRIDARE - : I ett. bisamhälle med dess” tu- sentals tätt .sammanträngda indi vider, kan ett smittämne helt na- turligt "snabbt spridas när det en gång kommit in i samhället. Så länge bisamhället - fungerar ; nor- malt, förmår . det emellertid . ofta hindra att. "sjukdomsalstrarna de- finitivt får fotfäste och tar över- hand. Det' har t. ex, visat sig att samhällen som infekterats av. den amerikanska yngelrötan kan” be- fria sig från... smittan genom: att bina ' på ett tidigt sjukdomssta- dium, innan :biodlaren kan -upp- täcka något onormalt, avlägsnar ide! : sjuka larverna.. Detta .torde ' vara förklaringen till > att - bisamhällen även i en genominfekterad : trakt kan lyckas hålla sjukdomen :stång- en, ' Smittspridningen mellan ».bi- samhällena "sker. mormalt genom att ;bina i viss utsträckning tar |: sig in i andra samhällen än sina egna. Det kan vara fråga. om fel flygning i ' mindre 'skala' mellan närbelägna kupor. men tidvis, sär- skilt under dragfattig tid, kan de bisvagare,' eventuellt "sjuka sam- hällena råka ut för-en' massinva- : sion”av' bin från andra samhällen, som r: ute ör att röva honung, BIODLAREN. SOM - SMITTSPRIDARE :”' Flertalet bisjukdomar är av allt att döma' av gammalt datum, men den . -moderna = biskötseltel "| Sverige 188, ällså - "nästan en bil niken I | tämkupeskötsel : därför” vara |: Ol att med relativt'korta mellantider, |: lämpligen varannat, till vart. tredje ; smälta - ned . vaxkakorna.. och bearbeta. -vaxet till smittfria mel- lanväggar, som - bina -åter -får. byg- ga ut. - BIRIKA SAMHÄLLEN .. KLARAR SIG. BÄST. - ir. att. bisamhällena .. skall -ha klér att , .stå , emot. sjukdomar och svaghetstillstånd måste de hål- las. birika, Allt för, ofta..ser man exempel. på att även: svaga .-bi- samhällen, invintras.. Dessa : ger sällan valuta. för, det nedlagda :ar- betet..och. är speciellt disponerade för sjukdomar ; av allehanda slag. «Den ,som köper bisamhällen. bör vara noga med att skaffa garan- tier av. säljaren för att samhällena är friska. Om kupor och övrig materiel inte är. nytt, måste man rengöra dem- Minsta "risken att få med, sjukdom löper man om starten. sker med svärmar, , som får bygga ut helt nytt vax, In. köpta utbyggda : kakor bör inte användas för utökning av bisam- hällena utan först smältas om till vaxmellanväggar. "Under - dragfattig tid ” bör man undvika ” alla: åtgärder ” som . kan egga bina till röveri, t.ex. att spil. la ut sockerlösning" vid infodringen och "låta bina få tillgång till 'ho- nungsrester i 'slungare eller kakor och : avfall "därav. Genom minsk- ning av ”flusteröppningarnan får samhällena lättare att försvara sig mot röveri, ; ”VIST ORD: Den levnadsstandard mar --har råd med är den man hade före den .senasle löneförhöj- | 3 ingen, STATISTIK: Litet sifferlek kring olika ' konsumtionsvaror i” "några länder (siffrorna är från 1963): I .USA fanns. det 351- "bilar : på 1.000 invånare; ivCanada 247 och i på fem personer: I Japan: fanns det bara 7 bilar på 1.000 invånare, tycks i stor utsträckning ha bidra- git till att de fått ökad spridning. Främst "hänger. detta. samman med införandet av ramkuporna. På halmkupeskötselns tid : arbetade man med i kupan fastbyggda ka- kor. På' hösten svavlades flertalet samhällen = ihjäl, : honungskakorna skars ut och honungen utvanns genom pressning. Endast ett fåtal|' kraftiga sämhällen "Övervintrades och fick följande år genom svärm- ningsbefrämjande åtgärder rekry- jera Da samh ab Dessa: var då änvisade att ja vaxkakor. yEE helt 2 Inom: ramkupeskötseln arbetar man däremot med s.k; rörligt byg- ge, d.v.s, bina får bygga mut' sina kakor i lösa träramar, 'som lätt kan avlägsnas och utväxlas mel lan samhällena, Efter utslungning- en av honungen kommer aa akorha åter till användning, i en flerårig . cirkulation, på så . sätt komponenter. SY sa a (Beklädnadsfolked sker en lig anrikning i dem av. förekommande smittämnen. En | grundläggande ygienisk regel vid ge hade wi 214 TV-appara- ter, 388 radioapparater och 385 telefoner. på ' 1.000: invånare. . USA var givetvis värre ialla avseenden — mest markant är kanske siffran 950 radioapparater på 1.000 möän- niskor. : Det 'innebär-. att nästan varenda amerikan, ung eller gam. mal, har en:: radio! Var tredje amerikan. —— nästan ' ARBETSKRAFT: gar vi över subrist mittenpartierna efter ihr Heckschers som; möjligt Dagens Nyheter. (fo) a menar att: ; Var é hade oppositionen | ag, om folkpartiet och till; mål, att: i hög "grad I rasera vår inte DN; att oppositionen då hade|. reducerats. till. em. obetydlighet? Jr och vilka. ursäkter hr. Heck. scher? själv Å sin besvärliga ställ- |" ft - liteten den, konserva iva delen: av högern - som. störtat" hr" Heckscher. 1085, denna del" jäv, högern är dess]. - lotidsenliga - och ”traditionsförankraz de hållning, Han misslyckades med |. den. uppgiften; därför > föll han. Det betyder också att den orea- listiska tanken på en borgerligt trepartisamling "definitivt förolye- kats och äntligen bör kunna av- ras ur debatten. ” 7 Västerbottens- Kuriren Det verkliga förhållandet är ätt hr Heckscher misslyckats med :att han. misslyckats när det gällt att utforma högerpolitiken, på' ett så- dant sätt att den kunnat ligga till grund för. samgående, med" mitten. . Expressen (fl p). Sveriges: elevers centralorgan | tioris . skoldemokratiska . atredn gl) håller da många. "beaktar "FRIA: ORD: i + VACKRA FLICKSKOR | Jag” såg en vacker flicka i "går. Hon var. alldeles, fantastiskt vacker, Jag lade särskilt märke 4till-hennes gång. Hon gick ledigt och behag- fanns förklaringen. Hon hade: näm- ligen lågklackade, brednosigar skor på fötterna. :”, Flickor med högklackade "skor går inte vackert. De liksom snubb- de : högklackade, tåspetsiga, skorna är fula. Flickorna kan vara myc- ket söta, men när de får hög- klackade,' tåspetsiga skor: på föt- terna, så. ser de mt . som gamla tanter. - ser Det är något ungflicksaktigt stt över lågklackade, brednosiga skor, De högklackade, tåspetsiga skorna är "inte ; gjorda för 'mänskofötter. De är gjorda ' för. något br monster med "en" lång stortå mitten av foten. ' ut sig med högklackade tåspetsiga skor, men unga vackra flickor bör ha bekväma, lågklackade, bredno- siga skor, Det är något som :pas- sar ihop med ungdom, och skön- het. | "Tänkare. karna. Dessa imesecheckar :finns att: köpa i alla” svenska, "danska, fin; norska banker i valö- rerna 100; 200 eller . 500" kronor eller; 50 "och; 200 : finska; mark, Ch är "synnerligen ätta att använda och de är lika goda: som kontanter. , Ni. inte vara rädd för att bli bestulen på .reskassan och tappar Ni bort en: resecheck är ingen - olycka in den. — ingen: annan kan lösa in : "SVENSKT UTOMLAND : väns. ka. företag. har nära. 1.100 dotter- bolag. utomlands i 62 länder och ner;' Därav är bara någon procent deni största: dockelsen -på "senare år. Metall och verkstadsindustrier dominerar; följda av kemisk indu DJUPFRYST: . Varje: svensk åt förra 'året 6,4 kg. djupfryst vilket — 'en konsumtionsökning med 17 ökningen uppvisade inte oväntat kycklingen. De svenska” hushållen konsumerade 2.200 ton veller" 25 procent mer. än förra året. arbetsför "ålder, 1980 ras nar man med att siffran skall vara 100: : miljoner, , Ökningen innebär att man vunder de kommande sex. ton åren måste skaffa 1,5 miljoner . arbetstillfällen . om året mitt” tänder pågående automation, Vill iman dessutom minska arbets. lösheten, — fortfarande kring 5 procent — måste arbetstillfällena öka ännu snabbare, RESECHECKAR: ' Detta är kan- ske något att tänka må inför se- 7 börjat ett intimt | Han? har 'strävat " efter” att rycka! Ålsynpunkter och uppslag. : Dess t bär ligt. Jag såg på hennes fötter. Där Gamla. tahter må gärna. spöka |: mestern — de nordiska resechet- vä behöver dessutom |; sysselsätter där ca 175.000 persosl! svenskar... Det är EEC som wutövat |: för "hela - landet: gjorde. 48400 ton vilj procent jämfört med 1963. Största |: i. vårt larid;'sonv "har: 'de' bästa: för< utsättningar” att bedriva « studier od hålla ihop högerpartiet”. och .: att is vara 'byggsterårha de nya Jänén,' och på åtskilliga” Pall rigg det" från att BE Endopulärt. "Liksom: tidigare. skyndar. sig mtskottet att. lar fram: Dessutom tycker jag, att.] Om i smöret. så skulle jag vid det här: grymimna, hårda wilja, deras 'hat och Mere så-är der egentligen. "också i i dag. Jesus är utlämnad åt envar människas vilja. Man kan förkasta honom och 'håna' honom, man. kan ta emot honom och älska honom. Man" kan - vittna - om honom:- : och förhärliga honom, och - tie om sem ja, förneka honom iss] få € : a le such ' törnekrönte den: frågarie ställs”-till - dig: vill du Cöra med Jesus?” mn, är överlämnad åt din- Fall ner” för horiom och. tillb : Gör I honom” Sd laget kunna tal simborgarmärket i. åt ' deras viljat a "deras - 5 | gonnände, deras' nycker och on amför dig nu, och VV: lja. |
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.