, —=LT Vår arbetskraftsreserv Så länge vi har en arbetskrafts- ' H kanske i omi sådan omfattalng rn reserv på flera hundratusen gif-; — ta kvinnor, finns det Ingen anled "Måndagen den 22 mars: 1965 att arbetskraften inte räcker till d eller ning: att lera ökad i ring av utländsk arbetskraft, skri- nn ver LO i ett yffrande till riks- dagens - allmänna . beredningsut< '.” skott över en motion $ andra - kammaren ,om åtgärder för att" stimulera invandring. 1O, under I stryker att invandringspolitiken ' måste samordnas med främst ar betsmarknads- och bostadspoliti- , ken. Vidare finner förbundet det ; angeläget att försöka få tillström- ning av inhemsk kvinnlig arbets: kraft bl a på grund av knappher , - kommunalt initiativ tagits i syfte : ten på bostäder. "a . + Det råder ingen tvekan om. att det finns åtskilliga gifta, kvinnor som önskar sysselsättning utanför," från "utlandet. : På landsbygden däremot råder brist på sysselsätt- ning mer god tillgång på arbets- kraft, och då inte minst. kvinnlig sådan. Här :är. problemet att i första hand skapa arbetstillfällen för att till exempel den kvinnliga arbetskraftsreserven skall kunna ' utnyftjas... Sådan: är, exempelvis + situationen ” Jandsbygden, vilket ba illustre-" rats i början av detta år genom” reportage ' från ' Morup, där: ett: att kartlägga hur: stor arbets= kraftsreserv som finns inom kom- «munen; Jämplig sysselsättning för, .. denna, I €. hemmet. -Många av dessa b r sig i medelåldern .och-har redan utfört sin betydelsefulla fostrar- "gärning, Tyvärr saknar: de: ofta : yrkesutbildning och därmed även-; lämplig sysselsättning. Här finns onekligen plats för en samhällelig”; insats i syfte att tillvaratä denna ; arbetskraftsreserv. Ett annat öns- kemål från denna kvinnokategoris.. sida är tillgång till deltidsarbete : så att de kan kombinera sköt? Det förefaller naturligt” att den : inhemska . arbetskraften I första - hand tillvaratas, även om detta kräver” speciella åtgärder, vilket ; antytts” här, Detta betyder själv- klart inte någon som helst diskri= Kd minering av utländsk sådan, Den . .utländska arbetskraften. har näm- + ligen: 'utgjort. ett.. värdefullt till-... skott, på den svenska arbetsmark-. seln av heminet med yrkesarbe- j naden under efterkrigstiden och, te. Med god vilja bör även sådana 7 problem kunna lösas, om >> utvecklingen - fortsätter ' oo .den takt som ,skett under sena . Det är naturligtvis också. riktigt ) re år, har. vi: ” säkerligen. fortsatt "som LO säger, att knappheten på : behov. härav.. Framtidens arbets-' "bostäder utgör ett. bärande motiv. . marknad - kommer » väl ..också . att för att den. redan bofasta kvinn----bli betydligt rörligare över grän- i liga arbetskraften tillvaratas, För- 7” serna. än tidigare, vilket” också ; 3 modligen syftar LO: då" i" förs ;' måste”. beaktas "i sammanhanget. ta hand på tätorterna. Men pers- ” pcktivet kan vidgas till att även omfatta glesbygden. Men där blir problemet något annorlunda, I töt- orterna finns redan arbetsobjekt,. - ” Men kom sagts; det finns säker ” ligen, en- mycket värdefull kvinn-? tg arbetskraftsreserv, vars tillva ratagande är synnerligen, angelä get, .. utan inflyttning antingen från den” "halländska: . rig: löver 'att en "bonde blir för- fattare och skald. Få yrken är så inspirerande för den. som vill skri- å den natur 2 nar om: "alla de levande väsen som "fjhns på 'en gård Det är. födande och liv, men också död, bara i gri- ""särnas inta skrik då slaktbilen ””Jästat "dem finns. mycket” av livets ” Indusiriföretag har "åtskilligt u ” ningarnas FÖRORDET FÖR SKOGSÄGAR- |- NAS VÄRÖFABRIK "från Samfundet för Hemby vå dhar'Jordbrukarnis Förenlägsblaidftt” kt som] ”a nd övertänkt; principiellt - ; iv samma-f;-d.-hemmafrun dessutom anställa någon hemhjälp så. till- kommer: det faktum att lönekost- nåden för hemhjälpen inte är av- Det kan; rent av hända nödgas' konstätera att 'det ”ärbole" "hon" efter statlig! kursverk. samhet ;utför '""—-:och :om ivilket é Uttalandet tär. : dels .därför att det är: det krafti- gast! "tänkbara :bakslag för de 10=' ala, Intressen som”velat hindra skogsägarna från, att bygga,” av "egoistiska skäl men i naturvår« | dens namn, och dels « därför -att Samfundet har sett frågan ur:eén vidare synvinkel och: förstått "att det inte är fråga om 'att i första hand ta ställning; mellan : indu=- strl och kultur. utan mellan indu- striell exploatering genom fritids- "bebyggelse 'ock turism,” Man har]" talande nog gett företräde åt :den |" industriella exploateringen, Samfundet , hoppas. vått sloreploåtörerna - > föräd: lingsindustrin " skäller bli natur- vårdsintresserade,. = Vad > Södra Förbundet 'beträffar :> motsäger Ingenting 'dotta., Det liggér- något tänkvärt. I vad' Gösta : Edström sugt att. det också är: viktigt,att | industriernas anätällda får: ee sta och bo i vacker miljä, ';, . På andra håll där förbundet. förts för att göra inte bara de ans ställda utan också” invånarna säl " övrigt intresserade! av att” njuta av och SAMVERKAN I SKOGEN "777 Det är i år tio år sedan -det första" skogsbruksområdet bilda- des i Hammerdal, Jämtland.. Det lir en samverksform som, vunnit gonklang konstaterar S k og: igaren wa Skogsbruksormrådesidén har snabbt slagit igenom i hela lan- det, I dag framstår den som on naturlig del av skogsägareföre= serviceverksamhet. Men den ständiga rationalisering- | ' en ställer nya problem i förgrun- den och den enskilde företagaren, antingen han är skogsbrukare el ler lantbrukare, blir allt mer bes "roende av produktlonsrådgivning och scrviceverksamhet från , sin förening, Varje bransch försöker efter sina förutsättningar tillgo- dose' medlemmens anspråk. Ge- nom organiserandet av skogs- truksområden har ket skapats ett offektivt medel, som snabbt kan ge fullgod service till skogs-]- "ögaren, Det kan också i en ny situa- tion förväntas bli ott otvetydigt bevis för de krav som - I vissa sammanhang kan ställas upp på ett rationellt skogsbruk, : s EN ALLMÄN IN STITUTION ' 4 d länsarb hon-fått höra att det-ö är samhällg- "ekonomiskt värdefullt: —.:knap- j past ger henne; så mycket" att la om. skälig ersättning. fr att....åtmingtoné slaven” på iriumfvagnen. nu "viskar Sh Värningsord: "Denna ' viskning |: "gäller "dock långt ifrån finansmi- nistern”ensbm: Kanske inte ens ” främst honom; Även om inte-hans ..handlingsmöjligheter-är. så; bes "gränsade som han : låtsas, är..det dock: obestridligt "att: han ..i hu" » vudsak har den ganska otacksam- må- rollen -att vara expeditör. för ot 'utgiftsglada "riksdagsmän... vt Alla är tyvärr i stort sett lika goda: kålsupare både när det gäl- ler att förhandsteckna" sig» för stora utgiftsstegringar och ' när det gäller att hitta? på: aktuella utgifter.” et = ll Får vi. ingen broms på "utg: fis- "glädjen, lär vi' inte heller få nå- . gor broms. på inflationen; ty näg- allt)" fastslår - ra trollkarlar. är minst av. « nutida ' fihansministrar, Sunt Förnuft! : Man kan inte beskylla den po- litiska debatten i Sverige för att gå på djupet med problemen: Än” >» då rullas en rad'olika' frågor upp 4 till exempel TV-duellerna,' och är var och con i sitt område ivrigt och tacknämligt sysselsatt ” med att söka lätta bl. a. detaljhandelns personalbrist genom att anordna bildni för” h fruar, skriver Köpmannen: Det görs I samråd och samver- kan med :-handels organisationer och syftar främst till att dana en kår av "reservister" för butiker- nas högfrekvenstider, En annan allmän institution, nämligen skatteverket, är minst lika ivrigt sysselsatt med att för- verkliga fiskala intentioner vilka i högsta grad sätter en broms på länsarb ämnd verk: het. Det är naturligtvis sambe- skattningen som främst kommer Or man en känsla av att debattörer- na själva inte alltid är inne i pro- bl ” många enskildhet Inför 'detta faktum: ger: titta- ren upp: Han har sitt att sköta, "som kräver huvudparten av hans energi, hans uppmärksamhet, hans kunskaper: och hans. . intelligens. Aft dessutom sätta sig in i frågor, som inte ens ”proffsen” alltid be- härskar, det överstiger hans kraf. ter. Det tjänar ingenting till... Ställer man” så in människan i : världsperspektivet, blir van- marktkänslan, mer under= struken. «= cv MWordvästraSkånes an in i bilden— nödgas den verk- >= |- ningslöshet, - stundom” dåligt” beställt |”; dgängliga” hårdhet . och sko- «- Man, fylls äv: 'bel om våren då lärkan för första” gången låter hö- +'Ta sina jublande. drillar." Det' sker gård strax intill Häl- | i februari medan är. och. var . Ja sent. Han lät allt” "mogna. inom sig. , Han tänkte och drömde och plitade |. ner diktar i" sina kladdböcker" då och. då. Feeniligen. visste” han inte "hade sin”, gård. och den krävde, helt sin man. Det andra var:som en lek, någon tanke farande'och hade: han . tid fäste: han den: på 'pappeör len” och detta färgade av örsta” dikter." Det”var : typiskte att? "en. präst, var: den förste ; som fick Jäsa dem;-Denne präst var : en vän till författar en. Men prästen sig att Bo Ivar Nilssons dikter ham": "nade uppe på förlaget i Stockholm, .;Det, resulterade 'i..debutboken - ”I - "djupvatten, och rännilar” (1946) och - den följdes" ganska snart av dikt- . samlingen "För: hävdens ' skull” (1950). "Dikterna fick ett. skapligt : mottagande och "én "av" sämlingarna |- såldes: till .och med i en:så' impo- inerande :upplaga 'som '3.000 exemp- ; lar, något 'som ytterst sällan kom- . mer diktsamlingar till del, Men det , var: som om författarens kristna livssyn gett honom 'en viss hjälp, han nådde en publik som behövde lyrik. På "så sätt kan man mycket ” väl tala om att hans debut var god, + lyckad. » : KENT : PROSAIST : na Men "det var som prosaist .han . skulle bli, mest känd. Ännu var han ett oskrivet blad. Det var ytterst > få som kände till honom: Han hörde ”ofta' av bekanta att han' borde skri- "va en modern bonderoman. Det är sånt som går, det är just 'nu som vi behöver få veta vad som sker - på vår landsbygd. Bo Ivar Nilsson "fick en idé och den bar han. på | så länge att han till sist måste 'sätta - sig vid ' skrivbordet och arbeta .på "den, Så-växte romanen ”Kärleken . har arvsrätt” fram, Den blev knap- past bra, var för söt och roman- tiserad och med för schablonartad " människoskildring. Vår Herre gjorde tillvaron lite för ljus, man uidrade om inte för- fattaren såg alltför grunt för att ha någon möjlighet att slå igenom. Men trots att man konstnärligt måste sä- ja nej till romanen fann den många . läsare och blev också översatt till - danska, Bo Ivar Nilsson fann att han kunde tjäna pengar på sitt skri- vande, pengar som kunde komma Jantbruket ' till nytta. Idealisten "var trots allt realist då det gällde ekonomi och yike,. - | Ex ntl sen förundrar jag mig saldo . - men en lek med allvar'i. Där korn | "JÄROAR - Bo Ivar "Nilsson har "säkert själv varit medveten om att dessa tidiga försök. inte: alltid var' så lyckade. Kanske hade han svårt för att skri- va fullt realistiskt,. hans. kristna livssyn hade "gjort honom "till idea- "| list. Det kan vara på gott och. ont för den: som 'obevekligt vill skild- ra- människans” situation. Idealitet i människouppfattningen var ett kän- netecken ' på hans sätt att skildra | människor: Detta . gjorde dem "ofta grundå och. verklighetsfrämmande.: Man trodde inte: att de var av -kött och blod; Bo Ivar Nilsson fick slåss hårt med 'sig själv. och sitt stoff innan: hah , nådde fram: "lt irliga | resultat, | Man: kan: inte. "med bästa. vilja i världen "uppammå ' något. större in- förstås. utorhordentlig "och" man: får en klar bild "äv landsbygdens: för- I'vandling, men” människorna är tun- na' och ofta, föga levande; Författa- rens idealism gér honom ; tydligen ännu. rätt” att, lösa. . människornas- :problem. Hår blir. den som. griper in' i,deras' öden 'och 'gör så ,berät-' felsen "den: ena otjänsten'efter den! man läste: honom ” "då," 1J. RTATS BEG. en ' under sextiotalet har "det kommit; tå” historiska” bonderoma-' ner som ger: en helt annan relief åt Bo Ivar: Nilssons författarprofil.! De. heter-"Vad. hjärtat begär”..och. ”Morgonväntan”, den senaste näs-' tan nyss" "utkommen I handeln, In-: gen av: dessa två är märkvärdiga ur konstnärlig. synvinkel; snarare. har” de, ännu .tydliga' brister, men . det finns en, hetare nerv i berättandet och man. får. då en känsla här 'skriver: en: epiker. som” bö är. finna sin stil: Han kan vissérligen" inte åta Bi att som berättare klampa rakt in'i historien vid några tillfällen, Men man märker också hans lust att' finna rätt. uttrycksmedel, han har blivit formbar på ett annat sätt än i de tidigare romanerna. Nu visar' han upp en löftesrik mångsidighet som något skyler det ibland gan-. ska - torftiga människoskildrandet. Som forskare tycks han ha: lagt ner ett mycket stort arbete för att skildra det som hände göingedot- tern Gertrud under hennes äkten-' skap med. slättbonden Yngve och hennes tid på. Sönderjylland där hon praktiserar på ett mejeri, - ” De svagaste partierna utgör dock denna danska tid, den är intressant som tid:dokument men författaren har på inget sätt lyckats göra stof- fet levandes I = "Det var annorlunda då han skild: rade miljön hemma i Göinge. Port- rättet av Gertruds far är nog också det bästa' i de två romanerna. Än- nu .spökar. överidealiseringen .av människorna och som kärleksskild: rare är Bo Ivar Nilsson torr så det knastrar mellan tänderna. Hans kärlek är könlös och hör kanske himmelen till, men : knappast den jord vi lever på idag. Detta drar ner helhetsintrycket. Först den dag då Bo Ivar Nilsson vågar skildra sina människor utan skyggl kommer han att helt lyckas som för- fattare. Man känner starkt för det han Människorna är som knappnålar. Totalt värdelösa om de tappar hu- vudet, s Xktenskapets bästa bundsförvant Tidningar är vana : [ pen. Men det är ytterst få a männi- skor förunnat att likt Bo Ivar Nils- sons huvudpersoner klara av. det utan vidare: Man får förnimmelsen att alla bokens' personer står långt över oss vanliga dödliga. Detta gör att också 'de mest trovärdiga av= snitten verkar otroliga, ” > i "Man vill dock tro att den initie- rade landsbygdsskildraren Bo Ivar Nilsson ska komma över dessa barn= . sjukdomar. De hänger samman med ' en varm religiositet .och 'en 'stor. idealism, .. det vill' man: fullt: och . fast tro, men de spelar konstnären : spratt efter spratt och tills sist mås " te han märka det. = >; "Någon politisk: "Jösning av Cy- pernkonflikten ' är ej.i sikte; FN- medlaren torde” inte” ha, kommit långt - i - sitt - arbete -utan torde snarast endast ha ' fått fram "vilka lösningar som icke accepteras. När som helst finns 'det- alltså . risker för en ny, allvarlig kris på ön. Men FN:s närvaro bedöms i alla |: fall som - ägnad att inågon "mån minska :' spänningen; "Detta är ock- så anledningen till - att svenska regeringen under torsdagen lär ha fått oppositionens medverkan "till venska Dagbladet -> Ett typiskt exempel - på den nya utsugarklassens' allmakt är Chrusj- tjovs "avsättning. ” "Folket stod helt och hållet utanför." En liten klick funktionärer på - Kreml +: gjorde "Tbakom: lyckta dörar : upp. -intrigen | . Fölket på gatan I "hade inte en aning om att. något försiggick, innan de plötsligt fick veta, att deras"upp- skattade 'Krusse" hade; "avsatts, Herrarna meddelade i nåder, - vad: folket hade att' rätta sig 'efter.. Det! är dessa herrar som har. alla rät tigheter. "Det är” de, som "plockar till sig "olika. slags. förmåner, som vanligt . folk inte skulle drömma om . att komma i åtnjutande av. : Sådant ser det. ut, det nya klassamhälle; som pol. H. '; Hermansson , vill” också här. ack "En: sänkt. penstonsälder-: också - motiveras- -med + kraven. "på :: (Forts. å. sj = I möjlighet” att ' ta : ut Jen: del” av ”j utmanar. den i | ställs: på. framtiden, 'b SE i form av ökad fritid. För de. människor. som. har huvuddelen: av- sitt” ” arbetsliv bak-. om sig kan :iden standardsteg= ting som "ligger i ökad fritid. inte tas ut på annat sätt än genom, en ionering. tidigare. pensioner: Dåebladet + Vi behöver I könkurrenttidningar söm påtalar övertrarnp: och dum- heter, kompletterar nyhetsförmed- lingen). ingriper" Kär. «den +; stora tidningen tiger och - slätar : över, . journalistiska : .yrkes« stoltheten, - motverkar - försoffning och -slätstrukenhet. vt svära + Fil lie Svante Nycander, :' " medarbetare på Dagens Nyhete ”deda stani dard ' blir allt: mer. komplicerade" och enkla 'och generella” "lösningar allt. svårare. att: åstadkomma Ut- j vecklingen .. "går sannerligen inte "Frågorna om ärbetstid "och jälv' emot utjämning 'och av' sig ökad” tvisa ”olika” grupper « ”emel- a r, att befara, ”att riskerna. fö idgade” "standard- klyftor och "olikartade villkor. ökas i takt-med, att. hela. arbetsmark- nadsfältet blir allt: mer -svårövers skådligt. De därför - angeläget att utvecklingstendenserna - -fortlöc . pande hålls under. belysning och demiska ” utbildningen samlas "till konomisk ; Högern har: "onekligen haft otur "med sina ledare: Sen den patriarka- :liske- ”gamle ; amiralens” dagar har man saknat ledare av format. Gös- .ta' Bagge: var .en "korrekt. distrin- gerad .gentleman, - bokstavligt och |: bildlikt i jackett och randiga byxor, '. Men. det 'är - inte lätt att. göra ensk -vardagspolitik i intellektuell örmiddagsdräkt.: Inte :ens-om man «är "konservativ: ledare;. Herr; Bagge ; var "därtill: professorligt ; desortien- terad och villrådigt tvekande inför viktiga politiska avgöranden. än flykt: -tanke och handling, Han plöjde pliktskyl- digt. de. politiska fåror. partiet stas kade" ul Hans . öd e .blev'. att ' leda partiet el låta'' sig : ledas -—+] från: nederlag: till - nederlag!" Men »det.:var.. näppeligen -hans fel, Hans ledårsk äp yvinfräffade' under... en "tid då iden neboende: kraften i'en dy- "Jarl "Hjalmarssori företi "got: "radikalt .annorlunda — en typ av; ledare. som; den". svenska : hö .gern inte "tidigare prövat: Han strä: ”vade: medvetet. att göra högerpar- tiet.: folkligt" populärt genonmr-”att själv. bli ,”hej svejs” .med' svenska "folket. En: slängig klyschfabrikör « -j satsat på att tämligen hårdhänt, sö-. +; | ka bringa rättning, i de egna Je. lp utveckling j- ligen : gjort honom +tvekande - och rådvill inför -taktiska. bedömningar; .|' Därför har han' antingen tagit fel. eiler . låtit sig vägledas ;' av” dåliga rådgivare, ec t Hans stora: misstag : var; att han gerliga partierna, då han först bort ' gripa - sig .'an . med. att. ena det" djupt :. splittrade. . högerparti. herr , Hjalmarson lämnade i arv. Rimli- gen borde han som ny partiledari ringar verkar: det.som om han en dagen lånat sitt öra åt, de; å ljusblå: "Framtidens: historieskrivare. skall. finna att herr Heckscher, der sin korta partiledarbana stri rader av motsägelsefulla. uttalande: "omkring 'sig —- allt vittnande om” kl mellan dpunkter. : Våren 1964 talade, herr "Heckscher, sekvent och «. öppet redovisat -boré gerligt 'samarhete”, En månad där-' efter. gjorde han sitt ökända ATP-' utspel.: När detta: grusades av. val- utslaget. förklarade han” /snopet” att. om" man "bara haft borgerligt sam- bebövde' ju inte.en sådan som tjusade i början, Han "roade publiken med att slå. volter på den politiska scenen. Tills -väljarna en vacker dag upptäckte att hans lufé "tiga ordkonster dolde en kallkam- rad idé om socialpolitisk avrust= ning" med udden' mot den £” dagsmänniska” Jarlen nyss. lyckats bli: ”tjänis”. med. Då ramlade luft- slottet och "herr Hjalmarson "lomåc. arbete b idé "kommit: fram. Det' är, ju -ett' öppet erkännande, av att han insåg att. högerpartiets position skadade oppositionen och det samarbete han förespråkade — :men. den lansera- des ändå ”i hopp om alt ge: profil och röster åt det egna partiet, . :- Allt. rimmar' illa med /det krav på konsekvens man har rätt att. ställa på er-man- med' herr. -Heck- de iväg möt en 1 + ad h schers beg I januari månad fick herr. Heck- . scher mandat att fortsätta som hör ledare sen han ställt kabinetts- "I. Gunnar & såg hö- ”gerfolket en modern, intellektuell ledare, energisk, ambitiös och med betydande insikt och kringsyn i svenskt samhällsliv, något av en engelsk torytyp av modernt snitt. . Och ändå är det inte. förvånan- de att hans Jedarskap bara blev en episod.” Gunnar : Heckscher saknar .. den folkliga bredd, pondus och ”god- lynne som konstituerar en folkkär politisk ledargestalt. Trots obestrid- lig intelligens saknar han förmå- ga att förutse de folkpsykologiska reaktionerna inför ett politiskt ut- spel. Han är den lärde statsvetaren "gom vet det mesta om hur sam- hället fungerar — men vet bara li- tet om hur mannen på gatan tänker och känner. Han är för intellek- tuellt ivrig och otålig för att tål- ” modigt invänta om en politisk lin- ie har bärighet och chans att mog- na på folkdjupet. Han har säkert bestämda personliga åsikter i de flesta ' samhällsfrågor. Men" hans fråga på ett utslätat program av föga innehåll. Två månader däref- ter meddelar han sin avgång. Le- darskapet för den slitstarka högern kräver nog mer än: så - BV. utbåle lighet, ' & os "Herr "Heckscher förklarar sin av>= gång med att han misslyckats med att ena de borgerliga partierna. I ett annat uttalande säger han att ett ledarskifte uppenbarligen skulle underlätta möjligheterna ' att ena högerpartiet, -' sär - Naturligtvis måste det vara svårt för en partiledare att ena tre par- tier, när han inte ens kan ena sitt eget parti. : Vem som än blir hr Heckschers efterträdare, så tycks det inte bli någon ä den k Men de som tröttnat på höger- spelet har ju inte så långt till mit- tenpartierna. . bristande folkliga insikter har tyd-|' Johanres Antonsson - : trodde 'sig kapabel att ena "de bor«.: de malkonservativa ——=.den andra” t "de tl mycket och ofta. om-”ett fast, kon+" > ningsenheten, inte + är Folkskoleseminarierna, » som, ett. efter, ett, vittnar. om, att må. Hi ” let skall” ha; rätt "att ställa utomordentligt, höga:, krav på, sin. «poliskår - "och. den, få samhället inte gratis. na är ; ett : tappert släkte.: N Mäångå åker utan tvekan. i i srällande, 'skrot- på de” "gamla" vikingarna, Det ' är bara den skillnaden; att viking arna mest. var sjöraggare. . Pål i Västerbottens-Ku; ETT ORD -.. PÅ VÄGEN Låtom oss alltså gå ut.till ho- 7 nom hans smälek, . >" HEEBR:.:' 13: 13 "Kristus var utstött ur judarnas' läger, Inne i lägret levde de: i självgjord religiositet eller rentav i'all slags synd. Men den' kors- fäste Kristus ville de inte veta av. Korset: var en skam; en törne- krönt konung var en vanära, Och så dog Kristus ensam och utstött — utanför, lägret. Men ' till Guds : folk säga det: Låt oss gå ut till honom! Också vi vill bära smäleken, Också vi HL skilja oss från den egenrätt- iga "och syndande mwärlden, Vi . vill dela” vår. Frälsares villkor, - Inte 'söka gunst och ära; Inte in- öre er et skildrar, men det kan aldrig helt : uppröra en, ty det märks att det |f Ön fån. Inl undvika kocsere Super är en historia. Visst har männi- I - : delse. Ocak vi gå lardör göra & ör a mesta för avsikt att " P - | | i lägret och bära Kristi” Smålelk. i livst finns göra det rätta, att segra I ren um erera . Tu som finns UA många människor, ” r tagit -dessa Den som är ödmjuka, vet inte om del ar liv utan korsets .fö det själv. | L h | T idn delse är inget kristet li bulk ” SE på. ano ms I ni ng Söt världen, = | - oh å u I - - Tro aldrig. vad. en' kvi ä ; öl a ger. med sina läppar, Kra Ring 0430/ || Pe le enerölja må talar: > om hennes ing 0/116 50 korset: gärna" taga, . ögon talar: ett annat språk, A . , viss, att mad 'du lägge v 4- ; hjälper. du u..ock. -Åragar r- på. "utanför - lägret” och bära
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.