LAHOLMS TIDNING - den dard: ing- a hot mot t : cn i framtiden är bristen på ar: betskraft. "Ökningen av arbets- kraften blir ytterst liten det när-| : maste decenniet bl a; på grund av att allt fler går i skola. länge, En mycket ' stor procent går ”ut;:i.det 'produktiva arbetslivet : efter « avslutad ' utbildning ' utän ” måste, ägna sig "åt. I undervisning på." vgrund' av att” skolväsendet undan? för undan byggs ut; "Det-+ ta är "dock en investering på lång skördar "allt "Her" offer, fler” das och - fler; blir invalider;'. kaså "räknar | man "med" vatt ralkod k holismen skall ''stiga " och + den . kostar; oss redan. » järder om året. 2 detta läge sätter, vår vårt 'höpp | sikt" som "lönar / sig: shen sl part reälkapital är på H förvärvsarbetsmarknåden un "Tänstertygel: ; Ikor haft Ales bete Den ngelske / premiärmi Harold Wilsori har sedan flera vec- upprörsrö else, som utgår från Ia bourpårtiets . vänsterflygel ” och dess i -ungdomsfalang.” Redan början av” - timmar. räknat: av "1 procent per a ställer” för: ”intensitetsökari- de: investeringar”, ; till ”förstoring d rande: :orteriia,; frän rev Cstorstadsfegionerns haft: : storleksordningen "i i” averss lå ein: iministekn! Brown och - finansminis- serligen :-Wilsons: parti:- förklarat,—att., det "icke - erkänner : [denna konferens . utan . avser” att »Jinkalld- 'en> ny, partikontrollerad ungdorriskonferens, som — - får man ; Detta” "hlädrar emellertid icke att” Wilson. : har: allvarliga... tern "James-:W.. Callaghan; De. an- 'tklagades alla tre. för att :”gå ka- .( pitalismens ärenden... och | och ” ger "ar 4 och försäkringsväsendet.” Vidare kräv- des; att prisstopp skall införas, lö- nestopp förbjudas och förbud: in. AR i [föras :mot avskedande - av personal, Lika :'verklighetsf som ' skulle: ta hard” om: den socialisering '. av dessa” inrikespolitiska .krav var de, till "arbetskräftsiinpör€ I Svensk | rande, årbetskraften.. Detta” Sk 1- och kemiska fom förde utrikespolitiken. fär or AR dsindu. | krävde. na, a - Sparbankstidskrift - - fräräläggen) re "ställa. britannien skall: vägra varje hjälp emellertid "univ EN - USA . i 'Vielnam-krisen och Gunnar '. Lindgren ' vissa tvivel på. att ' en: sådan "skulle ' kurina lösa problemet; Jar, han” menar dardstegting t.ex; - böotstidsförkortning de”mårn gynnsammare, : Hans” resonemang går: het, ut” på följand: « årsarbetare > AZ kommer .en” genomsnittlig utrust- |” ning. met "”produktionsiédel” av, - allaslag " tinklösive "bostad, säm- ” hällsapparat vol sö v.): på ” stor-: leksöräningen 100.000". kri " Ökas' ua I M öproportionérligt”: stort -bostads- 4 .byggander då” importerad arbets - no, genom ! arbetskrafts. import, ”arbetsinsatserna' shed set arbetsår "per År måste av. ne investeringarna” 100.000: kr :res ' verast försatt” utrusta”. den". dy; komne'. med , samma - .mäteriell produktiönsföritsättningar , vt (son dé "förutvarande: «För: varj 20. -000-tal ' nykomlingar på famfördes Då konferensen Bo. ätas i framtidön ” samhälle; arrangörad av' "Närinj livots » Bygghadsdelegation, hölls” "härom. ”dagén, ” $ 'kå än'ska 'D Pa professor” Skulle >'hyrorna” stiga: 1 skulle -det .bara: vara att. forcera byggandet, Om detta .skälle' ske- på ,békostnåd .av industriinveste=' ; ringar eller annat framgick into. Slopad hyresreglering” med ' stix'|, gande hyror skulle; menade han, > ge bosked om. hur: fort männis-, t korna vill öka sin b at en liten "ensidig blankett 'n när. me borgaren. ska: klara” av tion 'i konkurrens med ' annän, i . konsumtion, Mallorcaresor' etc. Tänk om det skulle, finn " del.som inte har råd att:resa till Mallorea — är den Janken: allde-' » 108 '; frä d EF 2 Hur. "skulle de. klara Iyresstegr ringarna? Direktör ” Axel Iveroth! Yr In: " dustiiförbundet. ville 'ha..en stadspolitik- som animerade till.) större” rörlighet på arbetsmarkna- |. den. Det är industrin som. skall |. a bostadsbyggandet, : menade |- Finge hr Iveroth och brofössor rer råda skulle väl:allt. bostads- . -byggande ske 1. storstadsregioner- | na, Då behövde vi ingen lokalise- . ringspolitik, En sådan tycks nä- ringslivet ogilla i" högsta: grad. - Slopad reglering, spekul stads- byggande i st - regionerna: deh en ökande 'inflytt "ning dit skulle alltså lösa prob-|” lemen, "Vi" tror” snarare "att - sams hällsekonomin helt skulle klappa] ihop, . SVENSKA FOLKET ot .har för några veckor.sedan' på heder och samvete knåpat ihop sina ' deklarationer... N or rkö- pings Tidningar kom- menterar riksdagsdebatten därom! säven om man ” moderniserar for ytterligare — och det bör inte vaz ra omöjligt — så är det naturligt- vis också en fråga om en föränd- ring på ett annat plan. Det är]: krångligt med alla de avdragsbe- stämmelser som finns ' och .dé många detaljuppgifter man måste lämna i olika sammanhang. Bor- de man inte lämpligen kunna in- föra "mér ”schablonmässiga 'av- » dragsmöjligheter — det skulle be< tyda ofantligt mycket för klarhez "ten och överskådligheten. Vi hål: ler oss här i Sverige med en dek- larationsblankett på hela fyra si- dor och delvis. blir det en upp- Det ett våldsamt |. t "Courier: nad "eri atke om"de "räddningsprojekt i i stor skala, som sedan" "några år pågår i skilda dez "lar av: världen: och 'som' främst ä inriktade på alt. skona från: slu ' djurarter. ker: gör .att. dessa. områden, ofta sträcker sig tvärs över "olika. nas ver gränserna”; : SKOGSVÄRDSSTYRELSERNAS tr "SKALL STÄLLAS | UTANFÖR” den? Dava jordbruksutredningen föreslagn? ”. samordningen ' av'de statliga rationaliseringsorganen ” på jordbrukets och skogsbrukets om- råden; omtalade 'jordbruksminfst ter Holmqvist” Fett föredrag vid RI Fotidi ningen finner detta märkligt - och konstaterar att ”jordbruksmii nistern mera Vlyssnåt till 'synpunk- terna från andra håll än från den stora. Erupp - näringsutövare som "direkt berörs I av lantbruksnär dernas,"” hushållningssällékapen ns och skogsvårässtyrelsernas- verk samhet! . Jördbruksöorgant sati oner- = Lantbruksstyrelsen,.. som : har huvudansvaret för de statliga ine satserna på strukturrati livsmiljö. "Rent gsografiska, orsa |. vstånd. av. ca, tre 14 ternas centrum. för. naturreservat p kt” ken betyder det givet statt de 'hädaneftek till og - - den: "Skogsvårdsstyrelsernas verk "ha"samma” syfte som den som be- drivs ”avolantbruksnämnder. och hushållningssällskap, nämligen att "åstadkomma bättre lönsamhet och ” effektivare företag; Da A - Som. eft skäl för av elsen” från Sutredni Higens. förslag an- olmqvist att: endast 35 log gå : "siffran? det är en defin' tionsfrå- i sffran är rik- tig är Jä -heller detta ett'sär- "skilt starkt argument för att läm- nä 'skögsvårdsstyrelserna utanför: 2 Vad: som : är. relevant i. sam- :zmanhanget är att. hälften av all > skogsmark är i privat ägo och att skogsvård styrelserna: har: anled- "hing alt:iotressera sig för hela den delen: SomiRLF ms. fl, fram- höll.i sitt remissyttrande tar dä- remot storskogsbruket . endast i :begränsad”. utsträckning : skogs- vårdsstyrelsernas tjänster -i -an- att. även; om vi i'fi "Iver "total s Sovjet... och. dess .satellitstater. . "samhet måste — rätt upplagd — | skogsmarksarea- / i god för den I självt upphöra "med. . allt militärt stöd . till. Malaysia, "Det tråkiga : för mr /Wilson är, - latt. dessa: ungsocialister inte är de enda inom partiet, som gjort upp- ror mot partiledningen och rege- -- Fl ringen. < Rebellerna” är "att finna också i "partiets inre cirklar, i dess: underhusfraktion” Det' är nu. en gammal : historiå; ”labourpartiet: li- sättningar. Det kommer. sig bl. a. därav; "att det i England knappast finns: ett kommunistparti - av nå- gon” betydelse, Kommunistsympa- radikala - elementen, -. finns = alltid inom” labourpartiets egen. vänster-- flygel; Det är de som i dag krä-' hörligen” "angriper - USA ; och: Xer,.. att - Storbritannien, skall ett "bottenlöst förakt. för: och:- en. motsvarande . sympati, är ständigt 'ute "med socialiserings- krav, och om de också inte 'är "så Wilson Instårigeler 7 = tralisera” vänsterflygelns inflytan- -Ide genom «att -göra några av. dess der..av .inre splittring" och mot-, tisörerna, d. v. s. de mest: vänster-: edrustning” och ou p- "| ra” tankar ra | måste lägga band” på : sitt "gamla ; | gamla: vänner” föga . förståelse för. | Tvärtom. De anklagar honom nu "I för att han är på. väg att ”förrå-: da ' socialismen”. i sina "försök" att, Set -upp' .pundkrisen ' och > Eng- sig ”oberoende” av: Washington. DE "gör. sig” till ' tales] "för ett ir | Oblidkeligt hat 'mot':Västtyskland, överväldigande talrika så - är de desto : mer högljudda, Och de har en .god 'publicitet i' sådana 'organ som ”Tribune” och ”New ;sta- tesman”, . vilka - står mycket nära labours vänsterradikala -: flygel. Vilka är då de ledande namnen inom denna vänsteropposition? Som de främsta kan nämnas den kände - advokaten Sidney Silver- man och Konni Zilliaeus, politi- -kern John Mendelsohn, och de tre kända . underhusledamöterna -Jan Nicardo, - Michael Foot och Willi am Warberg samt, författaren Tom Driberg. Flertalet av dessa herrar är utmärkta talare, Foot t. 0, m. n av underhusets skickligaste. Ett "gemensamt drag för dem 'alla är gäster i .de kommunistiska hu- vudstäderna i Öst-Europa och Öst- Asien, där de'alltid blir varmt "välkomnade vare sig det. är i Bu- dapest, Prag eller Hanoi, "i: i: . Di Då ;- Wilson bildade sin rege- ring i fjol höst, försökte han ”neu- främsta .. medlemmar : till :kabio nettsministrar.. . Så skedde ' med Anthony Greewood, som utnämn- des' till. koloniminister, Barbarå Castle, som utnämndes till minis- ter för planläggning av hjälpen till. u-länderna, samt Frank Cou- sins, som fick ibli teknikminister (för atom-' och datamaskinpro- blem o. 3. v.) Därmed var dessa radikala demagoger förhindrade att göra' sig hörda utanför rege- ringens egen .krets, men tydligen räckte de icke som gisslan för att tysta — vänsterflygelns opposition. Denna fortsätter med ökad skärpa och får” bla. stöd hos det libe- rala” partiet och dess ' ledare" Joe Grimmond, som mnyligen i ett tal anklagade: Wilson för att vara mera pro-amerikansk än ”New York Times”, " Harold Wilsons ställning är som bekant a priori svag, och den blir inte starkare, eftersom alla minns, att hän själv före valet var' den kanske "mest: radikale: och mest antiamerikanske : opponenten 'mot den -. konservativa >: regeringens starkt USA-bundna . politik." -Att Wilson på sistone kommit på and- och "insett, ' att:. han anti-kapitalistiska patos, har ' hans att de titt och tätt dyker. upp, soml ---- Allt "starkaré' "växer sig känslan av att-kriget i Vietnam 'är ”fel krig på fel plats vid fel tidpunkt”. Allt , starkare "växer. också kravet inom USA- på något slags lösning av. konflikten. Alternativet "kan vara inte bara vidgat krig i Syd- östasien, , utan, en -allmän försäm- ring” förbindelserna . mellan öst och väst, ett hårdnande ' interfa- tionellt klimat. Meh vi är inte där —" ännu. er -- Dagens "Nyheter: Hur kan ungdom som vill gälla för att vara radikal: komma med något 'så ' befängt som: förslag . om ”statliga . bordeller”. Det : betyder ju en nedvärdering av det kvinn? liga .. könet som” är” "fruktarisvärt skiämmande” och". rimmär "illa med talet.-om' "jämställdhet. : Respekten för människovärdet: kan ! sanner- ligen inte vara stor "hos, de. unga motionärerna. I so : Sändsvalls” Tidning ', SN om SSU-motionen.: "Om "Uraråtidens” politik" skall” bli resultatet av vad ungdomen SySs- lär: med” just” hu — en politik i börja att Hopa sig. Finne det ing- enting' åv" framtidstro 'och ' verk- lighetssyn hos dagens socialdemo- kratiska ungdom, - Dala-Demokraten (9 Man kan eventuellt, 'gå med på att även ett monomant ältande av sexualfrågorna har det goda. 'med sig att tabubeläggningen . mildras. Man får tala om det, som om det fanns. Det får finnas, Det. är ut- är ett. låst källarrum, I "stället: har det.” blivit I ett.” rum 'méd: kolossalt inslagna dörrar, 'men. någon nor- mal. och "avspänd kommunikation | har ändå ' inte - etablerats: Det: är egendomligt hur "lite "en ; långvarig, relativt "fri : debatt öm! sexuella lands fallfärdiga ekonomi. N ns . P.S. jför. denna” sektor > av: flivet, Intef ting förmått "skingra: ångesten «i in- ens. okunnigheten' har: den: 'kun- ; Hamburg : (LT). "Den Ja stilen att - leva och” bo har i Vä and i samband med att töknikes vunnit alltmera insteg i hemlivet också påverkat hemma- musicerandet. Förr 4 tiden fanns i varje "bättre: hem "ett klaver” på vilket de' gamla och'de Unga mer eller mindre nitisk ägnade sig åt musikaliska övningar. Men sedan städerna under andra” världskriget lagts i spillror” och flera familjer fick? trängas i en ' lägenhet, tog "språk." : Samtidigt ' bör framhållas kan förvänta oss -betydligt flera rena ; skogsbruk än vi-har i dag behö- ver ju detta ingalunda betyda att de. skulle: bli- äsidosatta" av. ett ”länsorgan som, också” har skogs- frågorna om: hand, i Många "skäl talar enligt "vår . mening för en samordning av ra- tionaliséringen inom, 'jord- - och "skögsbruket," summerar RLF-tid. ningen” och. tillägger. att det mest rationella då utan : tvekan hade varit ålt - samordna även samhäl- lets ”Tänsvisa” . insatser ” "för detta. "Men' jordbn ksministern vill 'in- ett hastigt slut. Radio, grammofon "och ; sent omsider” TV trädde i stället" tills det tilltagande välståndet och "de förbättrade - " bostadsförhållandena hjälpt det gamla goda pianot till ett slags renässans, hem, men på grund av sin klang- |: fullhet utgör det ett ganska svårt problem. i de moderna små och lyhörda ” lägenheterna. Den som BAR piano, och kanske -i- otid hamrar på tangenterna, kan vara viss om att han med det snaraste blir osams med alla grannar, Så dana svårigheter samt den unga tionens ”te' lyssna på det örat, .Att hän .”saratidigt -hänvisar' . till. en' kom-|” ringens område; var av. mma finns faktiskt "studiematerial, från « andra länder där man hunnit be- som jordbruksorgani mande;sk redning finner tid- ningeri> lite märkligt mot bak- "grunden? av regeringens handlägg. tydligt längre, I Amerika lär "det, stedkturrationälissring om”. inte! ”Iagstiftningen, tionerna;- Det äär. heller inte an | "ning' av frågan om fordförvärvs- smak har gjort att hemmamusicerandet så småningom gått nya vägar, . ' Följande Tppidolerna i jazz och :Klaveret finns nu igen 4 i många” musik i hemmet och i skolan, till sång Pp och musicerande grupper och på vilka det går att spela både populära - kompositio- ner samt schlagermelodier och den klassiska -. musikens verk, Det är orgel-, klaver- och cembaloliknan- de instrument vid: vilka ljudet återges i förening med en 'radio- apparat eller en -förstärkar- samt högtalarapparat. som är inbyggda i musikinstrumentet; De spelar. så lågmält att man kan ha dem i den allra minsta lägenheten, 'Och om nan vill vara särskilt talktfull, går det an att sätta på sig hörlu- ren så att omgivningen" överhu- vudtaget inte kan störas. Te "Utom ' företrädet att dessa- nya musikinstrument trots häpnadsväc. kande klangvolym inte överstiger den lovliga ljudstyrkan har de den. trevliga. egenskapen att de inte behöver mycket utrymme" och in- köpspriset är överkomligt för var lertid . inte "alltid sådana: instru-' ment som. cembali, spinetter och 'klavikorder som på grund av. den graciösa formen och 'den spröda klangen kommit mycket på mo- det igen i' Västtyskland, Cembalon |- föredras framför de andra ovan. Därjämte växte under. de -åren en helt ny flora av instru- ment upp som är på god väg att erövra bättre folks hem, Därmed d iten, .. men alla | tre tillfredsställer den. nutida tys- kens: nyvaknade' kärlek till för- "och "elektroniska musikinstrument som mycket bra lämpar sig förl. man. Det sistnämnda gäller emel. | AAMisdltr ers saker och ting. : Sigrid v. Voss, ' - Vad. är det som människorna |7 helst kallar för dumt? Jo, det för- nuftiga som de ej förstår, . az =:900 100. klassisk :musik" samt "hans -tycke nat skingra Vilket våsar' ”att Ch tionell och" saklig: upplysning bara" . hjälper. till. en viss gräns. De. som har.. störst: behov ' av. den -berörs aldrig," Deras : :mndermedvetna: svarsmekanism är för ' ”IPå dig har " Det | predikas:t igt att, "den kollektiva fritidsmiljön är” den en- vär : hela > Sveriges folk vill: skaffa ig sommarbostad. . tvingande nöd- vändighet och hur "mycket är. pla- tivister?” För” de” "fösta sommar- stugeägare torde stugan vara” än en fritidsbostad, den 'är en fritid dö sysselsättning "av som > förlägad : romantik: som inte längre har” "plats för, går enkelt '' inte... för. sig. — Göteborgs aning i "Med c en n intensifierad alkoholupp- lysning” och ' en vettig användning av beskattningsinstrumentet' - bör det - :vara möjligt : att ' påverka och förändra : måttlighetsförbrukärnas, speciellt ungdomens, vanor och at tityder, och på så. sätt dämpa ret kryteringen”. av. det: kommande missbrukarklientelet, =,a > fukt Byråchefen i kontrollstyrelsen + — Så. dum, ja " klart att det ; [ETT ORD. > PAVÄ (CEN Han kom ut. till” det ställe, som hebreiska Golgata. Där. korstäste . . "de "honom JOH, 19: i in Golgata!” Ingen plats i världen är mera fasansfull än du!- Varje fule, avskydde dig" väl, du” orena tade sina dagar... gata!” Du fasansfulla plats. vetet, trhunferar Seat Och "hel at! På dig blev den sider Duger dödad; Guds egen oskyldigt blod har runnit, «4 platt 1 ändå: Golgata! Min käraste at är helvetet i alla. fall för- a el. Där kärleken segrade! Där HN rblodet rann! . Där min:s Dev fförsonad; Där -Sinais :tordön möta. MM >Där. jag syndare vågar Där. ala och. får. se. honom -Je. a fördömelseröster ' måste Ör min sj des. grand den: Ia as sak ordna . Ja, Golgata! Vad ; älskar dig! Jag w vill aldrig; nä lämna a > Fram - ditt. kors: jag hästar, DÅ Su, mig. emot! Areena | : id," som. mig belastar, jag. eger, för : sdn fon on neringsdrömmar av - frälsta kollek; sa mordplatsen, där för- min eviga .
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.