| Huvudintrycket a av | mnändagons | oe RLF-stämma i i Halmstad blev att "det. råder" allvarlig oro i jord+” : brukarleden.' Bakgrunden - härtill ” är dock inte den aktuella .ekono- ” miska situatiohen.. Länsförbunds= ', ”". Ordföranden, Axel Kristiansson : tatet.” va den framtida : "jordbrukspolitiken ligger. "under: utredning anses ju framhöll - till exempel I sitt "häls- j' tern. har : emellertid , brutit loss ningstal "att "fjolårets "skörd var, ” tillfredsställande i i / Halland. Därtill. kom ett bra bärga ” -ningsväder' "och «ett "marknadsläge ” jordbruksprodukterna a goda" ”avsättningsmöjligheter: och" "> "relativt. stabila priser, Den. oro ; som återspeglades. i. RLF-s mans 'debatter- är" istället ” för fram; "tiden. Härtill! bidrar. i! Hög." den uppluckring. iden. tradi! » nella jordbrukspolitiken .som hål: "ler på att'ske "och "som 'släminån : lokaliseringsp tog upp I ide uttålanden” 50) synnerligen , för 'anledda av ovissheten " desi SN . ”För att 'nämha” "dé" pre ' "jordbruksavtalet- först," rå har; söm i å stämma. gavs » den: dock; ini denna. viktiga . fråga ur. sitt stora - sammanhang; vilket inte heller bi- drar, till. att stärka "jordbrukar= nas" förtröstan, på framtiden.” Det .med ” framhölls även i debatten härom; - att. frånvaron. av: bolagsförbudslä- ' gen kan bli negativ ;ur: lokalise- ringssynpunkter. - : Precis, 7 samma : yggandet" på "landsbygden; , var- för "man inte 'heller hyser ' stofa förKoppningar' om . "att regeringens » ik "bl + bekant den. 8..k iäkomstrégeln i tryck av att jo; dbrukarna tänker [ dustriarbetarna slopats Flera ,talare -gåv' uttryck r; bvikelser- häröver. och..det.. ifråga sattes även. allvarligt om det. int hade". värit'. bättre." red ”ett' av talsföst tillstånd i avvaktan” på nytt :Zavtal.. i 7 "ställ provisorium som ansågs. famlande-;utan.- klar: -målsättning. s Ben; men: näringens betydelse" för En prolongering - av det: nuvaran-; - de ”ävtalet tills ett nytt träffats ansågs "också - som en "bättre 1ö8-' ning, vilken dessutom. hade ri = mat med praxis; med” målsättningen” av ”inkomst- l likställighet , mellan. "jordbrukarna | , Vid det-s:k, basjordbruket ock in- ” i Även: 'jordbruksmini ter! Hol - de" stämningen. på' att ' de” samhället minskar inte även . det” finns, teoretiker; som. "dröm uktsgruge ganisationer: är : medel för : upp- si ndande halvå skifte. "Eftersom | allmänt i jordbrukskretsar att der . nuvarande" jordförvärvslagen bof='; de förlängts" till utredningsresul-"' öreligger.; Jordbiruksminis- : .sak -ansåg stämman om, ”Bostads-'. styrelsens kvotering av, bostads-, kasta yxan i” "sjön. Tvärtom tyd- : edda.. att' genom ' sina egna''or=" mer 'om ; att ersätta . den svenska ” Den här gamla. felta andet” gen 5 använda "rent metoder.<z Praktiskt. upplagda tpråkstud kan'ge regultat om .de studerande ; äl inställging: i. frå! lid vertyga ” se : utlänning varför det.för: honom? är viktigt att-lära sig? landets: Språk] gande i.vissa grundkurser får ran här inte vara, främmande för. atlänningarnas «språk änga Fall, har 'det v satt entusiasmera för: Studier: Det: fattas även "här Eran rtska scrat enbart på frivilligheten. går inte heller att i SEA Det imnat' riksdagen. .'En 'sådän ar- i, män kommer. "att. laga handlin; Ptslöshetsförsäkring: för riksdags- £ gamla" ”pråme; en " ombyggdes 1952 till: kyr som >bär! namne ”Flu ifferkirche”. :— " pråm- | skepparkyrka, . den : enda kyrkan detta « i Västtyskland. Dei råmen : är. en kyrka, en flytande kyrka med al- tare, 'orgel-och ' till och med, en liten "klockstapel, och. när klock. ringningen hörs i Hamburgs: hamn bland ' de tusenfaldiga oljuden, tit- "I tar nykomlingen ' förvånat på, den : tillbaka 'vå Oder. mellan Pommern och - Oberschlesien, ' : 'Pråmskeppar-missionären '. nöjer sig inte. med: sin själavårdsverk- samhet, Missionär Giering åtar. sig å sina skyddslingars vägnar även sådana . värv .som på landbacken åligger . andra . institutioner. Han förmedlar 'arbete;,'” ; bilägger tvister t | av alla slag, han är advokat 'och sjukvårdare samt också protokoll- förare, Många . skeppare anförtror t honom sin mer eller mindre svåra ..oskötes | k na "vänder diga ;-templ . pråmsképparnas släkte ökte lindra nöden för i som hållits i ”Hahs! färe Erich" :Henke, et jårtic i | största ' intresse gäller. kepparene HH : os "honom är. alla ;välkorina hör, tillv'de! ordkarga. och vär > 'tden frågeställningen, sot: vår, ästa" inedhjälpare d, pråmskeppare "söm ”agder fö m: och |om, ett” hem" med, två barn "inte onom för arbete,. Han för / N ina -skyddslingar". också | inför rätten,. tar. hand. om sjuka | och; åldringar, och .orkeslösa, . Hans barn som, äta. "år, lov. att sättas i barnhem" då ' deras - föräldrar i många år far ' omkring "på ' sin pråm... Under sådana omständig-' heter kan man förstå” att Rudolt Gierings arbetsdag ibland varar ett helt dygn, Någon -: semester eller | vila hinns: sällan ' för" pråmskep- parmissionären; "+. Klockringning är ett: "ganska pen synnerligt ljud i en: världshamns febrila -. verksamhet, .'Granne 'med havets giganter ter pråmskeppar- kyrkan sig mycket liten" och obe- tydlig, 7 men... när "klockan ” kallar till: gudstjänsten - är den "lilla. -kyr- kan till! trängsel :full. - ' Hustruns? förvärvsarbete . -är ett; ämne," som "nuförtiden :oftå 'disku- teras. "Förvärvsarbete betyder ofta dubbelarbete, :' eftersom "det :i': de flesta "fall”finns' hem; och . kanske även. barn att sköta 'Men- är: det et) hustrun: ensam ""som "är "ansvarig | Å ör her familjens : försörjning? - i utveckling satt i gungning. men, på: den ;tiden': var. det normalt för med 2 "timmars arbetsdag. < Nu" i maskinåldern ärbetsdagen,. blivit : betydligt : kor- tare; Moderniseringarna'. har ". ju också” kommit" in” i våra” hem och dagsman kan'varå hur betydlig. som helst' och : omvald. "Per Ahlmark I Protest rar "senåste , numret. ' av. I "du: Nn I Vöckolournalen mot i partierna ofta har förbluf inde-li- NS ” te att säga till om:. samlingar, toa Detta att de nöminerande' inte ens: funderar på att gelen riks- dagsman” silkesnöret här; tycker . ih skr och låt "nya, "unga. friska kraf- "ter: få 'visa vad de kan.”Er riks- . Det borde vara naturligt! att t ex. "riksdagsmän inte” sällan.. blir utslagna ' av nykomlingar som :är kunnigare och mer energiska; Det är egendomligt att partierna anz ser sig hä råd -:att-låta så: många. & av sina mandat innehas av män-' niskor som. är odugliga för kon- struktivt.. politiskt. arbete, samti- digt som de bland sina medlem-.; mar kan finna personer som. påz tagligt skulle förstärka både. riks- dagsgrupper och kommunala för! '63- "procent: menpriserhå ti .sumenterna'.med, 78.. v z killnaden beror int AV BYGGANDET 2 Även 'om "mycket i Propositio- nen «till: fjolårets riksdag om nä- "ringslivets Iokalisering bestod ' av till: inte ”förpligtade "fraser ” ville "mån Ändå tolka beslutet som följ- "de som: att avsikten; var att för- las av' "stagnation; ”framhållet riks) dagsman ” "Alvar 'Anders- n;: Krläred i RLF- stidninger Men; säger han, några veckor ef- ter. beslutet” avi ämnas ligt ”bostadsstyrelsens. skall: det. öka” kraftigt storstadsområdena och minska 1 | ta: beslut? Utan" tvekan "en. vä- ,” gjort ' » betet till det troligen. mest depri. merande inslaget i parti arbetet: . a "Också personer som i övrigt ä ” ganska: kloka - blir. då: som. för= " vandlade, De glömmer att tänka på landets och partiets bästa och | grötar i stället in sig i personliga lojaliteter, rädsla för obehag och allmän ovilja mot förändringar...: , > Visst kommer det att kännas o-. behagligt att köra ut en person a» frå rån Helgeandsholmen, särskilt” när ”riksdagsarvodet ökat så 'myc> ket som jag hoppas. För att mild- ra övergångens ekonomiska svå- righeter för dem som måste läm- | : et; för na riksdagen bör därför en ”riks- " dagsförsäkring” - snarast « + införas, | 'sentligt minskad sysselsättning för | "byggnadsarbetare ute i-länen och-|. .en ytterligare ökad efterfrågan ' på. byggårbetskraft i: storstadsområ-' ..kommer i det närmaste hälften av” allt. bostadsbyggande - i landet att ske inom 'storstadsområdena. När dessa 'väl har sugit till sig arbets- . kraften. kan givetvis bostadsbyg- . gandet 'i .den s. k. landsorten yt- terligare skäras ned med'motive-' ringer att arbetskraft saknas. 5 ":Bostadsbyggandets' lokalisering” har: dock den allra största bety-| "delse för att stimulera fram ökad) ute så landet: Genom att;småhusbyg bi trä utvecklingen av: näringsli- . att' komma "ifrån: sitt' eget förslag. s öd "åt 'småföretag- . samheten 1 inom länet; Statsutskot- tets "socialdemokrater: hade ;. av= ligt styrkt? anslagsäskandet, 'men oppo- sitionen hade gjort motionens fö! "slag i sin Teservation, 'I deba : | varande-:normal : arbetstid -' ä; fler annan timmes Hr: Birger Nilsson. (s) stod som . första namn på en motion tillsam- mans "med ledamöter från samtliga hr Nilsson varmt för - men. "vid. voteringen ion |företag, ' kan skötas” av 'en "person på nu- "det något .. fel. så inredning. få plane, ring. I så fall är de jälp att få äridamålsenlig Inredn g och I planering, dammsugare: h lätt? :I skötta" hushållsredska balja och: städskåp. - te : Det är så mycket av det hemarbetet som nu övertagits "äv livsmedels-, och textilindustrin 'och göres. 'centralt, utanför hemmet, och IE det är bara en ganska naturlig följd av den - utvecklingen, att kvinnorna . måste följa , med": sin tid 'och göra en” del ' av; "sitt! ara bete utanför hemmet; => Ett hem nuförtiden bör väl vata så moderniserat och. lättskött,-att en, frisk. kvinna, som, är hemma hela” dagarna; bör kunna 'sköta hemmet utan. mannens hjälp. . Det är, säkert mer ekonomiskt lIönanz de,'.om: han kan" använda den 'ti- pengar ham "då förtjänar "skaffa tekniska - bjälpmedel | £ betet.” ...- Om "båda : "makarna. har. många , ;timmars förvärvsarbete borta så 'är' det -väl. rätt 'natur- » att de delar .hemarbetet lika. Det" blir dubbelarbete, arbete för: båda. Till" ”hemarbetet "ju: också hemmets: administra- tion, uträttandet av. ärenden” samt för” . hemmets skötsel och mannen” den till förvärvsarbete och ' för. del ika | övertids- |. | skapade" "kvinnan sade” Hant.. Jag vill; göra. mannen ' en ' hjälp,..en sådan.somishan" behöver. Han sade inte, jag vill göra > våt en 'jHan har ; länge nog. ' . ue o|Isom, p Det finns: ingen anledning "att. "låta ärkebiskop Makarios bedriva utpressning med" hjälp 'av en rad nationer, som inte har något an- nat ärende än att ställa till tras- sel och fördröja er uppgörelse. hållit . på med. detta - 'Handelstidningen. ' If 'så länge de "Gaulle. finns kvar kan "det kommu- nistiska inflytandet hållas tillba- efter de Gaulle. ”Gaullistpartiets framtid utan " generalen! blir sä- kert inte' lysande: Och just "nu finns "inte' något: annat parti” att sätta i. dess ställe, .Kommunistdo- minerat ' Frankrike eller en åter- gång till de många käbblande små- partiema, det ' förefaller just 'nu våra. de . troliga. alternativen. Bå- da” är. olustiga. ” | Helsingbörgs Dagblad. ' 'En- väsentlig! synpunkt på den ka, Frågan är vad som ”skall skeln Ktrel ehtar” ösa "eler påtagligt 'ar« de och står” alltså Jägavlönade I i alls här de som "ivrar ikhet har sitt mest kommer. att ivande arbetsfält. De finna värdiga motståndare att slåss. ä här. + emot även Dagens” Nyheter.'. : a "pållas arbetslö betslöshetshotand inte öppna för: mänhet. Det, är för. ökad jämli ”Landskommunernas . merkostnå- gel redan nu större. än inkomster=« a och det är! inte,.en grund att bygga på ti "en framtid, då. ul gifterna. kommer” att. växa. starkt; > Det: verkar. med andra ord. som "det. inte "finns: stora . möjlig- heter att: undgå någon form av: avgift eller. skatt, och inte heller bör väl.en sådan: anordning kunna anses betungande. Ett för alla ge- mensamt intresse är: ju att. fri- luftslivet kan . ges "god ' - standard. Det - kommer att. betyda : mycket Hör stadsbefolkningen :— och det ' bör, bli till" stor”: fördel för många komminer, som" i en. blomstrande framtida: svenska dibrukspoliti- ken är och förblir frågan om vår livsmedelsförsörjning . vid” en: av= 'spärrming.. Det :har- iskuterats, hur, höggradig wår självförsörjning bör . vara för. att beredskapssyn- Procentsiffror mellan 80. och' 90 procent har, nämnts. - Det skulle innebära, att man ' inte kan driva en jordbrukspolitik. som medför en större. krympning av den nu- varande jordbruksproduktionen.'.- "Att :få en så effektivt: arbetande jordbruksnäring som :möjligt, en näring . som,"ger sina: utövare, ven god "gärning, är. förvisso ett sam>' vi "inte kunna: avvara.” ” Sundsvalls: "Tidn ning "skall, kom slav;' som skall: el äde > han," jag" vill "göra? åt SS ”avgåd,- som han: .skall j dyrka» Nej,” eh,hjälp var det. som 2 är behövde 6 (jämlike). Men: "det hem-ID vär det säkert; ett hårt! hell | mi ;, Uppfattningen "kan: kvinnan tidsarbeté att sköta! ett hem; men elimi era, gen ; uppfostran, men det är rönte Sr man hon” skall uppfostra utan. sin son). (och, sin dotter: också: förresten). "NN "En mors glädje och undran - för, sin' son. är, väl rätt! naturlig, men” bh” den! inger, honom en känsla, av att han är för mer än sina". systrar "eller: flickor överhu- vudtaget så har den urspårat. Jag hörde, en gång. en "pojke säga med djupt? förakt "DXstämman: Ja, se flickor! "Modern - "som .' hörde” det bara log medystölthet i' blicken, sker. jag att "hon 'borde”ha reagerat. mot denna nedvärdering tl äv” flickor? genömi” att- begära < en förklaring för idetta - kvinnoförakt: - Förresten , hörde. jag -en- gång en förvärvsarbetande fru -med' han< dikappad mak oni med - tydligt gillande :i rösten” återgav: sin ' lilla dotters;yttrande? "Jag: behöver in- te.-lära .mig något yrke för jag skall. kan "försörja mig”. ingen kommentar. "Förfestbn;: -på "tal : om mödrars sätt rattvreagerå kommer, jag just att; tänka på ;en .episod, som kan ha: med ansvarskänsla - att »g En ; lantbrukare "hade . ställt. sin vagn i vid vägkanten. en kväll. När Från "modern jäna : honom, inte I ita mig: med en -karl,.som | han nästa morgon kom för att! TORRA frp imta vagnen stod den” i+vägdi full pojke. hade”: rullat: ned - denj'« där, Lantbrukaren, som tyckte, att pojken åtminstone : borde - -hjälpa tillsatt få upp:den på vägen" igen, gick in i pojkens. närbelägna 'hem, men: modern slog : näven: i: bordet och : "ner , vagnen, nej : 7 min : pojke INTE gjort, -' - Min reflektion: Hur kan en -mor absolut veta vad. hennes: pojke. i Där obetänksamhet kan. hitta 2: Hade det inte varit riktigare vagnen. så skall min den tillbaka igen? bara är vanliga människor "och ”det 'är mänskligt att fela”,' men det är fegt. och. ovärdigt att inte ta: ansvar för. vad. man, gjort eller åtagit. sig. . 2 Jag undrar' hur många samlev: nädsproblem självförgudningen skapat. ' Hur" "många - 'skilsmässor och trista hem- och.'arbetsförhål- landen, söm. kunde" undvikas, om mödrar tänkte mer, på att. deras lära för. livet: Det är mödrarna, som har" hand; om det: bildbara framtidsmaterialet, men bara för en mycket kort liten tid "av baär- nets liv ”GyHlene äpplen i silver- a. | skålar äro ord sagda & rätt tid”. Även en hårt arbetande mor. kan |' få tillfälle. till” att servera dem. rt Tatjana. : punkten skall, kunna . tillgodoses. ].> ' ket. Någon hade. sett, att'en'lek-]'" barn är människor; som . behöver |" inte "så oerhört raffinerat,” "färgat - och . förgiftat. Medan utvecklingen rusät: framåt" på alla andra. områ ”turistindustri”., åtminstone. delvis borde "kunna finna" kompensation för dé förluster årtiondenis avfolk- fört, Nn Svenska Dagbladet. ? Prössfönstret " har > plivit - TV:s olycksbarn, ' Det är "nog flertalet som sysslar med pressfrågor över- ens” om. Orsakerna” är väl. flera. Dels förefaller "dé som "sysslar med pressfönstret” "vara... okunniga" i pressfrågor. Detta ' gör att' de 'god- tar påfund: och uppgifter; som mer eller mindre Nat.X kastas fram. i "de- fällt ' önskemål; men ”en? framsynt ägna och "realistisk jordbrukspö tik Tärla gerpartiet!.=! i: Dagbladet : (h- media en. radiodebatt.;' öm ig. Det äratt gå fi svarsfienderria. tillhandä. det > styggt”. s sundare” matvanor. än nu. Allt: vär ” 'hemar- Tal "Stockholm (TT). "Under. mars månad genomföres i Storstockholm, .och, Storgöteborg en det 'tid: som ihba- ra syns, om det får stå gjort... Om båda makarna ärbetar i | eget blir det "genast svårare att beräkna en :'rättvig arbetsför. delning, Men om båda är : friska, så är det väl rättvist, att de ar- betar ungefär lika många ' timmar dena; Enligt regeringens direktiv -|' och för: landsbygden att lösa bo- " stadsfrågan!" Bygger man å andra sidan utan statsbelåning får vi det örhållandet. . att.. medan man. i gynnad:.: områden kan låna: för:3 tala 6 1/2 Procent. - Skall” regeringens Den” ska, om 0 den av nya kv "ytterligare. . rgandet - nu : än läggs. sin -under |” : möjligheterna. för. mindre. orter procent. får :man i landsorten be-, " ;Jarbetet kan' delas upp, gsvis om .det ligger så mycket förnuft i att öka tillströ mningen till. storstads- n, trängseln; trafiksvårig-. iserna >och otriv- var, oberoende av "om det blir med hem och . barn: eller i direkt förvärvsarbete, Det bör inte vara mär! ärdigare med "en man vid diskbaljan än med "en kvinna på traktorn, Hur många ” läntbrukare tänker egentligen. på att de fri- gör arbetskräft för utearbetet om de köper frysbox och tvättmaskin? Men det är ju mest praktiskt” om vatt "var och en gör det man är bäst lämp- lig. för. Detta efter Personliga förs utsättningar och "inte efter kö delningen i hemmen wväldi; från fall'till.fall. Man kan. 5 gina där hustrun - till synes . arbetar ibjäl sig, för , hemmet, medan man- nen tycks ta det hela. rätt än- svarslöst och åter hem, där män- nen' försöker "dra - hela "lasset, me- å | skornas ' ofta . svåra: wal . mellan Fast ' i praktiken ' är arbetsför- | (fc undersökning -'rörande de gifta' sjuksköterskornas :yrkes- aktivitet, . .'omtalar.:.. Tidskrift. för Sveriges. sjuksköterskor med till fredsställelse. .I" undersökningen deltar även- ländstingsområdena i Stockholms, Uppsala, . - Gotlands, Kopparbergs, ternorrlands och Norrbottens I d Målsättningen . är "att "klarlägga wilken ' betydelse olika omständig: heter har. för de gifta sjuksköter- hemarbeté " och förvärvsarbeté"öch att se på vad man' kan 'göra' för att de som vill-.upprätthålla sitt förvärvsarbete...också. skall. kunna göra det, Bakom. denna ' målsätt- ning ligger en viktig principfråga: |. Man måste sträva efter att. var |ech: en. skall, kunna göra ett så Jänet. möjligt. "fritt val: och inte örsö gå. den "som . före- påt drar satt ägna sig åt hemsysslor] . och. barnavård ratt. gå 'ut, på, ar: betsmarknaden, ; Det viktiga är därför att undersöka hur man skall kunna göra détta val mindre bun- det av onödiga hinder som ” kan - För. att nå det målet äl det avd I I stor betydelse att undersökningen genomföres 'av en opartisk instans och att man skapar. fullgoda. ga-' rantier. för att resultaten behand- las" strikt konfidentiellt och inte används : för några bisyften.. Så har också skett i detta fall ge- nom att undersökningen för Stock. holm och de 'aktuella landstingens del sker i samarbete. med - sociolo= Im, ionen vid Stockhol universitet och för Göteborgs" del i samarbete "med Personaladmini- strativa rådet, : Frågorna inriktas på konkreta och ' betydelsefulla områden, De kommer att ställas antingen : vid personliga intervjuer eller per post till ett slumpvis draget stickprov ur sjuksköterskeregistret bland bo-lij satta i de aktuella 'områdena, Det gäller gifta, såväl yrkesverksamma | set, som icke yrkesverksamma, : det blir nödvändigt för människor: att bosätta sig på andra planeter, | Det: "väsentliga är om det blir möj. ligt för oss att bo kvar på den Pla- undanröj an oc net vi har, «oc s "Den avgörande frågan är inte om li n skall sönderslås vår 2 k JOH. 19: 36. ågon - skulle ki hände - det inte sällan, att en anm. eller ett ben -bröts av. : dödsdömde skulle- set, och spikades fast, streta säkert? vftast : emot." Även ade ban vieste,” att det. inte tjänade något till, stretade han emot i i fasa för smärtan "och döden, 3 d. våld. Här fanns inte någon -Ömsinthet, Och & så 5 är Ra rr Jet ur, led, när den spikades fs en korset, restes och k pen tyngde på de 'urledvridna han änn smärtorna gjorde, att I u kämpade emot, kunde arm, lätt. Så fr kanske, vid handleden : eller N Men när: Jesus 1 korsfästes, " "blev s Ta arna Frivilligt "För ' mig sitt han, ville sick div; st öra blod 'e- Spara der för fritidsbebyggelsen:' är i fre- - folk? På den? tiden hade "man: nog , Men, då rätades hans händer ut” >
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.