"201 poäng, 2), Lindgren--Erdin; Ör- | Eldsberga, skol — "Veinge Ci - magnet, därigenom blir bandet rå + R | Arets första SM-Iopp "för bi- - lar i avdelning HL (hastighets- tävling på landb "MED SM-LOPP: FÖR BILAR . Standard-'. och - "turistvagnar (ferapp 4) högst 1.150 cc. Klass: d- och turistvagnar' : . att köras på Ring Knutstorp '" söndagen den 25 april Banans :' — sträckning är oförändrad sedan i fjol, men en del förbättrin- . gar har gjorts under vintern, Atta klasser kommer att tävla om SM-poängen vid vårpremi-, ; ären, Klassindelningen; . Klass 1: Trimmade standard- vagnar (grupp 2) högst 850 ec. - trupp 4 över 1.150 cc. Klass: 7: ; Sportvagnar. enligt 'sport- . vagnsreglementet högst 1. 600 cc. Klass:8: Formel 3, : -Samtliga dessa klasser, utom . klasserna 7 och 8, kommer att ': köra 15 varv, vilket motsvarar "16 km. Klasserna 7 och 8 kör : 20 varv, vilket, är lika 'med sed t i kän Klass 2: Tri vagnar (grupp 2) 851--1.300 ec. « Klass 3: Trimmade standard- » vagnar (grupp 2) över 1.300 cc.. il Klass 4: Turistvagnar (grupp 3). högst 1.600, ce. Klass 5 I att. fyra tävlingar ingår i årets : -bil-SM,.- avdelning HL." Efter : " näcksloppet, Stockholm; 'den 2 7 "maj, Velodromloppet, Karlsko- Markarydseger | i: ”Riksettan” klad, och "Örkelljungas bridgeklubbar möttes i tisdags i en tävling för .7-imannalag ingående i serietävlingen ”Riksettan”.. Marka- ryd segrade med 1214.poäng 'mot 1138. för! Örkelljunga, : Dessutom hade: klubbarnas 'ö i partävling: . 23; . Resältat. Riksettan: Medelpoäng 168: 2 Berg—Regebro, Markaryd kelljunga 197, 3) Göran Paulsson Ake Jalmgård, Markaryd '179, 4) Ulla Lundkivst—Lennart : Håkans- son, Markaryd 1178, :5) : Lindéros— Linderos, Örkelljunga; 173, 6) Ruth” Dahlström— Hilding Svantesson, Markaryd. 170, 8) Kvist—Grönbeck, Örkelljunga 1688 poäng.. Partävling- en. Medelpoängen 110: 1) B. Karls- son—A. Olsson, Örkelljunga 134 po- äng, 2) Helfrid Carlsson—K. E. Jo- sefsson, Markaryd: 121. 3) Ingvar Jalmgård—Britt Håk +: Mar- karyd, 120,4) B. Olsson—B. ”Olssori, Örkelljunga "113, 5) Arne Wingren, Markaryd-—Ohlin; Örkelljunga 112, 6) Andersson--Wiridén, Öl ga 110 poäng. ot Resöltat och tabell” : i. Lilla; .BT-serierna” div. I : Göstorg 3 — Köping Hasslöv,.3 — Veinge "5 — Veinge 4 Köpinge. 4 :— Hasslöv Edenberga 2 Köpinge" 4. Hishult 1:—"Genevad. 5 Göstorp 3 Edenberga”2 Genevad 5 Veinge: 4: > Geneyad 5ö5— Veinge" 5 Tabell - - Genevad 5 a 22 Hasslöv 3 = "14 + Veinge 5: M- Hishult: 1 "141 pähultl 2 14 5 Veingé 4 = 14? Göstorp 3 "> 14 2 Köpingé 4 bu Skol -— Veinge, Köpinge; dam — -Hasslöv '5'' Köpirge, dam .— Hasslöv 4: Veinge 6 — Genevad 6 Veinge, dam — . Genevad CE Köpinge, dam '— Hasslöv 6 ' Hasslöv,5 — Hasslöv 4 Genevad: 6 — HEldsb., skol: ' moball: div." uu (Slutspelad) Hasslöv.6 14103 179—34 23 Velnge :6 ' 14 83 3 TL-A8 19 Genevad. & "+ 14' 8 24 11—52 18 Eldsb.y skol ; 14.7 3 '4.70—54 17 Hasslöv!5 14 54,5 66—62 14 Veinge, ' dam 14 53 6 59—59 13 - Hasslöv, 4 ' 14:32 944-68:8 Köpinge, dam 24 0 M uu :1-84'.0 ”Idrottssekr, . Våxtorps BOIS. Samtliga spelare samlas vid bastun i, kväll kl, 18.30, Kornhults JK, Tränin, id kl. 18.30, «00: Ne ar Bandspelaren « van » (Forts, från sid. 1). : strömkrets. Det får därvid eh av strömmarna i mikrofon- kretsen . betingad .. växlande magnelisering som motsvarar talet." Magneliseringen stannar i stålbandet och för att återge talet behöver man blott låta . stålbandet löpa fram förbi en liknande elektromagnet, i vars krets en hörtelefon är inkopp>- lad. Därvid hör man talet klart och tydligt. >. > Så - lät Poul: P D och högtalaren var inte upp- funnen ännu, Beskrivningen berättar vidare: För att utplå- na talet i bandet behöver man blott sända en svag likström genom mikrofonens elektro- beskri ingen på 3 1. redo till ny upptagning. t|' vara det upptagna ljudet oänd- ”. Svenska TV-tittare. får se” öngel "ka cupfinalen: i TV den 1 maj — detta sedan proffsens fackföreninr godkänt. sändning. i, engelsk TV. s kså ”å mifinalerna sdminton' gick Eva /'rwidberg "vi: dare genom. att i damsingelns' tred- "Je "omgång besegra I Pngland, med. 11—3;; Hon" förlorade sedan” 1' kvartsfis len «möt "vi sttyskan : Irmgaard tz.. Den, sénares segersil 12. ann; den: siste svensken Kurt Jo- ”. Ring Knutstorp följer. Skarp-' ee Kin: Tat,: Malåysid be |- 15—1 > ga, den” 23 maj och "sintligen” åter Skarpnäcksloppet, Stock- ' holm; den 5 september. opeiska mästerskapet i snipesegling, som går av stapeln I Vike; 4 augusti. Arrangören Vikens båtsällskap väntar extra stort del jagande; c:a 150 båtar, då tävlingarna följs: av: ss nella seglingar; i Köpenhamn veckan dårpä, Vikens invånare (vin tertid, ca .1.700,' sommartid det dubbla) har också lovat ställa upp ; nangrant' gör an att göra det lilla fiskelöget norr om Hälsingborg till i Sy sverige blir nor stora internafi skidtävlingen ””Ridderrennet”, på d' Budet len.” Initiativtagare" till tävlingen 3 är den blinde horské tru- baduren och frisksportaren Erling ! ta uppmärksamheten på vikten ;av - fysisk. träning: även. för de "handi- kappade.”:', Han ; hoppas " kunna Skridskomästären Jonny Nilsson blir ”Jedare fensk patrull bestående”. av i två blinda skidåkare — Ake Tiensuu, svenska representanter blir Siöbetälsskolas sjömännen Assar Lund : I Stordahl, som på detta sätt vill fös- | 4 i . « förverkliva: planerna på ett'sport- |. id den märkliga norska. söndag Valdres:: ; Ytterligare: fälsskolan i i Stockholm A och kulturcentrum Valdreslya fö handikappade. va --Kung Olav" är iåvlingens högste beskyddare och kronprins : Harald av Norge: kommer. att ställa upp som, led ull av .blin= mill sist kan ' erinras om att | ; den blinde Gösta Gärdin, som ; - nu alltså skall pröva sina kraf= 1 ter: i "Norge, åkte årets vasat ; NN Iopp' på den imponerande tiden i i 9 tim och 25 min. "> Issctupen var ett för året nyin- stiftat "mästerskap, där man körde med dubbade däck, s. k. OT-dubb, till skillnad.mot de 15 mm dubbar, som : användes. vid SM :på isbana, Fördelen med den s, k, ”dubbsu- pen” var "att dessa dubbar, 5 mm i emellertid... i' glömska ” tills en tysk vetenskapsman, dr. -Stille, tog” upp problemet 25 år se- nare, » Han. lyckades finna .en legering varav han framställde en hållbar tråd som kunde be- ligt länge. Vidare uppfann han ett elektromagnetsystem,' som gjorde att det -upptagna talet |, kunde utplånas på. bråkdeleri av. en sekund, ”Sedan dess har denna upp- finning” utvecklats - och ' full- FPoulsens , uppfinning föll! komnats och nu har vi litet till mans. en. dylik Tljudmaskin”, : längd ' som användes vid isSMi tävlingarna, varför :bilarnas: pres- .tanda o egenskaper fick fälla utsla- get Segraren Jan Fisk-har:i hård konkurrens med Håkan Lindberg In. kämpat om förstaplatsen hela sä- songen. Fisk vann slutligen i och med. ;segern ' i .slutloppet "i: Hede- mora; från vilken bilden är tagen. I sM isbana; trimmade standard- vagnar. upp till 850 cc, segrade Boo Johansson, knappt . före fjolårets mästare "Sigvard Johansson: -"De bägge har : s;utkämpat en intensiv strid hela-säsongen; Efter 6-körda tävlingar hade de 2 segrar var. Då återstod 2 -tävlingar, och segraren skulle inte kunna koras förrän vid finaltävlingen i Ludvika -i söndags. I Hedemora vann: Sigvard 'Jo- hansson och i Ludvika gick han de liga produktionsarbeten; - heten: och uthålligheten; ; "kat? vilket 7 "större, behov: av pauser i! "betet; : I gårdagens : arbetsför: " hållanden”. kunde '! äldre i: be: ..tydande utsträckning ersätta | i . detta” genom större yrkeserfa= : renhet och längre, träning. :1|: moderna” arbetsformer, där det "finns ” många arbetsuppgifter |: med korta arbetscykler, har de --äldre: förlorat. en: del. av dessa fördelar: Tempoarbetet . kräver som tregel. gott. handlag ,. och . hä + "men. i all inhet in- "te. långvarig vana. eller, erfa< "Den . ökade mekaniseringen har”, gjort 'att .många fysiskt | ' tunga arbetsmoment" försvun? . nit och, därigenom. på sitt. sätt + minskat behovet av 'omplace- : ringar. ', Men : samtidigt också - en. - del. arbetsuppgifter "lämpade för äld exempelvis : bänkarbeten, Hälvständiga "kontrolloperationer ; etc). rela- oj tivt sett blivit färre. Behovet av förrådsarbetare' och" städare -har. minskat genom ' tekniska "rationaliseringar, samtidigt som " dessa "arbeten blivit 'mindre "lämpade s som reträttplatser för - äldre ' på. grund av ökade" pres- ”tationskrav, Det är därför 'svå- rare att” omplacera "människor i som 'genom' åldrande fått svå- —righeter att hänga med :i van- : En lösning på detta problem "är att systematiskt inventera alla ar- ; |betsuppgifter . och söka fram och reservera sådana som bedöms som särskilt ' lämpade för äldre. En än- nan. möjlighet är;att. använda sig av de bioteknologiska erfarenheter- Härmed avses åtgärder, främst a äv teknisk art, som vill anpassa ar- betsformer . och ' arbetsmiljö" till människans naturliga '. förutsätt- ningar (exempelvis tekniska hjälp- medel för lyft och. transport, bätt- re arbetsställningar osv) och som förbättrar "de -yrkehygieniska ' för- hållandena (bättre ventilation och temperaturregleringar i arbetsloka- Sh. goda - belysningsförhållanden osv) . Förtidspensionering i är "sällan den bästa lösningen, framhåller otid- ningen slutligen; -' För "individen kan en avkoppling i förtid från ut. mycket. starkt, men . förl tätpositionen till Boo Johansson ef- ter några varv. Sigvard Johansson har. ännu ett mästerskap att för- svara. Det gäller hastighet på land- bana, som börjar på Ring Knuts: torp i maj, OR rr Ar sr arbetslivet innebära ett svårt slag och produktionen kanske förlorar värdefull och erfaren arbetskraft. Bland de alternativ som kan ifrå- gakomma nämns omskolning, del- tidsarbete och skyddad . sysselsätt- ning. ! 13.115 hektar. Gärmling . ” ans be , Lantmanna .s. >. (Forts, från sid. 1)... cd HARMAN optimism "även om redan'i in? gressen motiverar en. del av fr fa på att trå skörden i fjol kunde bärgas > under. gynnsamma betingelser och gav gott utbyte, både kva: litativt som kvantitativt. :; Falltalsmetoden," som i och med 1964 års 'skörd användes för fastställande av brödsädens bakningsduglighet, - gav. också - positiva erfarenheter. Även En; 'av tre Janthus : |ket som , motsvarar halvtid stoden, " mindre än: har arbetats fram inom 1960 års jordbruksutredning "och de "pre- senterades' av nade landsbygdskvinnornas dag i arbe ziar mi av tre ”lanthusmödrar, gör en mera. C:a en på tio gör inte må- got alls vid gårdens drift och åters ca 60. procent, arbetar halvtid. Dessa siffror fil...kand., Eva Bö- restam vid den av RLF anord- Stockholm. ' Man. talar nu allmänt om at kvinnornas "insats "ute i arbetsli- mådrår . bruksförelaget. "Hustrun ön ” så " ed fördel: vara: företagets fen molsvarar hal jordoruj Pi illare och sköta de. kontors. trativa uppgifter . som, ten. era alt få allt större omfattning, - Frun i huset, kan även ägna sig år. någon specialiserad '. .produkti« H tf alvuppfödningen . eller. hönsen helt på egen. hand. , non JL AGARBENE ett jordbruksföre-" tag är. ett: Jagarbete som på många miljens s - AM i oatsing Tr varje I fall måste potatisskörden 1: fjol lämnad : . ett gott resultat : Beträffande "potatisen. "hade man vissa pro blem under . fjolårets ..första första hälft, eftersom 1963. års överskott satte spår efter ; sig "även 1964. Andra halvåret vår ” dock" lugnare, även -om .pri- sern, lämnade en del att öns- Styrelsen: "notörar dock;” att utsikterna ser relativt goda ut, "eftersom : man ' med -- odlarnas stöd kunnat uppnå den stabi- litet, ifråga om pris- och' av: "sättning: som matpotatisodling- en behöver och för vilken: en samordnad "marknadsföring . är av” största betydelse, vä ': Som en tecken på. den, 'sydhal- ländska animalieproduktionens, hö- ga nivå tas bl .a. det faktum, atti: fodermedelsförsäljningen ökat med 1,3 -. miljoner. » Notabelt är" också, latt cirka 80 procent av svinfoder- blandningarna numera" går direkt till medlemmarnas foderfickor. i "Årets ” omsättning' . uppgår .: till : 1 19.693.728 :-kr., vilket "innebär en ökning, :. jämfört . med.” 1963, 1.971.622 kr. Fördelningen ' mellan olika : va- ruslag ' är" för - gödning - 2.292.908 kr;, fodermedel 9.189.957 kr., bröd. säd ' 425.509 kr., utsäde T25.424 kr, maskiner, ” redskap ' och järnvaror 3,221.038," potatis "1413,452 kr voch diverse” varor '1.8254440 'kr, : > Medlemsantalet var vid årets slut 882 -med. : en : gemensam, areal på +: Styrelsen har under -året.bestått av.:hrr Arvid: Andersson, Ålstorp, | mi Kjell Bachman, Axelvold, Våxtorp, Ake Gottfridsson, Brödåkra, Ysby, Arthur Johansson, "Åstarp, Våxtorp, |: Nils - Johansson, '. Eglan, : Våxtorp, Gustav ' Nilsson, : Klockaregården, Ränneslöv, Hermari Nilsson, Eskils- torp, Östra” "Karup; Kjell ' Nilsson, Veka! Skottorp, och Tuve Persson, Hasslöv, Halandsås,' medan revisio- ; | nen utförts av hrr, Richard Bengts- son, Ränneslöv,. och Erik Petters- son, Berg, Våxtorp, . plus: Lant- Tå, Halmstad, 2 ioörenmigsstästnan I hälls på Cen-L” . |tvumblografen > Laholm. Nordisk: Nisa (Forts) från sid. 1 ye ett” ” checkkredithäfte på | ”eirka 1000 kri utlandsvaluta : SOS- försäkringen "som ':; kan tecknas hos" samtliga ; säkringsbolag + i" Sverige -. knäten" till ' det gröna" kortet NM och gäller i i samma länder som + detta samt i Östtyskland; med-|- delar försäkringsbolag upp- Jysningstjänst, : . SOS-International i Köpen- "hamn, som. ägs av försäkrings- -bolager i." de : fyra nordiska . länderna, förmedlar den. hjälp som täcks av SOS-försäkring- -.en. Den nya försäkringen gäl- ler för det försäkrade fordonet, dess förare och passagerare; ,. ts När > SOS-service '; behöver utnyttjas: för i: första: hand --hemtransport : beställs. den, hos SOS- Internationals. huvudkon- - tor i Köpenhamn som har ser- vice rygnet runt. Hemtransport - av : sjuk, skadad eller avliden kan. "också den vårdande läka- ren '. beställa, vid närmaste SAS-flygkontor : som =: vi : befordrar beställningen”. | Köpenhamn. "+" Utlandsbilisten får.i i ett en- "da häfte försäkringsbrev, för- säkringsvillkoren”. och” ; checkar med anvisningar. ' till sd I i U a i od ch - (Forts. från sid.” D . raritet, . som endast visas till på. årets' skapelser. än. på den «lyst! none: Varför Motorkompanet sar den gamla bilen, samman- | faller med att det i iår är fem-] tio år sedan bröderna John F. och Horace ' Dodge -'som egna "företagare släppte ut de första bilarna med familjenamnet som garanti för. kvalitet." ' Första året — 1915 — släpp-. fe man ut 45.000 bilar, en siff- ra som bara fem år senare stigit, till 130.000 vagnar. - Men de båda bröderna avled, ost de MN es det året och. 1927 kunde: derasframi”. Itidskriften .Reklam-Nyheterna i en "men -om: att göra intryck: på and- vet I att öka i. i framtiden. Denna, kvinnornas ar- betsinsats är ingen nyhet för jordd brukets folk; Jordbruksföretaget : är och - förblir i: långa stycken ibero= dn och hustru arbeta i par och ik se att «planeringen ende av, kvinnans :arb de i hemmet och ute i den. direkta roduktionen. , .. Prv" Fru” Börestams framställning framgick: en rad intressanta :de- taljer. som. t., ex.. att kvinnornas arbetsinsats under åren 1954—1961 minskat "i storleksgruppen' 5—10 hä' : medan den -däremot ; ökat i grupperna 20—30 ha -och 30—50 ha. ,- Undersökningen visar . att kvin- nomas - arbetsinsats ' kulminerar under jordbrukets " arbetstoppar. Det, är ju i' och för sig naturligt att” de . flesta - arbetstimmarna in- träffar .när höet skall skördas el ler när potatisen ' skall: upp. Un- der" sådana: perioder» är :det inte ovanligt ' att: -lanthusmödrarna iar- betar . upp till :35+timmar”i kan i jordbruket. Den avbetsinsats som görs arbetstopparna. är- oerhört. ' värde- full för företagets .ekonomi,. Och detta: värde, kommer. att öka yt- terligare i:takt med svårigheterna att: få" tillfällig, arbetskraft gåra an- nat håll, : cc. HUSTRUN BOKHÄLLARE. Under det bordssamtal som. följ- de "på fru .Börestams .; inledning framhöll agronom. Vikar. Sävestad att” lantbrukarhustrun ; kan: göra sin arbetsinsäts på flera "olika om- råden.'"I' samtliga ' fall : är ' hennes arbetsprestation så värdefull ':att det ligger i hela företagets intres. se att underlätta hennes; arbete. i hushållet "så ': mycket som; möjligt. Det är följaktligen en -god affär att göra. köket så -lättarbetat 'som igt om. man till det priset kan få hustruns insats på sandra” .om- råden, ".: - Lantbrul n: "kan först och f .: göra den ute, i produktionen - under. 's topparna som. vi förut nämnt. Hon kan : dessutom specialisera sig på t mer måste sate. på att jordbruket = den arbetskraftsresurs som husmodern : utgör, "Det". kan dock även tänkas "att hustrun. kan göra: en bättre” insats «genom -att arbeta utanför det egna" företaget. Det är; emellertid : ett , fåtal unnat ' att ha. den 'friå "valmöjlig- heten i detta -fall.- Under: alla för- hållanden'; måste mån” mnögå över. väga « < vilket: alternativ; som” "Jönar sig. bäst; . IT det bordssamital som förut! om- ialats "deltog även. några" tantbru- karhustrur' som. representerade i de olika -alternativ:-som har, nämnts. Där, fanns: en, ung fyrabarnsmarn- ma som "givetvis får: ägna "hela sin tid åt hushållet "och familjen" och där , fanns en - småländsk ; husmor "| som - arbetar halvtid :i' "hushållet, halvan av/sin tid: till- Fer i: ladugården; ; Den arrendatorsfru ' från" Uppland .som, låter man och" son sköta , gården medan hon. själv' är. verksam som assistent | arbetsförmedlingen. . kvinnornas dag.var även: 1 övrigt ytterst "välkomponerat, Konserthu. sets lilla sal var välfylld när för- bundsordförande Sigge Oscarsson hälsade" välkommen "och delade ut årets stipendier ' ur; Bernhard | Ek- ströms fond. till.-de -29: stipendia- terna. Fu Författaren Anders" "Fogel- ström berättade ”därefter :”omi: hur det är att skriva 'om Stockholm. Han gav en god bild av det.:oer- ie om s + Kristinakören. under” ledning av ikdirektör Harry: Lindgren'var en :annan : programpunkt som; blev verkligt uppskattad." I: allt var det inslag av yppersta klass.” vissa arbetsuppgifter inom: jord- I. Är folk. i "allmänhet verkligen så behärskade av prestigesynpunk- ter: som "annonsörer och" reklam- skapare tycks föreställa sig, frågar självrannsakande artikel: Är dröm. ra, att vara: ”inne”, kanske t.:o, mi bli placerad i.en högre social- grupp än den 'man "i själva ver. . ig åt. teori, men till hösten. tänker man ge mera plats åt den, och då skall damerna”, även;d större ut- : sträckning . få lära sig att” ”själ- va; rita, mönster. :-Men : troligen - kommer de små gobelinvävar- na, inte att vila till dess, det "kommer; nog att. vävas. en hel del i. . hemmen : på: egen hand - av intresset att F Filmtorsdag. : > (Forts; från sid.- Des a så "populäre: Sven Lindberg" i en, lustig ' roll, samt” Putte . Wickmans ; orkester, vilket : allt synbarligen "uppskattades : av:så "väl de unga "damerna som" de-' ras mödrar. Det hela var dess- utom herr- och barnförbjudet, | - Herrarna sörjde väl inte spe- ” ciellt, 'men nog måste det vara svårt för ' en - husmor att'. inte få ta rtelningen med ,sig,' .det är väl inte" allom Sgivet att kunna, fixa barnvakt "mitt på an. ec ce ali karg HN änkor - sälja” industrin för, 146 miljoner ' dollar; MM . Berättelsen 'om både till- 'komsten "av. "industrin :och -den slutgiltiga : försäljningen är jen historia, :som :helt : år Å: stil :med .- vad :man i dagligt tal : kallar: american . bussines, ., "Dodgen-. från ' 1926 har givetvis | fråga om. sva] 1 derköping k ket tillhör så stark,'att' man per vissa varor enbart av v den an. ledningen? -, : "Det "kan ju ån! gärna vara” ”så, skriver ' tidningen, att: reklamen försöker.-bygga --upp -:och + under- blåsa den drömmen för att: få ett försäljningsargument >; för 'annars svårsålda :-varor.- Dels skulle": man knappast :kösta på 'sig i ett så. pass dyrbart experiment :om man - inte var övertygad ; om. att rdet. skulle ciellt svårsålda : produkter de är Ifråga. om; tändkräm,. ”åntlodö medel. och . skokräm går. annohsö- ”vad 'ska folk tycka”-ar; iente- ring. "Likadant" är :det med rekla- men för fönsterputsmedlet som gör väninnorna så . -avundsjuka .på. ens blanka: rutor ;:och . för : tvättmedlet, som + gör tvätten . vitare än någon annans tvätt: Men. det finns, också mera inlindade. varianter. där man inte , uttryckligen säger någonting om. att produkten har, en. status- höjande. effekt, -men i. stället an- tyder det på ett sätt: som inte kan -.. missförstås. En bild . av”. den;an- nonserade.:. produkten "placeras. "ex, in då en utpräglad lyxmiljö." På så" sätt .kan varan. identifieras med den "miljön: — använder nan vas | ran kan man: själv” också: hoppas på jatt ingå: i identifleringen,.d; v. S. man tror. sig. bli placerad eft.s ligen-- befinner si; klammetoden, : "kan ganska" e Med. den -rö=: ibland; inte .gi sim vilka". medel «som . helst. sOm sen ara har sådana egenskaper "att n är dt en plats på' märkna- let inte, behövas hågra uttalade eller ". duttalade - vädjan , varesig prestigetänkande eller naiva lyckodrömmar i. rekla- EN Det'i är varan själv som "konsumenten" "har. rätt att. få Nyheterda CUF-krav C U F iv till Nordiska Råd ot sonika centerungdomens örund Mam gråa dagar; haft konferens på eningsgård . utanför . Sö- På&t CEN en: nördisk : lokalise- i - med dag vars exteriörer även i vår bilkräs. på tid får folk att vi a för att titta.” Ända > mm agplåstret + ska inte dör äms-. emellertig att samla' skådelystna till torkompaniet, varav -många” 0 inte: så mycket ;mera än vrålåk, mån att: säga ”-”minns .du?? - dra — ”hur kunde -man komm, och sig och kommer. utan Aven jä det i ”åtskillia lga: rekom liga misären da a | regerngar att inrätta omgående blir -en. realitet et, kan exempelvis skös " tredje varianten. förebräddes”av en ' Nyholerae om; skriver Reklam- på bästa sätt planera för "sitt ge . mma företag. Ofra Börestam underströ förda. arbete som: ligger . bakom - lyckas, dels är.det. oftast inte spe- : rerna åtminstone rakt på sak i sin cialt pinnhål högre, än man :egenm- . räver i en ' resolution .
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.