s upplysning, ens > Behöver, vi: ; 1 Det böter - "ofta! att pomografi är ; nyttig. och. naturlig ' "och 'att man I skall slopa pornografilag- stiftningen: Dessa ”upplysta”. och ”Iria”. "ungdomar ; är” oftast hän> givna anhängare av. kvinnans likställighet. » Vilken roll, tilldelas emellertid "kvinnan 2i- pornogra-, fin? Jo, att enbart vara ett styc- ke k t till mannens förlustelse. Dessa” ” ungdomar, "som ” haussar upp ' pornografin, - konserverar därmed ett urgammalt könsrolls- tänkande, som för” länge ' sedan borde ha ' varit” ett avslutat ka: pitel ” "Samma förlegade s syn hår ocks så' SSU i Blackeberg, som till- styrker 'en motion om inrättan- det av statliga” bordeller. Den är inlämnad -till Stockholms social- demokratiska ungdomsdistrikis samhället skall sörja. för, Där-]. emot : bör samhället ” tillse, att "svanföreställningar 7 på sexualom- rådet. motarbetas , med ”sexual- ; I en" annan "motion föreslås att. speciella lärare ..Å sexualunder- årsmöte. <Distriktsstyrelsen påpe- kar dock att-prostitutionen, ald-. rig: kan bli en företeelse : som, visning < utbildas, eftersöm den nuvårand undervisningen ; "bristfällig. : TJ : Vi skulle tro att dessa: ” åt”. ungdomar. med "sin fria” syn inte: har så mycket ätt: lära pål det:, området, varför. man "kan undra vilka de hår sådana bör kymmer. för, - Att . sexualupplys- ningen: bör intensifieras kan man hålla: . med om, :men i framför; allt; ligga: på Det:är. 4 första, han som bör. undervisas. = =LT- Lördagen "den" 27-mars 1965. | mot: .pornografi?.. - lagstiftning naturligt sätt. Skolan bör sedan komplettera denna undervisning. Att: slopa ”pornografiparagra- fen” och" låfa sextidningar med inslag av sadism och andra” per: versiteter. sprida sitt gift. kan aldrig: vara” riktigt. Många :ung- domar-kan få sin drift snedvri- den. För att inte ta' det exem- pel, 50: drogs fram härom året iradion;- där em” mar” för - Lis Asklund klagade" över att han blivit... förhäxad.>.av pornografi. Han ' kastade -sig över- allt .väd pornografi: hette "och ”slök” den. Han" var . så förhäxad att "han fruktade , att / det, skulle sluta med katastrof. aVvr : hade: -inte”-heHer "hans - problem i Förmodligen, finns det ' många som fastnat som "hån i en pervers läst, för något annat kan man inte tala om. "".. - ” Pornografi : kan alltså pli att perverst: behov, skapat av 'sam= vetslösa,, "profithungriga männi- frihet. "att "ockra" på : människörs sexuella” nöd. Man” behöver. inte r påverkar människor, fram- för; "allt "ungdomar... Säkerligen jag så "påverkade , att det kan ut lösa en: | väldshandling, På sam- blir många med” destruktiva - :an- i h i alla. Men ändå tycker man t, . arbetslöshet. och elände : - var vardagsrealiteter för en stor ' -- del av svenska folket.... Aret - "det första världskrigets blodiga "des de första nödhjälpsarbete- :,.sving .som kriget medförde,. I :' Bohuslän svalt stenarbetarna, & "arbete, Nöden var akut i södra ' ; soneringar ', och - bristande till = "bister. "för " många. Och " guld-'"' ;> kantad fören" del. För' dessa -:-Redaktör 'Arne öjjen ger! OSS i denna artikel i i koncentrat vär= ' å fö fuation” i vårt, "land 'under'1800-talet, ' Ta, skaror, I svåra Tägen; Detta n= hållni ade :tillva= Ländebygdens : självägande städernas : hantverkare sta arbets- tadgar. (I 'skrå- det på något vis förefaller ' | vel rkligt att :det bara är fem- : "år tllbaka i tiden sedan” .var 1915, Ute i Europa. pågick” ” 'r- vansinne. Här' hemma : starta- . "Isa Trots det” konjukturuppE >: Småland gick stora skaror utan ; och västra Sverige, Hårda ran- '. 2hödår var också” gulaschernas - + år. Den" tidens "svarta börsha-. vv Under 1850-60-' talen / försattes" 'stö-" 3 gång på matvaror - — mjölk, po-"' | För den: arbetslösa. som behövde direkt hjälp fordrades, satt” han dels var svensk ' medborga, e, att han sökt arbete men inte. fålt något, att han även vår fyllda femton år och tidigare inte haft fortlöpande fattig- vårdsunderstöd; Någon rätt att ford- ra hjälp hade han inte” Varje an=- sökan måste provas individuellt för . blemet är alltid hur det skall bli e "UDeche” UELELea i uekäsrfnnge "TAven: «ön: recension; ang min ä YUngalunda” puritanska grepp strida mot vanlig” ans fe Värlör är folk så tädda. satt bekänna färg när det gäller :pörs nografi? Jag tror ätt:det har ett: visst samband med att människor. på ett helt annat sätt än förr är rädda för.att varajomoderna. DÅ vill följa : med.: "sfrömmen; ' men gonting till att vidia rättsliga åt- | gärder mot den som skriver ellor | trycker böcker av det slag, som'i min ungdom kallades smutslitte-]|. ratur, Bland annat tack vare mer] öppen läkarinformatiori vet vi nu bättre än förr att det finns sex uc!lt sjuka människor som berö<' vas lyckan av den: sunda kärlek som ger tillvaron mening och in<' nehåll.. Man måste unna dem de- ras surrogat, men det stora pro- med barnen — skall en ny. genc- råtion vaggas till sömns av sas gan om Rödluvan av 19657: N Kan inte den minoritet sor, är | besatt 'av' donna underliga . drift hålla sig för sig, själv, skaffa” sig en egen klubb eller rentav en ee gen tidning) varje fall hä? Ja SE undan « I stället för” att, irritera vanliga människor, slutar Mia Lecho Lölgren, H SM a t BRISTEN. PÅ VISION : ären påtaglig svaghet hos den politiska verksamheten i vårt land och den kommer att skapa stora framtidsproblem, skriver. Bo husläningen excmplifierar. med några stora frågor och avrundar med en myc- ket stor: Hur skall ett litet land under kapitalbristens kalla stjärna i det långa loppet kunna tävla med de stora länderna på exportmarkna- den, Det lilla landet behöver mer än -det' stora varuutbytet över gränserna, Skall tivlingskampen, tas upp inom vissa branscher, det lilla landet har speciella för- utsättningar att. klara sig bra? Mycket av den framtida utveck= lingsdynamiken är avhängig av, hur detta problem kan lösas. Men med den visionära politiska mål. sättningen är det klent beställt. » " Med tanke på socialdemokrater- nas långa maktinnehav och kan- ske I någon mån till följd av pa-]' rollen. Mot nya djärva mål är det | frestande att ge dem huvudan- svaret för avsaknaden av vision, Men det vore inte rättvist. Op- positionspartierna har så envist gått in för att i detaljfrågor ma- növrera med korrigeringar i re- geringsförslagen, att de inte orkat med det långa framtidsperspekti- vet. Och detta trots att det är i den . allt "annat" i samhället förändras. :Kvinnorna-i i arbetslivet, snabbkö- | re 2 Tidningen |: på men”imera som: en - följd av-att pån halvfabrikafen de automatiska restaurangernä etc. genomför in-' "direkt ' en'- reformerad :; kosthålll ning | hemmen; Zz i S - Men "i-skolan får barnen lära sig alt mat ser ut som sönderkokt kålpudding "från kolingens ång- kök.A :Välståndssamhällets barn kan' Vid 'skollunchen' säga, i; lik= | » het med Oscar H, när han inspek- terade och provåt sluring i Fräls- . ningsarméns folkkök:. — En sån här soppa får dag ald-. rig Hemma! dl Nu, först ' nu, har. man "börjat kväva "radikal förbättring av skol- | - lunchen." Det ' gäller - folkhälsan. | At få, skolan ' också' kulinariskt "sott I nivå med skolreformens an- da,” ” i NN rv FÖRSLAGET OM EN ARLIG Nr "KOMMUNAL AVGIFT . H > på upp till 200 kronor för fri- tidsbyggnader” har : » naturligt nog blivit det mest uppmärksammade inslaget i fritidsutredningens and-' ta; betänkande... B o h us lä- nin gen är. betänksam: : Vi är inte säkra på att den s. k. sommårstugeskatten är den prin- cipiellt "och praktiskt riktiga lös- ningen: för att: ge' kommunerna pengar I hand för fritidsanord- ningar, Försiktigtvis kallar man den "avgift" 'och den skall inte likställas med kommunalskatt — får alltså inte dras av på deklara= "tionen ' (varför inte förresten?).' Men till sin konstruktion är den ändå en årlig skatt, och man kan vara tämligen säker på att varje kommun håller sig så nära ”ta- ket”, 200 kronor, som möjligt, o- avsett inkomsterna blir större än man har användning för, Ett skat- » teinstrument är alltid farligt, och att det kan begagnas vet vi, höj- ningar ligger alltid nära till hands. v Bohusläningen ifrågasätter om det inte vore rimligare med nå- gon form av initialavgift vid byggandet av fritidshus och där-' , efter "ett avgiftssystem där man |; betalar efter kommunens presta. tioner när det gäller fritidsservi. visionära - politiken som - de har? Det är bättre att förstå litet än föror d dj och. försvarsordni Siktade” alltid på att-skydda:t :starkare, partens, intressen. 1800-talet fick. sona si mot de rådande] förhå ä förli friheten på en oftenlia” arbetsförined | arbetslöshetskassor al fack 11 I visningsskyldighet. f att bid med. 1:50 (en krona och femtio öre) skulle betalas ut. Ett besynnerligt ; faktum : är att kommunerna inte hade någon redo- tdrag ur statistiken förl! belyser” den 7 "situation | som Skulle kriigsdirektör. Edward Wa vrinsky var den förste. som slog (offentliga erbetsfö rmedlingar: i vårt land." teborg samt Statens tenleverans- : central. Den” sistnämnda fungerade" självständigt för gatstensbeställnin= " gar.” Stenindustrins > » arbetare "på västkusten var . bland de. hårdast . drabbade. - Må "Unders idsverksamheten' för pe rioden 1914-1920 köstade staten' ca. 7 miljonér” kronor, ”En summa som ” i dagens läge, inte förefaller så hö -lliga :varor.' "Men obealöcheten fort=..- satte... under; en: -lång : följd. av år . och stabiliserades först så smånings : Poli iken bedrivs ju på ett helt an»; nat: sått: än'1915.; Femtio år i.vårt en försvinnan= 3; Arbetslösheten -- tll :stä förhållandena hade, kronisk bristpå arbetskraft'och för betodlingen i södra Sverige" fick m importera arbetskraft från. Po- landsbygdens Cavfolknin problem; " H Så kom då första" världskriget och skåpade en våldsam omkastning, av hela vårt näringsliv. Antalet arbets- lösa , ökade 'undån för" undan. År 1914 var värst. Ungefär 85.000 ar- betare' fick hanka sig fram på del- tidsjobb, och helt arbetslös? beråk- nädes vara' 25.000," Krisen” lättade något med det uppsving, som kri- "| get medförde "men våren 1915 stari tades dock de första nödhjälpsarbe- tena' i vårt land 'i södra Sverige. Statens : Arbetslöshetskommission tillkom .genom beslut av: Kungl Mäj:t i' augusti 1914 och man'ar- betade raskt för. att kunna, inskri- da med positiva åtgärder. Det är väl för övrigt den enda. institution från första världskrigets dagar. som fortfarande lever kvart' - i i EFTER DESSA PRINCIPER. -'a '1> ARBETADE MAN : De tidigast utformade principer- na för statens inskridande när det gällde att lindra arbetslösheten fin- ner. man i en kungörelse från hös- ten 1914 där det fastslås: . Varje kommun hade sin frihet att själv ordna arbetslöshetshjälpen så att den bäst passade de lokala för- hållandena.” Man utgick från den gamla fattigvårdsprincipen att det i första hand ålåg kommunen att ta hand om 'de bjälpsökande. Ville kommunen ha statsbidrag skulle detta utgå med lika stort belopp som kommun eller landsting ansla- att missförstå mycket. «= --- 7. 45. i ig är du som :trodde,'att det skulle fu fullbordas + "som" "blev: dig ord ' hälsade Elisabet: "Jesu" moder Maria välkommen till sitt ,hus;.De var båda trons människor. Vad är då utmärkande fö rons människor? Jo, först .det, att de höga tankar om sig själv.” Hon ville intet. annat. vara- än . Her- rens ringa tjänarinna.” Och fastän " Utländska läkare: som vill 'fåll : svenska 'fläkarlegitimation måste som regel, om de inte kommer : från” de nordiska grannländerna, arbeta utan lön under den första » tjänstgöringstiden, ett halvår el- ler mer. På sin höjd kan de få ett slags stipendium på några hund- ra kronor i månadef, : - .. Det är förståeligt att medicinal- styrelsen inte vill ge legitimation : förrän den utländske läkaren” vi- - sat vad han kar under en prov- . tjänstgöring, Men det är oförsvar- ligt att inte ge någon lön till ut- länningar i den mån de utför ett kvalificerat arbete här. Det är dessutom oklokt eftersom det måste verka avskräckande på.de utländska läkare som vill ta:ars bete i Sverige. Pa Dessa förhållanden är inte. er följd av några särskilda bestäm- melser, Det är bara en' ”praxis” som medicinalstyrelsens -nämnd | fr för utländska läkare har utbildat. Det är en dålig praxis som sna- rast bör avskaffas, en (Stockholms- Tidningen) låtit Gud göra sig ödmjuka. Ma-| ria var. ödmjuk, Honz hade”, vs inga" Jså" måste du bliva och. vara öd- så sin, uppgift... d än "Maria, ” > sig . till jhenhe” med. d het, vittnande , sprden: Varför sker att. 'min--Herres moder i 2” Intet "är" vik- . låter 'Gud” göra mjuka, Ödmjukheten är - More M py i - säga . trons - modersköte, Skall” Kristus” genom tron kunna födas i-ditt hjärta, skall du bliva delaktig . av "Hans nåd: till. syn- dernas ' förlåtelse, ” liv "och salig- het; och 'skall: du. kunna : bli ett brukbart. redskap i. Guds. tjänst, mjuk. Tänk på det ordet: ;”Gu står. emot de högmodiga, men de : | ödmjuka giver Han nåd”. Att ha- va: Gud -. emot : sig .— hur för- skräckligt! : Men däremot: Vilken lycka, vilken salighet, "att hava nåd hos Gud! Må vi därför bed- - ja: Gud göra” oss "ödmjuka, mer och! mer- i sanning ödmjuka. - Maria var välsignad. bland kvin- nor: såsom Elisabet sade om hen- ne. Hon var detta i alldeles sär- skild mening. ' Men för det väl- signade barns skull, som Maria genom « Guds - underkraft' skulle föda kan även vi, du och jag, bliva Herrens välsignade. Vad in- nebär det? Jo, det innebär, att vi kan bliva "delaktiga av den väl- signelse, ' som vår dyre Frälsare förvärvade åt oss, då på korset var en förbannelse för vår skull Vi kan med andra ord få förlåtelse "fö "våra synder, leva vårt. liv -på jorden såsom Guds barn,. föremål för Hans kärlek, och salig besittning. - Trons människor är "saliga, ty Gud uppfyller. på dem sina löf. ten. Det ia erfara, när nom -tid gick. i; fullbordan. Och det skall. också du få erfara, om du söker. nåd att lita på Gud och Hans ord.' Herren skall hand- la med dig efter sina löften om syndernas ' förlåtelse, om hjälp: i : | sarna att aktivt ingripa i Viet- latt Peking hade fått rätt i sin "| de ryska ledaina nu är i färd med :| mare än . andra' och” ' tiga i allmänhet som "stör ödmjukt |: i il klas d. Vv. Sö det utgör prov. på - barnets "förmåga att arbeta” i en omvårdnad och försvar och eh i gång såsom Faderns välsignade få |; taga- det himmelska riket "i evig]: Herrens> ord | genom ängeln i si-l: Av allt-att döma satsar man i Washington hårt på förlängd, kan- ske rent av skärpt rysk-kinesisk konflikt. Man räknar - med: att denna konflikt skall "hindra rys- nam, därför att det skulle betyda bedömning av den amerikanska politiken. Brezjnevs tal' visar - -hur att slå in en hårdare kurs gentemot USA, Kennedy skulle ha förstått att det gällde manövrera så att- ryska regeringen: kommer ut 'ur denna. kurs. Det” gäller att v Skolmognadsklass är inte vanärande : Stockholm (TT). - Det vär tyvär ganska" vanligt, att föräldrar inte riktigt gör klart för sig vad skolmognad, skolmog- nadstest, skolmognadsklaster 0. s. Söderling i en artikel 'i tidskrif- ten ' Barn, man förväxla olika sorters :specials klasser, . Man tror "t.ex, att en: | skolmognadsklass 'ä är detsamma som . en” hjälpklass, d. v. .s.' en 'skols form för mindre begåvade, = > : I vissa familjer finner man det” också nästan vanärande att ett barn” erhåller uppskov”. eller ' behöver ; sättas i". skolmognadsklass.” Man, försöker göra: våld mot naturens. Jdordning, vilket ju alltid hämmar ' sig, -Men - naturligtvis - är. - det - av. förståelse : för 'mognadsprocessen. vissa: . familjer , mognär ' "långsam- sf ansyar att göra med "högre? els ler: lägre -intelligens.-Vi får” heller te glömma”, satt: barn so "| det. år "värunder : hemmet: måste ' utgöra "den ' umognadsfaktor som barn” får småskollärarna utföra” ett Inskolninge: fande skolmogna - - lan : uppskov till nästa läsår. eller. att: placera barnet i klasser: för speciell :inskolning;' sådana" som vi. kallar för” ; skolmognadsklasser och 'vilka "ju er finns, överallt. Det ' förefaller ” mig: som” om ' det vore en: god ' regel :'att ' ge” barnet uppskov om man känner sig tvek-. sam 'om, hur man bör-förfara, " . Det är just: barnens bästa och dens. följder: som: motiverar. 1 jan Skolmognädstestningar. : e- la tas ju på de flesta håll: Skolmog- nadstest' är. inte någon vanligt: i telligenstest ; eller”. något. prov ”, på, vad barnet, kan ' då det. skall” börja grupp? av'-barn.' Skolmognadstestet säger. långt: ifrån allt, men g ofta . värdefull vägledning. Vi skar ju att barnet skall kunna till- godogöra - sig "inte. endast ' 'under-' visningen + utan”. också - kamratge- bort en massa småbarnsaktiga di- straktioner,- som "uppstår då -man antal kamrater och ändå måste k deligen- av donna sörgedal till sig i himmeldn”. ”Högt skall då "klinga cittrans ljud och lovsång höja sig till Gud med harpotoner rena, när jag'får med min. Frälserman, min Konung och min Brudgum sann, för evigt mig förena, sjunga, sjunga,. ju- | bilera, triumfera Honom lova som mig 'vill så rikt begåva”, vo o' - ” : I . Man skall inte vända" sig tu andra förrän man vänt sig till sig] själv. se pe v. innebär, skriver docent Bertil| Många . gånger synes a ytterst. stor: betydelse, att: 'föräld.l- :| rar; verkligen bidrar , till - barnens . inskolning - genom ' insikter i 'ochf.. Det; är ' ett" realistiskt faktum "att py sär, föd- ä ibland + skolan "få I: saknats i, barnets liv. Med ”dessä | r respekt för: skolmognä- - a sitter" tillsimmans med: ett stort | 5 | mindre; intenäi föra en politik 'som eyttar: till att försvaga, inte förstärka . kineserna inom östblocket, de må sedan" 1e- va i Kinaieller ej. Det är. käns- lan för en . sådan : politik: mån saknar, i i Washington idag. 2 Nn 7: Dagens Nee, Man ”forde, inte behöva” vänta sig: något "omfattande ”gaskrig uum«=, der striderna--i-Vietnam bl; a.vav det- skälet att: den :sydvietname- siska '/armén. är dåligt + "utrustad med' gasmasker och de 'amerikån=- ska modellerna är för stora för vietnamesiska ” ansikten. Men "att USA. öppet. tillgriper. gaskrig — låt vara i dess” lindrigaste formi— tyder på en närmast: desperat sin- nesstämning- hos ; de ansvariga för: Fjärran «< "östern-politikenh. Der är tydligen: beslutna :” att "med snart. sagt alla? medel? få" motståndarna: tillräckligt .skakade för att gå med: på erklig -fredsundorhand tuella, form skall "bort, måste ,tighet nr OC "som Chelhe s ster,; att. man; "inte. rusar "iväg från - den... gheten till den; andr speciellt' arbete och lirka fram-en 20 menskapen. För; att lyckas :med min. detta” måste barnet kunna sovra[t merar' man inté polisen, 4 utan för- fattaren Per, . Olof. Sundman, , som vet : bättre. JR situationen. skall klaras: Och härnäst när ”en' morid- lysten, beväpi d: galning ”terrori- serar ,folket."i en: tunnelbangsta- tion, tillkallar man Dagers' Nyhé- ters politiska redaktion, söm all- i ett dylikt läge; I [varje fall bätt- re än polise; : lebätt om dödens problem: sändés förra veckan! i Tv. Gång på gång snuddade man vid Vden. kristna trons betydelse inför dödens" petspektiv.' Ingen: var emellertid > rivittnesgill, eftersom man” inte ansåg sig ”ha- lov! . att. tillgripa sådana hjälpkällor — fast if man yttrade sig mycket" förståel- : I sefullt om dem som" gör: det. Sä- kerligen . skulle tankeutbytet ' ha ; blivit ännu mer givande, om man vid bordet också - haft en person- ligt kristen : människa, som” hade kunnat tala lika -lågmält och lika intensivt om dödens problem uti- | från. sina erfarenheter... Där ; mis- sade ”Programledningen en finipo- . äng i étt program; som v redan I nu gav "mycket Ing till; realiteterna på. RE tid vet hur 'man bäst skall :handla '
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.