- kerna- för - att. bl slönsarmnya »'Medlerhmarna - har 2 v. »' över den egna butiken, verkat för | -v : lojalitet och köptrohet; glatt sig åt |” [ a ps mstoen den 0-marg 1963 mfsdagen den 30 mars 19657 Försvarets ”fabriksverk hår till- kommit för att leverera material] till försvaret och främst sådan, |” som ej kunde erhållas från den privata industrien, Under. bered- skapen svällde verket ut väsent- ligt. Det: märkliga "inträffade, att då en” "sådan omfattande produf&-] : tion. ej längre var behövlig; av- | vecklades -ej den inte längre err | forderliga ',' utrustningen," - utan man fortsatte och utvidgade den”): samma." Vårt eget försvar, kunde : ej utnyttja kapaciteten, utan- man : hbörjade;leverera krigsmaterial till j, utlandet. ' Detta :- är " ingahinda |” önskvärt, "och "vid. ett par till- fäller har. denna (export varit 4 i tionsvolymen: Statskontoret fram- | - kåller vidare, att det synes lämp- il" ätt i' första hand ' söka be- ! döma den” "produktionsvolym, som | verhuvud erfordras för tillverk- ä äpen' och fammunition Vidare > landet” ;" orafattningen” av den? produktion, som av beredskapsskäl; ;elter med ” hänsyn till 'vidareutvecklirigen- av I vapen ”och” ammunition” med nöd- & ske" i statlig |, "detta ådimmanh ang Po optlädeaininas: att den eivilaf » industrin "redan" nu svarar för Adelen krigsmaterielleve- blåsväder. I bör 'endast "äga rum av : priv: industri: och» under” kontroll staten. N avi. unna: utnyttja den allt-. för 'stora- apparaten börjat, helt > mö eivil tillverkning” "stor . skåla t. och i konkurrens : med: den: pri: vata Andustrin. När "man kommit rsvaret. Först efter tredning,, som torde je med. av riks= en" allsidig” "ligga" helt: PDet' är, ”anmärkningåvä , rat | trots så starka mot så långt, är det li cirkel”. "med . allt; större : investe- |" Statsrevisorerna r : vösteringar. pe 31,6 miljoner för Under de senaste. tre 'budgetåren s har. a orderingången. från - ; svenska , försvaret ". uppgåt! med "nuvarande personella, materiella » + resurser måste: fab ett. »-årligt ” prod tionsvärd d t att ”orderingånge från: sven-; ska” försvaret, ej. täcker, ens -hälf- | "NEDLÄGGNINGEN "AV. DE . ning, skriver K' ö pm ” kerligen' kan" det vara: till” nytta » reågera, Fri Köpenskap: menar att - sen inte bedrivs mellan ' enskilda ; KOOPERATIVA” or t. Problö nebär” inte bara, en ke s och effektiviseri av butiksnätet.' Den "kooperativa "butik ägs" av t att. mån i går vidare och kräver- allt: större |- investeringar. ' Det blir en" fatal - ågot> som :helst]' budgetåret ' -1965—66: - "Statskonz. . on E "Benämningen "häradsskrivare har gamla anor i vårt land — riktigt hur gamla, vet' ingen, I Stockholms stads; tänkebok. '”(ett' slags stads- protokoll)” "äv är 1582 omhämnes en ';' häradsskrivare i Satakunta, Finland, och i Johann III:s öppna brev den-10 april 1590 till fogden i Kungsör säger konungen: ”både du: och din ' häradzskriffuare". Genom ett öppet brev den 8 april 1590” anslog Johan HI ett'krono- hemman åt Per Tomesson,' härads" skrivare ” i: Frösåker, .t. . ” ; ”Skrivaren” var emellertid 'äld- re. än så. I äldsta tider var kro- ;uppbördsmän: skyldiga "att prätta "sina : redogörelser natur. att fogden med:sina många bestyr - måste" ha. ett biträde" för räkenskaper h . expedition, > och ur: detta. förhållande ' utvecklades häradsskrivareinstitutionen,; Sedan uppbördsväsendet funder Gustav I blivit mera. utvecklat, :ansågs nöd- vändigt-att- en: särskild : tjänsteman härför anställdes och avlönades av härom. kan. .inhämtas av kammar- rådets förordning av: år' 1547 om räkenskapernas "uppställning | "och AN rande | omfattningen och Åbriktningen. mt] i 'Trksamhet samt on! ning; som här .redan ägt. nim och nu:avses; att. fortsättas, «Det, är en” "konstlad statsårifg endast, för CI de. medlemmar som; begagnar "s sig av. dess tjänster. . .Många--gånger | har. den kommit till Un stark&. "personligt ' dess framgångar.' En-av de: gamla |. kooperatörerna. i Rottn ros lägts är lustigt; vi för att få en butik och utan till det sista . .:.. » Och en annan svarar: '— Det blir allt konstigt att'g förbi' Konsum i morgon och alla dagar-"'och inte få 'gå in. sva + Det: personliga: egagemanget: " mellan $ indy: da investering. fäktroch.män: måste anlita avvägå ö granskning, 's däri" det ' - heter, "att årdzens och rijdfoug- Hfvere” skulle giva till k o och under vad namn hans (fog- dens) årliga skatt. eller 'ränta plä- gadé ' utgå, : vart” persedlårna : voroj anvisade, vad som. vore 'sålt :eller = kvar Å' förråden o. sv. Härigenom "| blev ”'skrifvaren” fogdens kontrol- lUd vid hans, sida :och icke derordnade,.. Att:; härads- &] skrivaren troligen ändå länge. hade Jatt-kämpaymot en viss diskrimi- nering” ' 'kanske - kan : utläsas "av Kungl. "Brev den 19 juli -1815, däri det. Hette, "att :”häradsskrifware hafva .fått. tillstånd : att,. lika med - | Kronofogdar, bära förgylta knäp- par: i ProvinceUniformen, i stället 'h l ” =|oränin, om ,”Fogdars' och Fogde- skrivaresgemensamma redovisning och - ansvarighet: för kronouppbör- umeå fi den ersattes redan , 1606 od sen” föranled "äv-ratt Kungl. Mäj:t förnummit:” ”så tor. otrohet iblandh åre -Foughter. och . deres Schrif- :de fö å en Ränie och : opbördh" på ' ådt- ä | skilleliget sétt”. Ne: skulle fogden = förordna > en fjärdingsman 'i varje rä ; säll”. och, en länsmai + uppbära skatter: av :underi tarna, utan x, detta: skulle: dmligsörjäs- av £j Snemannen, : uppskriva på vad:sätt |. :1: prästgården. detine "skulle'. på tinget leverera det uppburna - «till. länsmannen ”och denne 'i sin tur till fogden. Hä- radsskrivaren hade 'icke befatt- ning med själva. uppbörden. bps fn Kar man 'fortsålt i alltmera acce- lererad takt. » Nu har. både fjärdinigsmän, läns- män -och.. de - senares ' efterföljare landsfiskalerna försvunnit, medan hade bl. a; att i upp e- bitera de avgifter, som skulle 'er- läggas, och: självständigt leverera räkenskaper häröver så att kontroll erhölls, . Från 1689 infördes dock skyldighet för häradsskrivaren att närvara vid uppbördsstämman och attestera 'kronofogdens : kvitton, Intill: 1779 förrättades : mantals-|b skrivning av : särskilda ' mantals- kommissarier, men då ' överflytta- des detta bestyr på 'häradsskrivar- na. Även! om adsskrivarein- instruktionen ' utbyttes . ett par gånger, blev: denna ordning för mantalsskrivning, "debitering ” och uppbörd i det väsentliga oföränd- mirabile” dictu, återuppstått, om än" i förändrad skepnad. Är 1847 framlades av en kommitté ett - förslag , till skatte- väsendets samt uppbörds-' och re- dogörelseverkets förenkling, enligt vilket häradsskrivarna 'skulle för- flyttas : till" landskontoren -under ingen : k hållare. här [-Aktaell:> Er . Riksdagens intresse för utrikes. politik : är icke . påfallande. Vid onsdagehs uirikesdebatt, den enda I sitt släg under 'wårriksdagen, gjordes” en. beräkning av antalet riksdagsmän som .i första respek" tive andra kammaren lyssnade på centerpartiledarnas:' första . debatt- inlägg. Antalet "befanns tämligen Därav blev dock den gången intet. Men om förhållanden, förut för- ändrats föga på: flera. hundra år, sker nu 'stora förändringar på kort tid. Datamaskinernas införande står nu för. dörren, : Städernas wupp- bördsverk kommer att förstatligas |” från: 1967 och de lokala skatte- rad. till" 1918," då ' kr darna försvann. och postverket övertog uppbörden. ' . Häradssknrivareinstitu- tionen "berördes. endast ' obetydligt. Nästa . stora förändring ' inträffade med; källskattens . införande 1947, .. häradsskrivareinstitutionen befanns slitstark -fastän den om- vandlades från .en ensam : person till en lokal 'myndighet med 'ett antal: biträden.. I övrigt lade man på nya: -arbetsuppgifter,' och sedan man . wäl: hittat. på . denna utväg, myndighete) "tjänstgör den Momimen säkerligen att för- ändras, Därvid får man nog räkna med, en sammansmältning av” hä- radsskrivarnas och Ironokamrerar- nas tjänster till 'en enhetlig tjänst. Frågan "om". tjänstens ' benämning måste då komma . upp. Man kan därför förmoda att tiden nu snart är inne för häradsskrivaren att av- träda från scenen. Vem eller vad inträder / i stället? r "wid årsstämman” " med 7 Höks ets av centerpartiet lades fram . en 'mötion 'av hr Gunnar Johans- "son, Vallberga, i som > tillstyrktes och "widarebefördrades till di- '-striktsstämrhan;” "Motionen. hade "följande lydelse: | I > - Som alla. vet kräver trafik- olyckorna årligen skörd i form av över 1.000 dödade människor och 20—30.000 skadade varav. 5—10 -procent: så svårt att betydande invaliditet kvarstår för il resten ' av livet, "Att detta är” ett samhällsproblem fav i betydande mått har: tydligen tillfullo upp- märksamimäts”av myndigheter; och trafikexperter.' Vad som i mindre utsträckning uppmärksammas är de tragedier och de svårigheter: som vållas den - enskilde, av >trafik- skador - drabbade ' människan och dennes "närmaste, I”. allmänhet fö- reställer" wi ' oss "att i varje.: fall de” ekonomiska : problemen är ord- nade: för dessa människor :' genom gällande . trafikförsäkring. Därför blir det för många en obehaglig överraskning” när "denna . försäk- ring verkligen behöver anlitas. i För det första synes ofta stora : ven för: chefstjänstemän -och företags. ledaré;z.skriver i civilingenjör” Stig Swerup. i en ik Ek >En ” lösning : vore ' att den egna koop ut: löser helt naturligt "känslor ' "äv, saknad och rent av bitterhet, i när | s;hutiken! försvinner som” en följd av strukturutvecklingen, . ii » För att-klara' detta behövs enz ligt hr Thedin ”en grundlig upp- lysningsverksamhet', , Om en” så-. dan nu: kan ersätta den. ;nedlag- . | . da. konsumbutiken , +... . VD "ÄRETS RIKSDAG | i har centerpartiet lagt fram ett par motioner om de mindre och delstora . föret; "finansi . ringsproblem och, begärt. utred- nnen Sveriges ” köpmannaförbund . har tillstyrkt :utredningsförslaget: Sä att få dessa intrikata problem: yt- terligare belysta: ,l (CI motiveringen tilll. den : na motionen framhålls. att den , om- tändish t partihandeln ofta medverkar "vid detaljhandelns Fi- | nansiering kan . medföra att den enskilda detaljhandeln kommer i ” heroendeställning. . Otvivelaktigt -är detta en riktig bedömning. som . emellertid kommit ASK-grossis- "ternas "organ Fri Köpenskap att talet om beroende är skäligen meningslöst eftersom konkurren; företag utan mellan. stora block: "Det behöver väl inte sägas så | mycket för att bemöta . denna grossistsynpunkt, Alltjämt .. är dock det stora flertalet ”detalj- håndlare. 'angelägra: om 'att i största möjliga grad behålla sin rörelsefrihet, t. 0. m. en viss rö- relsefrihet mellan blocken: I den mån finansieringsfrågan kan lö- sas utan att ge upphov till ett bercendeförhållande ' till den' ene . eller andre. leverantören måste det därför vara tacknämligt ur den självägda detaljhandelns syn= Och den synpunkten samman: faller för övrigt med det allmän- nå konkurrensintresset; = Jordbräksministerns su om en” n "avisering M skogsbruksutredring n "prägel på”skögsveckan, finner Jordbruykarnäs Föreningsblad: . Farhågorna att frågorna i fört- " sättningen kommer ”' att > lösas främst efter partipolitiska"; "linjer bidrar inte till. sakligare diskus-. sion, :.- ; Många pessimistisk, tonfall om framtiden, har också - hörts. från skogsindustrins företrädare. Detta är i:och för sig "ingenting. o : ligt, imeir just.nu får kanske? anspråk: : bruket om -billigare' råvara=-: särskilda: "innebörd... Man: få) "bland intrycket att om' bara boj . deskogsbruket i stigande omfatt- "ning. utbyts mot: bolags- ' och statsskogsbruk,' då skulle, framti-| dens skog: 'verige vara. räddat, kanske - ;alvärlig e a tar omsvep sagt .-— om enskilda 'personer, och 'fa- | . miljeföretag” i fortsättningen: skall tillåtas hå något berättigande som "driftsform; Skall”all”skog i vårt "land betraktas'som "ett av indu- strin' helt. disponerat . råvaruför- råd: och därmed det kombinerade jords och skogsbruket inte längre få "betraktas ' som” en VS ndlE. näring; för fria yrk e? "I Svenska "vt e som "riktas mot' skogs- | : ställde... sig.” solidariskt .: ansvarig tillsammans: med ; sina + medlemmar för: dessa; åtgärder och garantera- de denna personalkategori en rim- lig" trygghet. « Ofta”: försöker”. man Atta bort detta: :trygghetsproblem " med "att Speciellt företagsledare ha' så hög underförstått att -de” feta åren -mycket -väl kan” täcka" de Tevernituella > magra.” Delvis :bottnar j detta. i-att vi fortfarande. lever i »brutoolönetänkande, retagsledare har; en års- lön: av.:100.000 kr; anses det vara en mycket. rikligt / tillmätt ”erzätt- |" ning... Vill "man jämföra ;med en|: + | person'i statsförvaltningen som har c:a "hälften, 50.000 ' - kr, ' kommer man 'närmast' till 'en' byråchef — en'; jämförelse” som. vi. här- väljer ärför att "tryggheten i anställ- ningsförhållandena. anses. vara högst olika för de två havarna. ' + t . Lönedifferenseri bli efter ' "av: drag" av'de direkta skatterna ge- nast mindre. Nettolönerna blir c:a 32.500 resp. 31.500 och skillnaden har" reducerats: till "e:a ' 20.000 - kr. Därtill kommer . att en företags- ledande befattning" kan dra med sig 'stora extra kostnåder.för den som mera :tänker: på företaget 'och ånpassningen till marknådens kräv "på " tjänstetiden. «'"Man- "torde zutgå: ifrån att - det: ställs krav på ett forcerat arbetssätt om dén angivna lönen -betalas, Med sådana arbetsförhållan blir" fö- retagsledaren inte > till: mycket glädje. i > hemmet när . det > gäller I" att. ta: hand om: barnen: eller. 'an- nat; utan" han” får i stället. skaffa hemhjälp. ; Gör :- han -. dessutom + 1 kundkretsen: till.” sina :” personliga vänner. för "att : därigenom - stärka företagets "ställning, "behöver han sannolikt öckså en större - våning På "grund. av. de :krav som ställs på en. företagsledare 'av "det ak- | tuella ” brättolöneformatet. Därmed har han: ådragit sig kostnader; som gör. :-honom” Jönemässigt jämställd med byråchefen, -Den från börj lönen ' ger "då n till synes höga inte mera utrym- är. här: meningarna bryter si a :- Problemet är "alltså ' inte .skogsindustriella den 3 råvaruförsörj- ”ningsfråga "man har. lyckats : få | allmänheten att tro, Industrin har » hittills" alltid schaft obegränsade möjligheter att få sitt: råvarube- när två så viktiga . näringar som - sbond. + gsbruket och sh "dustrin' skall -bekänipa vararidra hov: fyllt från bondeskogen, detta förhållande kommer att 'be- stå. >. och no om än a kampen” med statsmak- tidskriften arbetsgivareföreningen] Det I är. något som i inte. stämmer]: : svårigheter föreligga 'för: den en- jme för ”avsättn gar un en: -ågen trygghetsreserv än :vad som : gäl- £ ler. för" många” anställda .med .be- 1tydligt sämre Jönevillkor, men med TRÄFIKFÖRSÄKRINGEN ma "BEHÖVER GES. ÖVERS NI en : ohygglig] skilde att erhålla” gottgörelse, inom ramen för nu gällande bestämmel- ser oavsett om det gäller person= skador eller materiella skador, ": För det andra är det uppenbart att nuvarande lagstiftning på om- rådet ger ett mycket bristfälligt och : oberäkneligt skydd. . =. I "Till 'den första punkten ovan skall ' anföras: ' Trafikolyckornas ökning har ställt ökade krav på försäkringsbolagen. - Detta "kommer till synes bl. a. i form av stigande premier, ' Det" har emellertid också allt. sätt "söker - begränsa: sina ut- betalningar: för'”inträffade skador. Härom är väl endåst gott att säga så' länge ' åtgärderna - inriktas '- på att 't. ex. nedbringa kostnaderna för reparationer av .skadade mo- torfordon: Det är emellertid högst betänkligt när genom trafikolyckor ekonomiskt och fysiskt- försvagade änniskor synes få allt .svårare ivda sin rätt gentemot fi säkringsbolagens experter, Beträffande den" andra punkten ovan kan följande anföras: Beräk- .ningsgrunderna: för. ersättning för "sveda . och ' värk förefaller, svävan- de "och de summor som beviljas 'äro löjligt små .i jämförelse med skadorna, .Livräntor och liknande ersättningar; beräknas som; regel allt för. snävt för att tillräckligt skydda ” den : enskilda människan för trafikolyckornas ekonomiska konsekvenser..: Till detta kommer att livräntornas värde snabbt för- sämras - enär. de" icke .äro” .index- reglerade; .: > : En allvarlig" brist i nuvarande försäk em är - otvivelaktigt mindre. krav på: påfr de och oregelbundet” "arbetssätt. .I det här ”avseendet-»dirigeras- det ' officiella tänkandet” av. taxeringsnämnderna. Det skulle dock vara till.men. för företagsamheten om... dessa . före- tagsledare ' rättade sitt ' arbetssätt efter, dew' officiella åsikten 'i stället a Man skall icke måla hin på "väggen, men det har nu:otvivel- aktigt samlats; bränsle till . det största inflationsbål, som vi skå- "dat -i' modern "tid och "gnistor. i "bålet kan redan märkas. ; ; Frågan är om. bålet skall övertändas helt - eller ej: Nog" finns det så "mycket » klokt folk i regering, riksdag och. hos 'de' stora” organisationerna ' att dessa ' inser att faran för över- i tändni ng är överhängande;' : En allmän konferens med” rép- r för ny da. par- ter i syfte att grundligt penetrera” " lämpliga motåtgärder borde icke "vara främmande för" -vårt, "fö ör "lugnt och sakligt samärbete' mel- "Jan alla" grupper i samhället, så "berömda land. Skulle I mån sedan komma : fram” till att ur "politisk "synpunkt så impopulära åtgärder "måste vidtagas, att en' enpartixe- ”gering icke kan ha möjlighet att "ta på sig ansvaret härför, får man , uppenbarligen ' icke vara -främ- mande för tanken på en ”sam- lingsregering. ” Inflationsproblemet är så svårartat och kommer om något icke göres att inom "kort säkerligen föra vårt land in i en krissituation av sådant allvar, att en . samlingsregering är det enda -instrument, som kan ha möjlighet att vidta de åtgärder som krävs. för att klara upp situationen, ' (Svensk Industritid ni ne) det förhållandet att I försäkrings- skyddet i allt för stor utsträckning]. utmäts i förhållande. till ”skulden” till, olyckan. 'Trafikolyckornas antall? visar. hur. komplicerad dagens tra- fiksituation . är, Den, lär komma att ytterligare förvärras, i varje fall temporärt .i. samband - med högertrafikens införande. . Varje trafikant kan förr. än han anar bli försatt i en situation där de under, loppet 'av. ett par sekunder kan .vara” avgörande för liv eller död. Häråt är. väl inget att göra, försäkringsskyddet . skall: vara be- komlig "människa företar . under kunder, Det kan möjligen anföras att en'sådan sakernas ordning skall medverka till försiktighet: i trafi- ken. och iakttagande av trafik- reglerna. . Det måste dock . finnas medfört ' att: försäkringsbolagen på |". månövrer”och åtgärder han företar |: men det är ytterst betänkligt att|” roende ' av: de" åtgärder : en. ofull-]' loppet av ett par ödesmättade se-! det proportionellt lika i båda kamrar= na, mellan en. fjärdedel. och ; en femtedel "av ledamöterna, + . i ”Viszerligen, var, det: Tunchdags och visserligen , var det föga dra- matik i regeringsdeklarationef och i debatten - — men ändål.. bota - Svenska Dagbladet > Det är 'symptomatiskt för den svenska riksdagens / intresse c utrikespolitiken att den ägnar en halv dag åt utrikesdebatt; några timmar en vanlig. plenadag, Inri- kesfrågorna. ges. i: samband med remissdebatten två "ibland tre'da- gar... Det - är: tryggt. .med parla- mentariker av "det formatet . i.en värld där världsproblemen. tränger på de medborgare, s som äljer ina riksdagsmän, : = Sundsvalls Ti ning . > Sooialdemokraterna bar . ener- giskt försökt ' bibringa ”allmänhe- |] ten .den felaktiga föreställningen, att” bolagsförbudslagen skulle orätt- vist gynna " skogsägarna. Och : drar man fram skogsbolagen och domänverket som den lille enskilde medbörgarens : väg till :liberalise- ring av skogspolitiken, Det märk- etan; sinnade medborgare. = ' - ST Växjöbladet ' "Rent ekonomiskt måste det vara en.klar winst att den starkt: väx- ande -. efterfrågan i på - fritidshus lopp på. förslagsvis 25.000 kr. 'Fin- nes :minderåriga barn "ökas. be- enl. samma bestämmelser som gäl. ler i AFA; Beloppet utbetalas till make, barn, föräldrar eller omyn- diga syskon. . Finnes icke. sådana komm kanaliseras än ” gvtolkningsbygder- | liga är att det "konststycket ”gått | - hem”.. hos " en hel del borgerligt oa loppet , med. tillägg . för "varje" barn den. förolyckades... nära - anhöriga, na - och, speciellt till den bebyg- gelse som där redan finns. De kulturella fördelarna är lika up- penbara, Den: genuina landskaps. bilden bevaras — wvilket man minst. av allt kan lita på i fråga om ny- uppförda semesterstugor. . För att nu inte tala om den tjusning -:som' kan. ligga i att' överta och rusta upp" en' ”äkta” - gård! oc tt Dagens Nyheter " Prnidsbetyselsen får aldrig bli. en belastning för en. bygd. Man får emellertid komma ihåg att en" ansenlig "del av den bofasta be- folkningen i ett eftersökt fritids-" landskap. genom " markvärdessteg- - ringen ' får : ekonomisk 'kompensa=- tion « vid .tomtförsäljning. - a sn Handelstidningen "CEn "representant för LO hade inbjudits ; till; en" av '” folkpartiet ordnad liberal arbetarkonferens: i Stockholm; Men LO ansåg sig inte ha' nöjlighet att "låta 'sig représen-, tera '.— som "vanligt." Samma. sak har . inträffat flera” gånger. förut. Den här” gången gav man inte 4 ens. någon” "mötivering. Nog är "det ganska; ynkligt: ätt LO inte vil i "samband: med: socialdémdkratiska arrangemang. Arbetare med ”anhan 2 | politisk” hållning än' den 'socialde-" möokratiska ' måste ,' kunna ställa sammä: anspråk som : andra på att få tillfälle” ätt diskutera" fackföre- ningarnas Toll i samhället." ÄN " Båtskärsnäs taste " plumpårna företagsamhetens ställda - vid sågverket” fick chock-' nyheten” om” un nedläggningen via sar” sig kapabel .r atb-n omänsklig" som sågverkspåtronerna ur det” -privetkäpitalistiska” Skräck- säg ' skall” säga sitt om bo- Rik anhöriga skall: försäkri tillföras en fond för t ex. trafik- forskning, forskning: och" åtgärder för rehabilitering av invalidiserade samt . för hjälp - åt. sådana . som, trots : generöst . utformade 'försäk- ringsbestämmelser, ändå kan be- höva” .ytterligare. hjälp. favel or :'6)'-'De« ”utslag” : som : göres av försäkringsbolagens 3 sjuk, joch olycksfallsnämnd + uppfattas ”. av många. som: ett slutgiltigt domstols- utslag. - Denna ; nämnds ; samman- sättning "och : verksamhet ..måste därför : uppmärksammas. « 7) Uppenbart: måste ' anförda re- former innebära - ga .försäkrings- tresset i: :dessa: reformer bör höj ningen 7. av « försäkringspremierna kompenseras ; av > sänkt drivmedelsskat " SKAPELSETRO '. OCH UTVECKLINGSLÄRA : Jag” "tror / att «Gud här ”skapat h :alla varelser ,” Så står uthers: förklaring till första trosartikeln.' — I "våra ' dagar: får barnen lära sig något annat i sko. lorna.. De får lära sig, att. allt: liv har uppstått ' av sig själv,” ldeles av” sig själv. andra sätt att uppnå detta syfte-' mål, I ett välfärdssamhälle. som” vårt "söker, man inte uppnå detl genom att : döma, av trafikskador | stympade människor och familjer, till nära nog ekonomisk misär. : Med. hänvisning till det anförda j vill. undertecknad anhålla 'att cen-: terpartiet "måtte medverka till att nuvarande förhållande på trafik-, försäkringens ' område måtte" bli föremål för en grundlig översyn. , Som målsättning kan därvid lämp-' ligen > uppställas « följande ' punkter: Absolut” rättsskydd -för - den - enskilde samt "klart 'och " generöst utformade bestämmelser, "” : 2) Utgående ersättning och liv- räntor ska vara indexreglerade och i samband härmed bör övervägas möjligheten att retroaktivt index- reglera nu utgående livräntor, i -3) Nuvarande bestämmelser änd- ras därhän :att' värje "i : trafiken skadad människa erhåller det för- säkringsskydd som skadan :.möti- verar. "Anhöriga till.-i 'trafiken skådade, invalidiserade "eller "döda- de personer - skall” erhålla .betryg- gande ekonomisk gottgörelse oav- sett ”skulden”' till den olycka” dål skadan uppstod. ' : Undantagen från denna bestäm- melse måste "vara . mycket spar- . samma och får förekomma endast ” vid grova brott i trafiken, + > > i 4) För de allra flesta bannfamilt jer är det en minst lika stor .ka- tastrof om modern skadas eller nen' som drabbas. Detta förhål- lande måste "beaktas vid utmö ningen : av: efterlevandeskyddet:« i: förolyckas, som om det är man-|. Man tror att människorna är de högsta - varelser, som existerar: i a hela «universum, och - att de: har nått denna'sin "höga ställning ge- nom: en - utveckling. Man tror "att för miljoner 'år” sedan, .så' fanns det inga mänskor utan endast apor. När aporna förökade sig, så : blev det ont om mat, och så började de att kiva om maten. Under de strider som följde var det endast "de" starkaste och klokaste,'. som "överlevde, De andra blev mördade, Det var alltså mördarna, som övers levde. Dessa mördare funderade” 'så mycket. på att uppfinna mord-|' vapen, så att de därav fick stora hjärnor. Man tror att det Jar på detta . sätt, som - aporna så små- ningom | blev: förvandlade ' till" män< skor; Anledningen” Ci. att "man" inte tror på skapelseberättelsen. är att. man will förklarå livets uppkomst med utgångspunkt" från. mänsklig erfarenhet. och mänskligt förnuft. Man ' tror inte -'att det finns nå- gonting, som ligger utanför män: lig erfarenhet och mänskligt . nuft. , , " Man "bör "emellertid lägga märke till,” att ' utvecklingsläran inte är bevisad... De” gamla . skelettrester, .som man 'funnit' på olika. platser av jordklotet, 'räcker inte som be- vis. Ingen vet om det furmits en mänskoande eller : 'en apås' ande ide kroppar "man funnit: rester avs En "mänska är inte bara "kropp, utan hon är också ande. Hjärnan kan liknas vid'en datamaskin och v tral,. men det måste större utsträckning än ,;vad som nu synes vara fallet. - -5) .För warje i träfiken dödad person - bör. utgå "ett försäkrings= . ” finnas, någon, som sköter' denna -anläggning.. Det : är anden, som regerar. kroppen. ro a or 'Tärkare, möte i början av "april, "sedan ut: skottet. behandlat frågan i denna vecka.” Något” Kolumbi. ägg ' lär den inte kunna "prestera men .nå- got. positivt . måste". komma - fram. inte” riksd, Th liv om ihactar produktioriens” omfattning. Krediti frågan. måste ordnas 'och en större planmässighet uppnås, så. att byg- gena kan sättas igång. när: fesur- serna -bäst kan utnyttja: ”Ryokig- hetens måste med andta oj : . Den oerhörda ” flathet” som: på lågkyrkligt "håll gentemo: söken att förvandla wår ;gåmla iutheranska" kyrka: "till en "korsning mellan det lutherska” och det kat tolska gör att man allt allvarligare tvivlar på att den svenska "kyrkan kan 'klarar' sin 'svåra kris, 7 oc v : Het i Svenska Landsbygder: : Och rövaren. sade: Jesus, På mig,. när" du . kommer i ditt rike”, Jesus svarade honom: ”San- nerligen säger jag dig: I dag skall du vara med mig i paradiset”, »:;:- LUK, 23: 42—43. i Denne ' rövares' synd skall inte ursäktas eller: förringas. Han var en. förbrytare: och hade förtjänat en förbrytares. död. Det erkänner | han också själv. , . Men desto. större ' och ” obegrip- ligare är den nåd han får, "Han har ingen tid'att bättra. sig. "Han kan aldrig få göra :en god . gär- ning eller få visa" sin tacksamhet, Han ' får "aldrig. i livet. tillfälle: att visa," att han: mar: allvar? "med sin ..omvändelse,' Han är. så: | djupt männi sjunken som en kan vara , Han: har det "så illa :ställt "gärna" är” möjki O detta kommer," att hän bara, fn ett steg kvar: ll döden, un ss » Och ändå blir; han frälst, Så obegripligt stor är Jesu nåd. "Det hörs inga - förebrående , Ord. Ingen förhör: honom «för att undersöka, om hans omvändelse: är äkta, Rö- varen möter bara kärlek och för- ståelse. Han ber om en tanke" och får hela paradiset, Elan är "ovärdig att. leva tillsammans med männi- skorna här nere på. jorden; Vid han träda in i sålig. a "fram ; till - [s 0, du | bottenlösa kärlet” tron. ställa' upp anhat är ' Till syvende och sist räcker 'dock före stadsproduktionen vid ett plenar4---
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.