"= ätt man med författarstipendier : ", linje. Centerförslaget om: en utred- "av den allmänna” pensionsåldern "måste vid varje ; behandling > är ; riksdagen” kännas som” en svär : ning syftande. till en , sänkning | . kande tand | för "ter. ; : ; ”Vår mivarande pensionsål er har. varit, oförändrad sedan 1914 och under ' den, tid. som förflutit sedan i dess: "har. alltfler gröppe + skaffat sig 'en lägre. pensions. ålder genom ” avtal, « Vi: har" n den": egendomliga , situationen. att det är. de tyngst arbetande män” niskorna” i samhället , som här "öm den hösgta pensionsåldern. 2 När .centerförslaget , behandla- des i första kammaren var Eric Carlsson". i! Vikmanshyttan” (ep), »på > tanken angelägnare att ka penslons= åldern än » att, förkorta = :arbets- veckan" "ytterligare från de. nu- varande 42. timmarna. Det, bjusarnas. 'och” de valkiga" nävar- nas - folk -som får arbeta: Jängst och. hårdast :i':detta: land; sade hr. Carlsson. : Det" borde kunna våra ”etf "både" nytt” och” djärvt mål, att avskaffa. den .orättvisan: Från”. socialdemokraternas , sida 4 ätt: lyssna på - -sådana” tongångar. I första kammaren; presterade hr Strand : ett" verkligt ' konst-. stycke” när han! skulle" bemöta " Eric , Carlsson; Han - hänvisade till" avtalsväger för' dem : 'som "ännu inte Jyckats” sänka in pån- sionsålder” under 67" Ha - Det, är. ett -märkligt argument kömimet'" ifrån "en /av' dem. som alltid. hävdat” at 4 tals vägen:, När man: nu. infe vet . blås : . vada man, skall Säga? Itar/ iman till - - Kanske borde centerpartisterna | s avstå ifrån att; motionera "nästa Upsala Nya Tidning” och, pekär på: charnjs>? ”geriiala” idé fö ett års. skattefrihet för den 'som ; kats: ange 'en skattefuskare: Idén: är lysande och > "måhånda - också: belysande” Men "frågan är, om premien : för angiveri är än- :damålsenligt avvägd. Det: finns " åtskilliga som har 'så låga 'skatter "att kompensationén” "inte kan ber kanske bedrivas vå Fritid och där- .vid konkurrera med andra extra- knäck. Med tanke på att för åt- sd bostfadssituationen är: de ekym; et borde. kanske fö sföräldrär.” alder Eftersom” utsikterna: till" av an; ivarverksamheten . en 'väsentlig skada; som: kan "bli följden för'de svenska. författarna | av. att bruttoprissystemet nu. av+:] skaffas; . Produktionen 'av:' svensk | S ambitiös: skönlitteratur "bör "subs? venlioneras: genom ett : statsstöd | av: t' ex.: genomsnittligt 5000 kr för varje första. upplaga. Det kat bli: fråga, 'om"”en årlig 'utgift-för staten på ca 3 milj" . Kvalifikå2', tionsprinciperna - kan liknas - derå' | ar : i som biblioteken" nu: använder sina: inköp. Upplever en' bok” sin andra upplaga, behöver: den” inte längre : stöd . utan ' blir en "affär. Det vore ett sätt att'hålla bokpri+. serna: nere som. inte: äventyr: kvaliteten, a -Vi är ett litet språkområde och | vill vi ha ett rikt varierat svenskt kulturliv" "manifesterat i "svensk skönlitteratur,” så. bör vista" den utgiften; "Annars kan statsmak- terna komma i den situationen; och har förresten redan" gjort" "det 4 premierar författare som inte kan finna förläggare till sina böcker, Det vore ett "paradoxalt: sätt att främja kultar PE SOCIALISERING I SKOGEN Jordbruksminister 4 Holrmqvi har gjort vissa ändringar. i sin proposition om ”en ny jordlag jämförelse med den PM han först « publicerade, skriver S v -e-n-s'k Politik (cp). Fortfarande in. nehåller dock + förslaget: regler |” som gör det svårare för småbru- kare och: skogsarbetare att köpå skog än bolagen: : En annan sak skall också" upp- märk Pr . nämligen hr Holmqvists uttalande om att domänperket, d. v. s. sta-F ten,' skall. få köpa upp väsentligt mycket" mer skogsmark. än tidiga- re, Han lovar att se till att do-| : mänverket skall få direkta” ans slag för den saken; Detta är för- stås inte någon överraskning: Det | > har ju länge stått klart, att jord- bruksminister- Holmqvist och .re= geringen inriktar sig på 'ett allt] ” längre gående förstatligande av skogsbruket. Hr: Holmqvist tror på staten och på - bolagen : .som skogsägare. , soner Hr. Holmqviste. förslag innebär: ». för det politiska” "arbetet, .måste: man. ae sig; hur. pe ner som ger sådana bevis på gradig:'omdömeslöshet : kan ;få så troendeuppdrag som, de « föregångare” "skall. kunna te eti- » dast bevaras utan” också iförkov= ras, måste” vi pröva” nya "vägar skriver | radsbygdens "Tidn 'n g (Torsten And även .denna gång. föll i -riksda- é Vis : emellertid”. inte "beträffande n av. "denna mokraternas: "Svårigheter att för- svara” sin pos ion. säger. "oss "att 1: | tralitetspolitik" "] förhållandet, : närstående: = [också I ha sitt värd i s lor är: en: fråga man ställer sig "Neutraliteten. har under den ”se- naste tiden åter diskuterats i den svenska tidningspressen, ” Anled- ningen itill denna - debatt var. ett föredrag som utrikesminister Torr ten Nilsson 'höll-i' Helsingfors. Hr Nilssons föredrag "i den”. finska huvudstaden fick: tualitet därför: att: då fördes' en :rätt irriterad debatt om landets. utrikespolitik; - föran- ledd av några uttelanden om den I | finska neutraliteten” sony president Kekkonen "kort "dessförinnan: hade gjort ' vid: en "bankett -i. Moskva. De: Ce det 'skulle- vara presidentens av- sikt att lägga Finlands: utrikespo- litiska kurs: några streck närmare Sovjeturioners så ätt'landets neu- skulle få ar: fltolkning, avsiktlig > eller "inte. Va De "tillgängliga" referaten - av pre- sidentens tal tyder emellertid inte på:att han "skulle ha uttryckt: sig med någon högre grad av klarhet. Den. polemik som förts mot: presi- denten utmärker sig , inte, heller för vare sig: tankereda eller. klar- ompiöattal, noterar ve I hårt att fälla' samma omdöme" 'om neutralitetsdebatten ; i de svenska tidningarna men € : heller den har. präglats. av" något : glasklart mm framställningssätt, Till viss "del får bristen ' på ” klarhet tillskrivas det att' begreppet ”neu- tralitet” inte är entydigt. Det bru- kas: om” "utrikespolitik av. olika slag och" med skilda”: syften. "Enligt äldre" folkrättslig "terminologi. me nade' man med: neutralitet det för- hållandet att en' stat icke. deltog "ett" pågående "krig: Termen neu- | tralitet kunde" således inte 'använz das” i freds id, ' Den "utgjorde be- teckningen" I på den: eller de stater; som "icke: "deltog 'i' ett ' "pågående krig.” Det var .fördenskull vanligt ått staterna utfärdade .noutralitets- förklaringar, när ”ett' "krig / utbröt : deras' närhet" och de icke" ville 'p Bli inblandade" i .detta:: Under” vårt | eget : århundrade med dess siora krigskatastrofer hår begreppet neuz tralitet blivit diffust och: svävande, det går knappast att göra en de- finition av begreppet, som skulle vara giltig för alla de sorters ut- rikespolitik, som går under namnet neutralitet, Här. i Sverige brukar vi: definiera vår utrikespolitik ' så, att vi vill föra en alliansfri politik i fredstid, som syftar till neutra- litet i' krig.: Denna :definition an- knyter 'son synes till. äldre tiders 4 s 2 söker angripa Sovjetunionen. över finskt: territorium, Finland hoppas givetvis att "trots denna begränsning i dess, utrikes- politiska handlingsmöjligheter kur. na : undgå att bli indraget i en eventuell : 'storkonflikt- Europa, Dess utrikespolitiska strävanden & är inriktade härpå. och med hänsyn |; till. denna viljeinriktning kan må- ända. termen neutralitet applice- la ras: på Finlands utrikespolitik, : : Utrikesminister Nilssons föredrag i Hel synes ha varit: en uppfattning av v.sneutralit tetsk grep pet. a | I Europa finns” det. lfyra | "stater, som brukar betecknas som neutra. la. ... Det. är förutom . Sverige, Schweiz, Österrike, och ' Finland. Den ' ' folkrättsliga: - grunden dessa ,” staters : - utrikespolitik s emellertid . olika. . Sverige har: av St : n | egen fri wilja valt sin'utrikespolis tiska .väg' och. har konsekvent &e- dan lång tid: tillbaka undvikit att ingå militärallianser med : andra stater. Schweiz neutralitet står gi- vetvis' också i öv föredömligt klar lektion. i svensk utrikespolitik, Några nyheter här- vidlag "kunde "det helt naturligt inte bli fråga om, eftersom Sveri. ges utrikespolitiska kurs inte un- dergått några förändringar. ' Man noterar emellertid med mycket stor tillfredsställelse ,. utrikesministerns bestämda försäkran att Sveriges gisk neutralitet... Vi svenskar har samma . grundläggande . politiska |. värderingar som folken i de väs- terländska' demokratierna och av- med: folkviljan men till, skillnad mot Sverige är. dess neutralitet garanterad . av" stormakterna. 'Hu- rövida ' Österrikes neutralitet bäres upp av: folkopinionen eller inte lämnar 'vi därhän, faktum är emel-' lertid att neutraliteten påtvingades landet: genom -fredsavtalet . med motståndarländerna under det and- ra , världskriget, ' Bestämmelsen om landets neutralitet ingår som en klausul i fredsfördraget. "Vad Finland" beträffar behöver man ' väl. inte: tvivla på : att dess folk önskar att' landet skall kun- na föra en neutral politik. Frågan är "emellertid 'om neutralitet är en adekvat beteckning på; Finlands utrikespolitik: Finland 'är 4: mot- sats” till Sverige, Schweiz och Öst terrike”. icke alliansfritt, '” Finland ör visserligen ' icke öststaternas ära allians, Warszawapakten, men det här ingått "ett vänskaps- och biståndsavtal med Sovjetunio- Ten. Genom detta 'är Finland för- iktat "att 'tillsammäns "med: Sovi Tetunionen' bekämpa en fiende, som Ivar sitt” socialreportage ungdomsvårdsskolor> har”; fyra” fattare, Irja Browallius; :Per Olof, Wassing, ä Sociala” meddelanden gi omhändertagna; samt på olika" ungdomsvårdsskolor och syf- tet 'var bl; a, att. .genom socialt en- gagerade fattare' : kunna få en sansad; objektiv: bild av, vängdomar som; blivit "föremål £ 1 skräckmålningar. en intressant. RV E för”dem' som ; aldrig - Personligen konfronterats' '.med' dessa "problem : Men'hur långt detta värde sträc- ker: sig när det-gäller att lägga: till - jrätta :eventuella . brister, eliminera tänkbara - missförhållanden eller revidera : den konventionella ' upp- : | fattningen. dels om klientelet, dels om vården vid 'ungdomsvårdssko- SWassing & är definitivt negativ 'mot , | vårdmétoderna' och lika, > definitivt Positiv. till" det. -unga'; klientelet (ungdomen jag ”träffat.. är bättre äm sitt rykte, medan skolorna är betydligt sämre än sitt anseende”), Författaren har-som barn” upplevt fattighusmiljön ” 'och skildrat. den i sina-romaner. Som vuxen rör-han sig som samme .Lill-Björn i dagens i sanslutning till. ätt. Södra Älvs borgs' distrikt av centerpartiet fil . rar. :femtioårsjubileum . -ta-av dessa dagar, anvisats,' näm- ligen” samarbetet, i mitten, Det är om centerpartiet väckt allvarliga funderingar & om vart centerpartiet vär på. väg, Man :har all" förståelse "föride funderingarrna, För många människor inte minst här i Söd- ra Älvsborg är ceritérpartiet '. en hjärtesak,, som man klamrat sig fast; vid som. ett stöd i kampen för tillvaron. Jdén .om samarbetet är så fast rotad att man har svårt att tänka ' sig. att detta samarbete UU: "kun a sig några andra > Vi ger dessa tveksamma allde- les rätt i att någon sammanslag- ning kan det inte bli fråga om i en snar. framtid, Däremot är' det klart känt att det höjs många in- trängande röster, på folkpartikan- ten som pläderar för helst. en för samhället och a och ” konsekvenserna. är, på intet sätt utredda. Att man andskas "så lättvindigt med en -: betydelsefull lagstiftningsfråga är oroväckande ur parlamentariskt ' demokratisk synpunkt. Det borde vara lätt för oppositionen att enas om ett Npp= - skovsyrkande från dessa utgångs. " punkter. Som man nu vet kommer -= emellertid inte högern och folk- partiet att gå med” på « en P sådan ration. Vår mening på den punki ten är orubblig. En sammanslag=- ning -kan -aldrig: komma -att ske genom ett: dekret uppifrån," det kan i förekommande fall . endast ske sedan den lokala ' opinionen mognat härför... Det finns all: anledning frukta att "én operation 'som . tillkommit etter order” "från högre ort aldrig ? blir! annat än en' besvikelse. och till i ingen nytta,' och det måste, till: kol iljö. Han ser:i den” det gamla" fattighuset. Bårn- domsminnen av : den art Wassing upplevt' släpper inte.. De har heller inte släppt Wassing.. : Han fascineras av. de unga män- . ; Finansministe er Sträng” har. i detta läge. den föga populära upp- giften att försöka hålla bostads- "byggandet inom” ramen för våra . ekonomiska” resurser och "tillgång" en på arbetskraft. Att i dagens si- tuation försöka" "driva" en över- ”budspolitik på bostadsbyggandets område. är frestande men föga tillrådligt, > En ' så överhettad -marknad som denna kan inte till- föras ytterligare bränsle utan att det medför allvarliga skador på : samhällsekonomin, Vi måste alltså rätta mun efter matsäcken .' och - det innebär att bostadskrisen kan förvärras, Regeringens ekonomis- ka politik får tyvärr de resultat som kritikerna sedan länge förut- spått... H niskor hån möter, vit: sin syn. på de unga människor, » föranléti som de fyra författarna inbjöds till |, " Hinns någon praktiskt möjk "I form som är bättre”. .: känsliga : små människor som livet far hårt fram med, Varför? undrar Ake Wassing alias ”Lill-Björn,"'den + som" : håller greppet: om författarsh För Isom en sådan skrupelfri politisk visar: diktavurid På den. na, punkten war Hr. Nilsson: väl- görande' bestämd och fast i mot- sats till sin:företrädare på wutri- kesministenposten. En annan' källa till - tillfredsställelse. var 'utrikes- ministerns betonande. av att. Sve- riges neutralitet ingenting har ge- mensamt med den s.k. neutralism, som .. frodas : 1 vissa utvecklings- länder, Det skulle vara genant för Sverige att inräknas i samma fålla opportunist gom president” Na er i. Peypten,, Vattenhalt”. . garanterar a l Varudeklarationsnämnden merna för de Värufakta på kött- konserver som infördes för en tid sedan, För att skapa garantier" för att varje använd köttsort och kött- kvalitet 'inte innehåller ' för "myc. ket fett, senor eller bindvävnader bestämde" man för var och en av dem; en . minsta” vattenhalt.. Fett, nämligen -mycket :litet vatten, me- En -köttbit' med” för mycket av: t.ex” fett kommer: helt "enkelt inte "upp i” minimivattenhalten. Detta' berättar Konsumentinstitu- tets "tidskrift "Råd och Rön" i sitt Lill-Björn ; ser han inte, der rät-. tare "vill intese, de. problem som In tagningen till "skolan. Och de samhälleliga” ansträngningar -|som gjorts: innan.det gått så långt, blundar. ha; "som sjuda övertygelse”. att ”det hövs en förvård' för barn med "ti. digare skolbesvär, en föräldravård där en far;eller mor fått uppenba- « Ira svårigheter att ;klara sitt samt " islutligen en eftervård så utvecklad. att åtminstone. . ungdomsvårdssko-' lorna "blir obehövliga eller känske som en konsulent sade mig gjordes om till direkta sjukhus”. +=. st Mot Wassings mycket subjektiva och negativa inställning till ung- domsvården .i sin helhet redovisar |. Per' Olof Sundman sin Tespekt för de insatser vårdpersonalen gör. nn = "För mig står det klart”,. säger Sundman, ”att "vi "behöver. . ung- domsvårdsskolor. ; Det finns alltför | + 1 ma och 'ger i samman- till : med ' nödvändighet: oftast hårt .. koncentrerade Sofextern Möttburkarnas” Marufaktarutor. ndatid under. internationell 'kon- troll: fick hålla fria val, där: såväl Vietcong''som Saigc im och. buddisterna fick' ställa , upp. |. Kina skulle kunna erbjudas med- lemskap -i FN imot "att: det lät]: Vietnam. Vara kedemonstration.. kan. 'wara "början neutralitet inte” är "någon ideolo-|;. i Alabamä;' md hatets ' om; "Walläc gade möter” resonans: hös "en" 'stän: | köttkvalitet ce c knepig ' när : den" arbetade : ut” nor- - dan muskelköttet har .hög vatten-+" hanget också :en utförlig bakgrund |- Kanske skulle fyssar, ämerika= ner och fransmän — de, Gaulle har fått, "beröm, - Moskwa — kunna. skapa något slags stilleståndskomriisston,- inom 7” eller utanför! FN, som fick "kontrollera an Inga. fientligheter förekom. och för... realism" : från » Sydvietnam. "efter sen - över- folk a samverkan. Däremot gör. det ed mihst sagt 'kuriöst intryck, att -be, spotta "det -åsiktsmässiga” innehållet; ratt klandra den politiska, "kursen; hos dem, med. vilka man: säger sig "fred. USA:s styr- Å -Om-ö Geo digt” minskande" skara. Det åmeri- kanska fölket” börjar" i inse: att det skapet « för högerpartiet har han själv anfört. det. förhållandet, att inte hade ; : förtroende” inom senor och bindvävnader:' innehåller] '. litik är många: Ett ginella lanceras - Har just hört ett Program i där "man : ger "den: kristna re- ligiohen skuld: för .nedvärderingen av kvinnani Jag. kan inte undvika att undra över” ätt "män, som man vill anse 'som. både kloka och an- svarskännande, kan ge sig till' att tala: om: saker; ' som . de fyåli har" bra lite kännedom om, nu 1. Svalan/Life många barn och ui vars situation ä är sådan, att det : inte g :vård. För Sundman är klientelet- också vanliga flickor och pojkar; med oli- ka" attityder . gentemot sin. omgiv- ning och gentemot -besökaren-för- fattaren. Den: ena ' är öppen ' och trevlig, den andra sluten och .kan- ske misstänksam. Och han: skild- rar kontakten med dem med in- levelse. och. tillgivenhet - liksom Wassing, Sundman kommer. emel- lertid den krassa verkligheten när- mare än Ake. Wassing, Lika övertygande som Wassings engagemang i de ungas' situation ter sig, lika 'diffusa: "verkar, hans slutsatser av iakttagelserna." Den förvård han ' rekommenderar exi- sterar i viss mån redan inom den reguljära skolan, den föräldravård han talar om likaså — även om den: inte är obligatorisk. Och-hur han slutligen menar att eftervår- den skulle utformas för att göra ungdomsvårdsskolorna - obehövliga utvecklar han inte närmare. Han hänvisar till en konsulents upp- Suming om ett slags ”sjukhusmo- ell”, -— Osökt komimer man att tänka på en erfaren rektors ord om, att hur väl "utbyggd :. den förebyggande verksamheten än kan bli och vil ken - ”hemmens renässans”... vi än må genomföra återstår de problem vi har i dag.' Vi behöver en' form av ungdomsvårdsskola, Men de tu- sen som för närvarande är intagna kommer alltid att förbli en försvin- nande liten bråkdel av. vår ung- dom. . ÄN a " Om de fyra författarnas litterära reportage — med friskhet och en- gagemang skrivna — kan vara de ansvariga till hjälp i strävandena att förbättra där det brister, ja, då har ju Socialstyrelsens initiativ varit av stor betydelse, = - För en läsare som också haft kontakt med ungdomsvården och det klientel det här rör sig om har reportagen ett litterärt — men inget nyhetsvärde, 2 Ulbtar | djuren har mä .dast. kr. IFM Till ” och' med" nuets tekniskt. avancerade ' sam- hällen "utnyttjar . människan 'fort- farande, däggdjuren för att få mat och dryck; skydd och kläder, bä- rare och drivkraft — och mycket annat, från kemikalier till sällskap. Bortsett från det. par tjog av :ar- ter ibland dem som är henne till |. direkt nytta har hon fört ett ihär- digt : hänsynslöst krig mot dägg | 4 djuren. I sitt 'växelspel med "dägg- niskan varit. lika egocentrisk 'som i sin förkoperni- kanska uppfattning . av .universum, Allt sitt. tekniska kunnande till trots har människan ännu mycket att lära av. däggdjureti; «Det är först under: dé sista huridra åren som hon lärt sig att färdas snab- bare till: "lands, "till. sjöss och i luften än: geparden, delfinen'; och fladdermusen, vilka dessförinnan |- i miljoner "år" varit däggdjurens rekordinnehavare. niskans elektroniska. ekolod; är långt gröv-' re och sämre än fladdermössens raffinerade" ekolokaliseringsmeka-. nism : och . inte ' ens; atomubåtarna kan: dyka lika.djupt som kaske- loten, . Och människans teknologi har fortfarande "långt kvar innan hon når upp till däggdjursmekanis-' mernas effektivitet och variations. rikedom." Hela ” områden: är fort- farande outförskade eller utom räckhåll för människan — områ-| den som te ex, användande 'av lukter. . som '" kontaktmedel "eller vintersovarnas. ; resistens. mot, sjuk- lomar.s : ” Människan "är framför - allt ett däggdjur, och såsom sådant ställs hon inför samma problem beträf. |. och socialt beteende som alla and- ra däggdjur. Det finns många sätt att lösa de där problemen. I den nya "volymen Däggdjuren som in- går i serien Svalan/Life Naturbib- lVioteket visas i ord och bild — en iktsfull och inspi de textt av Richard Carrington, en ' av Englands mest kända författare på naturvetenskapens område, och underbart vackra bilder i färg och svartvitt — hur däggdjuren löser och har löst dessa komplicerade problem i tillvaron. Pris per in- bunden volym i stort + format en- synden har: kommit i 'skylla ' den kristna” "religionen "för allt « vad fhänniskor gör i namn? : i svensk flagg för att. lättare kunna komma nära sitt," på "grund av den fredliga" flaggan, anande ; offer "och förgöra | det, : så: vore .dét: väl inte rättvist att skyl- : la ' Sverige ock svenskarna för "de |" skändligheter, som sjörövarna be- gått under svensk flagga. Vanlig hederskänsla borde ' väl innebära, att man inte sprider vidare ett rykte, förrän man hunnit konsta- tera, "att det inte är falskt, ten religion. innebär, så skall man väl ta reda på vad som står i bi- beln” och. inte vad -människopå- fund "åstadkommit, när .de -ansett "det tjäna sina egoistiska syften. att segla under den” kristna religio- nens "flagg. or ” fande föda, husrum, fortplantning |... -. Den kristna” religionen: grundar sig på bibeln och där finns ingen- ting, . som . säger,” att. Gud anser kvinnan som' någon' lägre varelse än mannen. I bibelns första ka- pitel står: ”Och Gud skapade män. niskan : till sin "avbild, till Guds avbild skapade han henne, till man [och kvinna skapade han dem. Och Gud ' välsignade "dem, 'Gud ' sade till "dem”. 0...s,. v. I. fortsättning- en, återkommer detta: dem .:och eder, 'alltså ingen" åtskillnad. "När Gud" beslutat skapa. kvinrian sade Han: :”Jag vill göra åt mannen en hjälp, en :sådan som :' han : be- i | höver”. . Han > sade : inte: + Jag. vill göra "honom: sen: slav, som” skall tjäna. honom och": inte: heller: Jag vill sgöra honom" er : avgud, .som han” "skall" Y dyrka," Alltså ingen överdrift åt någotdera hållet. Jäm- likheten träder fram; rätt klart bibelordet. den tränger: sig in på alla 'områ- den... Människor skyr inga medel Debatten i terna den - 31 : mårs.- - kommer nom”: ait klar ukformade "krav ;på en : vatt statskassans inkomster täcke; olika slag av indirekta” kostnader” i uppkommer” genom : trafiken: Dr "När snart sagt var” "och en. har bil & så blir -det 4. grunden detsam= ma som att skatte höjs' på grund av mio samhälle; deras" usla: behand aln lönefråg. lag - det "om: en! krigsförklaring, Utmärkt!” Låt : alla; banker: slakta | blo 'och ”reklam"; "befogad och "skulle motsats” Hl "reklamen "för ärta. dlösa : leende som - åter- varje komplicerad situa- der kliché vi förtjänar. givuxit in iden! der mokratiska .. människans rätt. och förmån” att' vara 7. delaktiga i de valdas "och tillsattas : ansvar, deras möda -med korplicerade ting eller farhågor för någon” "utvecklings- tendens. Vi begär det” lugnande le- endet,. och vi får, det Får: Se: att bakom detta” leende stundom. finns det "cyniska ' "flinet,'-den insiktsful” > enkla män »igen, med a” hårt förvärvade slantar alltid att nå sina onda” uppsåt: inte enskb-:',: att dölja dem : under: religionens | . täckmantel: Men' är det rätt, att dess :" Om" ett sjörövarfartyg hissar "intet ont Om man skall tala om vad kris. LF. : "sina I -14 i tillgäng] : låda. ; mi ik; lät han. sig inte, öner omgav h han böjlig onom, och ändå var Han svalt ihjäl med "livets bröd - död EA sida, Hans själ törstade till a slutade: dessa två rö- 'vares. liv — de som:i övrigt hade varit så' likartade.' Vid dödens port skildes'. deras wägar.'åt. .Den ene gick för: alltid förlorad, "den andre gick till paradiset: Möjligheten till frälsning följde också denne andre. rövare ända fram han' kunde ha blivit den tredje i det följe som ' med jubel trädde paradisets : glädje, förspillde, tillfället, Han till dödens port; Nan han ville inte, tillfället kom - aldrig "igen. Så nära att bli frälst var han och ' blev ändå". döden alldeles då förhärdade. hängde ' vid ha förtappad. - Hån: 'hade för ögonen, och äns han, sig, Frälsaren ns” "sida, "och ändå frälsas,. Kamratens ' nn VV randen: av försoningens iumför Paradisets. öppnade vörtads förlarvad) i Hfräls” mig. och bevara
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.