a a t EAHOLMS TIDNING Fredsken. a dena april "085 + Uppgiften”. a tiäningsbekym- | » mer varit de politiska partiernas "följeslagare de senaste -30 åren ' är. ingen överdrift, skriver re | man kan finna; om man går tillb . den" snöda Mammons skull, För] . vederbörande parti liksom i daktör : Eric Andersson i, Frisin-1- : nad Tidskrift (fp): Den. "proble= : matiken är äldre än så, vilket källskrifterna. 'Artikelförkattaren har fått i sina händer ett upprop från, 1907 som vädjade om stöd för vänsterpressen. -. Sveriges ' Vänsterpressfö. ning | "hade bildats av liberala public de en' 1905 i uni ter "dens 'skugga. Ordförande. var Te : .daktören - fö; "Dagens ”Nyheter, . Otto "von Zweigberzk, vice” ord- förande ' Ffandelstidnigens Tredakz "tör Henrik. Hedlund,: sekreteråre |. "> och kassör var Frisinnade Lands- . Föreningens .ombudsman..-. Arvid var "livligt engagerad. i den. sti den, skriver hr Anderss 'redagén- den 2- apåll 21965 - = LT Vänsterpressförenings" Vä 4 Pr . förtroenz deråd beslöt i våras på förekom- nar anledningar, att" söka: få ' till stånd. en fond; avsedd att under Västtysl örsta reaktionen Israel på Bonns erbjudande 'att knyta diplo- tillfredsställelse, ” Man " uppfattade Bonns" gest "som ett;' nederlag för Nasser” och” som eu tecken "på att ekonomiskt stödja - och? tidningsföretag, : tillhörand -dets : Vänsterpress, . vilkas: tet : eller. existens såsom” "väns? ; ledning; funnes” hotad.” '. Hol > I uppropet" "meddelades - alt ini och Gustaf Gullberg; "Stockholm, Henrik Hedlund, Göteborg, KK; M. Lindh, Gävle, och Anders Peri, sreglerä terorgan "av en, eller annan 'an? terimstyrelsen-- utgjordes - av: re- left: ”daktörerha Otto .von "Zweigberzk de sida' icke. kan bli -den "israeliska " regeringehs 'obe- vekliga hålläing mot. Västtyskland lönat ig. "Denna uppfattning kom meddelandet om" Bonris erbjudan- de ' och ' "den "israeliska regeringens principiellt" positiva svar." rider veckorna ” som följt där- "de" israeliska " tidning- stor" "utsträckning 'återupp- tagit sin mot Västtyskland starkt kritiska,” Jör att icke säga rent Inegativa” "hållning ”' "och" uttalat spörsmålet; "om det 'överhuvudtaget är sm iligt att” Sera ana "de tiska bi matiska,, förbindelser med ' "denna | stat var en känsla av. triumé och : allmänt, till uttryck i den israe- : liska préssen” under. dagarna: efter ! kland- kontra Israel zioni: Israels utril för ”att” verkligt 'vänskapli; ing har re, Öfta kom de” i trångmål” - kollegor av samma politiska färg 5 ! . intresse "att, "stödja. en framstod” det som: ett "betydande tidning F » som inte: kunde klara sig själv |. men. som. kanske hade: utsikt, atf | gå mot bättre. tider," om tt hand- I : tag Kunde ges. I ett, upprop till ber. 1907 / och . "änderteckrat ” Olto wön Zweigberzk "ock: Avlid |- sele YR RAR fe le] . ma: med: i 'samlingen; det of håller sig. "skriver han: att ett nytt 'mellanparti bör hålla . sen klär vänsterkärs,;Sen återstår det att ge konkret. innehåll en dylik' allmän formulering. på; det . vi med. om : oavsett hur der Programdebatten .> utfaller. kan ju” inget: demokras tiskt parti "Partiet "och conterbartict går, sam. I man "och stramär upp "sin! kur radikal: riktning säga ideel. och radikal fiktning, så talar ju inte détta för alt någon större: del av höge; väl snarare. räkna . vill tillskriva” yi skulle vilj fn skulle kom med, äljarna politiska åsikter och sunt förnuft; att-det | blir En. viss . anpassning: utefter » gränsen "mellan högern” och 'det vi ” man är ute på sina köpronder, -, nya" mitten partiet . men att den- nä anpassning inte blir. enkelrik< tad, ,' Nettoresultåtet' m inte” mycket till / För vår del: Svensson vågar vi att det nya mitt jänar, det att. understryker. hr tro.öoch hoppas enpartiet. skall få "en , klar, dominans inom den icke a "ning." "Och 'det är ” dikal vänsterkurs socialistiska "Men endast "under en förutsätt- ätt . man inte - "sätter likhetstecken mellan en ra- | opp och den skri kiga kulturradikalism som. en del liberala ungdomar: tid ägnat sig åt. a ” "JUSTITIEMINISTERNS- FöR "SLAG "ec att. samtliga ' lördagar - under senare året ska bli bankfridagar, d.v. 5. betalningar som dagar ska inte behöva ' förfaller dessa |” inbetala. spekulera under . [EA innebär betydande ått dessa ingas” riksdagen ; - ätt. fatta” beslug: i! frågan. Detta? Ör, r kän emot; Vv planerade! "skogsindustrien:' i . Det är i hög. grad anrnärks " ningsvärt. att: man vill förhindra i förädlingen av. det virkesöverskott Man spelar ut: fritidsintressena gentemot dessa människors trygg- het: för sin. försörjning. Med" all respekt för fritids. och nat intressena, 'så bör. .det ändock gö.: ras 'en; rimlig. avvägning ' mellan . Var dessa skall beredas” "utrymme | och var livsviktiga " jJrsörjnings« intressen måste tillväratägas...- + Om vi tillåter, att. brukandet av : jord; och. 'skog:- eller. förädl'i nigen av. +-produkter, rån dessa "som: ändra; viktiga. nåtörtillgång- -arblir en (andrahandstråga men alt ”tillgodoséende : förrän på måndagen veckan där” på, kommenteras av E x EP re sen Förslaget innebär” en "anpass- ning av utvecklingen på ärbets- k marknaden med allt oftare ge-|. nomförd femdagarsvecka, Det är] |. ju besvärligt för företagen att be-|. höva ha folk i arbete. lördagar bara för. att sköta- bankinbetal- ustitieministerns förslag r den olägenheten och bör därför accepteras, ..-.' . Men det är angeläget att' "inte bankfridagsreformen : av: bank- tjänstemännen uppfattas som en allmän ' klarsignal stängt. Redan stängningarna un) der sommarhalvåret utan någon |. 'som- helst jourtjänst i till 'lördags- enstaka - kontor vållar allmänheten .stort besvär, Stängningarna får inte i reformens följdvatten byggas ut|' till hela året utan att man radi- kalt tänker om i . Bankerna måste 2 de all Snhet jourfrågan, « . se till att den som lördagen till veckans stora in- köpsdag får rimliga möjligheter |- att även göra bankärenden när!" s i Anmindrer i txklysiva - ”Utredarna "skall fundera” Pp < inte formerna. för bilbeskattning. : "en" borde : ändras;: . --borde göra -en- ny, avvägning melz Jan: fordons och: drivmedelsskatt [: et hövas — och" "det r mycket möj-. Ngt att. bilismen bör beskattas "| lationerna år - | smittkoppor”. ot; sträckning i u-länderna.” Så. sent klart.” nog givits tillkänna. Men svårigheterna ligger” -det”. rent känslomässiga” området, -I Israel vet man mycket väl, att det: i tyska politiska, kretsar fram- -kömna : önskemålet om; en' norma- - | lisering ' av- de 'tysk-israeliska re- . otvivelaktigt måste korgma att "köpas ' till priset av en: nedskrotning av. 'Häallsteindok- trihen:' som” hittills utgjort själva grundvalen ” för Västtysklands / "mut- fikespolitik.” Utan. Ulbrichts besök hade det nog dröjt länge nu hade tillbakavisat I träckta hand, så skulle "man ha; kastat bort, en chans:som kanske "aldrig hade kommit, till- baka; Golda. Meir, Israels utrikes- uttalade - nyligen . inför r:. ”Då vi nu jag .— trots imninga - cke bara på | tyska ' folket kan ännu inte bli normala”, Israel står” inom ' ett halvår in- för: parlamentsval, och : si- tionspartierna är . alltid beredda att spela upp den .tysk-israeliska frågan i sin kritik mot regerings. koalitionen. : Det kommer de sä- kert att göra nu också, även om regeringen - Eshkdl torde kunna räkna med en ganska säker 'ma- » återstoden av de 1964 Hemligt , vapen få på, att. Västtysklands : - Golda: Meir ländska ambassaderna och .legå- tera det; Men aela-! tionerna mellån - Israel och det! | geri "är det emellertid fråga on ifall västmakterna verkligen önskar ge ! Bonnrepubliken rätt att uppträ- da som garantigivare vid deras sida, ty det skulle ju betyda, att .de erkände. Västtyskland som jämbördig stormakt : Mellan «Österns; ingelägenheter, . Ett krav nr 2 från Israels si- "da, warom = förhandlingar redan "pågår, är att Västtyskland skall "fullgöra: den sista, relativt ringa avtalade vapenleveranserna, Bonn : har här önskat att':i stället för betala + motsvarande |. summa kontant eller i. form av «sandra. varor. Det tredje israeliska kravet är .det mest raffinerade. Det går ut ambassad skall ligga i Jerusalem och inte i Tel-Aviv, där de övriga 76 mt- ; tionerna är belägna. FN prokla- merade på sin tid Jerusalem som internationell stad; gemensam för judar, araber och kristna. Israel satte. sig över denna FN-bestäm- melse "och förklarade . som israelisk huvudstad, , Skulle Västtyskland (som . inte ” tillhör FN) , kunna tvingas uppföra sin ambassad... i Jerusalem, så hade Israel - därmed ställt Västtyskland i konflikt mot övriga staters och mot FN:s eget beslut att icke er- känna Jerusalem som : Israels re- um. : joritet för bes! att t Bonns bjud . om tiskt erkännande av Israel" det är uppenbart, att' Israel. "här vid kommer att ställa Jupp en, rad villkor som ' Bonn måste gå till mötes innan saken kan anses vara förd i säker. hamn; -- Till . dessa villkor hör först och främst Is- .raels : krav, : att : Västtyska - För- | bundsrepubliken skall ansluta sig till. den deklaration, . enligt vilken västmakterna - USA,- England och Frankrike år 1950 ställde sig som garantimakter för -de. gränser .Is- rael. erhöll . vid vapenstilleståndet med arabstaterna. samma år, Här d. din] ö Idskälsodagen haj rättats : ; att "påminna . om Världshäl- söorganisatioriens” tillkomst ' den. 7 april ; 21948. Den .'brukär: "varje år Tha ett” speciellt” motto,” som: an- knyter” till någon gren av .Orga=- 2 nens, verksamhet. ” Mottot. i "Ständig. beredskåp ' mot «Smittkopporna” har "under ti i- j gare århundraden varit en av de värsta” farsoter; som. plågat Euro- pa. "Man beräknar” t.ex, alt sjukt i] i vår världsdel unz ; A700-talets an utsände . signa: Smittkopporna upphör: att Vara en fölksjukdom | pa” sédak "den ” engelske TEdy Nn upptäckt kop; sineringen... I början” / £1800- -talet "stiftades i de' flesta eu- rfobeiska | länder” lagar,' som, gjor- de” smitikoppsvaccinering ..obliga- torisk.:" En sådan : Jag” ördes ' i Sverige år. 1816; ] Sjukdomen: lever kvar i'stor smitt= ut- + som 1983 "intr ffade i Asien” öch Afrika "mer än" 100.000. fall varav 125.000 med dödlig : utgång. Offren skulle "ha" blivit, många - fler om iinte motåtgärder” satts in genom + WHO:s och nationella Organs för- sorg: De främsta "vapnen "var måssvaccinering "och ”. isolering ' av edan . insjuknade och deras an- riga ' och . nära bekanta.' > > En del fall importerades till Eu- ropä vilket även Sverige fick kän. ning, avi 24 ' svenskar insjuknade ent på efterspanade brottsling É "på. ved Ett' betydande an-'. tal "personer: åste : isoleras” och i " Västtyskland, och" domarna bli för ' milda" enligt ' israelisk åsikt, .' Nu. tror man "emellertid, att den ön | israeliska regeringen inte kommer att hålla alltför hårt på detta krav, ty det finns många kretsar i Je- rusalem '( i Israel överhuvud- taget) som 'skulle "uppfatta det som en provokation att nödgas se Tysklands flagga vaja från ett hus i den heliga staden! På tyskt håll fruktar man, att en tysk am- bassadör "i Israel under alla om- ständigheter får "en svår och wut- satt. ställning, "ty det kan befaras att hans residens (och hans själv) kommer att bli föremål för :alla slags demonstrationer och protest aktioner warje gång" det framde- les kommer att tagas 'upp nya na- zist- och krigsförbrytarprocesser «De tre israeliska partier i Knes- set som vägrade förorda ett dip- lomatiskt närmande mellan , Bonn Jerusalem | ” ”USA- står nu "inför - nya” beslut den , hittillsvarande: taktiken har inte gett någon utdelning. En ytterligare "utvidgning av ”bomb- angreppen är en allvarlig affär, och premiärminister "Wilsons be- slut att'sända' förre utrikesminis- tern Gordon: Walker på en' rekog- nosceringsfärd till" Fjärran östern är inte enbart en eftergift åt la- bours irriterade vänsterflygel utan säkerligen också uttryck för ,den oro, brittiska regeringen . känner över utvecklingen. Det understry- ker att Washington-ledningen även bland sina allierade kan. hamna i en mer isolerad position. 'än den redan befinner sig ir "= : på Stockholms-Tidningen” —- i Man . kan inte. gärna kosta på sig. lyxen att.ha båda de ledande makterna i. Ostasien till motstån- dare. Det är faktiskt varken mer eller mindre än en total revision av hela den sovjetiska utrikesori- enteringen som skymtar, bakom Moskvas problemkomplex i Fjärr ran Östern, => « ee . Nordvästra Skånes "Tidningar De flesta torde medgiva att det nya avtalsverk som träder i kraft den 1 juli är-:av behovet påkallat, Den statliga sektorn är uppenbart underutvecklad , som . modern. ar- betsgivare, Kapaciteten är -otill- räcklig, överblicken och samord- ningen saknas. Det är milt ut- tryckt en diskutabel metod att. som hittills förlägga 'avtalsarbetet "i dels "den - vänstersocialistiska -Ma- pamgruppen? och dels kommunis- terna. Inom"; ; regeringskoalitionen var' det" "några partier som” nedla- de "sin rös «liberala : grupper och det religiösa. partiet Achduth Avodah;” RC och '- Israel, ' var dels det. starkt hö tionalistiska skärpts kontroll ” av: infördes för, tesande” till, och: från " Världshälsoorganisationen ” Världshälsoorganisationen - är: elt av Förenta "Nationernas fackorgan, Den: har. sina: egna beslutande or- gan "och egna. medel; Dess för- hållande -till FN : regleras. genom ett avtal. En. rapport: om WHO:s verksamhet , framläggs. årligen för FN:s ekonomiska - och sociala råd. WHO:s stadga 'utarbétades: av ; en "internationell ” hälsovårdskonferens i New. York . 1946 i, övers ensstämmelse ' med Förenta "Natio- sfnernas. stadga”. Den! 7 april 1948 hade” :20 av, FN: » medlemsstater vill säga 'det ör att den "Medlemskap; i i WHO är öppet för Jalla stater! Medlemmar ' i' Förenta Nationerna. kan" ansluta sig ge- hom att: godkänna stadgan. Andra beviljas "medlemskap när ”' deras ansökningar godkänts genom ma- .joritet '' vid: omröstning ' bland 1WHO:s. . medlemsländer. Territori- er''som 'inte har självständiga ut; rikes förbindelser kan antagas som associerade medlemmar. juli 1964 hade WHO 123 mnedlemn ör. varav 5. associerade, För att. kunna angripa: de speciella hälsovårds: problemen i skilda geografiska. områden har WHO upprättat 'sex ter ligger: i Genéve, Schweiz. De regionala kontoren är, placerade i Brazzaville för Afrika,'i Washing- ton för Amerika, i New Delhi för Sydöstasien, i Köpenhamn för Euz ropa, i Alexandria för. . Östra medelhavsområden ” och i Manila för Västra stillshavsområdet. regionala kontor, WHO:s högkvar.. Ohorutpartiet, : | Lärarassistent, skolvärdinna Vid högstadiet i i Finnskoga-Dal- by”kommun i' Värmland har man vid sidan om de ordinarie lärarna sedan.» ett; år.tillbaka tillsatt in- struktörer "sort underställda " lära- ren" svarar, för: utbildningen ” a eleverna, Inte"nog med detta. För att” .underlätta lärarnås. arbeté "har man: också ” anställt ” en: skolvär- dinna: "och ” "öppnat ”en ”skrivbyrå som ,- är” lärarna: behjälpliga med deras” skrivarbetef = «- ”Skolchefen Lars ' Elam” berättar? ä det” nyå z numret > "av Kommunal skoltidning — som Svenska "kom. munförbundet " utger. — om för- söken. I första - hand lusten. att pröva vad som egentligen är verk- ligt -lärararbete,. Kanske — har man sagt — kan den akuta lärar- bristen lösas också genom ett ef- fektivare.. utnyttjande av de lärs domar man redan har. > sAnledningen till försöket är lä- "rarbristen; :I den lilla Värmlands- kommunen beslöt: man att bli en sorts ”amatörmässiga” -laboratorer i.det stora forskningslaboratorium, som: vår svenska skola borde vara. Man stod 'inför uppgiften att dubblera . en - rad praktiskt inrik- tade'. avgångsklasser,. Med detta ningsbehov och framförallt extra- lärare. ? "Man valde därför den nya lins jen. En lärare tog ansvaret för en stor grupp elever och han tillde- lades en underställd assistent: Man (LT) = Rektörer — och "professorer från: 99: universitet. och , högskolor i: 24 - länder. har.-'utlovat - att. .-.delta .-i Kiel-universitetets instundande 300- er års." jubileum! Den -manstarkaste "I delegationen :med professorer - från ; [sexton "universitet skall . anlända ef från Storbritannien, ' den '. näst största med :representanter. för.-el- va: högskolor från. Nederländerna, ' Men: även fjärran länders univer- 'sitet såsom Japans, Indiens och d de <bedömas med hänsyn till sin bär, "kraft. som ”skatteobjekt och till eventuella" önskemål om ått hålla deså expansion” "tillbaka: för att "kunna" pruta På" de investeringar "den: drar. "med sig 'och använda "till ändamål som” be- löms vara angelägnare. "Vad. bilarna sammanlagt kos- "tar staten Kör däremot inte; hit, Z.odh:: det: finns "ingen. anledning vatt slösa” några utredningsresur- - Ser. på att räkna” ut det. Hr Strängs "direktiv hör 'bäst hemma i den tankevärld som födde Karl XI:s ”indelningsverk”. : > Det . var riktigt bra på sin tid. Men Sve- : riges ekonomi” har -faktiskt för- ändrats en. 'del' sedan dess. . : MagöniNYheten sydamerikanska staternas kömmer att vara representerade: ' Hel mellan den 31 -maj och - den juni detta år. Över tusen gäster från in- och utlandet, med den tyska fönbundspresidenten Hein- rich Läbke i spetsen väntas besö. ka Kiel Kiels "universitet , grundades 665 och fick namnet ”Christiana "AI "bertina”, Det räknas. inte i alls ; bland de-äldsta tyskspråkiga- uni versiteten. De första tyska-uni- versiteten ” hade ' grundats bortåt 300 år. tidigare — i Prag 1348, Wien 1365, Heidelberg -1385 och Köln 1388.' Men innan' Hamburgs universitet ' inrättats : (1919); var Kiel-universitet i det stora hela det enda i Nordtyskland, och på dess lärostolar fanns alltid en rad framstående vetenskapsmän ' och forskare såsom exempelvis de be- römda kemikerna och nobelpris tagarna Meyerhof och Diels som hjälpt universitetet till internatio- nellt rykte, . Kiel-universitetet har sex fakul. teter, den. teologiska, den .rätts- och statsvetenskapliga, den medi- cinska, den filosofiska, den mate- matisk-naturvetenskapliga " samt fakulteten för jordbruk, F. n, stu. derar 7000 studenter i Kiel. Med tanke på den masstillst; strömning som idag råder. vid Västtysklands flesta universitet' — det är bara ett fåtal som har mindre än 15000 « |studenter — anses detta antal re Jativt ' lågt av: Kiel-studenterna, och studiet i Kiel betecknas som. Kids universitet firar 300- åtsjubileum fördelaktigt, Ty" vid Kielouniver- sitetet, - säger studenterna, ' finns 3 Idet fortfarande möjlighet att pro- fessorer och studenter åtminstone någorlunda får komma i kontalt med : varandra. En rad discipliner och" specialområden -- omhuldas framför andra -' vid Kiel-universi- tetet: ”urtidshistoria' och förhisto- ria, nordisk historia och filologi, havsforskning:: som har ett eget forskningsfartyg till = förf iv | de följde" extra lokaler, större utrust-| de problem .som man berett - sig på- att” möta, har - egentligen .dykt;” upp. .. Eleverna '. accepterar syste met." Med" detta för ögonen "våga- an sig också ' på försöket att sätta in assistenter Hå det teore= tiska arbetet.” De administrativa göromålen som att underlätta genom att inrätta en skrivbyrå vilket har betytt myc- ket,' framhåller "rektor "Elam, Skol värdinnan: har. till: :stora ;- delar övertagit klassföreståndarskapet. I ett litet krypin i skolan "ligger alla dagböcker och kataloger. På pap- peret. är. . klassföreståndaren' kvar men i en klass har man gått så långt så klassföreståndaren ävekaf. : dess : avörande | faser ill "ett sar pärtement; ; lett” av : ett. statsri Naturligtvis borde man på: ett til digt stadium” förutsättningslöst ha prövat möjligheterna av att då det gäller produktiv verksamhet i'staft- lig regi. söka anslutning till: marks nadens ' arbetsgivarorganisationer men då detta — ännu så länge — anses politiskt omöjligt är: den" nu planerade. lösningen med ett sam- lande "verk onekligen ett fram- "De "aktiva: inom eco (Sveriges elevers: centralorganisatioh) . har skaffat sig nyttiga erfarenheter av organisationsliv, Det. är" svårt , att väcka. liv'i den "tröga. massan. ” I blem” evigt "detsamma. . Elevråden i skolorna” "har -som regel svårt att. engagera. ;sina kamrater , utom när: stämningen av en: -eller annan anledning blir upprörd. Med tani ke: på deras: ålder ;: är det ganska naturligt. : : Eftersom" det. -samtidigt skulle. kanske en' och annan ”vux- en "kunna hjälpa tilll Men; det. är kanske inte tillåtet med: :monar« kiska element. . Handelstidningen. Visst kan man: rikta kritik mot Seco.'' ”Atskilligt har” talats : och skrivifs - Om: dockbyråkrater och tonårstyranni. "Överdrivna, ' -Seco- krav - har ” också "gett "kritikerna man "inga övertramp fär man ' är i ”Seco-i åldern” gör, man 7 "ingen- " Heérmanssons-' hopkok ss av öÖ bud. och kwerulans : skiljer: sig inte : SN så mycket. från den folkpartistis- Och skrivbyrå nytt för skolan |" är häpen över ; resultatet. Inga av). ka :diversehandeln. ” det; goda sam- läraren har på sin lott:beslöt man :dä yrkesinriktning = : som för. alla fåts. ns en perimenten; Man drömmer inte om” att skapa "skolhistoria. ':Man har" bara i all enkelhet resonerat så att all den forskning som förr el- ler senäre måste sättas in i akt. och : mening ' att bättre klarlägga | skolans . vardagsrutiner : och effek- tiviseringsmöjligheter, . måste ha praktiskt prövade detaljer: att ta fasta på. N ee Långvarig: överdos. risk med vitamin! De vitaminpreparat som dår säl- jas i livsmedelshandeln är'i första som inte är ”riktigt. säkra på att de får tillräckligt med vitaminer i den dagliga kosten, skriver Fri Köpenskap. + Livsmedelshandelns vitaminsä- song börjar i allmänhet den” dag det första ruggiga höstregnet fal- ler och 'slutar första vårsoldagen, medan apoteken säljer sina vita- miner jämnare över. hela . året.,. . De receptfria vitaminerna måste vara så sammansatta att det inte är någon risk -wid överdosering. Det finns alltid folk som tror att om de förbubblar dosen som s (ett ytterligare är under byj nad), havs- och fiskeribiologi, ”lo- gistie” "(proviantväsen) samt världsekonomi "vars institut "är känt vida: omkring. » Förberedelserna till universite. tets. 300-års jubileum. är i full på | gång. . Högtidligheternas + första höjdpunkt blir ett säkert mycket färggrant festtåg som den 31 maj skall röra sig genom innerstadén till St. Nikolai-kyrkan, Det blir nog ca 1300 personer som skall delta' i festtåget, däribland rekto- rerna och professorerna från he. la världen i sina historiska äm- betsdräkter. En rad tillställningar och föredrag skall kulminera i en högtid i' Kiel-slottets 'konsertsal där ett antal vetenskapsmän för- länas en hedersdoktors wärdighet. Högtidstalet skall: hållas ” av en gäst från USA, professor. F. Machlup wid Princetonuniversity, om - ämnet ”Die Hochschulausbil- dung im wirtschaftlichen Kalkuöl”. (Högskoleutbildningen i den eko- nomiska ; :kalkylationen), -. Friedrich ” nosa". tår på burken .ska de bli dubbelt ' så pigga. Överdosering tjänar ingen- ting. till. :- "Men preparatet måste vara sådant att: det inte. skadar en .”vitaminoman”,. - Vitaminer om kan vara skad- iga att överdosera' är A I framför allt för oe det ska vara farligt med överdo- sering av ett 'A-D-vitaminprepa- | . rat som 'säljs i öppna handeln fordras en längre tids "överkons sumtion. Vitaminer tillverkas numer nå tan uteslutande . syntetiskt. ta vitaminerna från: råvaror i na- turen. ! Vad "väntar man : sig. då av ex-' hand till -för friska människor |'- barn. Men för attj; . slockna och "dö. "lär ett bud dm D fläkt syntetiska framställningen bg ng från regel billigare än om man skulle |" jorden: Inuti ända; fram un? Eng- elska ”"kanaleh? "Övar- nan "pojkar- na bättre då? .Övar man sig i sj . slag, eller vad gör man? Får flot- tan större slagkraft? Och vad sä- ger man om Mö — mellanölet alltså? bör skicka: medarbetare till Engelska 'kanalen och filma den "nattliga 'alkoholutspädningen "av "kanalen, "Det. bör bli äktsvenska : stämningsbilder, . sl . N Pål i "Västerbottens-Kur ren | Jordens befolkning : ökar med 200.000, per dag och vi "hinner - -inte i att. lägga ner mer än 20 joråbruk ipå samma” tid. : Men vid sjätte timmen kom ; hela landet ett mörker, som v: de ända till: niond timmi i Matt. 27: 45, e en. I Klockan 22 '— då sol högst på hinmelen solen bryter mörkret in. över Golgata. Så fa- sansfull lär: den mörkrel ä ning” som nu fullbordas = jorden, ; : till och. med :so- en vägrar att låta la "Så den. äta sina strålar lyst. över :.. världen, många nidingsdåd -i Men nu. har . . helvetets ens solens sken kan bi Mörkret lgen på. Golgata tr släkt méd helvetet Nn som är ' världeng: ljus "måste "Dessa tre timmar det eviga mörkret, : mörkrets rike, «där älska ' mig 2 villig att Iåt: ningar "dö, låt. h fam genomstrålat : av . att vandra örkrets gär- hela rg liv bli ig, hjälp mi Å ljuset -var dag. Hae mä föl mig till sist från det evi- ST Kret sin i i din Jjusa him- Jesus” fö, a i öppnade ö, ra ratt ' då åhan'p det stycket" är demokratins " pro- | är fråga om skolning. i demokrati : vatten : på sina kvarnar. Men ' gör utsträckning - . Och. solen har ändå SS N triumferar hatet, Och N- i I I , 1 H , i
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.