- En gmli gning ” till 'mervärdes- : miljömässiga siföätionen ö » hällena;'Den planerade. stadstea-" || 1 SR PR SR | JORD a en ATEN RA AR rn kn nn nr nn a sem Br Rn ER . Lördagen den” —=LT: oe Ingen skatteré Riksdagen har nu " behandlat |' finansminister Strängs förslag till skatteåtgärder för nästa budget-] år., Beslutet : innebär, att omsen höjs till tio procent "och bensi- nen med fem öre per liter, Dess- utom. kommer. igarretterna att bli nå ot dyrare.” ' Genom" de beslut som fattats har hr Strängs skattelapptäcke fått några -nya inslag, men 'den samlade ' skattereformen, " 'som exempelvis centern och folkpar- tiet efterlyst, låter vänta på sig. Detta beklagade dessa partiers företrädare méd- stor styrka ”i SÅ spri 196) förm: 1 sikte” Det skattetryck; söm riksdagen nu :beslutat om för” nästa bud- gétår,s är : :högt.: Det' är väl” alla överens : om, Centerledaren: «- hr . Hedlund" ifrågasatte,: "om: mån inte' snart nått "den" "gräns, som någonstans måste finnas, när: d' -.gäller' skatteuttagets höjd: é kan inte låta: utgifterna” ständigt ligga .en hästlängd före "inkoms- terna, "sade hr . Hedlund. Hr Hedlund kom även in'på de åtö gärder” m "eentern' och'-folkpar- |; tiet". ville ”att' hr Sträng ' skulle vidta "med ' anledning" ”av.: den ständigt snurrande pris- och lö- len. "Centern "hade bl!a. föreslagit; "att! berörda "instanser fs hur man skåll riksdagsdebatten; - Man del nekar att den' övergång till 'mervärdes-, it,vat skatt; -som ' allmä borde redningen' . förordat, ” måste ' bli verklighet," Denna" mervärdes- ulle som- ”bel ant 'ersättå varande omsättnirigsskat> : - . Des vei FOmsen medför” enligt "mellan: Å partiernas "uppfattning ”petydan- de störningar , för näringslivet” ” en” "planerade, för : något :" längre med : .gemerisamnia > + krafter » sät- få stopp” för en utveckling, "som alla parter / förlorar "på. Penning- värdet” i" dag är "nere "i " hälften av-- värdet - 1946,:=Det-' vore ” inte [ Reller. så olämpligt,” om” regering- tid 'än' ett gäller" :samhäll i taget, . när det genom. den ---- dubbelbesh som 'sker av” företagens inves: terings-” och "förbrukningsvaror. samtidigt". som punktskat- =” som; nu utgör. grälla in- som. förordats : av a ringen, i verkligheten. skall" kor : möjligt att : tementsorganisationen och därav » följande behov av personalför- fler tjänstemän och givetvis stör- . " stor-del av den angelägna ' om- F; son” Kar: behov av, centrala -upplevel=- ser” "finns, s. litteraturens. > centrum; indi i sig. i. litteraturens: centrum: Hon: kan vara i dess periferi, men det: kän hon vara också' i Stockhol eller'.var som” helst." "5 "Utflyttningen. från Stockhol 8 city » föranleder” Dramaten”; och Korisertföreningen att. sända « ut föreställningar till” Farsta Vällingby. Normaåri ifrågasätter om” niskorna. där är bättre än ra delar. av. landet: ; Den är, ' känske rentav! sämre,” ” då det finns orter i Sverige: som” "har betydligt: fler teåterbesök per” år än de stockholmska r js Hr Ströng, var: inte” rv rvsavdragens störlel iksdagens' socialdemo- till Partiernas Stockholm" (um). : i Enligt. min , mening bör stats- stödet till" tidningspressen samord- nas med stödet till partiernas all- männa” verksamhet, understryker centerns representant ' i pressut- redni geni riksdagsman NilsG. H acn ss o ni Skegrie, Utred- ningen .-överlämnade : under fre- dagen" resultatet av "sitt 'arbete till justitieminister Herman Kling. : Hr. Hansson ' i Skegrie utvecklar sin syn på det statliga presstödet skilt ' yttrande" han ' fogat till utredningens utlåtande. - Han menar att det stöd som måste in- sättas >för ' att: urderlätta ' partier- nas: ppinionsbildning bör i få for- härj men .av ett allmänt partistöd, Det ”stora- svårigheter: att skilja på” -tidningsverksamhet - och övrig verksamhet. framhåller hr. .Hans- TR LÅ ninge: vara '.ett,. ”llmänt stöd än mtelielnad verksamhet, understryker »hr Hansson: : Med den: "betydelse": 'opinionsbildningen genom; tidningspressen måste. till- mätas : även -i framtiden kan man utgå ifrån” att partierna "efter egen bedömning förmedlar. stöd. till de tidningsföretag,” som ur ”opinions- i ..behov. av skilda "yttrande ånknyter. till de. «synpunkter, som | framförts wid” årets riksdag i form! av fyrpartimotion undertecknad av bl.”a. hrr. Ohlin: och Heckscher och: som mynnar; ut.i ett'stöd till par- tierna "redan under nästa budget- år: vy Denna mötion. "syftar"4ill ett avlastande :: av ' partiernas . kostna- Il, och', det; sandra förslåg:" om , stöd: även Pattiernas- ungdoms- "den <- Enli + mening fortsatta > behahdlingeri utredningens. försla; jsådant; j'allmänt : stöd? till) , partier- | i rks varom.” enighet: sänderstryke hr: Hån | tern i Luleå ser ut som ett dens tecken. i sÄnnu så länge sänder ju nort- | ländslänen sina ungdomar ner till huvudstaden, och det .är" hårda | realiteter bakom, Folkströmmen i | "landet kan inte vändas,” men den I. kan spridas, Det trankila talet om. ”utveck- lingsbara -regioner” har också sin" överdos av. romantik sitt vårdslösände av kapital och män- niskor." Det finns ockå hos” lek darskribenter..i. storstadstidning- ar en specialform av intellektue!l | isolering som bör tas under ob- servation, skriver Birger, Norman. REFÖRM PÅ PAPFÉRET?. . - i-att en docent i sociologi gör sig skyldig till sådana; svepande" ge- neraliseringar ”—' utan - tvekan+ på åtminstone 'en punkt: " Det fatns" nämligen "en gammal "antinazist - och : koncentrationslä- - I gersfånge. med. bland 'de: av do- . cent Israel: prickade. Rättsfallet + som-'skall. avgöras-" gäller ” kränkning, men skulle kunna av! skrivas, om ducent Israel bad om | " ursäkt.. Han vägrar det och där-[ F igenom visar, han en intolerans |. mot intoleransen som knappast är godtagbar från demokratiska ut- : gångspunkter, även -om han i ins . Nu .är.det depar t tor, De skall ha större personal och | mer pengar, skriver Göte-T borgs-Pösten med -anled. ning av "förslaget till departer s mentsreform: .. Förnuftigt nog sägs i proposi- tionen inget om hur det skall bli skaffa +» kvalificerad personal till alla de nya befatt- ningar som föreslås. Mera talas), om ökande arbetsvolym i depar- F stärkningar. Samtidigt sägs att de ökande arbetsuppgifterna - ligger främst i områden för planering, samordning 'och ' vidareutveckling. . Allt detta gör att man måste haj: re lokaler. Lokalfrågan är ' för tat S brä d . fritidsgruppér, » hetta trott. sig -ha |. - handlat j..demokratins intresse. «Men demokratien är nu en gång |. inte” bara en värdefull: politisk | metod, den är en . moralisk fråga |; också; betonar öK " FÖR. ATT. SKAPA FÖRUTS organisationer är "det nödvändigt med en snar. förstärkning av stör "det till ubgdomsledarutbildning 0. 'sade ;' förbunds- 2 SM edin H .ordförandeni heter det i propositionen. Om inte tillfälle ges att flytta. ut: ytterli- tv gare ett eller två departement |” till lokaler utanför kanslihuset - -0. ansli e vs organisationen att stanna på papz peret, - ” . Nåja, tillägger GP sarkastiskt, "det: vore inte den första av del. många reformer, vilka på senaste |. -1: vida” ungdomskretsar r nu orolig: för, att :1962 -års ung domsutredning ”— på grund av "alltför omfattande vetenskapliga |' " bearbetningar av ”undersöknings- materialet. — inte kommer' att . framlägga något. betänkande som |! " kan. föreläggas 'riksd a att . g i I förorda "en :.linje. som. redan--fun- istiftelsen :milj. genbin Arbetarpressens förlags” AB | äre- | 1 nits i praktisk” tillämpning under "år.> Enligt "förslaget skall statsstödet nämligen: betalas ut "till särskilda = stiftelser - vilka » skall" få till. uppgift att stödja: pressen. in. om ';resp.. partis "intr Iserna idag? Ve 3 sedan fe Jar; skall: hänga med am och ' andra "modern form. för de statliga åtgärderna som redar har stöd i partiernas verk- samhetsformer. . Detta . understry- ker utredningen" även i sitt för- slag då man förklarar att 'stöd genom särskilda + stiftelser ” har valts för. att man på detta sätt skall kunna -tillgodogöra sig; de erfarenheter ” som : finns mär det gäller -tidningsfrågor och tidnings- ekonomi inom partierna och deras tidningsstiftelser. . . 'Tidningsdöden hotar >. Om, ingenting göres '>för att stödja pressen och dess verksam- het kommer .' tidningsdöden "att a- hårt under - de , närmaste åren. Det .gäller främst tidningar som ' inte lyckas skapa sig 'mo- nopolställning inom sitt tidnings- område, Av: de 115 tidningar som utkommer ,2. gånger per .' vecka eller. oftare'' sviktar . ekonomin idag hos en.fjärdedel. + a: Utvecklingen framöver lär inte göra” "dessa ' tidningsföretags ställ ning: lättare, ' Kravet" på". tidning- arnas standard ökar i snabb. takt, Det "gäller särskilt : tidningar som har en andraposition :-och som måste satsa hårt. för att hålla sig vid liv... Men; det : gäller, även dagstidningar +. sony nu' har ven stark" position inom . sitt - område, men: som" på grund av »storstads- pressens ökade "konkurrens" inom en- snar. framtid ning! skakad; ys . Storstadspressen . har oer) örda resurser "att göra” tekniskt högt- stående tidningar : :som 7 "snabbt når allt : längre, ut” i' landet på allt kortare: tid. Ländsortspressen mås- te;.möta denna : konkurrens 'med förbättrade: tekniska" resurser vid tidningsframställningen. det "då" med ide tekniska : res r- Utredningen har gjort en "kart läggning som” visar att press-: och sättmaskinsbeståndet . inte " är! allra modernaste "slag." Av de 111 tryckpressår rsom' idag är i arbete för" dägstidningarnas räkning har endast :.28 vanskaffats "efter : 1940, Med den : utveckling ' som: idag kähhetecknär svensk "dagspress: är | k I det. troligt att, de' äldre” tryckpres- 'i]sarna' måste förnyas . tämligen snabbt .' om: vederbörande : tidning. tin utveckling- en. . Ökade krav I på flenfärgstryck En; ny > tryckpress” av rotations- typ "kostar: idag omkring 2 milj. kr "och "tillhörande; av ..dagspressen, . "Inopolföretag inom an” få sin ;ställt 3.8 bör Sr samordnas med partistö ödet|. Ihar endast 59'en godtagbar "stan- dard ifråga om = sättmaskiner. Även inom «denna del av tid- ningsproduktionen gar utveckling. en snabbt framåt. Elektronisk da- tabehandling inom sätteritekniken är framftidsmelodin : och ' betydan-| de följdinvesteringar blir möd- vändiga för. de företag, som vill hänga med, ' - Ä "25 miljoner | per års > os Om : vi inte skall råka in i en situation med ett fåtal stora mo tidningsvärl- den är. det alltså nödvändigt med stöd i någon form för tidningar som annars är hotade av tidnings. döden, : Förutom” de . enorma. be= lopp som inom den' närmaste . ti- den, blir. behövliga för investe- ringar ' av teknisk. art, . kommer de allmänna ; kostnadsstegringar som: kännetecknar hela vårt nä- ringsliv. Om + den fria opinions- bildningen "skall" kunna' bibehållas måste enligt utredningen statliga åtgärder sättas in.” Utredningen ' föreslår ' dä årligt /statsstöd ; på: 25 milj. ett kr. | Pengarna skall fördelas efter par- tiernas röstsiffror "vid de två se- naste ' riksdagsvalen; "Med det ge- nomsnitt man erhåller. vid beräk ningen efter valen 1960 och. 1964 ,8 milj, centern 3,4. mi kommunisterna 1,2 milj. kr. Pengarna : : skall, ." som . förut nämnts, betalas ut. till. särskilda Fav': partierna . inrättade "stiftelser. Dessa stiftelser skall ha till upp- gift" att" fungera, ” som" partiets stödorganisation till: pressen. 'De villkor som utredningen vill upp- ställa vid . pengarnas, från ” stiftelserna "är att der skall kunna sanvändas.. för "stöd : åt Sverige tryckt periodisk skrift som kommer ut:mer:än 4 gånger per år, Skriften skall framställas '.i tryckpress och utgivningsbevis en- ligt tryckfrihetsförordningen: skall vara utfärdat. Statsstödet sk ra. skattefritt, ; Den: "årliga ilj. r.,. som "nu. föreslås, blir inte "av revolutionerande +: betyd else -:. fö | den " svenska: pressen. Den + sam- lade” omsättningen” för" de svenska dagstidningsföretagen; uppgår . still omkring ' 900 -milj.. kr . per år och - Iden :av: utredningen -nu 'föreslag- 'na” summan : belöper , sig "följaktli- gen" endast «till. ett «par : procent av. Omsättningen. - Denna .- summa för :de tidningar :som -annars - Ho= ta av, nedläggning. Något" allvar- H Angre; 3 konkurrensförhållanden > höver förbättras inom” stora - delar ; Ave ib Tre : ligt' pp es I: ” tidningsvi rldens "stort kan: det... däremot - av . | naturliga skäl" knappast bli fråga: om, --..; i , Sådana” stiftelser har funnits tl Under: åren. : 1948— rån: partiernas sida (TT) : : Utländska företag som är til fälligt verksamma "Sverige -borde få ! tillämpa : egnå kolektivavtal, ins” 87: miljo- rm av. subventioner till tidningspressen. xVia” Högerns för. lagsstiftelser har det sti ex” utgått 10.6. milj. "kr till' högerpressen,, via Pressorganisation, kr gi "folkpartipressen . och kr." Det. enda” parti. .som gra: pengar: att. satsa én- 66 mill. ite: haf Det är tydligen känsligt folk Till "och med. neuroser kan skå- Pas hos de "anställda, 'om de kri- ”itseras för mycket, hävdar sålun- -da: XV -ehefen-- N.Is: Erik Baeh- r att görad. Låta : mono> ipolföretaget driva sin, verksam- "het-utan 'ett ord av kritik,' stilla se hur företaget enligt Parkinsons ; "kända: lag sväller: och "sväller, så satt: snart : varje man kan : vårda "sig om en: liten. särskild uppgift, i stället beklaga de stackars med- arbetarna "för det. våldsamma in- + tressé de: blir föremål för, sär- skilt "från unga flickors sida, ac- i - ceptera alla Övertramp fi från TV: s framhåller ; Svenska: 'Arbetsgivare. föreningen i. ett yttrande över en västtysk not till svenska UD. No- ten -- gäller" närmast avlöningsför- hållanden för tyska: montörer "un- der "arbete i" Sverige, "framgår: det av en: redogörelse : i tidningen Are betsgivaren. va ip; enska ”kollektiv- avtal är. ofta förenat med: stora svårigheter: för de utländska fö- Ör fd men. öm saknar de ”svenskå lönesystemen" motsvarighet i andra länder, : vilket speciellt gäller kol- lektivavtalets ”ackordsregler. + SAF; konstaterar > med ". bekla” gande att'de svenska arbetstagär- organisationerna” visar : ringa för- ståelse” för . det” utländska företa gets speciella problem. Om det ut- ländska : företaget avböjer kraven på: kollektivavtal, leder det' erfä- lässigt .; tll > att : företaget förklaras i blockad . av arbetsta- garorganisationerna.. Genom . sym- paliätgärder mot andra: företag Orderingången till den” svenska | verkstadsindustrin, -exklusive. varv; visar en. kraftig uppgång under 1964 "efter "en mera obestämd ut- veckling i" föregående + år. Detta se lingen om; medarbetar i radio och TV.! ä il framgår. av. ett. diagram. i Sven- ska bilar, bussar och personbilar öka-; de med 19 procent till 93.800 en- heter. "Värdemässigt ökade expor- ten- av "bilar och. bildelar. med 17 procent till 1.077 "miljoner kr. ; ens” översikt SrelonE ekonomi 1964”, är det konstateras att utveck- inom ''werkstadsindustrin under året präglades av en gynn- sam : exportutveckling, snabb pro- duktionsökning och hög : syssel- sättning. Sysselsättningen - '. inom". ”yerk- stadsindustrin ökade under 1964 med en knapp procent, medan produktionen var 8 procent större än under :1963, heter det i över- sikten, Ökningstakten, var därmed : avsevärt .snabbare - än föregående år då den pppgick till 3,6: pro- cent. : : Exporten av verkstadsprodukter ökade värdemässigt under "året med' 17 procent till &. miljarder kr. Efterfrågan. på elektriska ma- skiner .och apparater var synner- ligen livlig, och exporten steg- här - ORDER LÄGET INOM NERKSTADSIN DUSTRIN -Exkl. vor :g fadextal för orderingång sept-nov. 195 : ”örderstock 0ug. 1954 = Orderi under : de : tre första kvartalen', 1964 . var i. ge- nhomsnitt 13 procent större än un- der motsvarande period '1963, och inneliggande order ' steg nied e:a 10 "procent. Vid ' flertalet företag inom manufaktursektorn och inom de' mekaniska verkstäderna ansågs orderstockarna vid årets slut:va- ra förhållandevis stora. med hän-' syn till produktionsnivån, medan man inom den elektrotekniska in- dustrin bedömde dem som lagom stora... > ionalbudgeten räknar” man för::1965" med -en produktionsök- ning i ungefär samma" takt som under 1964. Prognosen bygger på förväntningar om ' stor exportök- ning :av verkstadsprodukter även under 1965 samt ökade maskinin- vesteringar på hemmamarkriaden. ue pengarna ; fördelas enligt pas -kunna slå sig in i Kanslihu- milj., folkpartiet, 4,3 milj. set. Dessa” statsmannaord ; "i: en » fördelning t kan : emellertid .: bli livsavgörande | i ide: "kommuner "som" 'redän. debitez : rar "fritidshusägare för" sina” kost I 'läven. onv: de önskar - länge sina 4 lidandes .wäg mot Golgata,. "| våra överträdelsers skull och sla- ; Jgen för våra missgärningars skull; Medan det är folkpartiet (ocj nader? Risken är att man 14 håll h att. ;se centern) : som” håller : lighe- tens” - front . mot socialdemokratin | är högern hänvisad alt agera ba- kom "fronten och söka ta/' väljare från .de andra ”borgerliga”. parti- erna. Och eftersom det då rör sig om väljare som i främsta rummet är .mot socialdemokraterna faller det sig lättast för högern att vin- na framgång genom att påstå” att folkpartiet : och ' centern ' driver "en politik som är” praktiskt: taget: so-' cialdemokratisk, ”Bevisen” för det. ta växlar ”— än är det ATP,' än ATP-fonderna, än " budgetpolitiken och ä någon detalj i skattepoliti- ken —'men denna högerpropagan- da är lika gammal och lika kon- stant; "som ropen på samverkan... : Falu-Kuriren: (to) De "börgerliga förefaller ha”be- traktat författningsfrågan - främst ur taktisk” synpunkt: "den" har bli- ga "uttalades av' statsminister Tage Erlander vid ett föredrag si Norr: köping... Vi håller" gärna -med: hrin Erlander om "att "regeringen inte vill -” betrakta ” ”författningsfrågan "ett slagträ, Ett sådant mås- ligen ' framstå som en styg- gelse för "dem som”sitter inne' vid köttgrytorna och absolut inte? vill > Hallands Nyheter” - åd 4 Genom a [sköts finter har stats- ” ministern. sökt skjuta upp den. fe . I form” som 'skulle” politiskt. myn” örklara. svenska" folket ' "genom id./ett enda ”svaltillfälle | Kommer kommunerna om. nu sorhniärstugeskatten” blir” "ett ” fakz tum — vatt ta ut samma belopp av den” som har sitt Ffritidshs: i en ”ytkant” där- han inte” Kommer. i åtnjutande : av - några - kommunala arr "för" fritidsbet ggel) sen? Hur blir det med avgiften, i kan, ett byggnadsarbete? st Därigenom uwmtsättes' det: utländska företaget för "en "ytterligare ' press. : Dessa förhållanden och” åns kurrensen på den svenska "marks naden: SAF anser” att”. det "angiv- na” förfaringssättet : står god "överensstämmelse -'med "de 'li- beraliseringssträvanden som mer präglar. den . europeisk; naden." | Sammanfattningsvi om ' dessa ' frågor. i fortsättningen kunde "lösas så,' egna" kollektivavtal - vid-- tillfällig: verksamhet i Sverige. Detta. tor- de: Sölltghelor för sve fi t: bedriva byggnads-: och -' utomordentligt" "viktig samhällsfrå- lö ;: allt | att det.vore' synnerligen, önskvärt | i | sina livsformer" samhällaförhållanden, « =: 1: 3 avgiften som en generell skatt som ' kommunen har, rätt. att ta ut an- tingen skattedragaren får " något för pengarna eller «inte. Och till; detta kommer den - obehagliga känslan av att skatter alltid blir . En' stad i ; Kalmar län, som ha de'. svårigheter "att. finansiera en del byggen,' sände ett par man till riksbanken för ätt efterhöra möj-- ligheterna " till 'ökade lån. När de kom. ;tillbaka;, och: redogjorde för resultatet. av uppvaktningen be- rättade : wederbörande tj kommunalskatt staden hade. han fått. bi sked. svarade hän vit. ett; slagträ ; varmed "man hoöp- |: 7 för att mani inte helt slår ut vis- sa "djurarter; är faunan: Våra vild. mindre |: geningsverksamhet” utomlands. :.-Veckoposten, .Baptistsamfund Le es För La : ”Det intet finns, som icke: vinns av kärleken, som lider”.'Så' sjun- ger vi i. Geijers underbara . pas- leken talar "evangelium under: den ne. Vi får följa Frälsaren på hans där korset. reses, och den" mest" kval fyllda död beredes för den; enda människa, som levat utan "synd på vår: jord. Jesu vandring . till korset - är fylld av de. bittraste smärtor > och. kval "Men i den bittra lidandehistorien möter oss det, som är evangeliets kärnpunkt. -Ty: allt, vad Jesus” gör, och lider, sker för vår skull, för vår, fräls- nings skull. ”Han var sargad för 1320 S ytterligare medel 'ställs till orga, nisationernas ' förfogande" ' före 1967/68.:Den kommunala änslags- tiden beslutats, som på papperet, | : sträckning beroende av de sak- är också i-<stor sut=- liga intentionerna, ,.. - — - 130 var lagd 'på honom, för ME UR ert > jatt. vi skulle få frid, och "genom På PyQrdeinock . rn 33 bea bliva wi helade”. (Jes. sas 2 NH / NOT / | Söndagens texter talar om Her- och kritiseras även i fortsättning- 120 Pra N 120. I ren Jesus som: Försonaren. : När n. Ett monopolföretag har så sto- | « lo AT "i; |. Jesus stod inför Stora rådet, kom ra förmåner på olika sätt, att det RR NV t Sökte Alter. a Kaifasy gå ra : IDAS or: sökte efter: argument. för a : får försöka tåla att ha strålkas- "no - [[]- 0. Jesus dömd” till döden, . att. säga taren” på sig mer än 'de' flesta. några - ord, som faktiskt på ett (H el sing b o rgs Dag- f | . ofödda Så I utomordentligt . sätt ger . uttryck : bla DH. : ne Orderingång |. >. fr 2 åt "betydelsen av Kristi = förso- , > ” oo) no mm |: - "+ ningsgärning: ”I--besinnen -' icke, Ior 10 - MER 100 huru mycket" bättre" det. är för I "Det sdvän. : 1. CJ LJ . .. | eder, att' en man 'dör för folket, ; är nödvändigt, underströk r. ob | Så RE KR än att hela folket. förgås”. Mot. sin hr Wediri, att ungdomsutredning- re : -— er es : , -ivilja klarlade Kaifas här mening-js ens arbete. påskyndas och förslag ” foster dertea testo tistrostart ör lsödartötbösles tort ösdis en med Jesu sändning 'i världens." Narast. föreläggs. riksdagen . :-1982 14 90 ') Innebörden av Jesu försonings- Laholms” Tidning = av "kyrkoad unkt Evert Lindblom; vs Adolfs församling Lunds stilt,” > > nn sionspsalm. Om .den -lidande kärl! del av 'kyrkoåret, "som nu -är - ina Ha ö för att vi icke. skall förgås... Människan är skapad till att" leva : i gemenskap, med Gud. Men genom synden har- hon: vänt sin Herre och Skapare ryggen "och gått sina" egna: vägar bort ifrån honom, -Hon har avlägsnat sig: från honom, som är ' livets "källa, som är. tillvarons" mening; och mål, Hon shar” övergivit livets! väg och blivit ' en fånge : under synd- och död, . Men även om wi vänt Gud ryggen, har han icke förgätit oss, Vi" var dömda att gå "under, . men i sin väg an se kärlek har Gud tagit 'sig 'an dss,' då Han sän enfödde'' Son : till: en frälsare in oss. ”Så älskade- Gud världen; att han « utgav "sin" enfödde' Son; på det att.var 'och' e ' ny, som ti honom, skall icke förgås utan hova evigt liv”. : Jesus Kristus har helat ”, var brutet och för: borett me lighet. att bliva. 16 dö 055 berett möj- Guds barn, "Ho söndagens” ”text. Herren Jesus har lidit i vårt stäl« der och burit dem; upp på kors sets stam, Han har vunnit seger över: "synden och döden, och ge. - nom 'sin uppståndelse” har Han fört: liv . och oförgänglighet fråm i ljuset.. Så - behöver vi då icke längre "förgås: Var: och . ; tror, kan -i"Jesu "Kristi" namn" få sina synder' förlåtna; "Ty" Gud har i. Ia Kristus ” försonat -världen I med s malar gärning är just 7 denna: Ie, Han har tagit 'på sig våra syn- . - ,
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.