Så ”Folkpensiorierna - har. under Jånga tider. warit. ett centralt des bättämne i "den politiska : dis? : partiet. har "arbetat hårt för. att - tillförsäkra "- i folkpensionärerna | - räftmätiga folkpensionshöjningar. Högerns famösa. förslag ” under förra "valrörelsen ätt ur' AP-fon- den Karantera - "pensioner, åt . de folk som > h ; ESA än "den? 6: april: 106572 F olkpensionerna - ' vissa” proce tuella ” » Basbeloppet ' inom” den Pensionsandelen "följer 'med pen- ningvärdeförärdringar, men hind- ”standardförbättringar, rar ' . konstruktion, 1 "det "här ”avseen- det. De nuvarande” folkpensions- förmånerna - måste, i! förhållande öm” de ak till"-den” "ständard, tilläggspensioneringen, - "andelar 7 av ; "av D wärmländska "finnskogarna : har skänkt vårt land en rik skatt av: sägner" och" folkmusik. Här höll. en gång spelmännen till med sina ” ceremonier ' och ” offer - och musikalisk extas under :tre tors- | dagsnätter för 'att träffa. näcken eller” forsgrimmen - och :- lära " sig spela, Tre av wåra ' främsta tru- badurer har" värmlandsfinskt blod i sina ådror: Dan Andersson; Nils Ferlin "och : Gunnat” Turesson. Fer- lin skrev:på 30-talet i ”En skalds r? vatt: hans far , berätta- tiva gr Pp 2 utanför! den ällmänna » tjänste: pensionen "låg helt utanför "det politiska" forum där” folkpensions-. frågan hör hemma.” : vt : Upprepade” 'krav' från | entern om 'snabbare'- "höjningar efter] riksdagens principbeslut. 1958 har avslagits.” Centemn och" folkpar- tiet förenades i' kravet om att ket. —, även- om. det inte utsagts -— kan tolkas ha sett genom försla; höjning: Er. 0. : "Med muvarande' "antal index 3 allmä ” de "pensionärer "som" i "stort 'sett inte” har” andra inkomster "eller imtiden”" kommer ensionärernå att'| de om -farfars ' far "som . byggde fioler och jagade "björnar och ha- de: rykte .om sig att skjuta med itrollkuldr: ; ”När ' jag. blir + stor, tänkte jag, skall. -jag också bli björnjägare. Fiolerna "brydde jag mig" mindre: om, , Och. stor. blev jag så småningom. men då var björnen. slut”.' JEn som däremot brydde sig myc ket" .om ' fioler .war finnmarksskal- den '-Dan Andersson.» 'Vid .sekel- | skiftet” bytte Dan Andersson... till sig sin: svarta fiol: för. ett'fic! blivit tillgodo" | ; et” tillägg blir" äld belopp därmed. 4.000: kronor för! ensam: pensionär - och 6.250 kro- nor, för pensionärspar. Beloppen. ligger” något under den nivå som bostadstilläggen": Samtidigt före- slås: dels att staten helt ska över. "fa" köstn d re: Utjämningseffekt I ”den' 1882” ” antagna” lagen” om ”ällmän EE som beträf- ät rände” 'system "ska införas; ' : "Vilken-.standardförbättring 7 ac kommunala , bostadstilläggen-;kah : niedföra blir beroende av kom- 'munernas”" "ekonomiska : ; bärkratt, a RÖDA” FJÄDERN ;hötér " ” säkert är "också" att förelåg och | I Hela aktionen a bjoder ställningen att " handikappade |. människor "ska. hjälpas. via” väl |: görenhet; de ska «få ö från dem som är lyckligare lotö tade.'. Ivrigast " att "bevara - denna attityd är givetvis de som tar av. "stånd från en mer omfattande.so. cialpolitik,' Det "känns skönare ' att få ge ett par kronof;lite; då och :då' när man har lust; i samband med något festligt.jip- por där tävlingslusten . får utlopp, )-- 5 än att -acceptera .en' solidarisk ekonomisk och social politik méd . jämlikhetstanken .som grund, > Ett ständigt försvar för. dessa glamourösa ' tillställningar "är att samhället gör för lite och .att po” litikerna ' > därför ; behöver en spark i baken för att. ta: initiativ. Det är riktigt att. samhället gör för. lite för fysiskt och psykiskt | och” socialt handikappade. Men | det är osant att dagens" aktion ” har. tillk för och "driva politikerna. "un hands: ling, - all:den energi som satsas -på Rö- da Fjädern kunnat användas ' till effektivare - former "av -påtryck- |' ning och till förnuftigare propa- ganda. Man hade inte byggt ak- tionen på sentimentalt välgören" hetstänkande . som fixerar över- lägsenhetsattityder mot : de . han- dikappade och som försvårar och fördröjer arbetet för jämlikheten; ">. Varför så sur över, något. som man själv kallar ett "festligt jippo”? on ck KU: KLUX KLANS METODER + fördöms med rätta av. en 'en- | gen (KDS). När dockor :före- ställande president Johnson öchj ” Martin Luther King häromdagen brändes vid en av ordens .sam- mankomster . förbättrades knap- past dess: rykte: tea Det hedrar inte heller ssu, ratt organisationen tillgriper samma metod i:sin. kamp mot. Franco- Spanien; När Franco. symboliskt bränns på bål någonstans i Stock. holm, kan detta' inte försvaras med att det gäller: kampen mot en förhatlig regim. Det: luktar Ku Klux Klan lång väg, den fi- na doften av demokrati. är som bortblåst. Och Franco-diktaturen rubbas inte en tum, -. : Aftonbladet (s) haren]: liknande ' inställning till det osmak- liga tilltaget: Vi tycker att detta är en minst sagt "underlig form för protest mot förtrycket 'i Spani- en. Handlingen är en "direkt - ef-. terapning av de metoder general | Franco själv använder för att de- monstrera sitt förakt för demo- organisatloher. med” ”sinné "för PET. Hade man | haft det syftet 'skälle | krati ' och” människovärde, ->-- om "må ittning och! metod. för - tändardhöjningar >: av.: folkpen= Dee utan > "också ' för. att. överhuvud få, hela; folk- "ber san EEC OCIi FRV VS. . LAGARNA un "Även Jordbruk Föreningsbladkarlagt " märke - till. den" oväntat. negativa attityd .till::EBC' som fölkpartis ledaren intog :i. .utrikesdebatten: Emellertid '. har även ; från hr uttalats. Ohlins, partivänner..- Sverige troligen; ändå . " jordförvärvslagari. värvslagstiftning undan dennå ri -klarligi Å a Lika. "KAN FP. OCH-CP SAMVERKA? | ':: IUng C'e'n'terägnas leda- ren åt." skriften .- givit. Tidningen hävdar: . centerns. respektive: förbund är egentligen omg. a till vn . När det gäller debatten om vad |; folkpartiets åsikter är i olika samhällsfrågor, harsman från :många håll sökt konstruera : meningsmotsättningar av nästan vöverstiglig art, Från "andra håll ' hår man . menat, : att "det. finns." inte några partiskil- jande, frågor, utan de båda par- tierna och, även dess ungdoms- erens om +; : TS ning, i frågan. ” na för. der avi sta-' ten:” fastställda : i follpensionsför" å « dels” att ” ett "allmänt 'skatteutjämninigsbidrag” med: stör-' é än nuva- a års riksdag. kan ta besluta om jölandarörörbättring ”Mittenståna- |' punkter” » som CUF och FPU ut- y två | av: det att slut blir medlem i. iden. europeiska . gemenskapen. När nu denna möj- lighet från olika håll så energiskt skjuts' undan ' frågar. man sig om detta kar ha något samband med dei" förestäende . behandlingen äv "Ett. äv: de . tunga skälen: mot en långtgående hällig tidningspress, erinrar Da- | liberalisering av: dessa lagar har ji varit risken för. att det sedan inte vid' en eventuell. marknads- änslutning :skille' -kunna ' hindras att svensk" mark "glider: över: i |' utländska händer. Om man bland anhängarna. av sen: liberal för- |; tervik; TeR” "knäppte. ofta ' på detta instru- ment när. han diktade, -Öman hade inropat fiolen" på' auktion 'efter sockenspelmannen Olle. Wiklund, Den '.unge:Dan ? tyckte "om ' de värmländska timmerkörarna ' och 3 spelade" och sjöng gärna för dem sy. oj någon . ”glad > helgdagskwäll i tim merkojan”.; 'I den dikten figurerar förresten även Öman, 'I tredje de- len "av : ”Värmländska .' kulturtra- ditioner” sont behandlar' finsk: od- ling, dikt och ' musik (Tidens för- lag, kr.; 39:50) "berättar ;: Gunnar Turesson onv -sina” personliga in- tryck" från!" Dan ” Andersson ” som 1918» gift:.sig med hans” syster: - — "Han: tonsatte - och " sjöng : de flesta av" sina " visor. och balla- der; På fiolen knäppte han: melo- diernaå :-och- sjöng . samtidigt. : Han höll.: därvid fiolen . lågt ned mot vänstra-sidan av bröstet — ett arv från forna ': tiders::spelmän' .- som å teråde 'giga och 'harpa.' Han ä och" över! motiv: ur. fädernas, blev: de intensiva återupplevelser håll? av. den "hastigt döende finn- kulturen i: sin födelsesocken Gran- gärde: finnmark ',i.; Dalarna." Som- rarna' 1918-20 vistades, han :I -Tu- ressons = .' föräldrahem". , i -; Arnäs, Brunskog,, där: musik, . sång, be- rättelser. och ; ; lyrik. odlades "och I man: gemensamt slog 'vakt- om. den > Hinska folkpoesins traditioner; sam. ma” kuturarv som Dan: Andersson ] upphöjde till stor skaldekonst : allt ifrån. ungdomlig spelmansdröm vid 1 den. "självbiografiska balladen « n. iggaren' från Luossa. ett ; Bratt ibehow. av- att i” dessa yttersta” dagar rädda. spillrorna ef- ter, ett gammalt och. rikt, kultur- arv, som han kände sig djupt för- bunden” ”med:" 'Värmlandsfinnarnas kultur rymmer stora poetiska "och musikaliska, ;: -skönhetsvärden..” och deras. ättlingar som ” inte 7 längre | behärskar finska. språket. kan här få: ensinblick"i' förfädernas myto-. 1 ch". urgamla ordmagi; Här finner man 'gamla besvärjelser som rymmer” tidlösa 'skönhetsvärden, kantele-'; och:/runosång som: upp- Visar; både "poetisk : sagoton och modern realism. Turesson har med hjälp av 'språkexperter överfört en del av: detta gammalfinska kultur- arv. till: svenska och dessutom kompletterat sina tidigare. sam. lingar" med ”fäbodvisor " och ”lock- rop. från» de.:. värmländska finn- skogarna... Han har. samlat” seder och. . bruk, berättelser - och" visor, rämsory; och” lekar samt: ingående redögjort för nybyggarnas liv cd ödemarken; för”. jakt, fiske; - hög- tider, . -trolldom och besvärjelser. 'Kapitlet-; över, finnforskningen i Värmland ger välbehövliga - Uupp- lysningar” om" den” finska immigra- tionen i: "slutet ; på. 1500-talet" och början. : på , :1600-talet.. Fylligast är de partier. i boken. som behandlar det: värmlandsfinska spelmansar- vet, Här : har .- Turesson. - lyckats samla "ihop - ett material--som - slå. ende belyser; den finska” befolk- ningers ' stora: musikalitet; "Många vagdra > ”krusade”- låtar. :finns .med s > Parlierna 0. : deras" .; ungdomsförbund - > i riksplanet, ' så. "förekommer + det F fortfarande regionalt "ett: främ- : Jingskap för : varandras. idéer och ; åsikter. I Förutfattade meningar frodas och man säger sig samar- : beta med. ett parti, som i den :-eller 7” den ' frågan. har” en sådan ställning. + Från centerleden har sagts, att inte kan vi samarbeta med sexu- :-alliberalerna,. och. därmed satt den.. stämpeln, på hela folkpar- » tiorganisationen. Vissa delar av ; fokpartipressen har .å andra si- ; danj” vänligt sägt,' -inte -påskyn- » dat ökad- förståelse. för centerns samhällsuppfattning, - -, : Därför inser tidningen att” ma- > ”Mittenståndpunkter” -:kommer' att. hyfsa debatten, För: gemensam "linje ökar betydligt, när man "vet, och 'inte. bara tror, vad den” ”ändre har . Av | H erbert Connor za av Lerinart Öman från Östra Äm- 1." - "och d | maren; :andra, : försänkta i dvala, > sedan |» : ganska länge Haft: kontakter på | "utsättningarna för”! att: ”finna 'en . I miangutens melodier "bär den äkta spelmansglädjens signum, Lomian= guten ansågs' ju en' gång vara Värmlands Paganini och kompone- rade gärna i 1830-talets moderna 'wienerstil. Dessa valser blev myc. ket älskade i Värmland och kall lades även » herrgåräsvalser. I de sköna Ernst Rolfs bravurnummer, Det är knappast. troligt att' gumman fått någon ekonomisk gottgörelse för melodin eftersom den inte är rättsligt skyddad. Hon sjöng på 50-talet fortfarande på finska och mindes sin ungdoms kantelespel, När hertig Karl inom den gamla t anbefallde uppodling något av landskäpets själ. Det var fråga om konstmusik, icke avsedd för dans, Känsligt wemod förenas i'dessa melodier med mjuk melo- diföring, Glädjen finns också där, men den har liksom fått. ett nå- got dämpat oh sprött uttryck, Efter ett - misslyckat försök att spela fagott hos Värmlands Fält- jägare återvände Lomianguten till sin, fiol och började ge lektioner nunt om :i socknarna; Hans lä- rärgärning med. elever. bland bondsöner bar rik frukt, ' Han vandrade. , från bygd till bygd, spridande "glädje 'och trevnad hos älskande och en m allmoge hans: namn blev. aktat och vördat. | GRÄSFALLS-LINA oc | ERNST Ki i "När: man tar” del av Turessons uppteckningar kan man' inte nog förundra sig över. att. en befolk- ning som fått kämpa så hårt om livets nödtorft kunnat frambringa så - mycket > vackert, : Det ' verkar som en ödets ironi att en gammal wärmlandsfinsk melodi, sjungen. av Gräsfalls-Lina; som 1954 intervjua "des av: Turesson på Vitsands ål- derdomshem, "återupplivades på 20-talet och "då blev. en stor schla. ger med texten :”Johan på Snip- pen, har : köpt' sig klavér”, ett av Hur klarar fågeln sig i vinternatten? "Vinternatten kan: 'wara "bländvitt månljus med skarpa slagskuggor och sprakande . köld.. Vinternatten kan. 'wara . ogenomträngligt mör- ker, där skogen suckar "och vis- kar i'tövädersvinden. — När. vin ternatten: faller -: på "brukar: man ) | femmat dörren efter sig och. se. till att det brinner:i-spisen. Men" nu skall vi i stället —" nu, när det annars är vår: — glänta på dör« ren och kika ut i vinternatten, på hur fåglarna klarar de långa nät- ternas > "påfrestningar; ett drama". i det tysta som wvi inte märker myc]. ket av, när vi sitter i: våra. om- bonade hus. Däremot står, en del av vinternattens' händelser” att lä- sa i snön, 'sedan' det ljusnat:så påss: mycket” att vi kan gå ut och läsa i den ' .: 1”Ömtåliga liv dör "eller älyr un- dan, härdade: liv kurar samman och förbidar stoiskt- vad. som skall komma; Det är:kallt om näbb och mustascher; säger .markernas hård- fö to, ärtfättigare : blir '. ;vinterfau- nan” Många livsförmer bidar". ägg-, larv- eller. puppstadier söm- sover". bort den: mörka: och nä- I ringsfattiga.. årstiden, .. och åtskil- liga flyr till. mildare” luftstreck, däribland flertalet av våra fåglar. : Dylika - förflyttningar: ' till nä- ringsrikare - områden: är - kända också bland däggdjuren. Den” kan nadensiska ”buffeln”; drog på hös- ten från” de nordliga ” prärierna. i Kanada . ned": mot; kusterna . av Mexikanska ' golfen.' Även från: de svenska” fjällen ”sker”en liknande förflyttning: till låglandet, . Till" och med fjällripan, den härdigaste få- geln på norra halvklotet och med endast ett ”par pingvinarter" som konkurtenter på det södra, ' drar sig under midvintemn ofta ned | från — blockmarkerna' . till fjäll björkskogens utkanter, :De .djur,-som inte flyttar eller ligger i vintersömn,; har i, vinter. natten. en fiende, som kan våra ödesdigrare och mer Tr fördärvbrings |: ie 'Det samarbete som byggts upp "mellan de” sydsvenska skogsbru- ikarna och 'som" kommit till” ut- tryck i: stora framtidsinveste- "ringar. i organisation och utrust- ning kan vid en sådan utveckling (jordförvärvslagens ' ... ändring) - komma att allvarligt skadas och "hämmas, Den grund som vi byggt På är”att skogsbruket även i » framtiden skall bäras upp av ak: tiva enskilda skogsägare med ef- ,fektiv inbördes samverkan,” Sär- "skilt genom skogsbruksområdena . har det privata -ägandets "och brukandets fördelar funnit for- .mer för att effektivt tillvarata- ” "8as, "Samverkan i kombination med intressearrondering är ock- så den, enda Väg, som i prakti- ken kan ge tillräckliga resultat "för. att möta kostnadsstegringar- na och stärka offsktiviteten skogsbruket," Överhuvudtaget är det att be- - Klaga ätt den- nya given ser så negativt” på dets "Samarbete, som byggts upp, - I der orimligt länge och omfattande och kolonisation av stora, obe- byggda skogsområden anade han knappast att detta initiativ skulle leda till en finsktalande befolk. ning i Värmland som i början på 1800-talet uppgick till: omkring 10.000 personer. Inte heller kunde han förutse, att:de savolaxare och karelare som med hjälp av sved. jebruk, , yxa, eld, gaffelplog och risharv fick sitt dagliga bröd '— svedjerågen -— ur: barrskogarna, skulle + övervinna . fattigdom, slit, ångest, hunger, sot, eld och köld tack vare, sin seghet och andliga kraft. : 1 ORDENS SKÖNHET LIGGER — TROLLDOM. Många berättelser cirkulerar om finnarnas förmåga att. trolla och utöva . magiska konster. Sanning är, att det både: i den gammal- finska - mytologin och den:' finska forndiktningens besvärjelseramsor finns ett starkt inslag av sugges- tion,' Ordens magi är ett faktum. I ordens skönhet ligger en kraft som mäktar. betvinga det onda, Ingen lyrikvän kan undgå att läg. ga märke Hill den egenton av skön dikt 'som "många av bokens ma- giska . och mytiska strofer .inne- kan, missta sig på den ursprung- liga äkthet som utstrålar från den värmlandsfinska naturmusiken, så. som den en gång lät i de stora skogarna i Selma "Lagerlöfs pro- vins.' Vi får mwvara:' ytterst tack- samma för att 'en :del av detta rika material räddats undan glöm. skan och kan bara hoppas att vå- ra bildningsinstitutioner skall be- gagna sig av det, Det är en hän. delse som: ser ut som en tanke att Karlstads. stads kulturstipen- dium 'till Gustaf Frödings minne för , 1964 tilldelats dels Gunnar Turesson, dels konstnären . Paavo Kerovaara som i: sin dagliga gär- ning fullföljer den finska kultur. tradition som Turesson på ett så hängivet" sätt fört fram i -ljuset' i ve bandet av sitt stora :bok- ver n ande än allt! annat sammanfattat. Särskilt riskabelt blir det; om'ky- la” och djup snö sätter in under midvintern, wid tiden för vinter- solståndet, då nätterna är som längst och dagarna: kortast. Då är ju. åra. trakter : natten - ungefär tre ; gånger så - lång som "dagen, vilket, betyder, :-att många : arter måste skaffa det erforderliga när ringsbehovet på ett minimum” av tid. Och denna näringsmängd skall vara ' tillräcklig att hålla kropps-| temperaturen 'uppe under en maxi malt "lång natt med kahske myc- ket låg. lufttemperatur. +:" - > ' Det är kanske uppenbart för: de | flesta, att under ' dylika förhål- landen kan . det bli katastrofala följder för många av wåra mindre stannfåglar. Och kommer härtill djup. snö, isbildning ' och liknande besvärligheter,'. som i” många fall gör / den enda” tänkbara ' närings- källan .oåtkomlig, är katastrofen ett faktum.: Ömtåligare arter du- kar : snart: under,; andra får: kon- ditionen "starkt ' nödsatt och stry- ker med - så småningom, om ky- lan håller i sig, innan våren kom- mer..med ljus och värme. Den nedsatta konditionen medför även nedsatt : vaksamhet, wilket gör att rovdjur och rovfåglar. tar sitt by- te lätt: — "jag. har sett hur kol- trastar ' och ”gråsiskor Jätt" fallit offer för tonmnfalken. — som an- naärs ej tar fåglar, utan lever av i förväg underrätta sina”. EFTA- . | manderätt, är "dock 'levnadsstan- håller. Och ingen musikmänniska | ' krypin, . Särskilt bland .mesfågla - "Aktuell" Engelsmännen gick” bakom ryg- gen på: oss, när de" begärde . in- träde i Europamarknaden' utan att partners. De förrådde oss på sam- ma sätt, när de införde: den fem- tonprocentiga ” importavgiften : - å höstas.' Det 'wiskas "om! ett nytt engelskt försök att närma sig EEC utan samverkan med BFTA, Herr Langes försäkringar i i motsatt rikt- ning var inte "övertygande. Det tycks man nu känna på sig både i Kanslihuset och Arvfurstens pa- lats, Därför kan det vara 'bra att ha en wiss anknytning,.'en nöd- fallsventil till "Bryssel; Hur . man än klamrar 'sig. fast vid suwveräni. teten och" vår 's. 'k. självbestäm- darden' minst lika 'väsentlig.' Det svarar wvalmatematiken ' för. ” : Nordvästra Skånes Tidningar, ” i Hur's man än' diskuterar; :proble- möt sned - presstöd står en "sak fast! "Pressfriheten försvinner . ina te, tidningarna blir inte stats- el ler. partidirigerade .. om ” de .- får hjälp. Tvärtom kan de bättre fyll la sin uppgift som opinionsbildare om de får större resurser, .. » Skånska Dagbladet (ep). Går tidningskommitténs förslag igenom" blir tidningarna. beroende av. partiernas välvilja om de över- huvud taget kan räkna med nå- got stöd. Det hade' onekligen va- rit ' nä om. ink e erna på mat att angripa "fåglar, under den årstid len och" snön gör att : sorkarna ej - kommer, .upp : dagsljus. Där är en av..de allvar- liga, följder winternatten kan ,ha för' våra övervintrande ” vänner.. Gråsparvar " och. pilfinkar brukar righeter i regel ej ha" så stora. för att skaffa "mat, Vv den .strängaste, vinter! =", "> or ' Ett; av"de vanligaste sätten att finna "skydd, under .nätterna' be- står i 'att' söka upp. något slags. na. är "detta vanligt... Deras: ringa kroppsvolym ökar, riskerna för förfrysning. Många mesar över- nattar .i ihåliga” träd, hoölkar eller andra krypin. Detta gör de även Sn "kommentar: ökat. via. annonsvägen, men såda. sommartid,; ty ' "trädhålet är inte båra skydd” mot: kylar, uten även” skydå” mot nattliga fiender; Där- vilka: de. svartsjukt ” bevåkar./ "Tyd skyddat och tryggt sovställe, Där- för" ha 'våra ' fågelholkar nästan lika. "så stor . betydelse : vintertid]. som under. sommarens häcknings- ti lertid livsviktigt, och : många" in- divider av olika arter blir av nä ringsbrist tvungna 'att "överge si att" söka sig till :områden,' har sina risker, ty fåreln' kom-: mer i främmande ' miljö, där den har svårare att klara sig för-fa- ror av skilda slag än i de "kända hemmamarkerna, ” Detta skulle " egentligen -” vara | skrivet om hösten då det alltid är en god tom i att ge mesfåglarna! mat vid fönstren, men jag hoppas! att de läsare som är fågelvänner — ett år går ju så fort — utan de då sätter ut: matlådor - till me- sarna, > . gnagare, men som tvingas av brist Tillräckligt med föda är emel- heta mer än ” Promille. ; na ' revir: och normala tillhåll för! där vad wi en: gång väntade 088.” I: näring finns. En dylik förflyttning stället blev den'en:av de” största > msdsgen: den 8 april -19637 4 na synpunkter här . tydligen inte komimittémajöriteten intresserat sig för, ' Maltands Nyheter . (ep). "Det är. fel "att påstå . att ett statsstöd åt'tidningar skulle bety- da att: de skulle förlora sin fri- Betr och bli partislavar. Vem kan , väl med ' fog: påstå, att: de h- och fp-tidningar « som fått miljoner.” ' understöd wvårit ofria? Meningen med ett ”presstöd . är icke att un- dertrycka. det fria ordet utan. att verkligen ge det FE för- bli. fritt, | Rune. Gustavsson i Alvesta; en" av centerns framtidsmän) har rik< tat en fråga av stor betydelse för : idrotten till handelsministern. Frå-.; gan” gäller när den beslutade' ute: redningen. > ådrottsledare:" och "inrättande av: tjänster . som "kommuninstruktörer - Iskall. tillsättas, Rune” Gustavssons: tanke är. också att nian skall kän; om- utbildningen ': av na utnyttja - stjärnidrottsmän ' som instruktörer "och, ledare.: Handels .. ministern," som 'i' lämpliga .sam-., manhang "ger sken av att; vara: in-., tresserad "av idrott, rekommende- ras "att snarast möjligt tillsätta ; utredningen. . Flera remissinstanser” delar Lä- rarnas. ' riksförbunds ' "uppfattning , att rektor vid. "grundskola skall: ha, - | lärarbehörighet. När; "det '; gäller : behovet -av - biträdeshjälp - höjs” fle-" ra "kritiska ” röster, mot” tedin avi? som. utredningens '. dömning av” behövlig > -personalför- : Intressant” är .-att "LO : telligare, ”pårsonell " stärkning. ä instans som, de "nämnda: TCO-för- H "bunden vill dessutom, ”att- staten - skall. vara med. och dela på kost- | iträde Det. pågår just nu. Jen 1 stark kon-. centration inom " nykterhetspres- . sen." "Aftonbladet (s)' bidrar med chanserna "att överleva den långa” Tåhop. a Den: nya tidningen ska" het vintern ökas med innehavet av ett.ita' Accent” : : : Vore det. inte bättre! med. ”Atobblaget.! iska vas; naturligtvis: bör tidningen inte Farbror misshushållningar med "goda: skå- despelarkrafter vi sett på länge,:' Än en gång .har det bevisats att p familjeunderhållning : ö bland” det j svåraste. man kan ee sig. på DT : Jerry. i G- - "Göteborgs-Posten "Wyckades' ej glömmer detta till nästa höst referat av 'skogsveckan förtiga att direktör. Gösta Edström" fick :Ber- nadottepriset. -Förtigandet kan Gunnar Sv "kräv på hällsföretag kunnat synda på nå- utan att man varit beredd att slå till mot dem, skriver 'generaldi- rektör Gunnar Svärd i en artikel 'i bankföreningens tidskrift Ekonomisk Revy, om den offent- liga. sektorn, : -- Hr Svärd förmodar att denna ovilja att lägga ned ett oräntabelt företag ' delvis har 'sin grunt" politisk prestige men att den vik- tigaste orsaken är 'en' kvarleva från: massarbetslöshefens tid, -då ett nedlagt företag ofta innebar en tragedi för de anställda, I da- gens läge med full 'sysselsättning att låta de 'anställda gå kvar i svinna, = Om man bestämt tillämpar ef- fektivitets- och räntabilitetsgrund- satser när man resonerar om stats. ägda företag blir det mindre 'af-. fekt- och prestigeladdat att låta konkurrensen rensa mt också icke. lönsamma "företag inom den of- fentliga sektorn. Det skulle också bidra fill att i och för sig. be- gripliga trygghetsanspråk inte de- generar till självändamål, - :;' Men -bara konkurrens är inte nog — det mäste också vara kon- tar numer ganska allmänt talen på att också statsföretagen skall förränta investerat kapital men det är svårt att avväga hur tungt för. (Pörbunäskontakg. Konkurrens på lika. villkor - . Det. har förekommit att. sam-, är det emellertid ofta en otjänst : ett företag som är ineffektivt och |' därför sakligt setd. dömt att för- se kurrens på lika wvillkor. Man igod- | kunna statsägda företag - avseenden är befriat - från stats skatt. Man borde eråellertid kun na tvinga företagen ' att i sina. kalkyler räkna med kapitalkost- nader som motsvarar de-som var. ligen förekommer inom. den en- skilda" sektor, ++ De anställdas löne- och anställ ningsvillkor är ett stort problem när man diskuterar den offentliga sektorn. Det kan inte vara rimligt att det allmänna subventionerar sina företag för att -dessa skall betala högre totallöner,. Blir skillnaderna" i : totala lönekosina. derna för stora försvinner de sam. hällsägda företagens konkurrens. kraft. Det måste förr eller senare räntningskravet drabbar ' ett all- mänägt företag då: detta i vissa 3 leda till att dessa - företag själva försvinner, Ar ra , villigt bedömt. änses som bara: en od dum småaktighet, men lite dju- H "| pare sett är det en utmärkt be=.. lysming av tidningens ensidighet - och förakt för riktig information, när det blir fråga om skogsägari Jordbrukarnas Föreningsblad fETT ORD - PÅ VÄ (CEN Och "Jesus ropade med hög röst "Joch sade: "Fader, i dina händer ' ” befaller : jag min ande” I LUK, 23: 46' Äntligen! Det är som om vi alla andades lättare. Vi har, följt ho- Anom”i hans pina och försökt.-leva oss: in i den;: Och i dag hör wi hans sista” suok. .. Och . så finner "i han vila, Så" trött "Jesus ” måste , ha varit! : + Hans själ hade kämpat en -kamp, ' vars ohygglighet vi inte kan. ana, Värst war "det. i' Getsemane och , . under de; tre: timmarnas mörker N | på Golgata, Hans kropp är av- : tärd 'av ' misshandel och gisselslag och av själva ' korsfästelsen. En mängd: blod har han mist. Febern bränner öch tötsten svider. Hans huvud fr' som bly, och han har intfoling att. luta - "det mot. en är." lidandets : ti förbi. Jesus känner en kär, imanar lig hand lägga sig på hans -pan- na och torka bort; blodet och kallsvetten, Och -så sänker sig fri- den och wilan ner i hans själ. Den kärleksfulla hand; som sänker sig ner till. - honom, :: 'är hans Faders eviga kärlek, Den löser hans an- de från den utpinade kroppen — än all smärta måste med ' ens rsvinna, Trygg och: trött lägger sig Jesus "till. vila i sin trofaste Faders händer, Och så". na: och kamp. förbi.. :
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.