: » ledamöter, me n v 141'/ 20 ) "söka styra kongunitionen" till Löre . ning. Även en rad andra utbild= ningslinjer kräver kortare eller a [EEE RR RR NR LAHOLMS "TIDNING | +” i Hur mycket” våra , barn kostar i pengary- har " tidskriften-- Sunt Förnuft försökt att räkna ut.” I rönt. fal 'skulle en.15-åring efter » nio års grundskoleutbildning ha kostat -omkring -: + 41.000 7 7 kronor. Våra J barnköstnader grimdskolan kosta 25005 om året, i nio år, 22.500. "Därtill [72 kommer samhällets kostnader för mödravård, barna- och ungdoins- : Vad'man tagit: n « Fortsätter. barnet. i:gymnasiet.-i tre' år uppgår 'kostnäderna' till närmare :52.000 för, en flicka,). 56.000. kronor dör pojke. Ef tersom "samhället påtar ; sig vär senilig del av "föstnaderna stan- nar enligt beräkningarna -föräla- rarnag utgifter" vid. 22.000: kronor för: en 115-åring; Det vill tsäga, . såmman inkluderar ; endast + de kantrollbara,, "Iöpande "utgifterna .— kostnaden: för . bostad, .semps- ter eller vård: 4 hemmet är inte medräknad. : ; Sunt” Förnuft- har alldeles" rätt I att. de . direkta" föräldra. och . samhällskostnaderna. för... barnen är "tämligen lätta” att få fram. Däremot blir" det svårare att -få en uppfattning ' om till vilka be- lopp "de: ”osynliga” "kostnaderna ibelöper sig Enligt! vissa, uppg "ter skulle, ett: barn nio år liga k Man har ju också reserverat sig: det. är. svårt att få något grepp om, dem.' Att detta ,är--alldeles ” uppenbart visar, de angivna siff- ' frorna. Varje fö älder kan själv- fallet: på "vett + ungefär, räkna” ut dé osynliga utgifterna, : ha utgiftspost. Nämligen" "de" kost- nader - som I ' många -låginkomst- familjer och. ramförallt ensam- förälder har på grund av. sam- privat, hjälp för bärntillsyn, för ”attita -ett. "exempel, uppgår de ””osynliga”-;] kostnaderna till: astro- . nomiska : siffror: jämfört” med : de allmänt; . redovisade. Vilka” redan i de:är. stora. nog." å VOTERINGARN OM ”SKAT-] " og andra "Kammaren ” : med d18 röster, mot. 102 förslaget om d, - Bit. Kälydaåde”. antal” Jedam, sn andra partier: stödde alltså: där, fp-ep-reservationen, och blä. deklarerade hr Engqvist .-(3) e sin « äv onyk litig= ka' skäl, Eftersom :def inträffat att 'fråmträdande. representanter . för ideella riksorgani sationer .svi- ; värd dte jens insats århmaå. LINE För avskaffande ! av ” jläsker I dryckaskatten : röstade,. endast tade befann ''mot; Bland ”d ”sig-nlånga som i-andra samman«+-= "hang' -plätlerar för sven > acéeleres räd beskattning av alkoholdryc. kefna 1 förhållande” till deras als kgholhalt för att på så; sätt före | "mån för svagare, och i där mindre , farliga ärycker' : 1 Konsekvensen; av' »detia ji s "ör sg riktiga” xresohenang tårligtvis att; de'alkohölfria nå sägas : att. möjli heterna, inte F lär bli större än tidigare. å Tr, Ingz en kan ju för övrigt, begära att] 100,000-tals kngdomar” på en gång]. å skall kunna "beredas ; sysselsöps ning ' under den, korta" tid detri regel: är fråga om, -. snedvriden arbetsmarknad skulla ha utrmnme för sådana: tillskott 1" av arbetskraft! Även 'om" det ”na= ,turligtvis är så att' skolungdomar 1 viss utsträckning kan fylla upp-| gifter som semester eller liknande, Ännu, flera ungdomar än tid gare: torde komma att efterfri feriearbete, skriver DD vidare: : "Endast ”ett "mindre antal kan få sina önskemål tillgodosedda. Am-«= bitionen hos: många av 'de unga] alt. söka tjäna en ' slant" under sommaren är. givetvis vällovlig, Ändå bör man dock komma ihåg "utt: fär Xle yngre årsklasserna måste det dock vara mest nöds vändigt att utnyttja ferierna till 'vad de är avsedda att ge, näm= ligen vila och rekreation. Och kanske kan de också ge möjlig- heter att förbättra ett och annat betyg." När det för övrigt talas om 'd2 »svårigheter bristen på feriearbets- utgör måste nog intresset i "första hand ägnas de ungdomar som be- höver : yrkespraktik för . sin .ut- bildning, " Hör finns det stora problemet, Med den utveckling som sker på utbildningens område krävs i allt större "utsträckning att den teo- retiska undervisningen kombine- ras med praktisk sådan, Det gäl- ler inte endast för . ungdomar, som ägnar sig åt teknisk utbild- längre yrkespraktik, Under" alla förhållanden inne- bär möjligheter till praktikarbe= founder -sommaren . betydande fördelar. - - 00 dh IR beteend hos de ä Endast +en | iga"sär) Yhri' Meidner,. Nilstein, gen att id kan täkna md inslämman-= "den från tusentals: besuttna.. Det i | var, som.” det visat olishet. bl. na i Ca med; näbb : och effektiv polismakt i till en rad. av hårda domar, sig, ingen spontarr' och tillfällig historia utan en ' längé .och . omsorgsfullt förbe- redd :'aktio : Bakom pploppet "stod - Istiglal-. partiets -panarabiska -vänsterflygel och. sandra. e extrema politiska oOrga- ne x vilkas - opposition ; i, 'Iriktar sig mot kung Hassan. Den- | ne betraktas. nämligen som -det. starkaste, hindret -mot en maroc- Beri Bellas ledning skulle omfatta Ett upprop från den marockan- ska monarken med maning till nationell” samling erhöll ' nyligen ett :tämligen positivt svar. från de mera moderata oppösitionspartier- i landet. - Meri - man ' hade på regeringshåll räknat med att' Nas- sers- och Ben Bellas anhängare i landet, . vilka ' består . av vänster- radikala. och . extremt” anti-västliga elenient, t panarabiska : och rent kommunistiska" . grupper, .' ' skulle komma -'ått våldsamt motsätta sig en avspänning:: och ' försoning ' förhållandet ' mellan monarken: och den" gamle ”partichefen i Istiglal, ” okända, ' det frä som : ett hot- motvens': egen till varo.- Motr. de måste man värja sig, ignan det tär” si här: gången av. "norrländska skogsarbetare ;,. "som rationalise- 5 »rats bort'.i skogen: och: ne lyst- | rar; till AMS”. .parollet. «Man kan KM sig 'för att; als ett slutgile tigt beslut. Inte" nog med, att de . skall lämna sina > anhöriga" | ” obestämd, id "öch byta ut- trivseln att. fungera. när '. bostadsförsörjningen. och Gustafsson:”var för "denna. "TCO ansåg för sin del 'att den frivilliga" särbeskattningen" skulle + . fylla.en -stor ” funktion... under: ” "övergångstiden fram till dess ett hj konsekvent : särbeskattningssys ä rbéskattningssystemiet inte på något" sätt minskar beho- ver tidningen: "Yt : Effekten 'av sambeskattningssys- temet . (det hindrar gifta kvin-| nor, att gå ut. förvärvslivet) eli- mineras inte i det nu föreslagna provisariet..:. Lindring. "åstadkom- mes bara i de fall där två gifta förvärvsarbetande - "personer får högre skatt än om de varit ogif- | ta. > Det bör” framhållas 'att de skattebelopp'; som angivits i det framlagda . Särbeskattningsalter-: nativet: inte” säger” någonting om vilken skatt'som 'skall utgå vid en. konsekvent - genomförd . sär- bekattning. GE > En sådan förutsätter. näm! igen en enhetlig skatteskala, som rim. ligen måste ligga någonstans, mel- lan den:nu gällande för ensam- stående respektive gifta. : 1: e vice ordförande den: maj a nationalismens ”grå '' eminens”, . Allal ” El.: Fassi. Upproret; i Casablanca skulle up-= penbarligen bli en upptakt till.en all revolutionsrörelse ' mot kung Haksan; -Kungen kritiserades i dessa revolutionära : kretsar dels ; allmänt pro-västliga håll- -dels för” den: återhåll- Marocko, som; av :de..maroc- inklusive flera dödsdomar, : kansk + nskutning : till en mnordaf- : 'federaåtion, ' vilken under Algeriet, Tunisien; och Marocko. : 7 Ben. Bella > diktator ed :pan- arabiska -storhetsdrömmar. os samhet han ådagalade i i konflikten mellan .Bonn och Kairo med ty åtföljande israeliska komplikatio- ner. : . Beh Bella, "den orolige” och äre- girige diktatorn' och revolutions- hjälten i Alger, har tydligen upp- fattat den nuvarande spänningen i Mellan-' Östern och den antiväst- Jiga .: opinionsvågen .. där som en gynnsam förutsättning att "sätta igång en sedan länge planerad of- fensiv i: arabvärlden mot. kung Hassan av Marocko. Han har hop- pats” och räknat med att kunna framkalla en inbördeskrigshotande situation,' - som . skulle: försvaga kungens. position och ställa rege- ringen i Rabat:inför" svåra ”inri- kespolitiska: problem, - vilka ' skulle öts öckså av,den: utprägla- bak Bysbnadsigenjören. Det för -jén "lekman framstå' som er ond Färförn, satt vi ännu 1985 inte | fått fram! i projekteringsteam, soni arbetar. i. demokrafisk" anda utan att d 'styrs av en skapare”. 11 som ""genbm7 vaccinationer "erbjuds |" försäkting 'mot sjukdomsrisken. Det. vär: en fuppmaning” att' tänka på” sallad dem som drabbats av po- lio under: tidigare epidemier. och; "latt: låta bmtanken ta sig uttryck Ior fav”? ekonomiskt stöd . Alpi ipgens Program intar pen till; de tusentals ”förelse- Å Varje fån disponeras | orakring i fProjökringsdiktarar. råna SS et måste | Eftersom. vi.lever i ett demo- kratiskt "samhälle : borde: väl: valet deniokrati — diktatur entydigt för? utsättas ' gå i linje med rådande | samhällssystem,: men ' så är långt ifrån fallet. Metoden med "den tra- ditionellt arbetande: arkitekten som |: Torv i förbättrar j ordstrukturen. Se Bekväm, lätthanterad och. ”skapare”. som med sina-”jag tyc: ker inte” hängande "som ' en. dys- ter skugga över alla projekterings- sammanträden i måste snarast 'ut bytas. mot något mera" tidsenligt: Ett : centralt forskarteam med i teamet "ingående . arkitekt måste |. vara det realistiska ' alternativet, |] Teamets element bör vara: Eko- nomer,: tekniker, läkare, psykolo- ger; sociologer (assisterade av sta- tistiker),. humanister, :konstnärer, arkitekter och. lekmän. :Denna upp. räkning . ej betraktas" som. Genom latt ita "hjälp - av: detta teams '. samlade kunnande ' tillgo- dose människornas -reella .- och --de «flesta människorna i vårt . samhälle. Om man "lägger ' rent - sannolikhétsteo- retiska resonemang på traditionell -årkitektur blir resultatet med 'stor sannolikhet att det arkitekten al- 1|strar ej är: Eösignifikativt för ”kon- ande. 'den främsta: platsen. miljon ikronor sörå” "tekniska prredel,. vistelser på. rekreations." och efterbehand- lingshem;' bidrag till. invalidfordon huvudsak enligt mottot: självhjälp. "Myndigheternas" intresse för "de handikappades ” sak ökar snabbt, men fortfarande behövs frivilliga insatser: Trots polions. försvinnan- de ' visar "nämligen - det aktuella hjälpbehövet en tendens ätt öka, allteftersom en av Riksföreningen bedriven / inventering : ' avslöjar ”glömda”, förut ' försummade fall. Det finns också hjälpformer, som åtminstone tillsvidare - lämpar sig bättre! för enskilda initiativ än för samhälleliga. åtgärdera - : Det ; jär, varje medborgares” rät- tighet” sT,.men också skyldighet — att utnyttja 'den kostnadsfria ymp- ningen "mot 'polio;”så att vaccina- tionsskyddet titvidgas och vid- makthålles.. . Hur skulle det vara alt: efter "genomgången ” ympning göra" en' insats för dem 'som inte hade den: chansen — de polio- skadade. — genom att insätta ett bidrag: - på Riksföreningens mot Polio Pastgirokonto : 900 639? | Stockholm i april 1965. Riksföreningen :mot Polio am Sven Gärd . +; TN Ordförande 73 > Etika Ljunggren > . Rolf Deinoff Skattmästare TA : + Röda Fjädernakttonen i lördags avsatte goda. resultat. även i La- holm, Man. märkte att bakom ak- tionen. stod en "organisation, som kunde sin sak och vars "medlem- mar samarbetade på ett - utmärkt sätt. En' detalj 'vill jag nu rädda ur glömskan. Från min utsikts- punkt vid Stortorget hade jag till- fälle" se. hur. energiskt och mål- ” — va- rigenom « den ören korrelatio- nen mellan människa och byggnad uteblir, . Det bristande samspelet mellan människan och interiören är hu vudfelet "med dagens ' planerande, Enda möjligheten att nå goda re. sultat i-framtiden synes vara att ersätta . planeringsdiktaturen '” med planeringsdemokrati. Som en följd av den felaktiga planeringen har wi fått dålig. samordning mellan klimat- : och miljöfaktorerna, . Inom '' affärslivet har kraftiga strukturförändringar > - skett . från små till stora : enheter. Denna för reteelse är internationell. När det gäller - arkitekt- -och konsultarbe- ten har någon ' liknande förändring ej "kunnat: skönjas. - Orsaken här- till kan säkert spåras i lagen om tillgång och efterfrågan. Genom de senare årens stora byggnadsvolym och det begränsade” antal tekni- ker och arkitekter som funnits att). tillgå har följden”! blivit att den överfulla" "sysselsättningen hindrat den - nödvändiga - omvandling, som i annat fall:skulle' medfört en ra- tHonellare: ;fördelning . av ”resur- serna. - REST Bella och Vaser siktar mol. Marockof-A "tvinga den tatt utrikespolitiskt an-= sluta sig till "Algeriets" och Egyp- -tens kurs. 1. vilken -- utsträckning - dessa upprors- och revolutionsplaner ut- formats 'med "Moskvas hjälp och : råd --och : med ' direkt sovjetrysk medverkan kan f. n. icke.bedömas, och må därför tillsvidare ' lämnas därhän.: Man- kan icke utesluta möjligheten, att även Kinas: diplö- mati varit verksam i 'spelet, För Marocko och - dess - fortsatta oav- hängighet - utgör : Ben ' Bella : och hans imperialistiska 'nordafrikapo- "litik för närvarande det farligaste hotet; wilket förmodligen icke av- lägsnats - genom ' att upploppen: i .Casablanca' med hård -hand av- styrdes, Ben Bella torde. icke så lätt: kunna förmås att: avstå från sina planer på att skapa 'ett stort "folksocialistiskt, . västarabiskt -rike under algerisk ledning på Afrikas nordkust, Frågan är bara, om hans vän Nasser i Kairo; som 'hyser|+« likartade" drömmar, ' i' det : långa loppet k satt göra sak so med Ben Bella, ef ON. P. se Betat. utsäde - Kvicksilver är eiftigt både : för människor och djur. 'iVidtag vid sådden sådana åtgärder, att onö- dig ' exponering av betat utsäde undvikes, Utsädet måste myllas väl. Vänd- tegarna sås först, ocH utsäde, som wid vändtegarna hamnat ovanpå marken, harvas' ned, Spillet . vid vändningarna minskas så mycket som möjligt. - Betat utsäde skall förvaras på betryggande sätt i väl märkta säckar, skilt från annan spannmål och oåtkomligt för barn och djur. Överblivet, betat utsäde får ej kastas ut fritt åtkomligt, utan skall oskadliggöras t. ex, genom brän- | ning, eller. förvaras. till "nästa , år, Säckar,' vari betad spannmål 'för.- .varats, får ej användas för, annat Den stora. anslutningen.. till ra-] diouniversitetets kurs i statskun- skap är: ett: spontant ' uttryck: för efterfrågan - på ' akademisk under- visning bland den vuxna "allmän- heten." Av. de: anmälda får emel- lertid inte mer' än hälften betyg, även" om” de ' skulle klara. av en sluttentamen;' Formella meriter får gå före" de reella! "möjligheter : en lå: människa har att tillgodogöra -sig undervisningen, vilket är en orätt. visa, som det finns större' skäl ”att undanröja allt eftersom denna typ av undervisning” expanderar, --.+ i De "gamla intagningsprinciperna inom" vårt ' utbildningsväsen, som är. rester från” finskolans tid, mås- te omarbetas ända” upp till mni- versitetsnivå. = CI c enn LON Stockholms-Tidningen. "Om! alla: butiker; och varuhus kan hålla öppet 'sex dagar i vec- kan och inte hindras av annat än den ”antikverade butiksstängnings-' lagen från att: bjuda : ännu bättre service — då -bör de stora affärs- bankerna kunna ' hålla åtminstöne ett och - annat kontor -- öppet för checkväxling några små . förmid-'. 1] dagstimmar på lördagarna. Det in. nebär, inte mer än ett anständigt minimum av: "den : service som bankerna, åtagit sig mot. checklö- nekunderna; ; och det kräver" inte |: alls en-samhällsfarlig stegring av antalet banktjänstemän, utan ens dast att de bankanställda accep- terar något av "de krav. och 'vill- kör som måste gälla för all'seryi- cepersonal. Dågens- Nyheter. Det talas. om; överrepre entation - Betad "spannm tat utsäde. får: användas "endast. som utsäde, Dess. användning som foder är . således helt: förbjuden.” "dller. annat, be; i övriga! i< om ordentlig” jordf sitring” är så här års nödvändig i de flesta trädgårdar. Det gäller inte! minst på nyplanterade' tomter, där 'den maskinschaktade' jorden” ofta -är ganska "illa -hahterad och alls inte i skick för att ge. växtligheten möjlighet att utvecklas. Förr i ti- den var det självklart att man an- vände 'kreatursgödsel 'som” Jordför-' bättringsmedel, >: men '-hur många kommer över. den varan numera? Den nyblivne trädgårdsägaren har ju inte heller tillgång fill multnad lövkompöst som' annars ' är en ut- märkt. ersättning just! som mull- bildare; .. -— Dagens trädgårdsmästare har emellertid en pålitlig jordstruktur- förbättrare i torven, .. framhåller trädgårdskonsulent I v'a'r Gr an- b e r g. Här:i landet har vi till- gång till, en, alldeles utmärkt träd- gårdstorv- som dessutom har: den |; fördelen "att den är mycket billig. Mer än fem öre litern behöver man inte . betala för sin trädgårdstorv. En god regel är för övrigt att man alltid skall köpa torv efter volym, inte efter: vikt, 'Det. beror 'på att man. inte :kan' bestämma vatten- mängden i torven. ' Den goda trädgårdstorven är en fullt jämförbar ersättare för löv- komposten. Jämförelsen med krea- tursgödseln haltar ' emellertid en smulå eftersom torven i sig själv helt saknar näringsämnen, Den sa- ken finns det. emellertid bot för idag, sedan en näringsberikad träd- gårdstorv börjat saluföras i prak- tisk säckförpackning — det första kompletta jordförbättringsmedlet. : Torven luckrar och mullberikar — Torven är en mullbildare av rang, gäger konsulent ' Granberg. Den skapar porositet i jorden och underlättar därigenom . nybildning upp: och mäagasinera: vatten. Ae upp : till. 20 gånger; sin egen "vikt kan "god: trädgårdstorv absorbera. Det” betyder givetvis. mycket : för | växtlighetens . ligtvis - utveckling. .Natur- betyder” det också en hel den” rg våttna träd- De här inledande jordförbättring i den "I nyanlagda trädgården : räcker « för all framtid, Särskilt under de första ls åren är det nödvändigt att” jorden årligen får ett nytillskott av träd- gårdstorv. Väljer man den närings- berikade produkten får man göds- |" lingsfrågan ordnad i samma arbets- moment. '. » Det. arbetet är: "mycket enkelt; Man breder helt enkelt ut ett "lager trädgårdstorv på den' jord 2 2 som skall bearbetas, varpå man genom- fuktar den ordentligt med ' träd? gårdsslangen och' gräver ner den till ungefär ett halvt spadtags' djup. — Under alla: omständigheter måste man tänka på att lägga:'en rejäl grund för de. rabatter. . där träd, buskar "eller rosor skall plan- teras, betonar konsulent Granberg. Deras rötter måste förfoga över ett 40—50 cm djupt lager av matjord om tillväxten skall bli god. Ofta kan det vara "nödvändigt att på en nyplanterad tomt bottna ur' ra- batterna helt. och ersätta den be- fintliga "matjorden med ny «och bättre sådan. Antingen man till- griper den utvägen -eller man be- stämmer -sig för att använda den jord man kar bör man förbättra den genom en ordentlig inbland« ning av torv. Då blir, jorden mera homogen och får bättre förmåga av- växternas rötter. Torven :-har att behålla fuktighet och växtnär " också en enorm förmåga att suga ring. "Kom men ""]som stängde för ingången till: sin oförsonade: synd!” står ju: annars Pa "klart att nykd teristerna inte: är någon) domine=. rande ' grupp, ' men” att flertalet riksdagsmän har” ett intresse för. sociala frågor och därför : inser behovet av ”en lagstiftning; som hindrar. en. spridning av alkohol". bruket. a : Lo a Unga. Tankar (SW; od : ! Det Ck ylle att kommunis-' terna" i-'dag' är” så menlösa och beskedliga att det inte spelar: nå- gon foll: om : de . kommer: i. led- ningen: för: en facklig organisation eller, inte: Resonemanget”. är .för= rädis ti öch måste tillbakavisas,- . Arbetarbladet. Kampanjen i i Röda Fjä er. s tec- miljoner '. till ett '. behjärtansvärt ändamål” nitan " har. "sämtjdigt bli- vit” en” "väckarklocka, , som gjort allmänheten uppmärksam, . på de handikappades : problem, Initiativ la värda och" bidragsgivarna varm uppskattning” fö " insalsen. ; Grinollar och surpuppor: finns det alltid. I: det- tidningsman .' sade” en gång i at handhavändet” av. det fria ordet är ett stort ansvar, Det är detta" som gör "ont, att kvällspressen kryper den : förtroenaetulla - respekt; "och hänsyn, som barnen” bör visa sina föräldrar. 'och fi mänhet;, " ;Den grundstämningen och den kommer va i till. stor hytta i framtiden; ; ; ” Det finns ingenting som” är så värdefullt” att ta med sig hömil-. från. som att ha lärt - -sig . att”. veta spar mycken förtret ' och: mån tårar, : ” ' Nordvästra Skånes” Tidningar, Och se, då rämnade förlåten i under tidernas lo ” rat mot denna. förlåt. Det var den det . Jallra heligaste/ in till Guq- i. vi nådastolen; Visserligen” Eick. öv a steprästen in . och . förso från Gud, skild från navn Skild Men : då" sker”: dett ken har inte” bara resulterat :i 12. tagarna, "de "många medverkande : i framstår | "deras . la 3 some: helst. : t; t; vvilket' vuxet. tolk ijalls hk måste. blr hut, Att, ha fått: lära sig det Kg tid. ånga PA VÄGEN | templet "i + två - stycke; S och, ända ned. vppifrån NOR " MATT. 27: 51. Hui fager ånga" förskrämda ögon . Fragte . förso? . |Sedan kom" synden INte länge, : stod man utanför” ee VINNA NS N oh medvetet: arbetet med torgets ren- översteprästen "store kustler nm TG : s en biljgöring efter festen bedrevs av vå för. alla. Han ann at en-gång Villaägarna i Barnarp : protes- utanför NK. i, Stockholm. hade de Lions. För- detta synes mig ve- I ing ich bringar en” fullkom: terar. De vill inte ha några. ar- . placerats .- där -av- religionssocio- slogs rande vara värda e en särskild sin JE sh Då Sträcker Gud-ner betarbaracker i sin närhet; Där| logiska institutet, En dold ka- « Laholm den 6 april 1965. : uppifrån och avg förlåten itu —< samlas bara en mängd sämre folk mera och forskare i närheten re- Axel Malmquist. skall Vara öppen, Inger. Ingången som ställer till-bråk..Så långt] gistrerade hur folk. såg ut vidlloooo0 os . . syndaren Gen Gud For, skiljer bort 'soin' "möjligt från” bebyggel- | anblicken och - :vad, de sa.; Med | | väckande beteende men om den oc Avär bragt. Vägen är fri” Var sen "bör dé placeras, så att del sådana” experiment "försöker in-]. någonsin är tillämplig borde den = [medlare Och för komma, Utan redan > etablerade slipper ; allt stiutet få veta, hur' människor | : vara (det här. Det står ingenting är själv mMedlaren djare. Kristus ohägn, . skriver ”Handelstid- - reagerar inför . olika - religiösa | > om urklantag Hör forskare. jSå heligaste rt, da in Lär ar ningen:. >. . problem i en- massituation där! docent Gustafsson borde ä till 1 oh till nådast + I Känna reaktionen. igen? Barr | de inte känner varandra, säger |. kunna > imegiorsera Apropå striden mellan socialdemokrater och center- det är a I Vare lovad 4 närpsborna skiljer sig från mäng. | docent Berndt Gustafsson. '' : åklagarens reaktion. - . den endast därigenom att de sät- a Jagarens reaktion, ". partister [0 rnas kra - ” , Fer SNES aa denom Ott de Ät" | LVi har aldrig varit någon vän (Cöteborgs-Tid.. I m mitténpartie v på höjda idrotts- zz hang « verk fillbordai & än deras värderingar är så vanliga | av Ingparagrafen om förargelse- aningen) JC fe FT anslag... Feed NT ätt å tron Lill ad. Peskåe 0 c mors - Note : . I. mn AE oocch "och hans kärlek ätergöå 5 > kA - Återgå,
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.