a ningar. har påvisats. rade avi undersö kningar:s söm. för | interpellanten att: kostnaderna : + sitt -tobaksmissbruk",; ” att rök - längre 3 tid. En: avvänjningsku nisterni:; att" beakta : interpellan- | tens: krav som: "viss" : läkarvårdser j Sotaler jälpaskande. vid 'avvänj- poliklinikerna ; öka! : yttersta, ”de; - det och ”kontepteria', när syka Sig socialistisk: ” SSU- "få teen edt 1 de kittel are då will ge. sin andel? "Skå de handikappade finna sig i ord: ningen,'. bara. för, att ee Aycker: 'om insamlingar? - dec: frivilliga. nsamlingsaktionee- ha väcka . regeringen ,. (den. av . SSU: varmt. omhuldade) tills in- > sar mn Satt, den "försummat; så va Veta) : att. samh tills. i. allo klarat"; äpp händiköpp- vad: vi kansför att ssti dessa: människor? ill nya i satser? Här brister det mycket, kille på det” statliga området: alltjämt i färskt minne tyrelsens! behandl: ng” ren av ieleskopskasunfy= ma gäller bt; a. uppfinnarna öter vår : -uppfinnarbegåv- finns "risk, för” stagnation gkonömiska utvecklingen. det inte. på tiden att når gon ”Hörjel” tog itu med frågan om. ett centralt. statligt organ som . kunde" behandl uppfinnarfrågor a vården: —, varför. "sägar -kalegor ; i - GÅNGSANO ORDNI INGAR Sa > för. lärare "och skolledare "i de | nuvarande skolformerna' fästställ- des" då>riksdagen för: några må= nader" sedan: fattade beslutet ol gymnasiereformen.' Dessa riktlij - jer'ger en" principiell” ram för hur. det. skall gå: till när. lärade.. och . nja] . . skolformerna.. I skolförfattningar- : skolledare - övergår till ' de , na' får nu ' de närmare; reglerna "för övergångsanordningarna -" an: ges, framhåller Skolv rident : som också betonar: att "Lärarnas « riksförbund ; med,' stor, uppmärk; " "samhet. bevakar de många ”vik- tiga personalfrågor . som . därmed «. aktualiseras. Tidningen ”under- i stryker, att man från. arbetstagar. håll lägger” mycket stof vikt vid att övergångsfrågorna' får en tilll - fredsställande. lösning. och. ti - läggei vara ett arbetsgivarintresse'att så sker. Ett smidigt och' generöst |: handlag från arbetsgivarens sida ':; i samband med omorganisationer har kommit att betraktas som alltmer ofrånkomlig på den pri- vata arbetsmarknaden. Det all- männa som arbetsgivare har san- . nerligen inte råd att förlora n - gon good-will. i detta samman hang.: Inte minst gäller detta' skolans område, 'där 'personals; tuationen är. prekär och där eve; tuella spekulanter. : :på lärarb nan noggrant: registrerar: upp- Sök de” insatser?” "och stimulera” ingenjörerna” till sär för nätvarande "åt medelklaså N i, skriver Svenska: :Dägbla: "det; I detta” syfte" har de som rt "fram sitt förslag om : [okpensionsavaiften maximum. av 30.000. kronors ber kaitningsb | nt vä cn” temetidton till social: | > ministern efterlyser . hr Börjes- sön i Falköping” (cp) en ändring I gällande” läg. Med rätta påvisar " många. tall blir” alltför betung-j' :: ande för. .den hjälpsökande, som dock uppenbarligen kan ha både , "psykiska, 'och "fysiska: obehag” av Det” kan. självfallet inväridas i och för sig kos= : tär, "stora pengar.: Den som" kon- sumerar alltför stora ” mängder - och" vill: komma ifrån. sitt .begär räknar »inté:-så mycket "på ut- ” gitter: som: sträcker: sig över en någon» eller: -ett'. par I många fall räcker kur "jnisåde man. för en tid sedan i TV il föru: tel : elektriska ljuset tagit... bort åt- i Under "rubriken . vrid för annat” am som borde: ha vissa ingar att hälsas med till- fredsställelse på: olika håll, Man slog ett: slag för boken, för bok- konsten : och för boken "och afton= lämpån; oh > ett” pr över » medvetandets "tröskel 8 fram en” gammal herre 'med Vadd” Ir öronan, pälsmössa, midsommartid - och ga- loscher. Originalet, + folkbildaren och 'hedersdoktarn E. H. 'Thörn- berg, Jag mindes hur han en gång på: femtiotalet. tog. sitt sedvanliga Erepp i mitt rockuppslag, hejdade Je i stressfarliga farten och DIKTEN | OCH; (KONSTEN. N ,äri det. inte så att. det. kalla | skilligt: av. den så. billiga. och likai fullt så 'dyrbara' trivseln. kring för- maksbordet ; under . aftonlampan. När såg ni" sist en familj samlad runt bordet . sunder ; slampan? Far med boken, > mor. "med: broderiet och 'de' unga” med" en” eller 'annan . | hobby: Nu samlas man bara kring det; gamla " gr shognyborde kni ch nu är lampan si och mu är natten tyst "och>K .; och då stå alla minnen: upp. i från kängst "försvunna" dar. < skrev Zacharias Topelius och .många år senare skrev uppsalien” rätta rn hugs, : . är britiner; flitens fåga" 7 ie KG -lampors ljus, usla lamporna "ljus. Verdandi... Bärare” av och tankefrihet. Ja, : det var ett. par. exempel ur: dikten, Det finns hårdare tag också då det gäller fotogenlampor,” då” Strind- berg :i'”Fadren” låter kaptenen. i desperation: kasta fotogenlampan mot hustrun, Det svaga gula ske- net, det' stilla suset löper samman med” vår diktnings' storhetstid, Hjalmar. Söderberg ' har omwvitt- nat hur han ofta: såg Oscar Le- vertins., lampa brinna, till långt in på nätterna och detsamma var för. hållandet med Viktor Rydberg' och filosofen Pontus Wikner,: som bå- "had " sena vanor. Och många Strindbergs "Det är ett "förslag som beteck” ' nande nog är Ogynnsamt för mel : langrupperna '-— oöchdet passar i . särbeskattningssammanhanget hr , Sträng som hand"i handske, Be- -: gär ett 'förvärvsarbetande - äkta par .'särbeskattning, 'då de avger sina” deklarationer eller före” den ( juli samma år, får vardera ma- ken; räkna .med att betala folk- pensionsavgift: upptill - angivet » maximum; i: de mera kvalificera- de fallen alltså 2.400 kr. tllsami > mans, :Förblir: de. sambeskattade, kan + därmed ” deras - : avgift . blil- : större än-1,200 (vilket är mycket | nog i jämförelse med nuvarande maximum 'på 600). Slutsatsen blir |: med andra ord att man måste ha |: "förhållandevis. höga inkomster för att skattelättnaden vid särbeskatt. ning skall bli större än utgifts ökningen ' via de: nya folkpen- |- sionsavgifterna. tra -Hr. Sträng har med andra ord sett till att kretsen av ”medbor- gare för. vilka' . Särbeskattningen | . 1 Nu bör det finnas möjligheter att ingar. på de aktuella' fråg na; ; åtminstorie om man får' döma av! den inställning. som'' "talar ur ecklestastikmiristerns Jord i gym- |. nasiepropositionen: ”Jag vill un- derstryka angelägenheten av ait| befattningshavarnas övergång till de nya skolformerna 'sker under smidiga former som i - mån - tillgodoser deras öns .och- intressen.” —-- komma fram' till "acceptabla i möjligaste | 21 c "att te sig som en: fördel gjorts trång. Än så länge här väl detta inte insetts.av mer än ett men "då begreppen klar- : nar. blir besvikelsen på många ; håll säkert stor, : ARBETSTIDEN OLIKA: för anställd: Ä produktionen 0. I ällda N i en: ledande; artikel" i: det senaste - "ledaren | numret av. tidskriften Arbe ts. ! . om ålla timmars årbelsdag "har vi haft sedan 1919.. Motivet till lagens: genomförande var till :s stor. del: humanitärt. Påfrestning- -arna. var stora också i den tidens - arbetsliv. Vad som hänt om inte kommit -till är--för- övrigt ovisst revolutio "dock € en faktisk - > Utveckl'; ngen. sedan dose” karaktäriserats av ständigt. högre |. "Press på, de anställda inom pro- "Fats I "arbetsmiljön. men "det är + "säkert mera krävande. att. idag -vara' anställd i produktionen än -det var. då åttatimmarsdagen ge- nomfördes. Fyrtio timmars "arbetsvecka är dan. länge ett krav från stora "grupper - anställda, Genom : fem- . dagarsveckan blir den normala arbetsdagen orimligt lång. För ar- "betsledarnas del tillkommer för- beredelse- och: avslutningsarbete |: ; och - rätt ofta annan övertid. En betsledares arbete är för övrigt sällan avslutat i:och med att han «går hem:.för dagen. Han tar .bild- "ligt och bokstavligt talar jobbet ”med sig hem. "Finns det någon rimlig" förkla- ring till att de anställda inom '-produktionen — arbetsledare och "arbetare — skall ha en arbetstid som är väsentligt längre än t.ex. "kontorsarbetarnas? Givetvis inte! över. arbetstidsfrågan. Detta går herna”, Och bland vännerna ser man Ell vid]. 1) Walter: Scotts romaner, Dumas för den: Jagen och - andra reformer | har |” dukt:onen:” Mycket "har förbätt- |: ; har :aft - mpan spelat en roll.— som här i Hanna Paulis magnifika duk ”Vän- "även, Å konsten önnerna 60 mn en Key, Richard Berg, Karl Otto Bonnier besträlade av aftonlampan, i a 4 »Långa tunga" kvällar” > då "diktat ren efier att kade Harriet hade lämnat honom 'i det Röda huset vid Karlavägen skrev: :' Så jag. grubblar, när alla kvällar samma blinkande ljus jag ser: Öde sig till öde: ju sällar — samma , sak som här inne sker., Och jag tycker mig se därborta vandra sömnlös en böjd gestalt » nattens stunder att få förkorta, som ' för glömskan ville ge. allt. = Främling som går och skymmer un för, ljuset Ser .« "du kanske min lampas blink? CTag min hälsning från Röda huset, a "jag tar "din" söm” en vänlig? vink. I hela” adertonhundratalets dikt- ning förefaller. det som. om aftoni lampan intar en central plats. Den blev "en slags :sinnebild" för. den "borgerliga dikten, i en tid då för- fattandet utövades i-huvudsak av: statens - ämbetsmän” med en : och annan borgare som krydda på an; rättningen. -Den 'antågande ”proler tärdikten”" hade varken ' behov el ler: respekt. för aftonlampan.': I konsten — kanske framför. allt i dansk konst — har aftonlampan' spelat en viss roll. I vårt Iand har ser ya Tis snar get n Key, . Richar Berg, 'Karl! Otto Bonnier m. - fl. de sätonlampans mil- PN a där: man ”Ingemans eller oss pojkar vidunderliga skildringz ar" från” en” tid” då wärjan sade . Strindbergs ”Svenska öden och : äventyr” blev för oss introduktionen till den svenska dikten. Men det! hände också att vår far läste ;lyrik. och . annan diktning. -Snoilsky,. Runeberg och Fröding stod på programmet. Och medan vår mor: stoppade Tamil- jens strumpor, ritade vi pojkar gubbar : till. den dockteater som var tidens melodi. Vi bör kanske komma ' ihåg att 1908 existerade varken bio, ' radio . eller annan förströelse, ”Så småningom upp- hörde" vår far. att läsa högt," vi längre? — "vi gjorde dom, : AFTONLAMPANS AVIGSIDOR., slrålar det Nu hela i” klart I "debatt n om läkemedlen öck Tev. socialisering". av läkemedels+ distributionen får man inte; trolla, : bort -hänsynen: till Konsumentens . behov. Såväl: droghandel :som- ' apotek har. ofta anklagats fören - kostnadskrävande' service, på” "se nare” tid benämnd ”överservice”; vilket väl” skall innebära en" - "vice, som är alltför tillfreds "lande, ”Överservicen” kan eme « lertid ej: bortrationaliseras på an- "nat sätt än genom. ett' ingrepp: i läkarens fria val av läkemedel för - patienten eller "genom ett- non- l chalerande av läkemedlets 'snabe "ba "insättning, Problemet om" en lämplig servicegrad kan inte för- svinna genom en ändring av fö- . retagsformen. Visserligen kan. ett statligt företag föra, med: ' sig - möjligheten - "att vara hänsynslös mot: konsumenten men det torde väl inte vara den möjligheten att förenkla "problemet 'som svenska folket är ute efter, att ändra 'och bör ändras, | och aft nla "Itet i lampan "elektriskt" ljus; såvida inte TV:n är på, då ljuset dämpas. Men inte ens. detta dämpade Jjus kan bi- "I bringa mig samma känsla av frid och stillhet som skenet från den gamla aftonlampan. Visst var man många gånger förargad när lågan på grund av yekens ojämnhet el- ler draget steg i höjden och so- tade glaset. Inte 'var det väl hel ler så roligt om dotogenen helt plötsligt tog slut mitt i en av de mest spännande scenerna hos Wal- ter. Scott. Särskilt väl anskriven hos sekelskiftets ”pigescher” var wäl "heller inte fotogenlampan och under. stundom kunde ju en föga Cotyliknande doft sprida sig kring lampan; Men" aftonlampan hade en oanad förmåga att samla :på. ett sätt som "inte "dagens; belysning gör. Och: .tändandet av ”aftonlam-- pan, var "en slags. ceremoni Det var: inte" -bara -att trycka ” på en knäpp; Oljehuset skulle synas eller puskas spå; -lampglaset skulle man andas; på och putsa, ; och. veken skulle” järhnas." Och ' så blev lågari fill slut alla" vid bördet. men. vrår- na lågo:i n rogivande. skymning. N .AFTONLAMPANS .. ;' RENÄSSANS, mna man spåra en af tonlämpatis : renässans -i' det - dför- kållandet. att den moderna stres- sade' nutidsmänniskan försöker att förse. sin. fritid med" lugnande att- ribut och dit hör fotogenlampan; som väven där elljus finnes: ofta Tår svara. för. belysningen i våra sportstugar ” och som upphörde : med det. första världskriget. : kommer : den > gamla ' aftonlampan att "blicka tillbaka ”på från en :tid] då familj och hem: vär något för mer "än "en mantalsskrivningsort och. ett. ställe där man bytte skjor- ta. Hur skulle det wara. om vi försökte : med” en ny samling un- der aftonlampan! 'Och det'är naturligtvis inte hödi vändigt att därför -åstadkomma en t lampans renässans. I: vår tid med : dess stora ljustekniska bäst på med' att leverera Iuft- botar som enligt vissa uppgifter till och. med skall' ha rysk servi- större och större : och . omfattade | sommarresidens.:' - Ett valhänt- famlande efter den 'ro';' " För "författaren till dössa rader - alt bli ett vackert minne,: något]. Aktuell : kom Som bekant håller ryssarna 'som värnsrobotar till Nordvietnam, ro- ce- och teknikerpersonal, Att det- ta utgör en påfrestning för den rysk-amerikanska samlevnadspoli- tiken behöver inte: betvivlas, även om amerikanerna med hänsyn till de speciella "omständigheterna ni det vietnamesiska "kriget möjligen kommer att visa viss förståelse för den ryska insatsen på. krigsskåde- platsen.: Sovjet befinner sig onek- ligen i'en svår belägenhet i den na del av världen med'risk. att förlora . ansiktet inför. asiaterna, såvida det inte visar god. vilja att Pistå kommunistsidan. - . ” "Sydsvenska Dagbladet, Bonn, får. tänka sig "särskilt no- ga för innan man wtmanar : Ul- bricht. Det är självfallet inte ”det- samma, som att Bonn. skall. visa undfallenhet mot: denne marionett, Men man bör inte ge honom nå- gon chans att driva fram en kris som Bonn och "troligen inte heller ryssarna önskar. . H - Helsingborgs Dagblad. Att förvärvslagarna måste libe- raliseras är uppenbart, och det är också sannolikt att man måste fin- na sig i viss förskjutning i ägare- fördelningen, "Om folk försvinner från landsbygden, måste marken ändå finna: köpare så att våra skogsresurser blir utnyttjade ' på ett rationellt sätt. Tyvärr har des- sa viktiga frågor 'aktualiserats:' bakvänd ordning av jordbruksmi- nistern. I ett tal på nalerade' stor utredning om” den” allmänna skogspolitiken.; Det: är: fett? väl: VILL DU LÄRA "MER - INNAN SKADAN SKER? . se Röda Korsets kurser ” : - KORTET UTARBETAT AV RÖDA KORSET OCH FÖRSÄKRINGSBOLAGETNS UPPLYSNINGSTJÄNST resurser är det säkerligen en en- kel sak att åstadkomma en triv- sam. och intim stämnirg med nu- varande konventicnella ljusme der, > en - : "Helge Cohn. - ' Inte mindre än 85.av 'de 200” börsnoterade: svenska har anlitat 'konsulter anslutna, till Svenska . Organisationskonsulters förening -'(SOK), skriver redaktör Nils ' Kjellström" i en artikel i se-: naste "numret av” bankföreningens tidskrift Ekonomisk Revyl en ska gammalt "datum i Swerige. -— den ' förste organisationskonsulteih. började sin verksamhet 1918: och åu räknar man med att c:a 600 är verksamma; Det är givetvis ett in- När företagen bngdäplandter > a blir det kö vid konsultens dörr ; blev äldre och ritade inte: gubbar . företagen : : Konsultverksamheten är av gan- | KONSULTER - | USA OCH EUROPA ao milj. i inv. 1964) NM = Svenska Bankföreningen mot ' konsultveri hetens hemland USA "där c:a 30.000 -per- soner arbetär i en bransch som 1963, omsatte 3,3 miljarder kronor: och , viktigare arbetsuppgifter . samband med att företagen i vid- gad' omfattning övergår till lång: tidsplanering på tio, tjugo, kanske tidsplanering av detta slag är en sedan publicerad studie”:visar att nästan samtliga. 30 undersökta fö-. retag ' tillämpade" en systematisk sådan planering. ' : " Redaktör Kjellström ser ännu ' tid då konsulterna kanske börjar ersätta : företagens egna 'specialis-' ter - något .:som förutsätter att företagens konsumtion av tjänster följer den allmänna ökade kon- sumtionsutvecklingen. Svenska fö- retagare som Josef Anér och Curt: Nicoélin har förutsagt en ökad an. vändning av externa 'konsulter i stället för heltidsanställda specia- lister. Andra åter tror inte att en sådan mutveckling är trolig. En av. de angelägnaste uppgif terna för den svenska konsult- branschen blir med all säkerhet ått skapa - ett ' mellanting: mellari organisationskonsult - och revisor — en kombinerad administratör- sifferkarl — för att täcka: de bris- t Företagaren)-: "Iter som åtskilliga .svenska. företag :Konsulterna väntas få allt större Sr till-”och med tjugofem år: Lång-" realitet :— en för någon månad" ' längre fram i tiden — fram till en : I senaste. numret av hankföre. MYVWNYG R NJINNVilua01s NER ONVINSÄLISVA tidskrift El frågar redaktör om konsulter är lösningen på fö- retagens .organisationsproblem, Ta- bellen visar antalet konsulter per miljoner invånare i olika länder. | Nils Kjellstrin i dag dras med på sina ekonomi avdelningar. 5 skapliga! otrygghet . som" rättskomrmittén velat angripa svinner av sig själv. får en effektiv insyn: i: varandras ekönomi och därmed kan. gardera sig mot; överraskningar. fet: punkter. "där kommittén. kräver med vetskap. Till 'sist är på För” osst I dösa +] oss! > |ha varit: = mp: 3 ce AE 3 Mm [- Han, den hjälpad t gard i 085, i varenda kristen. Och det komma ker Kristi Kristi verk. Är. Ti mentar.. | driva dndride I förvärvelagar och sedan utreda skogspolitiken.. 7: > Wästerbottens-Kuriren. Up)... NE tycke av den ; äkten- "gu "stort styc ; familje- för. om ' makarna På flerta- samtycke” kunde mari. fn Se inte inom familjerätten den eko- nomiska "tryggheten ”grundläggs. Viktigast är” det egna arbetet och de: lagstadgade” " försäkringar som inträder vid. sjukdom, arbetslöshet > Mång a hade väntat sig att pro- blemet med bilskrotningen skulle hä varit, löst” tills -bilbesikiningen sköt fart.- Det häde onekligen va- rit mest "praktiskt. Men kommu- nikationsminister : Skoglund har ofta 'sin egen uppfattning om vad som är "praktiskt. Utredningen om bilskrotningen är wisserligen fär- dig men det; lär: "dröja till nästa år innan något lagförslag ' fram läggs. ar : | Handelslidningen.” TV, säger de optimistiska exper- terna i Sverige. De tagare, : som i dag kostar 3.000, kommer att = ” vid: massframställ- söndagen sig- |)" Pi han tillsättandet. av. en fir ut-militära- behov, möt a Hör :geragitat; nen "Blir. de” sangade. för- svarsvännernas' "värsfa . fiende? ' upp" av: tidningarna i: Stöckholm. färg-TV-mot- Då och då framskyrätar tvivel, om se och>dess' m ligbet att. "påverka" skeendet "+" här har. vi dock "ett lysande. bevis; iför z hur: mäktiga H publicisterna är, när de” "lyfter sig ; | över. partikäbblet "och. enas! kring en: stor nationell frågas. - sec "| liga moralen och den behöver sina stöttor. "Vårt "behov: av. påbud. och förbud är"en "genant; historia, ; som "I vi helst inte talar så mycket” om. Men att försvara Jand. "och "folk och", föra > krig". utan trevelj och tapto, det går i alla fall inte, = + Kurre” i 2 Västerbottens-Kuriren,, oms 5: 8 två ord ligger vär: vu Gnetsgrund, - " Kristus sger let för ost ns för, oss —t star Tänk - hur dörfärligt det "hade varit, om Kristus hade varit ”eraot 2 I" dessa två - ord skulle wår örtappelse ha legat. Om Kristus hade. varit.' emot 0s3, .skulle ;vi ädi löst förlora - ade Sö och -hopp- Vilken triumf! Starkaste, är på min.si- an är min borgesman, min Si de," min försvarare. tort är det att märka, att Kris- eger möjligheten till min Men - hos: :oss . alla kan tider. då vi inte mär- lgelse. an gå: vara. emot. oss Mä gterst , Xx
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.