—=LT | "tjokdbruket” är "som. bekant sor- har ofta företagits. men mnågon- " ma har de icke åstadkommit. Allt: jämt är produktiviteten låg: Trots ” forderlig. utsträckning, " de stadsbefolkningen med livsme- låg, det är tydligt-att stora delar ; vud- taget tillåter. Enligt Bresi . fram väsentligt. "Måndagen . den 1 "april 1965 7 ITA = Jordbruksproblém i 1 Sövjet: NN ringsgraden inom då 'ryska" "jord" " gebarnet i de kommunistiska län- . bruket skall kunna väsentligt hö-. . dernas ekonomi. Inte minst gäller :jas. Det tidigare av centralkom- detta Sovjetunionen. ' Dess parti 'mittén under Chrusjtjovs sista re- 'öch regering' har aldrig lyckats + geringsår fattade beslutet om. en få någon rätsida på jordbrukets väldig utbyggnad av den kemiska - . problem. Reformer och omorgani- - ”Ändustrien' nämns inte i rapporter- sationer av det ryskå' jordbruket ” Da "från Moskva; man man får väl > förutsätta" att: denna ' utbyggnad skall” fortsätta så att jordbruket M får” tillgång till konstgödsel i er-:. Kanske : verklig effektivisering av detsam- a södra Sverige finns ett år- ligt virkesöverskott av drygt 4 . milj skogskubikmeter som den . . nu. existerande skogsindustrin: inte kan ta hand om. Av den- "nm kvantitet ligger drygt 3 milj - m3sk på tall och lövråvara inkl sågverksflis 2,5 milj m3sk härav är lokaliserad inom de västra delarna av Götaland. De Id: ägarna inom det- "kommer dock, en nedskärning av... dessa. planer att ske; Chrusitjov . menade att just denna utbyggnad - av den kemiska industrien skulle ” ".vara-det trollspö,. som gav jord=' del påtagliga. "Genom de” väldiga ' bruksproduktionen' ett nytt och a” ' nyodlingarna i Kasakstan och'Si- intensivare, liv: >. vr. - birien under åren 1953—58, ökades De nya makthavarna i: Moskva” AN bruttoprodukti av del . synes behandla jordbruksproble- men under de, senaste" åren bar . men' med- vida större realism än”. åter en stagnation inträtt, Avkast- - Chrusjtjov, så realistiskt söm den « - ningen av. nyodlingsområdena är ' kommunistiska doktrinen över hu- att ännu inemot hälften av. den” ryska befolkningen är. sysselsatt . inom jordbruket är "svårigheterna att försörja den ständigt växan- av dessa icke; är; lämpade. för. nev'skulle- den föregående: re spannmålsproduktion på grund av - men icke ha tagit tillräcklig hän-. jordmån och klimatiska förhållan- " syn till ”det socialistiska jordbru= den, Torkan har härjat hårt vis- 'kets utvecklingslagar”; utan des- sa år, ännu mera än: i Sydryss- ” sa skulle ha direkt åsidosatts. Den” Jand där den ibland orsakar myc- "bästa kommentaren till detta p ket stora skador på skörden, - stående synes vära, att det just är; / + Beslutet -om -nyodlingar -drevs - ”det socialistiska jordbrukets. ute fram av: Chrusjtjov och hans me-". "vecklingslagar”; som bär den stör- ningsfränder under motstånd från , sta. skulden till den. nästan" pe; Molotov och Malenkov'med. flera : 'mmanenta "jordbrukskrisen i:Söv- medlemrnår ' av den. grupp, som : jetunionen! Jordbruk kån inte be-' drivas. efter dogmatiska . trosför sedermera "under beteckningen : ”partifi lig”. detroni! des'-av ' det fordrar, sakkui Chrusjtjov: Dessa” politiker ' ville skap i,ledningen och stimulans £ satsa på åtgärder, som skulle- hö- -,'de: enskilda "människorna, så ja produktiviteten inom de gam-, la jordbruksområdena,. Vem : 'som /ta'char: saknats; var mest framsynt av :de-båda. ,Bresjnevs förslag” innebär bety fieningsriktningarna" kan diskuté-''. dahde inkomstökningar för både :” ras, men troligen' var det nödvän kolleklivjordbruken och de stats- ”.” digt :att så fort som möjligt få ägda jordbruken, men ”de' synes, ökade " mängder" inte medge någon större frihet för del: » kollektivjordbrukarna att dra ek " nomisk” fördel ökade , arbets, i "Därfö 5; - "det: ryska jordbruket även, fram- + 7 deles; att: bereda partiledning och". " regering huvudvärk. - ål för att inte li försBrjilingen skulle drabbas ' av. en 'katastrof, " Nyodli kan < försvaras” ur 'den' gyripunkten:' Hur: prekärt försörjningsläget ifråga ål är i Sovjet: | gionala avverkningsberäkningar, ut- I förd" under” -medverkan "av ; profes- | 7 ta "område, som genom skogs- ” vårdslagen' ålagts att på ekono- - miska grunder producera skog, ” "har svårt att förstå de aktuella påståendena från visst håll i Vä stsverige om hur onödig den "planerade massafabriken i Värö > skulle vara. Speciellt irriteran- .de blir skogsägarna av att lä- sa sådana påståenden samtidigt : som" lövmassaveden ” "hemma på ” gårdårna inte kan finna köpa- re utan måste stå kvar i sko- . - - gen i väntan på framtiden. - — Det mest anmärkningsvärda i icke-fackmännens . uttalanden, ; om virkestillgångarna' är att man: tyd- - ligen inte tagit del av de analyser som ' Sveriges främsta: samlade |. -I och. opartiska — "sakkunskap gjo och" som "ligger ', till grund "för SSSF:s. bedömning av Väröprojek- : tets' nödvändighet, dess: storlek, in-|'' riktning””och «regionala'; placering, framhåller jägmästare Erik '"Moda-|: len i" "Södra Sveriges Skogsägares Förbund (SSSF). > De uriders kningar "som (åsyftas N :Skogsindustriens ”vitkesatredning 1958, av/Skogsindustriernas samar- betsutskotts'skogskommitté, med re- förda av avdelningen för skogstaxe- ring, -Skogsforskningsinstitutet (nu- mera Skogshögskolan). ISSSF:s "virkesutredning 1963, "ut sor" Nils: Erik 'Nilsson; avdelningen för. skogstaxering, Skogshögskolan, :-Utlåtande. "över + SSSF:s virkes- utredning; 1963 - -av; f-d professorn 'i sas av rra, årets mycket omf; = l Å och ' rektorn '; vid tande | Förenta" "Staterna . ji | Skogshögskolan, .. Thorsten Streyf- och "Canada, Det När de på .«krund - följande. diskussion kom-. fert, Nag, ar en Hältne av ,törkan', felslagna «skördarna, & -|« mer. säkert.att ge flera, Det kan |: Professor Nils”. Erik i Nilssolis, knappast » bestridas : att .,utveck- Ukraina som tvingade. fram des-'. -lingen. gått ifrån den metod. som: Skogshögskölan, uppsåts: ”Behovet triell - utbyggnad ' i ind "var snaturlig ' före 'den ”all srösträndvens tid; då” facklig : och politisk: verksamhet var, som det brukar heta," lika' viktiga grenar | 'Få arbefar; Isens. träd. I dag är. år procent" av: det. 'socialdémokra-'; . tiska. partiets. medlemmar” kollek= ” tivt ' anshitna' via' fackförenings- ”"Stagnatiorien inom . det tyska ' jordbruket torde med all säkerhet - ha. varii en v.dåé väsentligaste or- sakerna . till Chrusjtjovs fall. Hans - många” improvisationer förbättra- " de sannerligen inte. försörjningslä+ . get. Joräbruksproblemen . skapar, - huvudvärk också .hos. hans. efter= | tyädare, Partisekreteraren Bresjnev. > har” nu inför" centralkommiftén ” lagt fram förslag om långtgående och radikal" reformer för ”att” få" det stagnerande jordbruket på fött M ter. Enligt dessa förslag, ? i väl kommer: att godkännas. a 4 kommlitén, skall staten under en : il gånger inte 'ens' har. kunska : ; Kollektivanslutningen "öm då i den" svenska kroppen, påpekar VLT: Vi skulle ; vilja, placera”; Ätån: ä jen: 400 miljarder svenskå krorioi id vesteringar 1 jordbruket Över 0 nya "fabriker för tillverkning äv. maskiner : för jordbruket skall 1 . uppföras, -så att den för-närvax |- rande mycket dåliga mekaniser ' sida från -utgångspunkten att det skulle odtas. av» statsmakterna, : »slatsskogarnas selrapport, cd sr v SKOGSARBETSKRAFTEN De officiella siffrorna" från do :mänverkets stora utredning om arbetskraftsfråga | , "bekräftar 'vad som itidigare med- delats om denna utredning: skogs-: "näringen får svårigheter att skaf-. fa skogsarbetare, skriver -Väx- EJ öbladet > Detta utredningsresultat” "är på intet la människor som känner ll utv vecklingen: har inte kunnat und- gå att hysa farhågor. Det sker en snabb avfolkning - på lands- bygden. Det råder flykt från de yrken, som är särskilt krävande tet närmare finner. man att detta visserligen ' håller: 'som”' allmän karaktäristik men: att det. dock beklagligtvis finns' betydelsefulla ; ändringar som i "varje fall inte” ill jordbrukets" fördel": n anger en räd. sa ändringar ch! summerar: a Statsrådet "Holmqvist . har i propositionen tyvärr gjort. . sig skyldig till missvisande övervär- "deringar av vad ' olika delar av beslut, ' varom ' de . själva många :. | i lämpliga - "sydvästra punkter” — Bakom" ovanstående lanalyser står alltså Sveriges främsta samla- ;. de; bpartiska" 'sakkunskap på områ- det, Dessa experter har: till sitt för- ingens samt de” bearbetningar och) anäl yser ; Som, Ski gshögskolan för verige .— några” .syn- Ya SE IRKESÖVERSKOTTET : BETYDANDE. Den. färskaste av utredni) garna — från 1963 — omfattar : södra 'Sverige t oe m Öster- och +. Västergötland. Den möjliga och . avverkningskvantite- ten inom området vid full av= " sällning "utgör enligt utrednin” "gen 19,69 milj måsk., Det sam? ” ; manlagda virkesöverskott. som. £ när outnyttjat och som 'står ” till förfogande för en utbygg="" nad "av skogsindustrin uppgår > " till. 4,32 . milj m3åsk. F denna | summa ingår förutom ett rund- . virkesöverskott : av 3,28 milj :-m3sk också 'sågverksflis, mot- it Fördelningen & av det här rund= virkesöverskoitet mellan. dels tall och löv. (trädslag lämpade för sul- "dels gran (trädslag 3 sulfitindustrin samt för $) är 2,28 resp 100 milj vo Hur mycket av detta över- skott finns inom den aktuella Värö- över i-eko- -nomiskt hänseende för jordbru- ket. sö Mkr Enligt överenskommelsen skall mittpriser och pråsgränser juste- vad kroppskrafterna . beträffar. Och nu har en mycket noggrant genomförd undersökning bekräf- tat vad alla människor med van- lig sund bedömningsförmåga kun=| ras, dels generellt 1 mars 1966, nat inse utan vidare: Brist på|' dels för vissa ”varuslag redan 1 arbetskraft i skogen hotar, ” . ) iår. Jordbruksmi Märkligt är det däremot att] har nu tagit sig före att ' söka arbetsmarknadsstyrelsen bara för| värdera effekten av dessa fö ett par år sedan på ett uppseen- | ligga" invid prisgränserna. Häri- de sätt ddelade, attl| vid har han gjort sig skyldig till 50.000 skogsarbetare snart måste | felräkningar, När han sökt upp- avskedas, Av dessa skulle 25— | skatta den 'ekonomiska effekten 30.000 komma på södra Sverige! .av. den höjning av prisgränserna. En omfattande omskolning av skogsarbetare var nödvändig, frambölls det. = X Vill man spetsa till situationen kan man alltså säga, att den stat- liga . institutiohen domänverket samtliga produkter . kommer : att genom skulle jordbruket ”tillfö- ras ett "intäktsbelopp av: 30 milj. ber pressen att reparera” den kr. Ett sådant prisläge har' vi skada; "som ett annat statligt] emelertid' aldrig haft och kom- verk, — arbetsmarknadsstydelsen, | mer aldrig att få, bla. beroende på att ..3-procentregeln : dessför- . innan utlöses och medför en an- passning : av .Prisni vån inom lant- bruket, .: vc Oreålistiska” är "vidare de räkningar som gjorts av effek. ten av äridrade prisgränser 1 sep- .tember på nötkött "m.m. Vid dessa beräkningar har jordbruksmi- nistern ” uppenbarligen utgått från + Prognoser - rörande marknadsut- vecklingen som redan visat sig vara missvisande, : Av antydda skäl har st vållat genom en grundlös skräm. KOLLEKTIVANSLUTN GEN AV FACKFÖRENINGS-” MEDLEMDIAR till 'socialdemokratiska partiot var häromkvällen föremål för ett belysande program i TV. Vest- manlands Läns Tidnin g kommenterar: teråd. som enligt, avtalet skall ske 1 : mars 1966 har han uppenbarli- MH gen utgått från: att. priserna på | ligga inved prisgränserna. Häri- |. fabrik få , — Av tall och lövöverskot= - "vad en sådan redovisning har för syfte. ” Inte” bidrar 'den till saklighet i den jordbrukspolitiska diskus- sionen, non "KANsLmuser HAR BLIVIT - något åv en avstampsbräda för "blivande generald'rektörer, fast- slår Sunt-Förnufti: > Nästan i 'strömhopp har fliti- ga och duktiga kanslihustjänste- :män: studsat ner: i chefsstolarna på ämbetsverken. . Mera sällan sker rekryteringen i form av duktigt fackfolk, På det viset får staten trogna verks- chefer som har departementsche- fens öra, Det skall erkännas, att + det sällan är fråga om rent po- litiska : belöningar. Men till des- "sa ledande chefstjänster upphöjs » ofta idi än, vilkas Det största virkesöverskottet Vane CA södra Sverige är tall:och löv i tet på 2,28 milj misk hänför :: och Bohus län. Av det relativt ” Industrins : förfogande. och" av . I den : kvantitetn” ligger 70 proc” N i det västra delområdet. skillnader” mellan-öst' och väst? Det finns'ju många massafabriker även i de västralänen, ' ans :'— Ja, det är riktigt, fram åller i j "Vä sl gefär 26 gånger så. " Skaraborgs samt ingående delar . i dustrin i de västra delarna utgörs i av granförbrukande sulfitfabriker och, träsliperier.. . - 7 terås ' och - Skärblacka, alltså, i ” Blekinge, Kalmar och Östergöt- :Jands län. Härtill " kommer ” några mindre inlandsfabriker. . VÄRÖFABRIKEN or " KRÄVER 172 MILJ KBM Moa :> Men allt virke kan väl inte” förädlas till massa? — Även om 'det är tekniskt i möj: ligt, vore det naturligtvis ekono- - miskt fel. Grovt räknat kan man säga att med nuvarande: prisrelae tioner "bör sågverken och massa- fabrikerna ta hand om . ungefär hälften var. Av det” totala” över-'": skottet på 4 milj måsk kommer Väröfabrikens planerade produktion .:'; av 200.000 ton sulfatmassa att krä- . va ' endast ca 1,2 milj m3sk. Det finns alltså utrymme för expansion” även inom den befintliga .måssa- industrin, Men framförallt är det” viktigt att observera Väröfabrikens" betydelse för sågverksindustrins ut- vecklingsmöjligheter. Först när -av- sättningsmöjligheter' skapas för det” « klena virket, blir. det ' möjligt att” ta fram även den" grova" delen av , träden för förädling . i sågverksin-" dustrien.. Expansionen inom de bå-. da förädlingsgrenarna; måste allså? lellt. sett mindre granöverskottet lig- ske paralle] ger: däremot endast 1/4 i: väs-' ter. Sågverksflisen står som bé- kant till i första. hand sulfat-. Jägmästare Erik. :Modalen, SSSF, Växjö." ot sig inte mindre än 1,94. milj måsk, alltså 85 proc till utred- : ningens västra delområde, som | av "Älvsborgs samt Göteborgs: "" virkesöverskottet. naturligt, eftersom "företrädarna för de virkeskö : pande skogsbolagen vet att d > hittills fått den råvara de be- "höver, de vet också att flera av” .dem år, efter år tackat nej till" av skogsä eföreningarna € er- bjudna kvantiteter. . i De' vet också, slutar" jäg=!) ' mästare ' Modalen, "att." SSSF: : «många gånger "och senust inue- varande ;. säsong . blivit "tvunget ue jatt! begränsa" massavedsmottag- i ningen . från sina medlenanar '— Hur: kommer sig dessa stora äg! e Modalen, men Äl Inom en radie av 10 "mil från : finns inte en enda sulfat- fabrik. ' Den 'dominerande 'tall- -och 'lTövförbrukningen i :södra Sverige',.sker : vid :de na: -fatfabriketna i Mörrum, m - Onsdagen den '24'mars' öppnades ' i Moskva Centralkommitténs -ple-|tionens. värde "per -år, är någonting num, : » varvid den nye: partichefen, | mellan” 5 och 6 miljarder | kr...-Det I Leonid Breznev; gjorde ett drastiskt att: den tilltänktdNinveste- uttalande. omen förestående. upp- | det”! sovjetryska: lantbru-" ustning” av" det - sovjetiska : "jord-;l den; planerade. femårs- bruket. Han' förklarade att 71 "mil periodensskullesblisav.: en . sådan” . | kostnadsbliridket.' jarder rubel, vilket motsvarar: mer. : än 400 miljarder: svenska kronor, "skall investeras ' 'i jordbruket. un=' män F gal ca "der till: svenska förhållanden, dvs: bringar det i re- . Hätion: till exempelvis: det. svenska" . jordbrukets storlek. "Sovjetunionen här” omkring "26 gånger "så "stor ' befolkning 'som Sverige. Följaktligen behöver lan- det även ett jordbruk. som är un- "stort under förutsättning ' att man skulle, hålla en = livsmedelsstandard ' liknande den svenska och därtill vara själv-: Om ' man "alltså lek. krymper - visserligen beloppet till ca 15 miljarder kr efter division med 26. Det betyder, om investe- ringarna skulle ” göras under lop-; pet av fem år, att beloppet är lik-- värdigt med 3 miljarder kronor per år för Sveriges. jordbruk. : Även efter denna omräkning till 'svensk relation är emellertid den = till- tänkta investeringen mycket impo. nerande, Som exempel kan nämnas |! Norra Skånes - distrikt av CUF behandlade på sin årsstämma en motion om ungdomsfylleriet; 'I motionen krävdes en kraftig höj- ning :av spritskatten för" att det skulle bli svårare för skolung- dom att skaffa sprit. Denna "är jämfört med dagsinkomsten' fak- tiskt billigare nu än för 30-—40 ” år sedan. Vidare krävdes effek- ”tivare åtgärder för att få reda försörjande till. omkring 90 procent |i liksom i Sverige. . .| tar. hänsyn till" skillnaden -i'stor- "I gånge "IDen totala jordbruksarealen ligger Ikoms genom de väldiga nyodling- Jligen rimliga medel skulle ha 'kun- omfattning,. att om. den översattes till" svenska: förhållanden, "skulle den mötsvära praktiskt" taget halva färsvärdet. äv. produktionen," Hur man "nu skall sep; elopp den tilltänkta':i tvesteringen". beror ' | nämligen" "delvis; på ' huruvida” den |; är" att betrakta. som. en: investering utöver" det vanliga eller” avser :en totalinvestering i: nämnda” storleksoördningen. svenska jordbrukets årliga :inves- teringar i; exempelvis maskiner och ekonomibyggnader" torde ligga om- kring:en, miljard kronor.:De 'totala inköpen: av produktionsmedel” tor- der kr. verkning av måskiner, gödsel etc; Om detta gäller för -hu- vuddelen. av. beloppet, är det onek. ligen imponerande, men samtidigt synnerligen välbehövligt med hän- syn. "till. den. oerhörda: eftersläp- ning som alltjämt karakteriserar sovjetryskt jordbruk. ” "De. som någorlunda väl. känner till Sovjetunionens jordbruk och med. vaket 'öga 'kunnat : studera detta kan intyga, att tre eller fyra speciella brister karakteriserat det- samma, '” Först känn nämnas växtnäringstill- "Den totala tillförseln av växtnäring är ” mycket obetydlig med Hänsyn till de stora arealerna, omkring 200 miljoner. hektar. Det kan i sammanhanget tilläggas, att den produktionsökning som åstad- arna i Öster säkerligen med täm- nat åstadkommas, om man istället hade inriktat sig på att förbättra de tidigare befintliga jordbruksare- alerna. --Den andra karakteristiska bris- ten: gäller ' mekaniseringen. Ända tills - för några år sedan var.ma- skinerna knutna. till de statliga maskinstationerna och genom detta anordning kunde. staten favorisera eller missgynna de olika jordbruks- enheterna = alltefter önskemålen. Det har sålunda ofta omvittnats att maskinstationerna (MTS) alltid utgjorde en . ordentlig tumskruv på ; På varifrån” ungd .>skaffar sprit samt att varje form - av kvalifikationer äntligen inte är att de hör till de främsta i bran- . schen eller att de visat särskil- » da ledaregenskaper, utan som i stället har fördelen att veta vil- ka förslag man skall komma med ” för att få dem igenom och vilka . Vägar man skall välja i den by- råkratiska Tabyrinten. : Förv blir med andra Det är inte tiken av "håller tyst inom de kratiska leden, därom gav TV- längre så att kri- Holmqvists bedömning . av vad lek lutni: marknad: tvecklingen och pris- änsj ingar kan medföra för jordbrukets del' blivit "milt talat iald. ord följsam, . Frihet är den makt vi har över programmet besked, och en i den. | tendentiös, Man kan fråga sig, oss själva, - 1 ing skulle sträffas betydiigt : hårdare? "> : +. Motionen, som antogs för! vi- dare befordran till förbundsstäm- man, visar att även de yngre år- "gångarna har fått upp ögonen för prot med fylleriet. Det är ett glädjande tecken. Och nog är det på tiden att verkliga krafttag tas för att få slut på ungdomsfylleriet inte minst bland ..skolungdomer. = on (Skånska Dagbladet) jordbr i vad gällde de statliga leveranserna av jordbruks- produkter.” Om: leveranserna klic- kade,. kunde man helt enkelt för- svåra arbetet på:en jordbruksen- het genom: att maskiner inte ställts till. förfogande i rätt tid eller i er- forderlig omfattning. Sedan några år har dock <maskinstationernas dominerande roll upphört och ma- skinerna har i allt större omfatt- ning disponerats av de olika jord- bruksenheterna. En tredje markant brist gäller |. dräneringen. En järnvägsresa. mel- lan Leningrad o. Moskva kan för ;Joch dess "verkningar är" emellertid |! en något osäker fråga. Innebörden i rf 'lökning att landet skulle omvandlas i Vietnäm och broms på. Kina; . :Dagens "Nyheter. - : Diskontohöjningen har - ansé is de 'finns en stark" efterfrågan” på kapital. . Höjningen : är, > enligt "fi- nansminister' Sträng, ett försök att bromsa” ner'en aktivitet, som”? rkan bli: överbetonad. | Vi betvivlar” att” ränievapnet är så effektivt, wnder nuvarande kon- junktumer, som :. tycks. uppamma : Kapitalefterfrå- - Utan” tvivel” står” starka" krafter ligen 408” välja "Ibakom kravet på fortsatt krig mot USA; regeringarna i Moskva och intryck Peking . tävlar "i ”antiimperialism”, kande på Nord-Vietnöms vägnar, Men I för: det finns, också -de som hoppas få hällsekonomiska följder. - Sakskäl "TJett slut på kriget och som i Ppre- gör tydligen "Isident Johnsons'tal kan. antas se många - -valmalkare Jen - -möjlighet . till kompromiss” . nödvändig eftersom det fortfaran- radioris "och" televisi arna” trots sympati . emma - för . förslagets. syfte 'starkt av "övriga partiers påpe- att ett” : förverkligande ' av slaget skulle få: ödesdigra såm- bättre verkan än tror. - VästerbottenssKuriren am; badbnämnden omvandling skas par i: "alla fall ert viss garanti för att em 'oväldig bedömning av, ljud- jonens program. 'verksåmhet "skall komma dill st och» för att den: licensbetalande allmänhet: skall: kunna få gehör för ttigade "klagomål. Den iyckec.,” -och - :smakdiskussion, som väl är oundviklig i sammanhanget, bör. efter. detta; kunna få" ökad stadga. Från + viss synpunkt sett är detta” en reform av långt mer de”:1 delse än det garna kan” nämligen komp sig: för ' "högre : ränta, "varigenom priserna ytterligare ' stiger. För de människor . som ' emellertid / hår skulder blir -- den högre. räntari ki nnbar. ”Räntehöjning "är. alltså tveeggat svärd Är inte över-” tron på räntevap skrivning :snamt? | Då pande effekt kan antas bli allt mindre, Det finns helt enkelt inte mycket att vinna med. ylterligare restriktioner på sden . allmänna penningmarknaden, ' Man måste angripa proklemet med ett annat grepp: ”överhettningen'. ligger ; Fastän - högerns ATP-förslag vi sade " "sig "hå" sympalier också inom andra tiläger så blev resultatet, för: para par- våren står grundvattnet "högt. uppe i ytan, - vilket + .sådden, Detta torde tillsammans ned, Bris= ten och disponerandet : bruksmaskinerna. vara an sakerna till: att exempelvis. - försenar nisationsform kollektivet "vÄven "om vi. räknar om.de' sov- jetryska 400 miljärderna”till svenså ka relationer, är den planerade inl vesteringen. högst! respektabel. Man frågar sig "gärna i sammanhanget, vilken inverkan detta: kan få när med livsmedel. Många fruktar att, en upprustning av, det sovjetryska', jordbruket kan medföra en: så 'stark produktions- till” "ett exportland. ;. Någon större risk dock inte föreligga. För det första må .erinras om; att. signaler ' ; om mycket omfattande upprustningar av Sovjetunionens. - jordbruk .har kommit -många , gånger : tidigare utan att några' märkliga resultät har framträtt i statistiken, Så be- höver det nu inte bli denna gång. Även om man lyckas med den av- sedda jordbruksupprustningen, vil- ket man givetvis får hoppas, behö- ver detta inte innebära exportöver- skott. Stor . brist på råder: alltjäm Sovjetryssland; kraft :kan tydligen inte få: mängder <animalieprodukter : de önskar. En svartabörshandel har existerat under "många år. BL a; har man trots motstånd från stats-. makterna nödgats medge, att sov- 0. arbets- folk fått hålla vissa jordarealer och vissa djur för egen produktion, Det är också väl känt att produktionen från dessa tämligen obetydliga are- aler "varit förbluffande stor. Mer än hälften av Sovjetunionens kor har t ex funnits i kollektivbönder- nas privata besättningar — med en ko per besättning. ..- Skall 'behovet och. efterfrågan” på animalieprodukter vid ett växande välstånd tillgodoses, fordras .. för 200-miljonersfolket en : enorm: ning i tillgången på den 'grundläg- gande råvaran,. nämligen växtod- lingsprodukier. Huruvida det blir överskott” eller inte står i-sam- band med, dels hur fort man lyc= kas öka - jordbruksproduktionen, dels i vad mån man kommer att ända ökni i växtodli produkter till en ökande animalie- nomisk utveckling i Sovjet kan det t. o. m, tänkas att en ökad jord- med en ökad import av livsmedel från andra länder. den jordbrukskunnige. ge besked M siö ber äcke” om med- om att'drä otillfredsställande. Långt d in pa Sen=. färdig för! av-= 'Jn medför: att deras inflationsbekäm- ö "ganska utbredda . tiet ett kraftigt väljarbakslag. Tyd- + jordbruket torde vara själva. orga=- |. det: gäller" "Sovjetbnionens-. status «i världshandeln i nimalieprodukter . Även de människor som har köp- |: del produktion. Vid en gynnsam eko- |. bruksproduktion kan vara förenlig lä y som. av radioutred< mesta Å ningen föreslås. en” om- ständigheten alt en. hög; jurist ill. -radio= I alla tider förekommit - d Höjder "och dalar beträffande präst- 1 Prästbrist ! förekommer rvarande /méer' eller” mindre ialla" evangaliska kyrkor liksora "ft områden i Fvårk land,” där "akade- | betst.. Man kan hänvis ; kyrkan närliggande. omr åde, 25: Pf0- old i vatt placerade Be elett- med grindn- de kranium i il il. i Stock holm / och seden slällde sig en bit hort; för. att. få meda på här folk reagerar r döden: Hur. 'skulle man ' kunna” få veta något om det? På 'sin höjd "kunde "man" väl få klarhet i hur "vissa människor reagerar, när de får se ett ske, lett' i-en' bil Eller hur? "Sedan kan man ju fråga sig vad-det kan ha. för; värde ur, . religionssociolo=. gisk” .synipunlkts.- . H Veckoposten.. - [ETT ORD. PÅ VÄGEN Var stilla för Herren, ve Ps, IM 7. Vi är i den stilla veckan, Det är som" om vi alla gick och vän-" tade på något — på det som skall ske på skärtorsdag och långfredag. > Gud give; att dagarna verkligen blir stilla dagar, Att din själ blir stilla — / stilla , inför - Herre; 2 är den inre stillheten som; viktigaste, I en -orolig själ har Gud:så 'svårt: att tala, ' I ett u rivet > och - jäktat : sinne” utplånas varje intryck, från Gud" och den eviga världen: Det; får inte tid att fästa sig, Din kristendom blir yt- lig "och" -intetsägande, ?. sjön inte är stilla. bli spegelbild. " -.n vr. rtröstansfull, "Genoa stillhet ch on värden I star) förtröstan brådskar intar tg -. Den', söm tror, - Lär dig trons vila vind, Han lär sig segla.- katolska" kyrkoprovinser; På "alla s
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.