vr ; von? ” sea för ". självutplåning':- inger] emellertid ingen, svepekt., De. so- monstrerå en - I förnöjsamhet som! "går I långt utöver vad som” rim” | för politiker. fore "De låg där i normörs översta byrålåda,. korteå med gratulationer e l och: hälsningar, i- en -pärm ' om- bunden. .med en. blågul snodd: Det var ett privilegium att få ta fram "dem och höra hä , mest , läsas upp. € t Den' från moster Elise, som gjorde sina - gratulationsbilder .själv med blon och, €gna. verser, . nästan bhactads! Såsom” nuiriksd a debatt; "där. tegeringens. kvotering av. bostadsbyggandet -: kom ' spela en framträdande roll; Hern? hade profesterat i bestäm ordalag - möt - der - regeringelinje "som". skulle wesultera. 1; att- bo” stadsbyggandet” i många. län tm] der -kommandé'å år reduoeras: med 30—40 «procent jämfört: med förra . dö k€ ket” attifinna motivering. för” ett : åt. regeringslinjen särots. Dessa" socialdemokrater; 'med "bir Johanssön..: 4' Norrköping i spet-' ben, hade fått "sin motion ”begk= Ck tad i en "reservation undérieck-, . då inte sympatiserade med dön: - lm v som ' 'psalmverser med : Gud och || kär.i mormor innan hon träffade "I små" feta. barr” 3 mär 'man dittar.”p välsignelser. Eller 'den från någon som . hette "Adolf - som hade- varit morfar, det visste man” Adolf hade målat ' en stuga ' och två björkar med 'én ' förgätmigejkrans' 'tuntom. Det luktade hö och” eucalyptus ur läxan. ga buketter, blomster byllda - ymninghetehorn, förenade händer i i "förgätmigej-hjärtan och och älskande” par kring: kaffebord har- inte" på ' vy- kortens - vingar flugit. ut till. tack- samma ' "mottagare | under”, årens lopp. Javisst, 'man "faller så lätt in i den 'troskyldiga ' pekoraltonen förinnan från "1850-talet . hade” man ;- 1 kunnat köpa halvfabrikaten i form nad: av cen mist utskottet. När. deras. eget "förelaj "med; behov av, nya: bostädot på; andra "håll: a CN; iwigeringst injen': bli ligk gt ens, med, den lokaliseringspolitik. regeringen; Å sanmat sammanhang! sagt sig Mörarda, Det” förefaller som om "bog dsminister”: Jo: cv” kominer- bostadsbyggandet 1 tal målsättning har mycket lite"mcd djärvhet » att göra; fastslog hr” UNIVERSITETSFILILLERNA » Vad 'koinmer de" Plänérade ij . versitetsfilialerna att betyda provinskulturen? Frågan ställ: .en artikel i J or dbru nas Föreningsbl av docent Nils Thun, Uppsa Kommer de föreslagna filialer- | na att medföra någon reell kul- turell upprustning?.Kommer bib- | liotek och laboratorier att byggas upp, I sådan, utsträckning att des= sa' ' städer > verkligen . berikas?” Kommer bildningsliv och :.indu- |, striell verksamhet att tillföras dn "granskning: Donna] gå V avlägger, filosofisk 7 åren; skriver Sk” ölvärld en åhägenketen;blahd 'dem' som examen vatt > ägna. sig våt lärarbanan: tenderar. ämligel att..minska.;Läraryrket "är alltså inte: så "attraktivt alt det. klarar."konkurrensen, med - andra. " yrken för vilka i stort niotsvaran: " de utbildning 'krävs. Och. det är att 'märka att man inom - alltfler. yrkesområden +. press, radio, TV, =. industri, bank > och ' försäkrings-. : världen, .reklambranschen osv. — rekryterar sin personal bland dem som examinerats. från de filoso- fiska: fakulteterna. etta har änderstru its på 'den«' nå plats. många" gånger. LR har också pekat på den sjunkande lä-' ; rarbenägenheten:. vid : upprepade tillfällen, "Senast för 'tre månader H sejan: begärde .LR vid” en upp- | religiöst budskap... .Nammnsdagskor- ten 1 ut'och” " |bceräope öm” hu ar, dessa kort | nyligen. öppnade”. utställning "Vi av 'stansade .blomsterkransar med. vilka man själv kunde: knåpa: ihop gratulationstavlor.. ; helt "enkelt. använde ' det . tryckta . | dagsbarnen som fick' de flesta, och; I de ;var många, ty man ännu efter edåg. De allra tidi tå" korten förmedlade gärna. ett b tryck- prackt- ller ibland helt öppet frieri: en import em es I ral c utsträ kning "frå Tyskland och i med' silver>' "och ' 'guldslingor kring blomstren, text: som' slingrade sig bland f girlander, och" de kata. kö Teller + landskap. gen denn; Se tredj "di ig" vid: gar, idskrifte och, mäng-: publikationer, Å inte "göra 085” ett: konstatera - på "Nordiska, museets gratulerar”, som innehåller ett ,ur-' val. ”på ca 500 tavlor”: och kort "vykorten med fösterlåndska” motiv, svenska flag- gan" och” de kungliga; och 'så de riktiga ”vyerna” från hela" landet, den genre som; fick 'sitt verkliga | tände uppsving "med Stockholmsutställ- ningen. 1897." De" som besökte den ville naturligtvis ' hälsa hem. Och så rullade det iväg med den stora vykortsindustrin.” - Och "med jul-' kortsraseniet' som nu tycks ha bli- vit: trågot” av en 'statusplikt, så många "värdefulla ' bland de universitetslärare som de nya lärosätena drar till sig? -.| ' Artikelförfattaren ” finner : att i "särskilt de”; specialutredare, som'i betänkandets andra. del - skriver I- om .decentraliseringen nästan helt I. ser denna ur den synpunkten att |: staten ska. dra nytta av kommu: nernas , Tesurser: SA Na? Staten skall utnyttja de lokala |- resurserna, dra fördel av vad som byggts upp genom kommunernas ansträngningar, skolor, skolkans- lier, bibliotek, bostäder, Statliga | motprestationer är det föga tal "Skribenten ger fler exempel på y denna tendens, som också åter- finns hos själva kommittén. Han summerar sålunda: Kommittén trummar,. hamrar och suggererar in i läsaren att ut- bildningen vid filialerna skall bli likvärdig med de gamla univer- sitetens, Det är ganska, svårt att | trö på det, med de resurser som filialerna nu föreslagits få Nen om staten vill offra lite mer, än minimum kan målet nås, : MN Staten bör satsa själv, inte bara |: lita till vad som redan byggts upp av filialstäderna.'Detta'skulle inte bara” innebära att man säkerstäl- ler en god standard hos de utbil- dade' lärarna och tjänstemänneh. |” Det skulle också vara en gärd av rättvisa "åt den svenska landsor- tens s kulturcentra, s : attt: man skulle 1 ” beräkningar av, lärarbehovet och |: g för eckl n || a de ” hälsn i mor- lärartillgången som lärarutbild- ningssakkunniga gjort, Man skul- : le" därvid ta upp. sådana. förhål- | landen som: är bestämmande för de'studerandes. inställning” till lä, raryrket, Samtidigt: borde + +» man försöka få ett grepp öm den'öka- de” benägenheten . hos yrkesverk- - samma lärare att övergå till and- "ra yrken. - LR pekade på några faktorer " som avgjort bidrar till att de som avlagt filosofisk : examen - tänker sig för mer än en gång innan de | går in på lärarbanan även om de- ras ämnesutbildning : är helt av- passad för den: Kraven på lärare har ökat. De stora klasserna gör arbetssituationen -pressände, > De 'ständigt pågående . föränd- | ringarna i undervisningens inne- håll” och ' metoder ökar fordring- arna på lärarna i även: om den di- rekta : undervisningsskyldigheten | .. inte. ändras, Förhållandena i sko- fan, särskilt på grundskolans hög-T stadium, bereder också lärarna svårigheter ' att förverkliga” mälr, "1 undervi att över huvud taget åstadkotrima et "tolerabel miljö i klassrummet. YNTA rirej RAND. - UNGDOMSLEDARFRÅGAN sor " Från mänga håll: "klagas det i våra” dagar över att "ungdomsle- . darna tenderar till att bli alltför | MIBR skiver. V 6 eko pos - | ansvaret” te e.n | (Baptistsamfundet).: Det händer inte så sällan att tonåring- "ar tvingas att” ta självständigt 1el år yngre än de själva: . : gon: mån - kan; nackdelarna kartske" neutraliseras : genom "en "grundlig ledarutbildning.-Ett kvä- lificerat. ledarskap kräver 'emel- »lertid också erfarenhet, och där- för' borde det "vara självklart, att "unga ledare finge växa in i upp- -giften under delat ansvar med en "något äldre kollega och därigenom också finge tillfälle att undan för undan pröva och befästa den. teo- >»retiska grunden genom en växan- :de erfarenhet. Med nuvarande le- ”darbrist blir den unga människan «alltför brådmogen som ungdoms- ledare till förfång både för hen- ne själv och . uppgiften. - 2 "En risk som ungdomsarbetet lör "per. genom att tvingas lägga svå- ra uppgifter i alltför unga händer .är att respekten för ledarskapets krav inte blir tillräckligt stor. Det eller drar sig tillbaka gör det av ovilja eller bekvämlighet. Det kan ' likaväl bero på att vederbörande klart inser, att han inte 3 är vuxen ” -Unidomsledarskap” är är 'i- våra ” dagar mindre än någonsin någon hobby, som man kan ä. ägna den tid man möjligen får över, när andra » Om: ' man inte. döpte . "almanackan ' så ” alla”. fick 21 presterat ' ett. utfall "mot. jordbru- No centrera kommentaren i ett enkelt Hatt” författaren > i | blem "på "ett "missvisande s "serna ..av> föreni fjärran från 1 de tidiga Svenliga och |. .daransvar för ungdoin, som bara - är inte säkert, att den som tvekar |. : intressen ä är tillgodo5edda, en "(Sundsvalls Tidring) OFS . byrålåda, som man tittade SI | med sådan: iver och glädje. " Påskris "med kärlekens” devis Små rara deviser med kärlekens hälsningar sattes på smela Temsor också en gång " på påskriset, eller. Skansen: t dig gläder...” Officina t his ef- ter en förlaga från 4901. Ris i den liga som dö Såg ut innen också de fick med i ver för golvvaser ” och jätbesalar . (Krossa, ej mitt "stackars hjerta, ”Anej.. 2. sys, mig, lilla snärta rättare sagt fi iset. urskald flickorna, in påskbordet. har tagit upp idén igen och låtit binda ris med deviser tryckta på : L. Fischer, | "Tidsignal”. nr cs har ; under .; ovanstående " mwubrik Tidnå ingen”: ket, där, det”. ur; vissa synpunkter sett kunde: vara” lämpligt att. kon- : Med ”hKänsym - till att artikeln gått ut till ett stort antal | läsare " finns” dock > anledning att belysa" del av tokerierna.' Ar- r väbt mästerverk såtillvida lyckats 'behandba | . praktiskt. faget alla: berörda :pro- Begynnelsetemiat är” den” i pro- pagandan mot jordbruket ofta I på- stådda investeringen i: jordbrukets förädlingsindustrier” genom ”dolt sparande”, ' Härmed .s åsyftas” "att. jordbräkar ningarna; skulle: håll la” pengars inne; :soth minskar "de! Synliga. likviderna . till > Heyeranti | Först" och. främst bör; här] göras. klart att ”Prissätbning Ä i I partiledet, »dvst efter: den för-. ädlingspropess som ;sker i' före-: mlä : ; : ded, åter , joräbräksprodu bt en eventuell & fö d självfi vg att trolla "taigan de N äningen & går senare : över > till frågan .: hur prissättningen : på: de förädlade -livsmedlen: kan. påverkas genom jondbrukarföreningaitnas monopolställning: SSR mejerikanteringen - hand om--98 "procent - mjölkproduk. |] tionen . kan .: man i ju. själv -. hålla vid en nivå som ligger betydligt över, ".deje:dinekta '- framställnings- kostnaderna”. vh "Så enkelt är det inte: Uttaba let fedom om pri it för » |terna, som . har, en dominerande i lcong har det, Men kommunistge.- En avgörande fråga är var "det sydvietnamesiska "folket står, Ati det längtar efter fred är självklart men' om det är.wedo att acceptera den . kommunistiska ' gerillan som härskare är inte "säkert. Buddis- ställning begär att USA skall. dra bort :sina' styrkor och ' sin hjälp, att ”vietcong skall lägga ner sina vapen och Sydvietnam sköta sina egna affärer, De lösningen har USA ingenting emot, men viet- rillans outtröttliga kamp undgår inte att göra verkan på der syd- vi tm. ich . Hafalln; och det är möjligt att krigströttheten gör. sydvietnameserna, redo att ac- cepiera vilken . regim som. helst bara striderna upphör - och till- varen" äver blir? något.” "så när räntan till; hösten. "Det dock.att se' "om: det är 'ett'så”be- gränsat” syfte” som” "ligger. bakom" harr Strängs : och. Asbrinks, aktion den. här gången, ;: "En Bidragande ösa Hill. riks- bankens överraskande utspel. kan ha" varit avsikten att inför höj- ningen av omsen den 1 juli brom- sa upp en forcerad inköpsvåg för konsumtionsvarör av kapitalkaralo= tär. såsom” bilar, "hushållsmaskiner etc. där. krediterna: spelar en vä- sentlig Föll Vore ; detta det. Hu= . Sydsvenska Dagbladet . "Den "intensiva; I byggnadsverksar- heten. kräver "mycket. stora ” kapi- tal.' Detta innebär, att andra sek- torer, inom » märingslivet kommer normal; : Handelstidningen 2 ' [återkomma Centerpartiet. kommer k. | terial /från: vilken : annän. näring " ”Äger - man ' praktiskt, staget. hela mjölk-; smör och: -oätpriserna uppel" visar att” skribenten saknar. kän- j pg " Det "är - beklagligt att frams di: kläm. I.den: mån fbostadsbyg- gandet:. ökar - sin: andel :i'tillgäng- liga "medel; så. minskas självfallet vinster "stöder ett förslag” till sen långa loppet kam” bli ett. dråpslag naturligt tillfälle för ett 'gemen- samt borgerligt uppträdande har försummats och lär nog icke snart att. för många framstå som "det enda” parti: privata äganderätten, kade varit fallet, är. ; det meller troligt 'att' detta material” hade va- rit minst lika tillförlitligt som ma- srupp som helst, ne fanan näm såljniosintälter lämnas uppgifter skogsbrukiets. :produktei "Det kan som er paventes nämnas, att: blan- jordbrukets produkter. Som 'be- praktiskit "taget "varje: tillfälle. be- roende av jen nred :v ;-världsmarknaden,. i ma i partiledet på im. livsmedelsråvaror. - -be> stämmes;, av. priset” i" importhamn plus impontavgifterna.” Någon möj- med priserna : och. namn noteras; natt tidningen i fort- ring: av: "anläggningar" inom ' före- ningarna" att få effekt.” Inkomst> målsättningen "har dock, som ”Tid-' signal”. torde känna; till, inte. in- friats och även sett ur denna syn- punkt 'är- det wid: nuvarande” in- komstsiutation ej möjligt att. bevi- sa: någon effekt på divsmedelspri- rv, har. erkänt : att ”ratio- naliseringen - inom mejeri "och slalkterimäringen. jär. sår långt driven den -kan. bli”. i I slutet av artikeln går idningen in på frågan om de enskilda jond- brukärrmras . ställning ” och " påpekar där "med rätta" småjordbrukarnas blygsamma : inkomster.' Man drar investe- ringar,” som ”tidningen insinuerar. Resonemanget förutsätter i så fall också, "att: investeringarna till. stor del ' skulle ; vara ” felinvesteringar; som: 'ej - ledde: till > effektiviserad |.. livsmedelshantering. > Nästa .. gång Vänske tidningen anklagar för bris. investering och därmed bris- tande ”effektivisering.. Det går ' att säga" vad som helst, om man inte har större anspråk : på fakta än att koka "ihop det värsta avskummet från vulgärpropagandan, -. > Det var "rent skrämmande att : fyssna” till kollektivanslutningens talesmän i TV. Respekten för den enskilde medborgarens självklara rätt att utan inblandning fritt ta ställning - beträffande. partitillhö- righet var något helt väsensfräm- . mande för dessa personer; Metalls » ordförande ansåg t. o. m. att kol. lektivanslutning var förenligt med . valfrihet. Närmast sanningen kom utan tvekan den socialdemokra- tiske partiombudsman som fann det hela vara ett ” ”praktiskt upp. bördssystem.” - Det är väl också det som i dag är den egentliga avsikten. Något samband med de- mokrati och valfrihet har kollek- tivanslutningen inte alls. , Röst- hemligheten Eksom rätten att inte behöva avslöja paftitillhörighet ä är väsentliga beståndsdel. i demo- lertid :en felaktig slutsats, när man bl & a, . skriver följande: ”Ågar- na av" de medelstora och verkligt stora brukningsdelarna : står se däremot :gott”, +;a £ :-Om, skribenten hade bemödat sig om ätt. granska resultaten. från brukaingsenheter ' av" olika storlek skulle detta förvisso inte ha skri vits;-- Allmänt, känt är nämligen att "lönsamheten inom jordbruket i- genomsnitt är tämligen svag och att. de. stora enhetema' har lika stark känning av detta som exem- pelvis de typiska s.k. familjejord- kant är jordbri karföreningarna wid lirekt., konkurrens "| citerade tidningen förhatliga: 4 kett för uppgifterna o1 exem pelvis :, vinkesleveranserria . "är "så noggrant utformade, att: det t.o.m. fatta även"sådana ersättningar för virkesleveranser ' som kan ha ut- gått" 4” annan form: kontant lik- vid, "exempelvis leverans: av virke sidan finns: inom jordbruket knap- past: några: möjligheter "till--undan. sena sker till» de stora” för : den; ningsföretagen, ä ä det. möjligt, ” att löpande bokföring, glömmer ' bort åtskilligt". av sådant som - borde |' deklareras . som "kostnader i jord-lre bruksproduktionen. Det. finns nämi ligen "ingen möjlighet för en. jord- brukare eller. någon annan; 'i:en likartad. rörelse att vid årets. slut kunna vedovisa alla utgifter så- vida > inte -en löpande ; . bokföring föreligger. Det har många" gånger omyvittriats. från: personer som har hand ' om bokföring och ” tioner.-.-för jordbrukare, att stora brister. i detta hänseende förelig- ger och att jordbrukandeklaratio- jordförvärvslagstiftning "som "i 'det |« mot. den privata: äganderätten, Ett rö vilket försvarar : den | c Major Magnus av. Petersens i DN|- särskilt anges, att, uppgiften. till]: tåxéringsmyndigheten ” skall. inne- |: flykter — och - detta: naturligtvis $ delvis" på grund: av : att'-leveran- a många . jordbrukare; som. ej . här|: ersättas med / form, :som väl: då” också” måste . omfatta” em ordentlig" justering av skatteskaloina ' även + de. » högre nerna i ,.många fall därför blir), Om; de övriga. ; verksamhetsgrenarnas ende industrimän med en borger= möjlighet z att fi Len "ex= lig grundåskådning för: kortfristiga pansiv' utveckling.” "Det blir en konflikt; mellam, » byggnadsindustrin byggegenskapen "| NN statsåtgärder, "Bankernas pengar kam alltså , gå [SM bostädsbyggan- från "de: ekonomiska. föreningarna | M, både. i mad gäller jordbrukets: och |: för < husreparationer, På: intäkts- 1 PT grundligare | fer Pa Köpenskap När; det Jälla” reportage och ment skulle - TV: kunna ogynr för jordbr så sker är detta maturligtvis ve- derbörandes ensak, men insinua- tionen från ”Tidsignal”' kan på mycket goda' grunder tillbakavisas. Hela artikeln är som förut nämnts pygad. på de av okunnighet, star. bruken.” Om man i dag det material som finns frårk större «| brukningsenheter exempelvis i den statliga deklarationsundersökning- en eller på grundval av bokfö- ringsmaterial är det lätt att kon- statera att förräntninger är svag -I vid de större brukningsenheterna i genomsnitt. Att sedan”; familjerna på dessa enheter. har större in- komster än familjejordbrukarna står i samband med att man äger tämligen stora: förmögenheter, utan att vara företagare inom jordbru- ket. Att man i dessa fall kan hål- vilka det inte skulle vara möjligt | - "ur. pro- bagandan mot” jordbrukarna och deras. organisationer. c PÅ TAL OM: Oo Ia on Om förvaltning: AP-fonden för- fogade vid årsskiftet över den im- de summan 73 miljarder ror inte på ett företags- ekonomiskt resultat utan desto mer : kan bli ' tämligen betydande . trots : att förräntningen i många fall är. låg. Sist kommer. tidningen in på jämförelsen mellan jordbrukarnas inkomster och in- dustriarbetarnas. Här ger man åter bevis för en skrupelfri hantering av fakta: ”Något av ett lurendrejeri ligger sedan i de mekaniska jämförelser- na mellan idustriarbetarnas löner och jordhbrukarnas del korhster”. Som bekant sker inte inkomst. jämförelserna . industriar- betarnas löner å ena sidan: och jordbrukarnas deklarerade inkoms. fer å andra sidan. De jämförelser som har diskuterats i prispolitiska kratin," Glädjande nog — börjar man "inom . Socialdemokratin" få upp ögonen för detta, vilket ock- så framgick av reportaget. striarbetarnas berälmade arbetsin- komster för en man per år å ena sidan och jordbrukarnas ar- betsinkomst enligt resultaten vid bokföringskontrollerade jordbruk å andra sidan. Det är inte fråga om "något deklarationsmaterial, Om så lagt skyldiga mära' 200 miljarder kr. Det är bara sex personer som sköter förvaltningen av denna jät- tesumma — en dryg miljard på varje anställd! Av fondmedlen är över 40 procent placerade i boi städer, 25 procent i näringslivet och drygt 15 i kommunerna. Bankbekymmer: Under ett drygt år ' har - ett. dussin amerikanska I aj banker gått omkull — det låter mycket för svenska öron men det finns ca 14.000 olika bankföretag i USA. Man räknar med att hälf. ten av de banker som fått instäl. la sina betalningar tvingats därtill genom att de övertagits av kri- minella element — många tror att en liga med förgreningar över he- la landet ligger bakom konkur- Skulder: Är någon skyldig er pengar, kanske ' t o. m, mycket pengar. USA har det i alla fall värre — 91 mationer är samman- i; kronor! Över hälften förskriver sig till tiden för första wärldskriget '— det : (Forts, i sid. 7) a skap,” allt ' kiv; varje möje,- hans ät Rensa” du hålla högtid och: när det andra började tröttnade a uppnå en väsentlig . kvalitetslyft> ning.” genom ett så enkelt. grepp ål som att anställa kunnigt och; er- faret .” folk, Radioutredarna 'har upptäckt” det och vågat säga !det, Det är modigt gjort i denna ung. domens. tidsålder, ov > +; Kurre: i Västorbolens-Kuriren- ETT ORD. VÄGEN hålla" högtid; icke. med ” gammal' surdeg, icke ' med elakhetens och ondskans sur. - deg, utan med renhetens och san- ningens osyrade - bröd, + 1 KOR. 58 och Em hk. 'Elakhet, 1$ sure deg! — det.låter så ålla, att wi nästan känner ..oss fria från det. Elakhet är allt det som sårar din nästa och gör honom förtret. Allt -. förtal, all kärlekslöshet,' all ovän- såll: Sförsonlighet, allt sladder' — ”kort allt' som inte. är dikterat av kärlek. "Ondska är. varje gärning och , varje tills stånd, som Gud inte finner behag : all. världslighet, allp lättsinne, varje affär och varje ndling, som, Gud får stå "Mana Detta "kallas surdeg, ' eftersom så lätt genomsyrar hela: de: en. Det behövs inte så mycket - Vare: sig av oförsonlighet . eller fv vänldslighet för att hela ens det. lom skall bli präglad av I dag! vil minnas Kristi . de för dig med en sådaty' sur-' därför ut det!
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.