i Onsdagen den: 14 aprit 19657 LAROLMS TIDNING ' 1 LJ UTSÄDESPOTATIS |! - Co Klass, Test från .IVK Norrland, samt Elif och A, a vi, av; statskontrolerade odlingar. i ”Utsren: CHIFTAIN, : BINTJE, KING EDWARD vu, ” - MAJESTIC,; ”AQUILLA och GRATA, PREFARAT MOT LACKSKORV FINNS PÅ LAGER . ” Genom 'Bder. LANTMANNAFÖRENING eller direkt från "AC POTATISLAGREN =. ta. z "Halmstad : ! Vallberga — -- Tel 17072, 18430 tea Tel. 232 00, 232 60 / Va :.HALLANDS LANTMÄNS '..CENTRALFÖRENING LE NA GRÄSKLIPPARE i såväl > hand. som motor "SKÖTTKÄRROR. STÄNGSELNÄT: TRÄDGARDSREDSKAP - VATTENSTANG. AN eteskramp. är en ; sjukdom; som så första hand drabbår. högmjöl- -> kande kor. Djur, som fått betes?, I > kramp, bör omedelbart behand- :,. las av veterinär. Beteskramp kan + 24 dock effektivt förebyggas genom att tillföra EMGEGRANULAT, en " korhäd : smagnesiumoxid, smaklig "för. djuren « ':och bekväm att han- "tera; Vid utfodring med EMGE- .GRANULAT :-tillföres . mineral- - 7 Foder och. koksalt som vanligt, närens anvisningar. i i Emgegranulat Nor SC Inposret aknenon KONTAKTA | Tel, 222.60. 4 Erfarenheterna av den kemiska ogräsbekämpningen var 1964 goda, Man kan dock konstatera, att trots detta är denna fortfarande på för- söksstadiet. Detta sagt främst med tanke på att de två senaste åren utgjort, ytterligheter till varandra. 1963 "med praktiskt taget genom- gående misslyckanden . och 1964 dees motsats. Det första året var effekten omkring 20 procent och det senaste c:a 80 Brocent; Tillgängliga preparat är få och ganska dyra Möjlighet ast med kemiska me- del bekämpa tvåhjärtkladiga Cgräs i :sockerbetor är en ganska: ny företeelse och först under de åre senaste åren har i utlandet an- A | vändningen fått praktisk. betydelse. Detia gör att poeparatflorån ärinu inte blivit -allför stor. : För jordbrukaren finns. under 1965 ine preparat et tillgå; Alipur, Murbetol och : Pyråmin; -Samfliga tre preparat 'skall: användås: vid sådden. För Pyramin finns: också möjlighet et spruta. efter. upp- komsten utan att betorna skadas, men: de hittillsvarande erfaretihe- "= AVRÄKNINGSNOTERING :- "för: veckan” den” 11/4--17/4 1965 , Priserna väller för boskap wu. kläsive hudar och skinn och för svin. inklusive : huvud och. fötter men utan istrar. Härtill . kommer efterbetalning vid årets slut. Klas« Ko kvixa. Stut > Ung Äldre z tinar tur Ex. Pi. "382 TT TITS -TT0 ”; 722 24 767. 760 714 = 7388.,,235 207 s. 125.5-.720 699 ip. 1055” 27603. 1 21025” gr 995 835 "975 810” : 920 "790 "870. 715 | 727390 ke vid andra kramptillstånd tillföres : EMGEGRANULAT enligt veteri--: UTFODRINGSRAD - 4 Yr Stallfoderperiod Minst 2 veckor före betessläppning 60 g EMGEGRANULAT: per djur och dag. EMGEGRANULAT ges i eller på kraftfoder eller annat” foder. period Från "be rn : ; bör- gj jan och minst 2 veckor framåt 60 g . EMGEGRANULAT per djur och . dag. ” I vissa fall ges EMGEGRANULAT un- . der hela betesperioden. ” rga. Lantmannatör örening - Ad EMGEGRANULAT väger ca 65 3. y ch = INDUSTRI A AB je. Hälsnosoka = TEL. 042/391 00 - byamin och c:a 25 Una av Mur- | basvikt kr. 8 "4 |15—B434 kg "135—49174 kg [64-654 ky” (68 6916 kg; : [18-79 ke Ter däröver" kr. 30:—. vx Ho|5—15 öre, och suggor med 10 öre. Jkemiska ogräsbekämpningen i [; socker | Av J.E. Nilsson, SSA; Arlöv. terna tyder på att' bäst effekt er- hålles vid sprutning i samband | 6 med sådden, ” Priset på " preparaten "gör att kostnaden per hektar blir ganska hög; Kostnaden för 'Alipur är vid normalt sprutförfarande c:a 130:—, för Pyramin ea 190:— ' och för Murbetol "c:a 300:—" per hektar. Härvil har då räknats med nor- maldosering 4 kg/ha av Alipur och H Fö att eliminera "en del av denna höga kostnad har man kon- struerat bandsprutor, varvid sprut- ning sker i samma arbetsmoment som 'sådden och i c:4' 18 om breda band rakt över raden. Härigenom reduceras preparatmängden till c:a PN plett nya 0300 — 1400: för 6 rader” "I det fall man avser att genom- föra sprutning på 'större. arealer torde med tanke på relationerna mellan preparat och utrustnings- kostaad "en en ' bandsoruta betala gig relativt snabbt... Man bör dock ha i åtanke = sprutningen vid såd- den innebär et extra beval moment, Nan skall ha tillgång till vatten” för tankning, , man: skall hålla tryck och körhastighet riktiga för att få rätt dosering, Detta gör givetvis; ett kravet på den som utför sådden ökas och . också att såtakten : nedbringas något, ' Även om dessa ' faktorer kan synas: be- tydelsefulla så bör de dock .vä- gas mot fördelarna - med ' ett, ar- 40 procent av bredspri i Användningen, av bandsprutor ä är exempelvis i. Danmark och. Tysk- land mycket utbredd och man tor- dé kunna förvänta en liknande ut- veckling här i landet. ; För märs "varände finns - i.' marknaden tre typer. alt tillgå Dorman -.(Ewos), Hardy: (Gullvik) och Mateska (AB Moteska), ' Samtliga - typer ' torde vara relativt likvärdiga och be- tingär ungefär : rsamina” : pris ”köm- i Häst EP: 530; 1 515, ; 2 495 3 485. ' Unghäst: 555. Föl: ':555. : Fottavdrae: Ungtjur höst 2001 80, ':D—100. : SÄ tjur o tjur öve 0." : , D—200.'' - ; Lamm: B--130, C—160, D—200 DU. B—130, 'C-160,' fär: 3 Häst:. :; B—39, C-—50, rillägg va Kor fr. o. m. "300 ke + 10 öre/kg. (Gäller > ej B-,C- 0. D- stämplade). |; För: ungnöt EP--1 frö 0. m. 200 kg +, 10 örelkg.' . Avdrag set i Gödkalvar väg. över 80 ke =30 relkg. ; Ufligå och änder, ämm” -+20: öre/kg. 7 + Smågrisnot.;s innev. vecka 20:kg vs 0: överskj. . vikt 12—142 ke SU—5S4e ng on SOBA ke A6—-BTYG kg 70-; 7110 kg 14--15V2 kg va an eg TR ; Halvornar : väg, .50-'0;. över | 380 änder. 50. kg.>-30 öre .å resp. vikt- grupp 'o klass" för: svin. så > Statlig : slaktavgift: ' Nötkreatur : väg. 125—149 KE el- Nötkreatur ' väg. 100-—12414 ke eller» däröver. kr. 18:—,w es or. Nötkreatur : väg. -30—99i2 kg el ler däröver kr. 4:—, "20 5 - Häst, unghäst, föl kr. 10: " Svin" väg. 30 kg eller; kr. 35:—, > Not. höjd för kor: & ätjur. med 5 öre, lamm med”: 30—10, samt sänkt för godkalv fr, klass 24 med 10—20 ' öre, mellankalv 20—5 öre, spädkalv med 10-15, får 10 öre. a I arbetningår; Vissa grupper' av " gödsvin . med]ieses vtis begränsad peeparat- åtgång och "bättre ppruibeningelser. " Preparaten känsliga för torka och svaga mot-vissa "Ogräs i Samliga tre preparat kan anses vara känsliga för torka Speciellt märks detia om såbädden är, myc- ket tom 'och grov .i struktören, som "exempelvis 1963. Då man har en !. strukturmässigt" "god " såbädd med : lämplig" fuktighet; synés ef. felsten bli ganska god, :Det fram- hålles : ofta. att det måste komma nederbörd inom IA "dagar efter sådden och sdet' synes ' också vara en fördel, men av de resultat, som erhållits, inte: minst under 1964, förefaller” fuktigheten i marken vid sådden "vara. den: mest "avgö betor): Järn n brist och felttöver flöd ..utmärkande för”vår kost . "STOCKHOLN av): Felthalten och di de nödvändiga” näringsämnen; '. sade professor Arvid Wretlind, "en i närh i den svenska "kosten ökar 'stadigt= nena järn, äggvita och kalk minskar, ” d. ;, av Findus, - "Der finns” mellan 10 och 15 milj kilo ” "övervikt hos svenska folket just nu, och alltför 'många” unga ” kviänor lider" av anemi På grund äv järnbrist, sade professor Wret- » lind,'. som! efterlyste en akademi gr Institut för folkhälsan, vid gen i NN anordnad - så högklassig som man kunde v säns ta sig av ett välfärdssamhälle, Jär= net i vår kost bör t ex ökas med 30 proc. . Fettet, som nu uppgår till 40 proc av. hela. kaloritillföra ånstitution för näringslära i Sverige, ”— .De berörda departementen har i 30 år visat. likgiltighet för. kra- - vet på en akademisk institution i näringslära och gör.det fortfaran« de, sadé "professor Wretlind. Nä- " ringssitkationen i Sverige är inte seln, bör minskas till ca 30 kalori« procent, vv De IE 'svenska folksjuk domarna just nu- är. tandkaries, blodbrist, hjärt= och kärlsjukdomar, fetma och förstoppning, Sockerhal= ten i' maten är stadigt sjun= stR tt tee ratet utan. kan utvecklas normalt. vid. «användning av kemisk be- sprutning i sockerbetor får. man räkna "med att kande sedan fyrtiotalet men är fort farande alltför hög, . N '— Kalorifattig kost med koncen= erat näringsvärde. bör serveras I synnerhet till sjukhuspatienter, som är 10 dagar efter: såddénr ej bör ske. Detta kar vara direkt. skadligt för betornsär vid .envändning. av Alipur och Murbetol, enär, preparatet då föres "her till i närheten av bet- och: härvid kan" botsroddar- na skadas... 3 k sa . Sälnmanfaltaing... . : Den kemist a i sockerbetor kan sägas ännu vara i den första utveckiingsfasen och man "Torde kunna förvänta en ganska snabb. nveokling under de närmaste: Åren, faktorn, : : : "Effekten mot ogräsen är : ganska vanierande. Bäst verkan får. man svinmållan intar en särklass som den .besvärligaste arten, Åkersena] och ”åkerkål intar en mellanställ- ning. Det bör - observeras - att ef- fekt 'på tistel: och andra Tokagräs inte föreligger. Ej heller är pre- paraten användbara, på "gräsarterna ex. kvi it. | Verkan i marken änses' bestå c:a 8 veckor, men denna”tidsrymd kan” variera högst ' avsevärt och rent allmänt kan ägas att de: ber sprutningen : minskar .: efterverkan. Genom” bearbetningen blandäs pre- | parateiy tin T' ett. större "jordskikt och "samtidigt ökas omsättningen: i. invanken, på baldersbrå och våtarv, medan! som ”sättes '-in ” efter | + Vid Vidare -får man upp till skördemiiskning. ytan nya frå och dessa kommer] ' a het Brfar från de "senaste årens. sprulningar har klart visat alt torr väderlek ger svaga effek- ter, medan man vid 'goda fuktig= hetsbetingelser vid sådden kan på= räkna ganska goda effekter, Regn inom .14 dagar efter sådden är en fördel. Rent allmänt kan sägas, att vid en tidig vår erhålles oftast god struktur och goda fuktighets- betingelser . och då bör en sprut- ning kunna prövas? ' medan , man ofta vid sen vår kan få en" grov såbädd,' som. "är: ganska ' ultorkad. I:det '; senare fallet torde. man helt da” från. sprutning, : prepa= raténj' FAlIpur; -Murpetol ch. Pywar min förd män "inte "vid normal dosering” behöva : ;pårälknå någon För den, "som: har: för avsikt att 1 Jav' bandspruta,' i i minskar pröpabatkostnadin, De od- och har re= lativt hög medelålder, sade döcent Björn fsaksson;.Sahlgrenska sjuk« huset, Göteborg, -Landstingsförbun= det har, en .stor och viktig uppgift att fylla då det gäller att genom= föra den nya sjukhuskost som ny= ligen föreslagits a av en expertgrupp tillsatt av statens institut för folks hälsan” : MEDICIN CV Marinläkare doktor ; &s Pöborg. an= vände källa omslag som universal=- medel vid: alla sjukdomar, När så doktorn vid ett tillfälle” "skulle stl- ga i. land från. en, torpedbåt rå= kade 'han falla, i "vattnet, Nuktha= vande: officeren . ropar förskröckt: . - Vart tog. doktorn vågen? i + Värnpliktige, Jönsson: :— Han är; bara. ner mentförrådet. AN - modika- menderis alt överväga 'ativlindning vilket >, avsevärt lare, som avser dit pröva på mind- Te "breal” kan "använda en, vanlig spruta och "arbeta ' som ' vid en vanlig bospiuwining, Vattenmängden då bör vara c:a 409 l/ha och den= ' na sprutning kör ske så smart som möjlet « efter sådden, sad därvid inte i kontakt 'med prepa-: spruta större" encaler, :kah 'wekom- med stora. resurser: Jochz ett för. "personbilar, NV industrimasikiner.; .. regumimeningar, .. AN "ett "sonbart Sördeldaigt däck- , : kör Väg alltid moga kvalité" mot" pris. Vänd Er: till" SS HURTIGS : som - är: ett: toppmodennt, ringserviceföretag --komplatr. ury "”HURTIGS lämnar Er GAR ANTI på nea NY LR Ia däck och HURTIGS: GUMMI AB. ; LAHOLM s- Tel, 102 00 Rödbetor, spe: Chilesalpeter, "Spenat Era kö öksväxter behöver. natrium och bor!" es Heri m.fl. ger större skörd om de även får natrium och bor. nat, fer häller 16 16 24 salpeterkväve (N), 26 96 natrium (Na), 0,05 50 0,05 20 . bor (B) och inindre mängder magnesium, jod m.m,, är kornad och lätt att sprida. : Det lönar sig att använda patyrprodukten Chilesalpeter net Spinacia oleracea” . Rotsellerf" ö. Apium graveolené SV
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.